Konsten att skriva en projektplan - Folkuniversitetet

Konsten att skriva en projektplan
En projektplan är ett dokument som skrivs i det syfte att beskriva vad man gör och när man
utför de olika aktiviteterna i projektgruppen. Genom att planera sitt projekt får man ett
överskådligare resultat som är lättare att ta till sig. Projektplanen är ett objektivt och öppet
dokument som kan revideras och kompletteras under projektet. Här nedan förklaras det om de
rubriker som ska finnas med i en projektplan samt vad som ska stå under rubrikerna:
Gruppmedlemmar
Namn och klass på gruppmedlemmarna!
Inledning/Bakgrund
Under en inlednings rubrik ska problemet som ska behandlas presenteras. Sammanhanget där
problemet uppstått samt referenser till tidigare relevanta projekt ska också introduceras.
Inledningen ska även motivera varför detta projekt behövs och varför man har valt ett visst
område. Sätt fokus på problemet, utan problem finns ju ingen anledning att försöka förbättra.
Vår verklighet är ju dock som bekant full av möjligheter och problem. Därför är det viktigt att
kunna framställa det problem eller fenomen som du/ni nu skall ta er an. Sätt in problemet i ett
samband. Varför är det intresseväckande att göra något åt problemet? Vilka tänkbara vinster
finns med att kunna göra något åt problemet.
Syfte
I en projektplan och i många skriftliga projektredovisningar är det vanligt att syftet har en
egen rubrik. Syftet beskriver kortfattat vad du vill göra och få ut av ditt projekt. Exempel på
hur ett syfte kan formuleras är: "Syftet med detta projekt är att se om regelbunden lågintensiv
motion kan förebygga mot cancer hos medelålders kvinnopatienter" Exempel på syften när
man använder kvalitativ metodik kan vara: "Jag vill synliggöra...?" eller "Jag vill beskriva...?"
eller "Jag vill klargöra...?" Tänk på att hålla syftet konkret och så detaljerat som möjligt.
Frågeställning
Frågeställningar är en betydelsefull rubrik i en projektplan, men inte alla projektplaner har en
frågeställning. Det är vanligt att frågeställningarna vävs in i sista stycket i inledningen. Den
här rubriken skall inte tas med när man saknar konkreta frågeställningar. Detta beror på att det
är svårt att formulera exakta frågeställningar när man på förhand inte riktigt vet hur resultatet
kommer att te sig. Har man ett avsnitt med frågeställningar är tanken att i detta avsnitt bryta

ner syftet i några konkreta frågor. Har du åstadkommit frågor skall de formuleras så klart och
detaljerat som möjligt. Är dina frågor formulerade så att de är möjliga att besvara? Det är
viktigt att dina frågeställningar går att svara på. Här är inte rätta avsnittet att ställa retoriska
frågor, dvs. frågor som inte förväntar svar. Exempel på hur frågeställningen kan formuleras
är:
Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva överviktiga kvinnor
sänker sitt BMI (Body Mass Index) mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp?
Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva kvinnor minskar sitt
sjuktal mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp?
Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva kvinnor ökar sin egen
känsla av välbefinnande mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp?"
Exempel på frågor som inte är lämpliga som frågeställning på en seriös uppsats:
Är påven katolik?
Skiter björnen i skogen?
Finns det isbjörnar på Grönland?
Kan fiskar simma?
Sover Dolly Parton på rygg?
Dessa är olämpliga eftersom att de är odetaljerade, självklara (ev. ja/nej svar), självbesvarade
eller allmänt oseriösa.
Metod
Beskriv så detaljerat som möjligt vad du/ni planerar att göra och hur du/ni tänker gå tillväga.
Vilken kvalitativ metod tänker du använda?
Beskriv hur och var du tänker hitta din information.
Beskriv detaljerat vad du tänker göra. Andra skall av din beskrivning förstå precis vad du
tänker göra. Var konkret, inte generell eller svävande. Detta avsnitt är viktigare än man tror!
Man kan också under metodrubriken passa på att kritisera och värdera källorna som man
tänker använda sig av och motivera varför.

Tidsplan
Tidsplanen är oftast till för din egen skull. Schemalägg din tid och vad som ska göras under
projekttiden. Detta hjälper gruppen att vara i fas och hålla projektet realistiskt i förhållande
med tiden som har blivit avsedd.
Vanliga misstag när man formulerar projektplan
Inledning/Bakgrund - Bristande problematisering
Anledningen till att man vill göra en studie av något slag är att det finns ett problem som man
vill lösa. Med det menas att all kunskap som behövs inom området inte redan ska vara
framtagen. Ett vanligt misstag är att man lägger ner för mycket energi och tid på att förklara
vad man vill göra men nästan helt missar att tala om varför det är så viktigt att göra det. En
bra projektplan "problematiserar" det man vill ägna sig åt, med det menas att man tydligt
beskriver vad det är som är problemet. Ser man inget problem finns ju inte längre någon
anledning att göra en studie.
Problemet sätts inte in i sitt sammanhang
Detta misstag liknar det som nämns ovan. Ofta är man så fokuserad på att berätta allt man vill
göra att man missar att skildra motiveringen för varför det behöver göras. Problemet kan ofta
definieras som kunskapsbrist. Därför är det viktigt är att förklara varför problemet är viktigt.
Vad kan man vinna med att lösa problemet?