Neovison vison - Främmande arter i svenska hav
Neovison vison - Främmande arter i svenska hav
Neovison vison - Främmande arter i svenska hav
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Mink (Mustela <strong>vison</strong>)<br />
Foto: U.S. National Park Services, Isle Royale National Park<br />
Svenskt vardagsnamn<br />
… och på andra språk<br />
Vetenskapligt namn<br />
Organismgrupp<br />
Storlek och utseende<br />
Kan förväxlas med<br />
Geografiskt ursprung<br />
Första observation<br />
i <strong>svenska</strong> vatten<br />
Förekomst i <strong>svenska</strong><br />
<strong>hav</strong>s- och kustområden<br />
Övrig förekomst i<br />
olika <strong>hav</strong>sområden<br />
Mink<br />
Danska: Mink Finska: Minkki Isländska: Minkur Tyska: Amerikanischer<br />
Nerz Esperanto: Vizono Holländska: Amerikaanse nerts Norska<br />
(bokmål): Amerikansk Mink Engelska: American mink Franska: Vison<br />
d´Amérique<br />
Mustela <strong>vison</strong><br />
Ryggradsdjur. däggdjur. mårddjur<br />
Minken har glänsande brun-svart päls med en vit fläck under hakan.<br />
Pälsen blir ibland blekt, speciellt om djuren lever vid kusten. Dock kan<br />
odlade minkar ha mycket varierande färger. Minkhannen kan bli mellan<br />
34 och 55 cm lång exklusive svansen (som kan bli 15-21 cm). Hannen<br />
kan väga 700 - 1500 g. Honan, som är mindre blir ungefär 30 till 40 cm<br />
lång plus en svans på 14-20 cm. Hon kan väga mellan 450 och 800 g.<br />
De farmade minkarna kan bli större än den vilda formen, och kan väga<br />
upp till 3 kg.<br />
Kan eventuellt som hastigast förväxlas med andra mårddjur, t.ex. iller<br />
och vessla, men minken är grövre i kroppen och mörkare i pälsen. Kan<br />
också förväxlas med flodiller ("europeisk mink"), som dock inte<br />
förekommer i Sverige. (Flodillern är dock vit även på överläppen.)<br />
Hela Nordamerika (utom i nordöst och längst ned i söder).<br />
Den är farmad i Sverige sedan mitten på 1920-talet. Redan på mitten<br />
av 1900-talet fanns förvildade populationer av odlade minkar i<br />
Skandinavien och under 1970-talet hade minken spritt sig över stora<br />
delar av Sveriges kuster.<br />
Minken finns i hela Sverige.<br />
Minken finns i större delen av Skandinavien (utom längst i norr och i<br />
södra Danmark. Saknas också i östligaste Finland). Den finns även på
södra Island, samt fläckvis i Storbritannien, Baltikum och Europeiska<br />
kontinenten. Också rapporterad från Sydamerika och Japan.<br />
Troligt införselsätt<br />
Minken importerades till pälsfarmer. Individer har sedan smitit från<br />
farmerna eller släppts ut med flit (t.ex. av djurrättsaktivister). I f.d.<br />
Sovjetunionen släppte man ut många minkar som jaktbyten. Dessa<br />
minkar bildade vilda populationer, som sedan spred sig vidare.<br />
Miljö där arten<br />
förekommer<br />
Ekologiska effekter<br />
Den lever vid alla slags vatten, sött och salt, små bäckar, större floder,<br />
små och stora sjöar samt i inner- och ytterskärgården (så långt ut de<br />
kan simma). Den äter fisk och kräftor, små gnagare och fåglar, främst<br />
måsar och änder, speciellt ungar och i mindre utsträckning kanin och<br />
hare.<br />
Eftersom minken har en så varierad kost, så kan den påverka många<br />
vattenlevande djur. Mest har man sett effekter på markhäckande fåglar.<br />
Vid försök i Finland har man sett att mängden häckande <strong>hav</strong>sfågel i<br />
ytterskärgården decimerats där minken kommit in, men återhämtat sig<br />
igen när minken jagats och minskat i antal eller försvunnit från vissa<br />
områden. Vissa <strong>arter</strong>, som t.ex. tobisgrissla och tordmule har varit extra<br />
känsliga och försvunnit helt från områden med mink.<br />
Den kan också konkurrera med andra mindre mårddjur, som t.ex. illern.<br />
I Europa har man sett en minskning av flodillern, som man misstänker<br />
delvis kan bero på konkurrens med introducerade minkar. Uttern<br />
däremot verkar vara en starkare konkurrent och kan därför begränsa<br />
minkens förekomst något.<br />
Andra effekter<br />
Minken har även setts äta tamfåglar och fisk i odling.<br />
LÄS MER<br />
Exempel på böcker om däggdjur:<br />
Bjärvall, A. & S. Ullström. 1985. Däggdjur, alla Europas <strong>arter</strong>. Wahlström och Widstrand<br />
Jensen, B. 2004. Nordens däggdjur. Prisma<br />
Järgarförbundet, Vilt & vetande, Artpresentatioer, Mink<br />
http://www.jagareforbundet.se/viltvetande/ovriga<strong>arter</strong>/mink.asp<br />
Nobanis, The North European and Baltic Network on Invasive Alien Species<br />
http://www.nobanis.org/speciesInfo.asp?taxaID=732<br />
Länsstyrelsen i Västerbotten:<br />
http://www.ac.lst.se/jakt/skyddsjakt/mink/<br />
Minken - hot mot skärgårdens fåglar. Mikael Nordström, Åbo Universitet, Finland,<br />
Havsutsikt 3/2003<br />
Upplandsstiftelsen, Naturvård och Friluftsliv<br />
http://upplandsstiftelsen.se/gateway.asp?id=331<br />
Global Invasive Species Database hos Invasive Species Specialist Group (ISSG)<br />
http://www.issg.org/database/species/ecology.asp?si=969&fr=1&sts<br />
Havsforskningsinstitutet,Östersjöportalen:<br />
http://www.fimr.fi/sv/<br />
Canadas Aquatic environment:<br />
http://www.aquatic.uoguelph.ca/mammals/freshwater/accounts/mink.htm
MER OM BILDEN<br />
Foto: U.S. National Park Services, Isle Royale National Park. Publicerad på<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:AmericanMink.jpg<br />
• Detta faktablad om Mink skapades den 19 juli 2007 av Malin Werner, Göteborgs universitet
Change language