1z0Iiem

Noter
1. Detta kapitel är en del av ett forskningsprojekt med titeln ”I mediernas ljus:
Skärmbildsundersökningen i Sverige 1940–1970” som finansieras av Riksbankens
Jubileumsfond (Dnr P10-0249:1). Alla översättningar är författarens
egna.
2. Se exempelvis Solveig Jülich, ”Televising inner space: Lennart Nilsson’s early
medical documentaries on the interior of the human body”, Representational
machines: Photography and the production of space, red. Anna Dahlgren, Dag Petersson
& Nina Lager Vestberg (Aarhus: Aarhus University Press, 2013), ”Lennart
Nilsson’s fish-eyes: Excavating a photographic and cultural history of
extreme viewing positions” (artikelmanus under granskning för publicering),
och ”Bussar och bildtrafik: Den ambulerande skärmbildsundersökningen i
Sverige”, Bussen är budskapet: Perspektiv på mobilitet, materialitet och modernitet,
red. Lotten Reinius Gustafsson, Ylva Habel & Solveig Jülich (Stockholm: Kungliga
biblioteket, 2013).
3. Om satsningen i Umeå, se Per-Olof Eliassons intervju med Patrik Svensson,
”Digital humaniora gör ny forskning möjlig”, Universitetsläraren, nr 2, 2013,
http://www.sulf.se/Universitetslararen/Arkiv/ (senast kontrollerad den 3 mars
2014). För en aktuell översikt över forskningen vid HUMlab, se http://www.
humlab.umu.se/sv/forskning-utveckling/forskning-vid-humlab/ (senast kontrollerad
den 3 mars 2014). Om satsningen i Göteborg, se Wilhelm Kardemark
& Ola Sigurdsson, Medicinsk humaniora vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs
universitet: En rapport (Göteborg: Göteborgs universitet, 2014).
4. En översiktlig diskussion om olika mediebegrepp finns i Anders Ekström,
Solveig Jülich & Pelle Snickars, ”I mediearkivet”, 1897: Mediehistorier kring
Stockholmsutställningen, red. Ekström, Jülich & Snickars (Stockholm: Statens
ljud- och bildarkiv, 2006). För exempel på svensk historisk forskning som
arbetar med ett brett mediebegrepp, se Anders Ekström, Viljan att synas, viljan
att se: Medieumgänge och publik kultur kring 1900 (Stockholm: Stockholmia,
2010), Ylva Habel, Modern media, modern audiences: Mass media and social engineering
in the 1930s Swedish welfare state (Stockholm: Aura, 2002), Jonas Harvard
& Patrik Lundell, red., 1800-talets mediesystem (Stockholm: Kungliga biblioteket,
2010), och Mats Jönsson & Pelle Snickars, red., Medier och politik: Om
arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet (Stockholm: Statens ljud- och
bildarkiv, 2007).
5. För diskussioner om grundläggande medicinhistoriska begrepp, se exempelvis
Frank Huisman & John Harley Warner, red., Locating medical history: The stories
and their meanings (Baltimore: The Johns Hopkins University Press, 2004),
och Karin Johannisson, Ingemar Nilsson & Roger Qvarsell, red., Medicinen
blir till vetenskap: Karolinska Institutet under två århundraden (Stockholm: Karolinska
Institutet University Press, 2010).
46