Utan tvivel en vivel - SLU

Du är nu den arga skogsägaren och välkomnar
definitivt inte dessa objudna gäster - på
din mark! En snäll älg tröstar där du står på
hygget i skymningen. Han viskar visa råd i
ditt öra:
– Vänta med plantering tills baggarna
lämnat hygget efter några år.
– Plantera i små kala fläckar på
marken (här trivs de inte).
– Ge varje planta ett skydd, typ
något gift.
Snytbaggeforskning:
Forskare skapar i försök en konstlad livsmiljö
för baggarna, ett insektarium, för att
se hur de rör sig på hygget. Mycket pengar
står på spel.
Besök en plats med snytbaggar.
Ett hygge. Samla in, studera.
Gör ett eget insektarium.
Men i skogen och på hyggen finns inte
bara snytbaggar. De har sällskap av över
12 000 olika sorters insektskryp. Ungefär
hälften av dem lever av träd och växter, på
både levande och dött material. Den andra
hälften är rovdjur eller parasiter. Vedätande
småkryp har en viktig roll genom att de
smular sönder veden och då kan näringsämnena
därifrån tas upp av växterna.
Redaktör: Lisel Hamring. Författare: Åke Lindelöw. Ansvarig utgivare: SLU Inst. för Ekologi, Box
7044, 750 07 Uppsala. Tel 018-67 10 00.
Upplysningar: www2.ekol.slu.se/entuggaslu. Tryckeri: Alfa Print. Upplaga: 500 ex. 2007
Illustrationer: Emelie Sandström, Ingrid Drake, Maria Pettersson, Jean-Claude Ledoux. Foto: Rune Axelsson
SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa.
Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys.

• Snytbaggen är en skalbagge som tillhör skalbaggsfamiljen vivlar.
• 44 000 arter vivlar finns på jorden, varav 450 olika i Sverige
• En del vivlar flyger mycket bra medan andra inte kan flyga alls.
• På några minuter kan en snytbagge ringbarka och
döda en planta.
Brak! Marken skakar när den sista raka
furan faller till marken. Med några snabba,
vana grepp kvistar skogsskördaren stammen
fri från utstickande grenar. Doften av
färsk barrved ligger tät. Det har varit ett
hiskeligt oljud i flera dagar.
Nu har maskinen tystnat, trädstammarna
transporterats bort och kvar
på hygget finns de korta stubbarna.
Vårfåglarna sjunger och sommaren
är på väg.
Men vänta! Vad var det? Ett surrande ljud
blandas med fågelsången. Där kommer en,
nej, där kommer en massa små baggar
flygande. Snytbaggar med snabel, med näsa
för färsk ved, som har känt den oemotståndliga
doften. Himlen mörknar nästan när
tusentals baggar nu kommer till hygget
för att festa.
De träffas på stubbarna, både hannar och
honor, slår sig ner, parar sig. Sedan lägger
honan ägg i barken, eller i jorden intill rötterna.
Snytbaggen stannar så länge det finns
något att äta och på hygget finns det gott om
smaskiga stubbar i flera år.
Snytbaggen ser rätt lustig ut. Dess huvud är
förlängt till ett avlångt snyte med munnen
längst ut. Där sitter också antennerna som
fungerar som näsa och känselspröt. Titta på
bilden. Det är klart att de är lika, snytbaggen
och elefanten! Snytbagge på ryska betyder
”den lilla skogselefanten”.
I vivelfamiljen, som snytbaggen tillhör, finns
några märkliga medlemmar:
Har du till exempel någon gång bland
julens nötter sett en hasselnöt med ett
runt hål i? Då har nog den lilla nötviveln
varit framme. Dess larv utvecklas inne i en
hasselnöt. Kvar i nöten när du gjort dig besväret
att knäcka den finns bara lite fnöske.
Åter till hygget. Här ska det bli ny skog så småningom.
Små, späda plantor planteras,
som ska växa upp till höga granar och tallar.
Men oskyddade är de mot den glupska
snytbaggen! Dessa snabelförsedda baggar älskar
nämligen smaken av tunn barrträdsbark, just
den bark som finns på de små plantorna.
Om plantan dör, vad händer då med
den blivande skogen? Och vad säger
skogsägaren när hans dyrbara plantor
blir uppätna av en liten bagge? Eländiga
snytbaggar!
En annan medlem av vivelfamiljen är
en riktig ingenjör. Kika lite närmare på
björkbladen – med lite tur kan du få se
den svarta björkrullvivelhonan göra sina
exakta snitt i bladet så att det rullar ihop sig.
Inne i ”cigarren” utvecklas sedan larven, som på
sensommaren följer med det vissna bladet.