Tar byggbranschen ansvar?, Folksam (2010) - Swedwatch

Inledning
Swedwatch har på uppdrag av Folksam undersökt de företag som listas i Byggmiljöguiden, utifrån
deras arbete med socialt ansvar i produktions- och leverantörsledet. Uppdraget har varit att till
Folksam leverera en tabell och en analys av hur och i vilken utsträckning byggföretagen arbetar med
att minimera riskerna för brott mot mänskliga rättigheter och arbetsrätt i produktionen av de varor
som marknadsförs i Byggmiljöguiden. Undersökningen innefattar också hur företagen följer upp
miljömässiga krav i produktionen.
Av: Kristina Areskog Bjurling och Jerker Thorsell
Ansvarig utgivare: Viveka Risberg
Maj 2010
2

Sammanfattning
Produktionen av varor och tjänster blir allt mer globaliserad. Produktionskedjan är ofta komplex och
underleverantörer och insatsvaror finns över hela världen. Både lättare och tyngre
industriproduktion sker allt oftare i så kallade låglöneländer, det gäller inte minst byggbranschen. De
varor som marknadsförs i Byggmiljöguiden har inte sällan sina rötter i låglöneländer i Asien.
Produktion eller underleverantörer i låglöneländer innebär stora möjligheter för både köpare och
säljare. Men det innebär också risker. I många länder och regioner med låga produktionskostnader är
det vanligt att bryta mot såväl nationella arbetsrättslagar som FN:s konventioner. Det finns även
stora brister i hanteringen av produktionens miljöeffekter i många av dessa länder.
I bifogad tabell (bilaga 1) analyseras de företag som finns med i Byggmiljöguiden utifrån hur de
jobbar för att minimera riskerna för brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i
produktionen av de varor som säljs.
Undersökningen baseras på att alla företag har fått svara på en enkätundersökning. 60 procent av de
undersökta företagen svarade att de inte säljer några varor med ursprung i låglöneländer. Det är
troligen en sanning med modifikation. Flera företag köper via grossister i Europa och har bristande
kunskaper om huruvida dessa i sin tur köper insats- eller råvaror från låglöneländer. Åtta företag
valde att inte svara alls. Detta har Swedwatch tolkat som att de ännu inte påbörjat något socialt eller
miljömässigt ansvarsarbete i låglöneländer.
De 24 företag som svarade att de säljer varor som helt eller delvis har sitt ursprung i låglöneländer
fick svara på fem följdfrågor om hur de hanterar de risker det innebär. Det handlar om huruvida de
känner till var produktionen sker, om de gjort någon riskanalys, om de ställer krav på miljö och etik,
samt om de följer upp kraven. Svaren har bedömts från grönt, via gult till rött där grönt står för
”bäst” och rött för ”sämst”.
Flera bolag som handlar med låglöneländer har ännu inte påbörjat något etiskt inköpsarbete.
Samtidigt är det glädjande att notera att flera företag, under arbetet med denna undersökning,
verkar ha tagit intryck av frågorna och sagt sig påbörja ett mer aktivt inköpsarbete kring dessa frågor.
Det visar att Folksam kan påverka byggvarubranschen till att ta ett ökat socialt och miljörelaterat
ansvar.
3

Metod
Information om företagen har inhämtats med hjälp av en enkätundersökning som skickats till de
kontakter Swedwatch fått av Folksam. Swedwatchs bedömning är att EU-länder och andra
höginkomstekonomier som USA, Kanada och Australien inte definieras som riskländer. Den första
frågeställningen rörde därför huruvida företaget säljer någon eller några varor med ursprung i
låglöneländer 1 . Frågan gällde hela eller delar av produktionen och både egen och inköpt produktion.
De företag som svarade nej på den frågeställningen bedömdes i den här undersökningen inte utifrån
ett riskperspektiv.
De företag som svarade att de säljer varor med ursprung i låglöneländer fick svara på fem
övergripande frågor om huruvida de har information om var produktionen sker, om de har gjort
någon riskanalys, om de ställer några krav på produktionsenheter och underleverantörer, samt om
det finns rutiner för att följa upp de sociala och miljömässiga krav som ställs (se bilaga 3). Till varje
huvudfråga ställdes även cirka två följdfrågor. Syftet med frågorna var att få en bild av om, och i så
fall hur, företagen jobbar med att hantera de risker som finns i länder där de har produktion,
underleverantörer eller varifrån de importerar viktiga råvaror.
Med hjälp av påminnelser, uppföljande telefonsamtal och i några fall nya adressuppgifter fick
samtliga företag information om enkäten. Sammanlagt 79 företag tillfrågades. Åtta av dessa valde att
inte svara på frågorna, trots påminnelse per e-post och telefon.
24 av företagen svarade att de säljer någon eller några varor med ursprung i låglöneländer. 47
svarade att de inte gör det. Resultatet redogörs i bilaga 1 och 2.
Swedwatch utformade en bedömningsmall utifrån frågorna som låg till grund för analysen (se bilaga
4). Eftersom den stora majoriteten respondenter gav begränsad information om varje delfråga valde
vi att göra en färgkodning per huvudfråga. Svaren bedömdes från grönt, via gult till rött där grönt står
för ”bäst” och rött för ”sämst”. Om respondenten svarar ja och kan redogöra för detaljer ges grönt,
om företaget svarar delvis eller ja men ger ofullständig information och inte svarar på någon
följdfråga ges gult och om företaget svarar nej eller inte alls ges rött.
De företag som inte fyllde i alla svar tog Swedwatch kontakt med per telefon och e-post.
Alla företag som har bedömts har delgetts resultatet, samt information om hur bedömningen gjorts.
De fick sedan möjlighet att komplettera information om de ansåg att de blivit felbedömda, något
som flera företag också gjorde.
1 Låglöneländer definieras här utifrån Världsbankens klassificering av inkomstnivåer. De länder som
inkluderas är Upper-middle-income economies (46), Lower-middle-income economies (55), och Lowincome
economies (43). Undantag görs dock för länder som är medlemmar i EU. Se vidare:
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/DATASTATISTICS/0,,contentMDK:20421402~pagePK:641331
50~piPK:64133175~theSitePK:239419,00.html
4

Resultat
Resultatet av undersökningen är bland annat att tretton av företagen får röd markering, vilket
betyder att de till övervägande del inte har påbörjat något etiskt inköpsarbete 2 . Flera av företagen
kände inte ens till exakt var någonstans produktionen är förlagd, något som är avgörande för att
kunna ha kontroll över miljö och sociala förhållanden vid produktionen.
Ett av de första stegen företag bör vidta för att påbörja ett etiskt inköpsarbete är att genomföra en
analys av vilka risker det finns för miljö och/eller sociala problem i produktionen. Anmärkningsvärt
nog är det bara två av företagen som genomfört en fullgod riskanalys. Några av företagen svarade att
de hade genomfört en riskanalys, men utan att kunna redogöra detaljerat för vad detta innebar.
När det gäller att ställa krav på villkoren i produktionen var det förvånande nog fler företag som
ställde sociala krav än miljökrav. Nio av 32 svarade att man ställde sociala krav, till exempel i form av
en uppförandekod, och kunde referera till dessa krav. Endast fyra företag hade motsvarande
miljökrav på produktionen i låglöneländer. Även om företagen uppgav att man ställde miljökrav var
det få som kunde redovisa dessa krav.
Endast tre av 31 företag bedöms ha fullgoda rutiner för att följa upp de sociala och miljökraven. I
övrigt svarade 15 företag att man har vissa rutiner, men utan att kunna redogöra för dessa.
Av de 24 företag som sade sig köpa in varor från lågkostnadsländer var det två företag som varken
hade information om var produktionen sker, hade genomfört någon riskanalys eller inkluderade
några sociala eller miljömässiga krav i inköpen.
Bland de positiva resultaten kan Swedwatch konstatera att fyra företag (Kährs, ESSVE, Jotun och
Weber) får godkänt (det vill säga grönt slutresultat). Dessa företag vet var produktionen är förlagd,
ställer sociala och miljömässiga krav samt har rutiner för uppföljning. Tretton företag har inga röda
markeringar, vilket betyder att de påbörjat arbete inom samtliga frågeområden.
Analys
En global trend är att en allt större del av olika former av produktion flyttas till låglöneländer. Det
gäller i hög grad våra vanligaste konsumtionsvaror som kläder, hemtextilier, elektronik, skor och
leksaker. Men det gäller även en hel del varor som förbrukas inom byggbranschen. Här finns
byggskivor, färg, penslar, isolering och insatsvaror till golvbeläggning. Miljömässiga och sociala risker
i produktionen av byggmaterial i lågkostnadsländer kan till exempel vara förekomst av barnarbete,
diskriminering mot fackligt aktiva, brist på vattenrening i produktionen i leverantörsledet vilket leder
till utsläpp och problem för lokalbefolkning eller inköp av träslag från utrotningshotad tropisk skog.
Ökad global handel ger en ökad chans för fattiga länder att nå högre välstånd. Men för att handeln
verkligen ska leda till en hållbar utveckling krävs att vissa grundläggande villkor är uppfyllda. De som
arbetar ska åtnjuta grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. Förutom nationell lagstiftning
2 Här räknas även de åtta företag in som inte har svarat.
5

etyder det att man ska följa International Labour Organisations kärnkonventioner som bland annat
handlar om rätten till organisering, icke barn- eller slavarbete, icke-diskriminering, rimliga arbetstider
och en hälsosam arbetsmiljö. Förutom att arbetsrätten måste säkras ska miljöhänsyn tas genom till
exempel rening av utsläpp, bortval av farliga kemikalier med mera. Eftersom många låglöneländer
har en bristande uppföljning av arbetsrätts- och miljölagstiftning är det avgörande om importerande
företag har ett aktivt etiskt inköpsarbete. Av samma skäl kan avsaknad av etiska krav medföra en stor
risk för att företag direkt eller indirekt blir skyldiga till miljöförstöring och/eller kränkningar av
mänskliga rättigheter i arbetslivet.
60 procent av de undersökta företagen svarade att de inte säljer några varor med ursprung i
låglöneländer. En rimlig gissning är dock att flera företag köper via grossister i Europa och därmed
inte känner till om dessa i sin tur köper in insats- eller råvaror från låglöneländer. En del av dessa
varor har med stor sannolikhet delvis sitt ursprung i låglöneländer.
Inom segmentet färg och lim verkar det generellt som att produktionen fortfarande till stor del finns i
EU, medan hjälpmedel som penslar och rollers med mera görs i Asien och mestadels Kina. Här finns
fortfarande inte något uppföljningsarbete för att säkerställa bra arbetsvillkor.
Inom golv och byggskivor finns problematiken med inköp av tropiskt trä där företag riskerar att köpa
in illegalt avverkat regnskogsträ. Flera företag i den branschen har dock påbörjat ett ambitiöst
inköpsarbete för att minimera dessa risker.
Vi kan konstatera att flera bolag som handlar med låglöneländer inte har påbörjat något etiskt
inköpsarbete. Det är också tydligt att många företag ännu inte vill kännas vid ett utökat ansvar för sin
leverantörskedja. Allting tyder på att kraven på ansvarstagande kommer att öka, därför krävs det att
byggvarubranschen i sin helhet intensifierar sina ansträngningar inom detta område.
Flera företag som Swedwatch har varit i kontakt med under arbetet med denna undersökning verkar
ha tagit intryck av frågorna och sagt sig påbörja ett mer aktivt inköpsarbete kring dessa frågor, vilket
är mycket positivt. Det visar att Folksam kan påverka byggvarubranschen till ett ökat socialt och
miljörelaterat ansvarsarbete.
6

Har ej svarat
Produktion i
låglöneländer 3
Info om produktionen
Riskanalys
Sociala krav
Miljökrav
Rutiner
Resultat
Bilaga 1)
Nr
Företag
1 Alcro-beckers Ja
2 Armstrong World Industries AB Ja
3 3M Svenska AB
4 AB Gustaf Kähr Ja
5 Akzo Nobel Decorative Coatings AB Ja
6 Bona Kemi AB Ja
7 Caparol AB Ja
8 Casco 4 Ja
9 DalaFloda Group AB
10 Ecofix AB
11 Engwall o. Claesson AB
12 ESSVE Produkter AB Ja
13 Flügger AB Ja
14 Forbo Flooring AB Ja
15 Färgmakeri G Ottosson Ja
16 Föllinge Golv AB
17 Golvabia AB Ja
18 Gysinge Centrum för byggnadsvård AB
19 Höganäshuset AB Ja
20 Jotun Ja
21 Junckers Industrier AS Ja
22 Karl Ljungberg & Co AB/DLH Sverige Ja
23 Kärnsund Wood Link AB Ja
24 Liwell Kemi AB
25 Weber Ja
26 Nordsjö 5 Ja
27 Ovolin AB Ja
28 Rappgo AB
29 Pergo AB Ja
30 Siljan Wood Products AB Ja
31 Tarkett Sverige AB Ja
32 TM Progress AB Ja
8 7 2 9 4 3 5
15 15 8 14 15 14
10 15 15 14 14 13
3 Frågan gäller även inköp av varor genom grossist, agent eller leverantör samt gäller även inköp av insatsvaror
och/eller råvaror.
4 Ägs av Akzo Nobel och har samma inköpsrutiner som Akzo Nobel Decorative Coatings AB.
5 Nordsjö är ett varumärke under Akzo Nobel Decorative Coatings AB och har samma inköpsrutiner.
7

Bilaga 2)
Nummer Företag
Produktion i
låglöneländer 6
1 Alloc AB Nej
2 Ardex-Arki AB Nej
3 Berg & Berg AB Nej
4 Bostik Findley AB Nej
5 Byggelit AB Nej
6 Byggmästaren AB Nej
7 CC Höganäs Byggkeramik AB Nej
8 Combimix AB Nej
9 Englund-Gruppen AB Nej
10 Finja Betong AB Nej
11 Gyproc AB Nej
12 Hagmans Kemi AB Nej
13 Hempel Färg AB Nej
14 Hunton Fiber AB Nej
15 Huntonit AB Nej
16 Ivarsson Sverige AB Nej
17 Kasthall Mattor & Golv AB Nej
18 Kiilto AB Nej
19 Knauf Danogips GmbH Nej
20 Kulturhantverkarna Nej
21 Leif Arvidsson AB Nej
22 Lip Sverige Nej
23 Masonite AB Nej
24 Moelven Töreboda Limträ AB Nej
25 Nanosol AB Nej
26 Nordingrå Trä AB Nej
27 Nordiska Ekofiber NEF AB Nej
28 Paroc AB Nej
29 Pittsburgh Corning Scandinavia AB Nej
30 Rescon Mapei AB Nej
31 Roxull AB Nej
32 Saint-Gobain Isover AB Nej
33 Scanox Nej
34 Scanspac & Co KB Nej
35 Schaumann Wood AB Nej
36 Sika Sverige AB Nej
37 Stombergs Massiva Trägolv AB Nej
38 St Kopparbergs Bergsl AB Falu Rödfärg Nej
39 Swedspan AB Nej
40 Teknos Tranemo AB Nej
41 Svenska Termoträ AB Nej
42 Tepro Byggmaterial AB Nej
6 Frågan gäller även inköp av varor genom grossist, agent eller leverantör samt gäller även inköp av insatsvaror
och/eller råvaror.
8

43 Träullit AB Nej
44 Welin & Co AB Nej
45 Vänerply AB Nej
46 Wibo Färg AB Nej
47 Österbymo Trävaru AB Nej
9

Bilaga 3) Frågor etikguiden
1. Har Ert företag alltid information om var produktionen sker i låglöneländer?
Om ja:
Vilka produkter tillverkas var? (vänligen ge så detaljerade uppgifter som möjligt om
plats och produkt)
Hur långt ner i produktionsledet känner ni till var produktionen sker (egen
produktion/leverantörer/underleverantörer)?
Om delvis:
Uppskatta hur stor del av produktionen i låglöneländer som ni idag inte känner till var
och hur den produceras.
Vilken produktion känner ni till respektive vilken känner ni inte till?
2. Har någon form av riskanalys av miljömässiga och/eller sociala risker i denna
produktion genomförts?
Om ja:
Vilka miljömässiga och sociala risker identifierades?
När och hur genomfördes riskanalysen?
Om delvis:
På vilken del har en riskanalys gjort?
Uppskatta hur stor del av produktionen från låglöneländer där det genomförts en
analys av riskerna?
Vilka miljömässiga och sociala risker identifierades?
10

3. Ställer ni etiska krav på produktionen i låglöneländer (t ex i en uppförandekod)?
Om ja:
Vilka krav ställer ni? (vänligen redovisa den dokumentation som är offentlig)
Hänvisar ni till några internationellt antagna konventioner? Om ja, vilka?
Beskriv vilka som omfattas av dessa krav? (egen produktion/leverantörer/ev
underleverantörer?)
Om delvis:
På vilken del av produktionen ställs etiska krav?
Hur stor del av den totala produktionen i låglöneländer utgör detta?
4. Ställer ni miljökrav på er produktion i låglöneländer? (även produktion i
leverantörsled eller utlagd produktion)
Om ja:
Vilka krav ställer ni? (vänligen redovisa den dokumentation som är offentlig)
Beskriv vilka som omfattas av dessa krav? (egen produktion/leverantörer/ev
underleverantörer)
Om delvis:
På vilken del av produktionen ställs miljökrav?
Hur stor del av den totala produktionen i låglöneländer utgör detta?
11

Om ja:
5. Finns det rutiner för att följa upp de etiska- och miljökraven i produktionskedjan?
Beskriv dessa rutiner (hur följs kraven upp?)
Hur har kraven kommunicerats till leverantörerna? (har kraven översatts till andra
språk)
Om delvis:
Vilka av kraven följs upp? Beskriv hur.
Hur stor del av den totala produktionen i låglöneländer berörs av ert uppföljningsarbete av
miljökraven?
Hur stor del av den totala produktionen i låglöneländer berörs av ert
uppföljningsarbete av de etiska kraven?
12

Bilaga 4)
Bedömningsmall etikguiden
Följande principer har legat till grund för vår bedömning:
1. Har Ert företag alltid information om var produktionen sker i låglöneländer?
OM FÖRETAGET SVARAR JA OCH KAN
REDOGÖRA FÖR VAR PRODUKTIONEN SKER
OM FÖRETAGET SVARAR DELVIS ELLER JA MEN
GER OFULLSTÄNDIG INFO / INTE SVARAR PÅ
NÅGON UNDERFRÅGA
OM FÖRETAGET SVARAR NEJ / INTE SVARAR ALLS
GRÖNT
GULT
RÖTT
2. Har någon form av riskanalys av miljömässiga och/eller sociala risker i denna
produktion genomförts?
OM FÖRETAGET SVARAR JA OCH KAN
REDOGÖRA FÖR NÅGOT KRING HUR DETTA
GJORTS
OM FÖRETAGET SVARAR DELVIS ELLER JA MEN
GER OFULLSTÄNDIG INFO / INTE SVARAR PÅ
NÅGON UNDERFRÅGA
OM FÖRETAGET SVARAR NEJ / INTE SVARAR
ALLS
GRÖNT
GULT
RÖTT
3. Ställer ni etiska krav på produktionen i låglöneländer (t ex i en uppförandekod)?
OM FÖRETAGET SVARAR JA OCH KAN
REDOGÖRA FÖR VILKA KRAV
OM FÖRETAGET SVARAR DELVIS ELLER JA MEN
GER OFULLSTÄNDIG INFO / INTE SVARAR PÅ
NÅGON UNDERFRÅGA
OM FÖRETAGET SVARAR NEJ / INTE SVARAR ALLS
GRÖNT
GULT
RÖTT
13

4. Ställer ni miljökrav på er produktion i låglöneländer? (även produktion i
leverantörsled eller utlagd produktion)
OM FÖRETAGET SVARAR JA OCH KAN
REDOGÖRA FÖR VILKA KRAV
OM FÖRETAGET SVARAR DELVIS ELLER JA MEN
GER OFULLSTÄNDIG INFO / INTE SVARAR PÅ
NÅGON UNDERFRÅGA
OM FÖRETAGET SVARAR NEJ / INTE SVARAR ALLS
GRÖNT
GULT
RÖTT
5. Finns det rutiner för att följa upp de etiska- och miljökraven i
produktionskedjan?
OM FÖRETAGET SVARAR JA OCH KAN
REDOGÖRA FÖR NÅGOT KRING HUR DETTA
GJORTS
OM FÖRETAGET SVARAR DELVIS ELLER JA MEN
GER OFULLSTÄNDIG INFO / INTE SVARAR PÅ
NÅGON UNDERFRÅGA
OM FÖRETAGET SVARAR NEJ / INTE SVARAR ALLS
GRÖNT
GULT
RÖTT
14