Miljörapport 2007

Miljörapport 2007 

Borealis AB I Stenungsund I

Miljörapport 2007 

Turboalternatorn är en viktig investering som är gjord under 2007 och på bilden lyfts den på 

sin plats på Borealis krackeranläggning. Denna investering på 100 miljoner kronor kommer 

att producera el med en kapacitet av 100 GWh genom att utnyttja ånga med högt tryck från 

produktionen som leds till en ångturbin. Investeringen innebär både en energieffektivisering 

och positiva miljöeffekter.

En rapport i tre delar 

1 

MILJÖRAPPORT 2007 

Miljörapporten består av tre delar. Syftet med denna första del, huvudrapporten, är att ge 

en översiktlig och sammanfattande redovisning för hela Borealis AB, med de viktigaste 

händelserna och resultaten under året. Delrapporterna 1och 2för kracker- respektive 

polyetenanläggningen, utgår från föreskrifterna om årlig redovisning till tillsynsmyndigheterna 

och redovisar mera utförligt alla detaljer för respektive anläggning. Tanken är att 

hela eller delar av materialet härmed kan användas allt efter behovet av information. 

Beskrivning av verksamheten 

Borealis är ett av Europas ledande polyolefinföretag med stora produktionsanläggningar 

iBelgien, Finland, Österrike, Tyskland och Sverige. Sedan 2005 ser ägarstrukturen ut 

enligt nedanstående bild. Borealis ägs av Österrikiska ÖMV till 35 %samt av Abu Dhabibaserade 

IPIC till 65 %. Tillsammans med huvudägaren har Borealis också gemensamma 

anläggningar iAbu Dhabi. 

Borealis driver iStenungsund Sveriges enda kracker- och polyetenanläggning. Ikrackeranläggningen 

iStenungsund tillverkas eten och propen genom att vid hög temperatur 

sönderdela de större molekylerna iråvaran till mindre s.k. omättade föreningar (olefiner). 

Krackern omsätter ca 1,5 miljoner ton råvara iform av nafta, etan, propan och butan och 

har kapacitet att producera drygt 600 000 ton eten/år. Ipolyetenanläggningens 

högtrycksfabrik och lågtrycksfabriker polymeriseras eten till polyeten, som används iett 

mycket stort antal produkter, som vi möter ivår vardag. Exempel på sådana är kabelisolering, 

rör, plastkassar, mjölkförpackningar och många andra. Kapaciteten ipolyetenanläggningen 

är totalt ca 600 000 ton polyeten/år. Verksamheten iStenungsund är uppbyggd 

runt de producerande enheterna, som organisatoriskt är uppdelade ikracker- och 

polyetenfunktionen. Till polyetenfunktionen hör också materialhanteringen med lagring 

och distribution. Bland stabsfunktionerna finns Hälsa, Miljö, Säkerhet och Kvalitet 

(HMS&K-funktionen) där bl.a. miljöfrågor administreras.


40 års historia och utveckling 

Stenungsund har upplevt en kraftig utveckling sedan början på 60-talet, när petrokemin 

etablerades och tre fabriker byggdes. Till att börja med var produktionsenheterna relativt 

små men verksamheterna har efterhand vuxit mångdubbelt. 

Stenungsunds tätort har växt parallellt med industrierna och det har varit en av de 

viktigaste frågorna genom åren att möta omgivningens förväntningar och krav på en 

ostörd närmiljö samtidigt med att produktionen successivt ökat. Inte minst under 

sommaren med ytterligare besökare, under kortare eller längre tid, blir denna utmaning 

extra tydlig. Genom åren har också omfattande miljöförbättringar genomförts av 

industrin. Petrokemin är, som flödesschemat nedan illustrerar, ett högintegrerat 

industrikomplex. Produkterna är högkvalitativa med högt förädlingsvärde. Stenungsund 

har dessutom ett bra geografiskt läge och har goda möjligheter till industriell expansion. 

Områdets klassificering som riksintresse för petrokemi förstärker denna bild. 

Eten 

Luft 

Nafta 

Etan 

Propan 

Butan 

Import 

terminal 

Krackeranläggning 

Syrgas 

Kvävgas 

Vätgas 

Bränngas 

El 

Vatten 

Eten 

Bränngas 

Bränngas 

Bränngas 

Eten 

Vätgas 

Propen 

2 

Polyetenanläggning 

HydroPolymers 

PerstorpOxo AB 

Polyeten 

Polyvinylklorid 

Aminer 

Tensider 

Oxoalkoholer

Miljöövervakning 

3 


Borealis är medlem iBohuskustens Vattenvårdsförbund. Undersökningsprogrammet 

omfattar flora- och faunaundersökningar såväl som kemiska undersökningar av den 

marina miljön. Ibl.a Stenungsundsområdet görs riktade undersökningar i tillägg till det 

övergripande programmet. Resultaten kan hittas på vattenvårdsförbundets hemsida 

www.bvvf.se. Ungefär vart femte år undersöks sedimenten iAskeröfjorden på metaller och 

andra miljögifter och en ny undersökning startades under 2007. 

Under 2006/2007 utfördes 

kontinuerliga mätningar av 

etenhalter och en del andra VOC 

iomgivningen under ca ett år. 

Fotografiet visar mätstationen 

där den är placerad på 

Stenungsön. Resultaten från 

mätningarna kommer att 

presenteras under våren 2008. 

Under lång tid har det med regelbundna intervaller gjorts epidemiologiska undersökningar 

av sjukdomsfrekvens samt besvärsundersökningar av Västra Götalandsregionens 

Miljömedicinska centrum. Under 2007 genomfördes en studie av cancerförekomst, vars 

resultat presenteras under våren 2008. Resultaten från en besvärsstudie genomförd under 

2006 presenterades under 2007 och denna studie visade, liksom vid tidigare 

undersökningar, att boende iindustrins närområde störs av buller och lukt.


Särskilda händelser och aktiviteter under 2007 

Krackeranläggningens gällande tillstånd är beslutat enligt gamla Miljöskyddslagen, medan 

Miljödomstolen meddelade polyetenanläggningen ett nytt tillstånd enligt Miljöbalken i 

december 2007. Detta tillstånd ersatte tidigare beslut givna enligt Miljöskyddslagen. 

Tillståndet medger en produktion av 750 000 ton polyeten och innehåller åtta prövovillkor 

varav två ska utredas innan utgången av 2008 och sex innan halvårsskiftet 2012. 

Prövovillkoren omfattar bl.a. studier för att utreda möjligheterna att reducera vattenförbrukning, 

utsläpp av kolväten till luft från befintlig anläggning, samt bullerpåverkan. Dessutom 

ska processavloppsvattnet kartläggas och möjligheterna att reducera föroreningsinnehållet i 

dagvattnet, samt energihushållningsåtgärder utredas. De två prövovillkoren som ska redovisas 

redan vid utgången av 2008 gäller behov och utformning av en depå för brandvatten, 

samt möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från brand iråvarulagren. 

Polyetenanläggningen kommer att genomgå stora förändringar när den nya högtrycksfabriken 

är klar och ersätter den befintliga fabriken från 1960-talet. Den nya HT-fabriken har 

en planerad start under 2009 och innebär, förutom en modernare process med betydligt 

högre kapacitet, också en mycket stor miljömässig förbättring inom alla områden. Under 

året har sprängningar och omfattande markarbeten genomförts inom det nya 

fabriksområdet och ifiguren nedan visas hur området såg ut ioktober 2007. 

4

5 


Verksamheten är mycket energikrävande och bolaget arbetar kontinuerligt med att öka 

energieffektiviteten. Till hjälp för detta har ett energiledningssystem införts och polyetenverksamheten 

deltar iProgram för energieffektivisering (PFE) vilket mot utfästelse om 

energibesparingsåtgärder ger skattelättnader. En annan energibesparande åtgärd som 

färdigställdes under det gångna året är den s.k. turboalternator på krackeranläggningen. 

Detta är en ångturbindriven elgenerator, som producerar el från högtrycksånga på krackern 

och den första elen levererades på krackerns interna nät idecember 2007. Dessutom har 

en ledning för leverans av bränngas (s.k. off-gas) mellan polyetenanläggningen och 

krackern byggts under året. Denna ledning kommer att användas för att transportera 

överskott av bränngas på polyetenanläggningen som kan användas som råvara på 

krackern. Ledningen beräknas att tas idrift under våren 2008. 

IStenungsund tillverkas polyeten som 

används iolika typer av kablar. Borealis har 

en världsledande position inom denna 

marknad, som är ifortsatt växande. Under 

2007 invigdes en ny bearbetningslinje för 

tvärbunden polyeten s.k. PEX. Den nya 

anläggningen L-154 blir en parallell till 

befintliga L-153 som byggdes ibörjan 

av 90-talet. Ifotografiet till höger visas 

Pex-tornet där processen sker.


Under 2007 har den stora invallningen på Krackern renoverats. Denna invallning finns kring 

de lagringstankar innehållande ämnen med viss risk för spridning till mark och vatten i 

samband med eventuella läckage. Nedanstående två fotografier visar olika sektioner av 

invallningen. 

En mätare på omgivningens uppfattning av hur störande verksamheterna är, är antalet 

klagomål. Dessa registreras iverksamhetens tillbudsrapporteringssystem. De flesta kommer 

som telefonsamtal direkt till företaget men också de som kommer indirekt via myndigheter 

bokförs. Principen är att alltid återkomma om inget svar kan lämnas direkt om orsaken. 

Antalet tillfällen är iavtagande och f.n. på en nivå som vittnar om att besvären inte är så 

utbredda. Diagrammet nedan visar några års uppföljning. Under 2000 uppkom 

driftstörningar på krackern vid upprepade tillfällen vilket skapade stor irritation. 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Borealis använder bl.a. den lokala hemsidan www.driftsinfo.borealis.se, för att informera om 

den aktuella driftsituationen och om det inträffat störningar iproduktionen eller planeras 

andra aktiviteter, som kan märkas iomgivningen. 

6

Miljöresultat 

Utsläpp till luft 

7 


VOC 

Utsläppen av kolväten (VOC) är en de betydande miljöaspekterna. Borealis är en av länets 

större punktkällor. 

VOC-bestämningen för krackern bygger till stor del på spårgasmätningar, medan utsläppen 

från polyetenanläggningen främst baseras på beräkningar. Beräkningarna för PE jämförs 

dock sedan ett två år tillbaka med mätningar med SOF (se vidare idelrapporten för 

polyetenanläggningen). 

Sammanlagda VOC-utsläppen var 1616 ton. Det är något mer jämfört med 2006 (1495 ton). 

Under 2007 har ett projekt genomförts som innebär att bränngas (off-gas) från 

polyetenanläggningen kommer att skickas till krackern för att användas som råvara, vilket 

kommer att reducera facklingen och därmed ge en effekt på VOC-utsläppen från 

Polyetenanläggningen. Detta projekt beräknas vara klart imars 2008. 

Diagrammet nedan visar att utsläppet från mitten av 1980-talet generellt minskat både i 

absoluta tal och relativt produktionen. 

VOC-utsläpp, ton/år 

3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 

3,5 

3 

2,5 

2 

1,5 

1 

0,5 

0 

ton/år 

tVOC/kt prod


NOx 

NOx-utsläppen uppkommer främst vid förbränning ikrackugnarna och ångpannorna av, i 

huvudsak, egenproducerat bränsle. Även facklingen bidrar men iliten omfattning. 

Sammanlagda utsläppen 2007 var 404 ton. Trots att NOx-utsläppen istor utsträckning beror 

på produktionsnivån har de, trots successivt ökad produktion kunnat hållas på istort sett 

konstant nivå. Det kan bl.a. tillskrivas bra kontroll och trimning av brännare. Under 2008 

kommer nya låg-NOxbrännare att installeras på en av krackugnarna samt åtgärder att 

genomföras på två av krackerns pannor. 

NOx-utsläpp, ton/år 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 

8 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 

ton 

ton/kton råvara 

SO2 

De flesta bränslen är svavelfria t.ex. krackerns bränngas, som utgör den överlägset största 

bränslemängden. Bränngasen är, förutom en energikälla för krackern, även ett viktigt 

bränsle för övriga petrokemianläggningar. Bränslen ipolyetenanläggningens ångcentral är 

polyolja, som är en restprodukt från produktionen, samt inköpt eldningsolja. Som ett tillskott 

till ångproduktionen ipolyetenanläggningens egna pannor levereras även ånga från 

krackern. Naturgasen innehåller spår av svavelföreningar. Under 2007 var dess bidrag ca 

30 kg av de totalt ca 3 ton som släpptes ut. 

CO2 

Utsläppen av koldioxid var 718 kton under 2007 och utgör ca 1%av Sveriges utsläpp. 

Det beror på att det är energikrävande processer som, framför allt ikrackerns fall, till 

övervägande delen drivs av bränsleenergi. Utsläppsmängden är idet närmaste direkt 

kopplad till produktionsnivån och diagrammet nedan över krackerns utsläpp följer mycket 

väl produktionstakten. Etan, som tillkommit på senare år som en viktig råvara, har medfört 

att utsläppen inte följt med iden takt som de skulle ha gjort om ökningen av produktionen 

baserats helt på tidigare råvarumix. Kurvan över utsläppet relativt produktionen visar denna 

stegförändring på ett tydligt sätt. Krackerstoppet under 2003 liksom stoppet och driftproblemen 

1999/2000 är orsaken till att kurvan avviker under dessa år.

CO2, kton tCO2/t eten 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 

9 


EU:s system för handel med utsläppsrätter för CO2 trädde ikraft 2005. De installationer som 

omfattas av den första treårsperioden är ångpannorna på polyetenanläggningen och 

krackern samt krackerns hetoljeugn. Dessa enheter representerar ca 20 %av CO2utsläppen. 

Utsläppen under de 3första åren varit 7-24 %under den tilldelade mängden 

vilket framgår av tabellen nedan. Utfallet beror på flera faktorer. En väsentlig orsak är att 

naturgas har ersatt bränsle med högre specifikt CO2-utsläpp. En annan positiv faktor är den 

höga vätgashalten iden egna bränngasen. 

2005-2008 2005 2006 2007 

Kvot Utsläpp Netto Utsläpp Netto Utsläpp Netto 

Kracker 120480 114305 6175 108809 11671 97951 22529 

Polyete 

n 18402 14035 4367 14394 4008 7365 11037 

Summa 138882 128340 10542 123203 15679 105316 33566 

Ett ackrediterat externt kontrollorgan har varje år granskat rutiner och övervakningssystem 

och slutligen verifierat årsrapporten. För nästa handelsperiod 2008-2012 kommer även 

utsläppen från krackugnar och fackling att omfattas av utsläppshandel. 

Freoner 

Det finns 150 kylanläggningar idrift för klimathållning ilaboratorier, kontrollrum, datorrum 

och andra byggnader. Totala installerade köldmediemängden är ca 1,2 ton. All CFC har 

sedan tidigare ersatts med HFC-system och det pågår en fortlöpande utskiftning också av 

alla HCFC-system. Under 2007 gjordes ytterligare ett sådant utbyte och det finns f.n. 23 

HCFC-enheter kvar idrift. Läckagen isystemen uppgick under året till 148 kg HFC (ca 12 % 

av installerade mängden). 

2 

1,5 

1 

0,5 

0


Nedanstående tabell sammanfattar utsläppen till luften under 2007 

Utsläpp till luft/Fackling 

Kracker PE Totalt 

VOC, ton 586 1030 1616 

SO2, ton 0,03 3,1 3,12 

NOx, ton 404 27 431 

CO2, kton 678 40 718 

HFC, kg 67 81 148 

Utsläpp till vatten 

Som nämnts ovan, är anläggningarna relativt betydande beträffande utsläppen till luften. 

Utsläppen till vatten är idet perspektivet ganska små. Askeröfjorden är väl kartlagd efter 

många års undersökningar. Effekter, där utsläppen från petrokemisk industri kan ha 

bidragit, kan påvisas, men omfattningen är som regel begränsad och lokal. 

Vid normal drift är utsläppen små. Driftsstörningar och större spill kan dock snabbt öka 

mängderna. Under 2007 inträffade inga händelser som gett upphov till ökade utsläpp. 

Nedanstående tabell summerar utsläppen till vatten. 

Kracker PE Totalt 

Olja, ton 9,3 9,3 

TOC, ton 8,5 8,5 

Fenol, kg 30 30 

Kväve, ton 5,2 1,1 6,3 

Fosfor, ton 0,7 0,4 1,1 

Buller 

Bullret från anläggningarna ligger nära de tillåtna bullergränserna. Det bör dock noteras att 

de stora utbyggnaderna, som gjorts på senare år, har kunnat klaras inom dessa gränser. 

Under 2007 har åtgärder vidtagits ipolyetenanläggningen och arbetet, som fortfarande 

pågår, omfattar ljudisolering av rörledningar och avskärmning samt inbyggnad av pumpar 

och blåsmaskiner. Iett senare skede när den nya HT-fabriken tas idrift kommer bullret att 

minskas ytterligare. 

Diagrammet nedan visar resultatet av de månadsvisa mätningar som görs ibostadsområdet 

närmast polyetenanläggningen. Medelvärdet av 12 mätningar var 49 dB (A). Villkorsgränsen 

är 50 dB(A). 

10

Mätpunkt 11 Söbacken, dBA 

54 

52 

50 

48 

46 

44 

42 

Avfall 

J F M A M J J A S O N D 

11 


Avfallsmängderna är aktivitetsberoende och kan därför variera relativt mycket mellan olika 

år. Större arbeten som inspektioner av tankar, rensning av avloppsvattendammar, byte av 

processkemikalier etc. kan vissa år generera stora mängder. Särskilt det farliga avfallet är i 

hög grad produktionsberoende och detta är ihuvudsak orsaken till att totala mängden ökat 

över lång tid. Några typiska exempel är silanolja från polyetenanläggningen och svavelolja 

från krackern. 

Sett över en längre period har industriavfallet, d.v.s. det icke farliga avfallet, minskat. 

Orsakerna finns bl.a. iatt källsorteringen och uppföljning av mängderna förbättrats. 

Engångsemballage har skiftats mot returförpackningar ien del fall. Med 26 miljöstationer 

för källsortering av avfall tillgodoses behovet av att separera avfallet irätt fraktioner. 

Avfallsmängder 1994-2007, ton/år 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

Återvinn. 

Dep. 

Förbr. 

Förbr/Dep 

FA 

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006


Energi- och resursanvändning 

Det farliga avfallet har för det mesta ett högt 

energiinnehåll, som kommer till nytta ibl.a. 

cementindustrin med sitt stora behov av energi 

till cementugnarna. Borealis bidrar med leveranser 

av bränsle både till svensk och till norsk cementproduktion. 

Foto: Cementa 

Anläggningarnas energikonsumtion är betydande. Ungefär 20 %av krackerns produktion 

består av bränngas. Merparten används till att skapa energi till krackerprocessen, övrigt 

levereras externt. Tabellen nedan visar energikonsumtion samt sötvattenförbrukning. 

Förbrukning Krackern PE-anläggningen Totalt 

Sötvatten, Mm 3 

2,2 1,6 3,8 

Bränsleenergi, TJ 15118 105 15223 

Fackling, ton 4676 10851 15527 

Elenergi, GWh 422 449 871 

Fackling 

Den totala facklade mängden var lägre 2007 än 2006. Det finns ihuvudsak två orsaker till 

detta, krackerns produktion var stabil med få driftsstörningar samt ett litet bränngasöverskott. 

Ett elavbrott islutet av 2006 medförde att krackern stoppades och isamband 

med uppstarten ijanuari skedde en del extra fackling. 

30000 

25000 

20000 

15000 

10000 

5000 

0 

PEplants 

Cracker 

1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 

12

Kommentarer 

13 


För att tillse att villkoren innehålles har företaget genomfört följande åtgärder fortlöpande 

under året: 

• Provtagningar, analyser, mätningar och beräkningar ienlighet med kontrollprogrammen. 

• Regelbunden uppföljning av mätinstrument. 

• Kontinuerlig tillsyn av process- och reningsanläggningar. 

• Internrevisioner av ledningssystemet 

Särskilda åtgärder har därutöver vidtagits isamband med olika händelser och aktiviteter 

under året. Detta har redovisats imiljödagboken och övrig kommunikation med länsstyrelsen. 

Det är bolagets uppfattning att alla gällande villkor och föreskrifter har innehållits under året. 

Stenungsund 31 mars, 2008 

Borealis AB 

Thomas Wegdell 

Tillf. VD 

Bilagor: Delrapport IKrackeranläggningen 

Delrapport II Polyetenanläggningen

DELRAPPORT I 

Borealis AB 

Krackeranläggningen

INNEHÅLL 


A. GRUNDDEL ........................................................................................................... 1 

B. TEXTDEL 

Beskrivning av verksamheten......................................................................... 2-6 

- Organisation 

-Lokalisering, plan- och recipientförhållanden 

-Drift- och produktionsbeskrivning 

-Reningsanläggningen 

Gällande föreskrifter och beslut........................................................................... 7 

-Koncessionsbeslut 

-Kontrollprogram 

-Pågående tillståndsfrågor 

Drift- och produktionsförhållanden............................................................... 8-12 

-Förändringar iproduktion och processer 

-Energi- och bränsleförbrukning 

-Förbrukning av råvaror och kemikalier 

-Avfallshantering 

-Driftstörningar mm 

-Reningsanläggningar -driftförhållanden 

Kontrollresultat............................................................................................. 13 -15 

-Funktion hos mätutrustning, åtgärder för kvalitetssäkring 

-Utsläppskontroll och utsläpp 

-Läcksökning 

-Recipientkontroll och omgivningspåverkan 

-Besiktningar 

C EMISSIONSDEKLARATION...........................................................................16 -19 

Sida


Bilagor 

1. Översiktskarta 

2. Avloppssystem 

3. Gällande villkor, föreskrifter mm 

4. Sammanfattning av kontrollprogram 

5. Råvaruförbrukning 

6. Kemikalieförbrukning 

7. Farligt avfall 

8. Industriavfall 

9. Miljödagbok 

10. Utsläpp till vatten –Sammanställning 

11. Grundvattenkontroll 

12. Kolväteutsläpp till luften 

13. Sammanställning av miljörapportdata

A GRUNDDEL 

ADMINISTRATIVAUPPGIFTER 

Platsnamn: Borealis AB, Krackeranläggningen 

Platsnummer: 1415-1115 

Huvudman: Borealis AB 

Postadress: 444 86 Stenungsund 

Telefon: 0303 -87000 

1 


Kontaktperson: Yttre miljöfrågor: Marie-Louise Johansson 

Kommun och län: Stenungsunds kommun, Västra Götalands län 

Tillstånd enligt ML Koncessionsnämnden för miljöskydd Nr 166/98 

(1998-11-23) 

Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen iVästra Götalands län 

Kod enligt FMH (1998:899) 

MB kap 9: 24.10A 

Kod enligt NFS 2006:9 bil.1 4ai 

Miljöledningssystem ISO14001 

Fastighetsbeteckningar: Stenung 17:6, 17:7, 4:177, 5:104 

Organisationsnummer: 556078-6633 

Denna rapport inges 

• dels ienlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 

2006:9 

• dels ienlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24. 

Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport.


B TEXTDEL 

BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 

Organisation 

Krackeranläggningen utgör tillsammans med polyetenanläggningen iStenungsund 

Borealis AB. 

Den närmaste ansvarige för krackerverksamheten, fabrikschefen, har under sig 

avdelningar för drift, produktion, processtöd samt planering. Som en stabsfunktion 

till krackerchefen finns en samordnare av Hälsa, Miljö, Säkerhet och Kvalitet 

(HMS&K-coach). 

Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den 

gemensamma stabsfunktionen för Hälsa, Miljö, Säkerhet &Kvalitet (HMS&K). 

Lokalisering, plan- och recipientförhållanden 

Anläggningen är belägen inom planområdet för storindustri norr om Stenungsunds 

tätort. Huvuddelen av anläggningen ligger inom detaljplaneområde benämnt 

"Havdens Industriområde". 

Avståndet till närmaste bostäder söder om anläggningen är ca 600 m. Området 

består av ett mindre antal bostäder inom en zon med småindustri. Närmaste 

planlagda bostadsområde ligger ca 1km från anläggningen. 

Som framgår av översiktskartan, bilaga 1, gränsar anläggningen isöder och sydväst 

mot Inoes anläggning samt ovannämnda småindustriområde. Mot väster gränsar 

anläggningen mot Askeröfjorden och norrut mot mark tillhörande Vattenfall samt mot 

AGA's anläggning. Österut ligger närmast Primagaz gasolanläggning samt iövrigt 

egen obebyggd industrimark, som delvis tidigare utnyttjats för "sludge farming". 

Industriavlopp och kylvatten avleds igemensam ledning till Askeröfjorden. Askeröfjorden, 

som är ett avsnitt av vattenområdet innanför Tjörn och Orust, har en relativt 

god genomströmning med ett utbyte som har angetts till omkring tre dygn. 

Råvatten till anläggningen tas från sjön Hällungen via en industrigemensam ledning. 

Det finns inga yt- eller grundvattentäkter som används för dricksvattenuttag inom 

500 mfrån anläggningen. 

Förutom västerut mot havet sker en viss avrinning av dagvatten samt grundvatten 

från områdets östra och södra del till Stenunge å. 

Sanitärt avloppsvatten leds till kommunens reningsverk. 

Stenungsundsområdet ligger inom en region av Sverige med försurningskänslig 

mark påverkad av både långdistanstransporterade och regionala utsläpp. 

2

Drift- och produktionsbeskrivning 

3 


Nedan följer en kort beskrivning av krackerprocessen. Anläggningens huvudprodukter 

är eten och propen som levereras i huvudsak till lokala kunder, där 

Borealis polyetenanläggning är den största mottagaren av eten. Principschemat 

nedan illustrerar hur råvarorna nafta, etan, propan eller butan genom upphettning i 

krackugnar sönderdelas till omättade kolväten, eten, propen, buten/butadien samt 

vätgas, bränngas, krackbensin och tyngre produkter. En del av buten/butadienströmmen 

vidareförädlas till ETBE ien separat anläggningsdel. 

Steam 

Ethane 

Propane 

Ethane tower 

9crackerovens 

Propanetower 

Cooling 

Hydrogenation 

Scrubbing 

C3 C3 C3 C3 splitter 

Compressor 

Sec.Methane 

tower 

Scrubbing 

Drying 

C2 C2 C2 C2 splitter 

Anläggningen nedströms de nio parallella krackugnarna har till uppgift att separera 

de olika komponenter som bildas vid krackningen. Detta sker ihuvudsak genom 

steg som destillation, kylning, komprimering samt omvandling av vissa föroreningar i 

reaktorsteg. 

Produkterna levereras irörledningar till lokala kunder eller lagras itankar. Gaser 

lagras itrycktankar eller bergrum ikyld kondenserad form. Övriga produkter lagras, 

beroende på ångtrycket, i tankar med flytande eller fasta tak. 

Import av råvara respektive export av produkter sker ihuvudsak med fartyg via egen 

hamn samt Vattenfalls hamn. 

Anläggningen omsätter ca 1,5 miljon ton råvara/år, som lagras ibergrum och tankar 

före användning. 

Methane 

Primärt Prime Primärt Prime Primärt Prime Primärt Prime Met- 

Metantorn thanetower 




Methane 

Ethylene 

Ethane 

Propylene


Utöver råvaruhanteringen för krackern importeras ca 200.000 ton/år av gasol vilken 

omlastas för uttransport via järnväg och bil för användning som bränsle. Borealis 

driver på uppdrag av Statoil en terminal för denna lastning av järnvägsvagnar och 

tankbilar. Anläggningen ägs av Svenska Statoil AB och sköts av personal anställda 

av Borealis. I samband med lastningen tillsätts luktämne till gasolen 

(etylmerkaptan). Terminalen hanterar även utlastning av propen till tankbil för 

Borealis. Spårområdet som tillhör terminalen är också rangerområde för övrigt farligt 

gods från övriga industrier iStenungsund. 

Krackerprocessen drivs ikontinuerlig drift och stoppas endast på planerad bas vart 

4-5 år på grund av föreskriven besiktning, rengöring, reparation och ombyggnader. 

Hela processen hanteras islutna system som rörledningar och behållare. Ett viktigt 

område som fordrar speciell uppmärksamhet är åtgärder för att hålla inne skdiffust 

läckage till luften från det stora antalet potentiella läckagekällor i form av olika 

tätningsytor hos packboxar iventiler, roterande tätningar, flänsförband mm. 

En viktig del av anläggningens säkerhetssystem är fackelsystemet, som via två 

facklor avleder och på ett säkert sätt förbränner kolväten orsakat av driftsstörningar, 

säkerhetsventiler, tömning av system m m. Periodvis eldas även överskott av 

bränngas ifacklan. 

Anläggningen kyls ihuvudsak med saltvatten iett direktkylsystem med hjälp av ett 

hundratal värmeväxlare. 

Nedanstående är ett urval av genomförda åtgärder, som haft positiv miljöeffekt 

sedan den nuvarande krackern togs idrift 1969 efter utbyggnad. 

År Åtgärd 

1972 Trycklager för nafta. 

1976 Tremediafilter för avloppsvatten. 

1980 Stripperanläggning. 

1984 Etablering av läcksökningsprogram 

1985 Inre flytande tak isloptankar 

1985-87 Dubbla tätningar på SCN-tankar 

1988 Återföring av ventgas från propenkylkompressorn. 

1989 Atm naftalager till facklan, Ny tätning etenkylkompressorn, 

Nytt kylvattensystem inklusive utloppsledning 

1990 Låg -NOX-brännare på A-ugnen. 

1991 Bättre lagring av svavelolja, Tätning av propenbergrum 

1993 Låg-NOX-brännare på C-pannan 

1994 Låg-NOX-brännare på A-pannan, Tömning av provbomber till facklan 

1995 Utsläpp från ugnarnas kromatografer till brännarna, 

Låg-NOX brännare på F-ugnen 

1996 Låg-NOX brännare på B- och D-ugnen, Vatten från fackellås till 

strippern, 

Fackelledning från naftabergrummet UC-903 

1997 Låg-NOX brännare på C- och E-ugnen, Ny NOX-mätare och 

analysatorbyggnad till ugnarna 

1998 Nya NOX och O2-mätare samt ny analysatorbyggnad till pannorna. 

Stoftavskiljare för samtliga krackugnar. 

4

5 


1999 Återvinning av gaser vid lastning av krackbensin till fartyg. Första 

hamnanläggningen iSverige. 

2000 Dubbeltätning på flytande tak på krackbensintank 

2001 Första fartyget till Stenungsund med NOx-rening 

2002 Ny dubbeltätning m.m. på flytande tak på krackbensintank 

2003 Återvinning av gasavdrag från MTBE 

Komplettering av filteranläggningen iavloppsreningen med ett 5:e filter 

2005 Anslutning av naturgas som kompletterande bränsle. 

Ombyggnad till ETBE-tillverkning med bioetanol som råvara 

2006 Nya varvtalsstyrda utloppspumpar iavloppsreningen 

2007 Restaurering av invallning runt tankområde. Turboalternatorn 

installeras 

Reningsanläggningen 

Bilaga 2 ger en översikt av avloppsströmmarna och efterföljande reningssteg. 

Avloppsvattnet utgör ihuvudsak tre delströmmar vilka behandlas på följande sätt: 

1. Processvatten 

Ånga som tillsätts råvaran vid krackningen kondenseras och avskiljs efter 

ugnarna. Detta processvatten innehåller lösta kolväten och fenol. Kolvätena 

drivs av i en vattenstripper och återförs till processen. Därefter renas 

processvattnet ien biologisk reningsanläggning där fenol bryts ner. 

2. Industriellt avloppsvatten 

Detta är vatten som samlas upp via ett avloppsnät från hårdgjorda 

processytor. Vattnet kan vara mer eller mindre förorenat p. g. a. oljespill eller 

dräneringar till systemet. Oljan avskiljs gravimetriskt iAPI-separatorer varpå 

vattnet tillsammans med processvattnet filtreras is.k. tremediafilter. Via en 

utjämningsdamm pumpas sedan dessa avloppsströmmar ut till utloppsledningen. 

3. Kylvatten 

Saltvatten används för kylning av processen. Det tas in till anläggningen, kyler 

processen och pumpas sedan tillbaka till havet. 

Till följd av varierande risk för förorening vid läckage från processidan till kylvattnet 

delas detta in i fyra kategorier baserat på den behandling det 

genomgår innan det åter släpps ut. 

Kategori 1och 4kan endast kontamineras av gas vid läckage och passerar 

därför var sin avgasningsbehållare före utloppet. Här finns gasdetektorer som 

indikerar eventuellt läckage av kolväten.


Kategori 2 och 3 kan kontamineras av flytande kolväten eller olja vid ett 

läckage och passerar därför en oljeavskiljare ireningsanläggningen. Kylvattnet 

leds ut tillsammans med de ovannämnda avloppsströmmarna till Askeröfjorden 

och inlagras där iytskiktet. 

6

GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 

Koncessionsbeslut/ Miljödomstolsbeslut 

7 


Ett stort antal koncessionsbeslut, länsstyrelsebeslut och vattendomar har meddelats 

genom åren. En total omprövning av villkoren, som slutfördes 1994, resulterade iett 

nytt beslut och medföljande villkor, vilket inneburit att merparten av villkoren i 

tidigare beslut upphört att gälla. Isamband med ansökan 1998 om utbyggnad av 

krackern tillkom några villkorspunkter samt gjordes en ytterligare revision av 

befintliga villkor. Idecember 2007 fastställde Miljödomstolen slutligt villkor för NOx 

och därmed avslutades prövotiden idenna fråga. Samtliga beslut är angivna ibilaga 

3 jämte de villkor, som f.n. är aktuella. 

Kontrollprogram 

Gällande version av kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2002-09-24. 

En sammanställning finns ibilaga 4. 

Pågående tillståndsfrågor 

Utöver prövotiden för NOx som nämns ovan har inga övriga tillståndsfrågor 

behandlats under året. 

Övriga myndighetsbeslut 

Inga nya beslut under året.


DRIFT OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN 

Förändringar iproduktion och processer 

Produktionen ikrackeranläggningen har gradvis ökats sedan ombyggnaden för 5år 

sedan. Nivån för 2007 var den högsta någonsin med 622 kton av eten och 200 kton 

av propen. 

Under året har det pågått arbete med att installera en turboalternator som ska 

tillverka el av högtrycksånga och den 18 december levererades elström till 

Krackerns interna nät för första gången. 

Enligt villkorspunkterna 4och 13 skall Borealis fortlöpande arbeta med åtgärder för 

att begränsa utsläppen av VOC till luften respektive olja till vatten. Arbetet med detta 

skall årligen redovisas till Länsstyrelsen vilket efter överenskommelse görs i 

Miljörapporten. 

Villkorens konstruktion är ienlighet med arbetssättet enligt HMS-ledningssystemet 

där mål och åtgärder definieras för de viktiga miljöaspekterna. Tabell 1 nedan 

redovisar samtliga krackerns miljömål för 2007 och tillhörande åtgärder. 

Tabell 1 Miljömål för Krackern och tillhörande åtgärder 

Område Nuläge (årets början) Mål 2006 Åtgärder Resultat 

VOC 2006: 485 ton 700 ton 

VOC 2007: 586 ton 

Läcksökningienlighet med 

program 

Klart. 

Genomföra minst 10 st. SF6mätningar 

Utfört 10 st. 

Ta idrift WAO incinerator Pågår 

NOx 2006: 418 ton 450 tonvid full 

NOx 2007: 405 ton 

produktion Utvärdera NOx-åtgärder 

kopplade till energibesparing 

Klart 

Ånginjicering pannor 

Pågår 

LågNox-brännare G-ugnen Pågår 

Klagomål Klagomål från allmän- 

5klagomål registrerade 

hetenoch grannar 

2007. 

7st. år 2006 

Åtgärder för förbättrad 

driftsäkerhet av VRU 

Bolaget har under 2007 färdigställt en renovering av invallningen vid tankområdet. 

Denna invallning omgärdar större delen av Krackerns tankar med sådant innehåll 

som vid eventuella spill kan förorena mark och vatten. 

Energi- och bränsleförbrukning 

El-förbrukningen var 422 GWhunder 2007, vilket är marginellt mer än elförbrukningen 

2006 (420 GWh). Bolaget arbetar kontinuerligt med att reducera elförbrukningen 

och under 2007 har turboalternatorn installerats som räknas bidra till att 

energiförbrukningen reduceras med 100 GWh per år. Tillförd energi vid förbränning i 

pannor och ugnar uppgick till 15 118 TJ. 

Tabell 2nedan visar förbrukningen månadsvis av bränngas, fackling samt utsläpp 

via rökgaserna. 

8

Tabell 2Förbränning och utsläpp till luften via rökgaser 2007 

Bränngas 

9 


Förbränning iugnar och pannor Fackling Utsläpp 

Makeup 

Bränngas 

Tot.bränsle 

Bränngas 

Övrigt totalt NOx CO2 

Månad ton MJ/kg ton ton ton ton ton ton 

Jan 18390 2025 54,9 20415 144 1756 1900 40 58451 

Feb 20920 281 56,0 21201 128 21 149 29 53271 

Mars 23493 140 56,2 23633 198 0 198 34 58466 

April 22691 93 56,5 22784 241 12 253 32 56712 

Maj 22674 142 56,9 22816 227 7 234 33 56920 

Juni 21836 86 57,0 21922 293 90 383 33 54934 

Juli 22990 44 56,9 23034 265 33 298 33 57665 

Aug 23012 46 57,2 23058 246 50 296 33 57327 

Sept 22358 209 56,4 22567 412 47 459 34 57365 

Okt 23057 221 58,0 23278 112 13 125 34 56765 

Nov 20580 1053 57,2 21633 89 149 238 33 54311 

Dec 18540 3610 57,1 22150 109 34 143 36 56056 

Totalt 260541 7950 56,7 268491 2464 2212 4676 404 678243 

NOX-utsläppen under 1988-2007 i ton/år visas inedanstående figur 1. Här visas, 

dels det totala utsläppet, dels utsläppet relativt produktionen -idetta fallet uttryckt 

som råvaruförbrukning. Även om produktionen ökar årligen har NOx-utsläppen i 

stort sett legat på samma nivå 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 

Figur 1 NOx-utsläppen under 1988-2007 i ton/år 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 

ton 

ton/kton råvara


Förbrukning av råvaror och kemikalier 

Vatten 

Uttaget av råvatten från sjön Hällungen var sammanlagt 2,2 Mm 3 under året. 

Därutöver har köpts in 0,34 Mm 3 matarvatten som är producerat externt. 

Råvaror och produktion 

Råvaruförbrukningen har fördelats enligt nedan: 

k ton 

Nafta 360 

Etan 358 

Propan 246 

Butan 368 

Etanol 12 

Totalt 1344 

Den månatliga förbrukningen framgår av bilaga 5. 

I tabell 3nedan redovisas producerade mängder under året. 

Tabell 3 Producerade mängder av eten, propen, ETBE och övriga krackprodukter 

Produkt kton 

Eten 622 

Propen 200 

Övriga krackerprodukter 488 

ETBE 28 

Gasoltransporter m.m. 

Utlastningen av gasol m.m. för vidare befordran via landvägen framgår av 

nedanstående tabell. 

Tabell 4 Utlastning av gasol, eten och propen via tankbil. 

Produkt Transportsätt Ton utlastat 

Gasol Järnväg 180000 

Gasol Tankbil 48000 

Eten Tankbil 3743 

Propen Tankbil 197 

Krackerns propanbergrum används delvis som terminallager, men under 2007 

gjordes inga omsättningar av det skälet. 

10

Kemikalier 

11 


En sammanställning av kemikalieförbrukningen för 2007 redovisas som bilaga 6. 

Köldmediaanvändning 

CFC används inte längre i kylaggregaten. HCFC förekommer alltjämt men byts 

successivt ut. I nya kylinstallationer används normalt HFC. I tabell 5 nedan 

redovisas antalet kylaggregat med köldmedia, samt mängd och vilken typ av 

köldmedia som de innehåller. 

Tabell 5 Antalet kylaggregat samt innehållande mängd och typ av köldmedia. 

Antal utbytta/- Antal skrotade/- Antal nya Totalt antal 

Installerad 

köldmediaombyggdaavställda 

enheter i drift mängd, kg 

HCFC 0 1 0 7 34,8 

HFC 6 0 7 44 296,6 

Avfallshantering 

En sammanställning av hanteringen av farligt avfall och industriavfall redovisas i 

bilaga 7 resp. bilaga 8. 

Avfallsmängderna har haft en nedåtgående trend de tre föregående åren. Under 

2007 skedde dock en marginell ökning, trots att mängden farligt avfall minskade. 

Driftsstörningar m. m. 

Miljödagboken redovisas sammanställd ibilaga 9. 

Ett elavbrott den 30 december 2006 fick följdverkningar de första dagarna ijanuari 

iform av fackling när krackern återstartades. Effekten blev sotande fackling som 

pågick under ca 3 timmar. Några samtal kom in om facklingen när man frågade hur 

länge den beräknades pågå. Krackern var åter idrift ca en vecka efter elavbrottet. 

En mindre driftstörning på en av krackugnarna orsakade sotande fackling cirka 1 

minut den 7/8. 

Problem med en värmeväxlare orsakade sotande fackling ca 15 min den 12 

november. 

Vid ett tillfälle (den 21/8) öppnades säkerhetsventilen på etantanken vid lossning från 

fartyg och den beräknade mängden som släpptes ut är uppskattad till 850 kg. Vid ett 

annat tillfälle (den 9/9) öppnade säkerhetsventilen på en av etentankarna på grund av 

ett larmfel som var den indirekta orsaken. Utsläppet har beräknats till ca 70 kg eten. 

Antalet klagomål har registrerats till 5vilket är något färre än under 2006.


Reningsanläggningar –driftförhållanden 

Ett kraftigt regn 6/7 gjorde att filtren iavloppsreningen rann över och orsakade 

bräddning över till utpumpningsgropen och vidare till fjorden. Händelsen medförde 

inte någon märkbar ökning av oljeutsläppet för månaden. 

12

KONTROLLRESULTAT 

Funktion hos mätutrustningar, åtgärder för kvalitetssäkring 

13 


Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras 

enligt schema is.k. F/U-(Förebyggande Underhåll)program. Ett antal mätare som 

övervakar parametrar vilka används för CO2-beräkningar har adderats eller fått ökad 

kontrollfrekvens. 

Den kontinuerliga NOx-mätningen på krackugnar och pannor kontrolleras årligen av 

ackrediterad mätkonsult. Mätare som är kopplade till beräkningar av CO2-utsläpp 

kontrolleras av en särskild verifieringsman. 

Laboratoriet är ackrediterat för de vattenanalyser, som görs inom ramen för kontrollprogrammet 

samt de gasanalyser som är kopplade till föreskrifterna för övervakning 

av CO2-utsläpp. Inom ackrediteringens ram sker bl.a. jämförelse av analyserna via 

kontroll gentemot utomstående laboratorier. Mätmetoderna samt mätosäkerheten 

framgår av nedanstående Tabell 6. Analysmetoden för olja ivatten, där sedan 2004, 

perkloretylen används som extraktionsmedel, innebär att de beräknade 

utsläppsmängderna har ökat. Den verkliga mängden är sannolikt lägre men 

mätmetoden tillåter inte en noggrannare angivelse. 

Tabell 6 Metodbeteckning, mätområde och mätosäkerhet för de vatten- och gasanalyser som 

genomförs inom ramen för kontrollprogrammet och föreskrifterna för övervakning av CO2utsläpp. 

Ackrediterad analys Metodbeteckning Mätområde Mätosäkerhet, låg/hög 

Fenol API Metod 716-57 0,02 -1 mg/l 0,002/0,098 

Kolväten -summa BTM 21558 0,05 -10 wt- 0,01/1,5 

aromater +summa 

alifater 

ppm 

Olja - totalt extraherbara 

alifatiska ämnen 

BTM 21017 0,2 -250 mg/l 2mg/l vid 40 mg/l 

Fosfat-Ortofosfat SS-EN 1189:1996 0,1 -0,8 mg/l 0,03/0,15 

pH SS 028122 4-10 0,1/0,03 

Kolväteanalys 

CO analys 

H2 analys 

Utsläppskontroll och utsläpp 

BTM 21531 

BTM 21555 

BTM 21550 

0,01-100 % 

0,02-0,2 % 

1,5-50 % 

0,007/7,047 

0,006/0,026 

0,2/3,67 

Iföljande avsnitt redovisas utsläppen till vatten och till luft. Utsläpp till luften via 

rökgaser, är även redovisade under avsnittet om Energi- och bränsleförbrukning 

ovan. 

En sammanfattande tabell, som visar historiken under en längre period, finns 

redovisad ibilaga 13.

2500 

2000 

1500 

1000 

500 


Vatten 

Nedanstående tabell 7är en sammanfattning av utsläppen för 2007. Övriga resultat 

redovisas sammanställda ibilaga 10. 

Tabell 7 Utsläpp till vatten 

Utsläpp Mängd/år Provtagningsställe 

Olja 9,3 ton Pond ut +kylvatten 

Fenol 30 kg BET utlopp 

Tot-N 5,2 ton Pond utlopp 

Tot-P 0,68 ton BET utlopp 

COD/BOD –kvot 21 Pond utlopp 

Grundvattnet har provtagits och resultaten redovisas ibilaga 11. 

Luft 

Utsläppen av kolväten till luften under 2007 var 586 ton. Bestämningen är iförsta 

hand baserad på spårgasmätningar enligt tidigare beskriven metodik. Utsläppen 

från områden, som inte kan mätas med denna metod, är kvantifierade utgående 

från tidigare utförda emissionsberäkningar, vilka genomgått uppdatering efter hand. 

Senast under 2006 räknades utsläppen från tankar om efter att bl.a. åtgärder 

vidtagits under senare år. Resultaten av mätningar och beräkningar av kolväteutsläppet 

sammanfattas ibilaga 12. 

VOC-utsläppen för åren 1985 till 2007 redovisas ifigur 2nedan. 

1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 

0 

0 

1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 

Figur 2 VOC-utsläpp Kracker 1985-2006, ton/år 

14 

1,4 

1,2 

1 

0,8 

0,6 

0,4 

0,2 

ton 

ton VOC/kton råvara

15 


VOC-utsläppen har ökat något i förhållande till 2006 när de nådde de lägsta 

nivåerna någonsin under ett normalt produktionsår. Utläppen under 2007 är dock 

fortfarande iparitet med vad de bästa anläggningarna, som ofta är både större och 

nyare, kan prestera. 

De totala utsläppen till luften samt metod för bestämning av respektive mängd 

sammanfattas i tabell 8nedan. 

Tabell 8 Utsläpp till luft samt redovisning av vilken mätmetod som använts för att fastställa 

mängderna. 

Utsläpp Mängd/år, ton Mätmetod 

Kolväte, ton 586 Spårgasmätning/Beräkning 

NOx , ton 404 NOx-analysator/Beräkning 

SO2, ton 0,03 Mätning/Beräkning 

CO2, kton 678 Mätning/Beräkning 

Sot, ton 3 Beräkning 

Stoft, ton 5 Beräkning 

Läcksökning 

Resultatet av läcksökningen har redovisats ien särskild rapport till Länsstyrelsen. 

Recipientkontroll och omgivningspåverkan 

Kontroll av kustvattnet utförs iVattenvårdsförbundets regi. Stenungsundsområdet 

ingår idet länsomfattande undersökningsprogrammet för luft och mark, som administreras 

av Länsstyrelsen. 

Itillägg till dessa program ovan handhar och bekostar Stenungsundsindustrierna en 

del andra undersökningar såsom miljömedicinska undersökningar, bottenfotografering, 

lavundersökning samt bullermätningar. 

Under hösten 2007 avslutades de VOC-mätningar som pågick på 3platser under ett 

års tid på samma sätt som de som utfördes under 2001/2002. Mätningarna har 

genomförts av IVL och resultaten från dessa kommer att presenteras under våren 

2008. 

Petrokemiindustrierna har tillsammans med Stenungsunds kommun initierat en ny 

uppföljning av cancerförekomst samt besvärskartläggning. Uppföljningen av 

besvärskartläggningen visade på att störningar imåttlig grad av lukt och buller från 

industrierna är vanliga, liksom även en oro för riskerna. Störningarna var dock vanligare 

under tidsperioden 1980 till 1995. Resultaten från uppföljning av cancerförekomst 

presenteras under våren 2008.


Besiktningar 

Årlig kontrollmätning av NOX-mätare, samt verifiering av systemen för övervakning 

och rapportering av CO2-utsläppen har gjorts som nämnts ovan. Ingen periodisk 

besiktning genomfördes under 2007. 

16

21 

Bilaga 1

22 

Bilaga 2

Gällandevillkor,föreskrifterm.m.-Kracker 

Koncessionsbeslut 

1975-06-30 – Grundtillstånd 

Koncessionsnämnden lämnarEsso ChemicalAktiebolag tillstånd enligt miljöskyddslagen 

tillverksamheten vidbolagetsångkrackningsanläggning iStenungsund. 

Detta tillståndgällerejlängre. 

1979-06-19 –Ändring avbeslut från 1975 omfenolbehandling och återanvändning av 

vatten 

Ingavillkorgälleridag. 

1980-06-02 –Uppskjuten frågafrån 1975 omutsläpp avkolväten tillluften 


1982-07-02 –Utökad råvarubassamt slutliga bestämmelserförstripperanläggningen 


1983-11-10 –Användning avsvavelhaltigtbränsle 


1984-06-28 –Avslutning avuppskjuten fråga från 1975 omutsläpp avkolväten tillluften 


1985-09-13 –Tillstånd tillprovisorisktkylvattensystem 


1987-04-10 –Tillstånd tillpermanent kylvattensystem 


23 

Bilaga 3

Bilaga 3 

1989-03-10 –Tillstånd att bygga en sjunde krackugn 


1990-03-14 –Beslutefteröverklagande avLänsstyrelsensbeslut ombutankrackning 

Koncessionsnämnden ändrarendastpå följande sättlänsstyrelsensbeslut (1989-11-03). 

P2. Andra meningen iförsta stycket"Målsättningen ... 1 juli1990"skallutgå. 

P3. Villkoret gesföljande lydelse. 

3. Konverteringen avbergrumUC-731från propan tillbutan/propanlagring skallske 

såatt emissioner tillluften begränsasimöjlig och skäligomfattning. 

1990-12-12 –Förlängning av tidförigångsättning avsjunde krackugnen 


1991-06-24 –Vilande förklaring avärendetomgasturbin 

Ejaktuelltidag. 

1991-07-04 –Uppskovmed ingivande avutredningarna omden sjunde krackugnen 


1991-09-13 –Tillstånd tillMTBE-anläggning 

1. Ominte någotannat framgåravdettabeslutskallverksamheten –inbegripet 

åtgärderföratt minskavatten-och luftföroreningar, avfall ochandra störningarför 

omgivningen –bedrivasihuvudsakiöverensstämmelsemed vad bolaget har 

uppgett elleråtagitsig iärendet. 

Övriga gällande villkoråtergesi1998 årsbeslut. 

1992-01-23 –Uppskovmed ingivande avvillkorsförslag 


24

1992-06-01 –Upphävande avLänsstyrelsensbeslut omgasturbin 

Koncessionsnämnden hariett beslutdenna dag, nr83/92, på anförda skälmeddelatnya 

villkorför tillståndet tillbolagetsverksamhet. Ibeslutet reglerasfrågan omomfattningen av 

fackling avkolväten från verksamheten,d.v.s.justden fråga somlänsstyrelsensföreläggandeavser.Detta 

föreläggande bördärförupphävas. 

Koncessionsnämnden upphäverlänsstyrelsensbeslut. 

1992-06-01 –Nya villkorförfackling 

Villkoren överflyttade till1998 årsbeslut. 

1992-09-02 –Uppskovmed ingivande avutredning omstoftavskiljning 


1992-11-10 –Ändring avprovisoriskt villkorförstoftutsläpp 


1994-06-16 – Omprövning avvillkorförkrackeranläggningen samt fastläggandeavslutliga 

villkorförden sjunde ugnen och MTBE-fabriken 

Aktuella villkoröverflyttade till1998 årsbeslut. 

Se1998-11-23 

1995-06-13 –Ändring avbeslut N5, utsläpp från TLS 


1995-10-31 –Villkorförstoftavskiljning samt släckvattenuppsamling 


1996-12-20 –Utlastning avSCN och MTBE 

Villkoren överflyttade till1998 årsbeslut. 

25 

Bilaga 3

Bilaga 3 

1998-05-05 –Ändring avdatumförinstallation avVRU 

Se1998-11-23 

1998-05-19 –Igångsättningsmedgivande 

Koncessionsnämnden lämnarBorealisAB medgivande enligt21 a§miljöskyddslagen 

(1969:387)att vid bolagetsanläggningariStenungsund påbörjavissa anläggnings-och 

byggnadsarbeten förutbyggnadavkrackeranläggningen, nämligenschaktning, pålning, 

förläggning avvatten-och avloppsledningar, el-och signalkablarsamtuppförande av 

fundament och stålkonstruktioneriugnsarean. 

Arbetena skall utförasihuvudsakligöverensstämmelse med vad bolagetharangett eller 

åtagitsig iärendet. Arbetenaskallvidare utförassåatt Koncessionsnämndens 

förestående tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen inte föregrips. 

Nybyggda delarenligt igångsättningsmedgivandet fårinte tasianspråkförproduktion 

innan Koncessionsnämnden lämnat tillstånd tillverksamheten. 

_________ 

Enligt 49 §andra stycketmiljöskyddslagen gällerdetta beslut omedelbart. 

1998-11-23 –Utökad krackerkapacitet 

Koncessionsnämnden lämnarBorealisAB tillståndenligtmiljöskyddslagen (1969:387) till 

verksamheten vid bolagetskrackeranläggning iStenungsund intillen högsta årlig 

kapacitet av1,5 miljoner ton nafta, etan, propan och butan ellerandra med avseende på 

miljöskyddsförhållanden likartade råvarorsamtattutföra förverksamheten erforderliga 

anläggningaroch installationer. 

Verksamheten ide delarsomfordrarbyggnads-ochinstallationsåtgärderskall ha satts 

igång senast två årefterdetattdetta beslut harvunnitlagakraft. Annarsförfaller tillståndet 

idessa delar. 

26

Uppskjutna frågor 

Koncessionsnämnden uppskjuteravgörandetavvilka villkorsomskallgälla ifråga om 

utsläpp tillluft avkväveoxideroch koldioxid. Bolaget skallsenastden 31 december2002 

tillvederbörande tillståndsmyndighetge in följande utredningar(U1 och U2)samtförslag 

tillvillkor. 

U1. Tekniska och ekonomiskaförutsättningarföratt vidtaförbränningstekniska åtgärder, 

införa reningsanordningaroch andra åtgärder,som t exminskad fackling, vilka kan 

bidra tillatt minskautsläppen avkväveoxider tillluft. 

U2. Möjligheteratt genomföra åtgärderföreffektivare energianvändning vid 

anläggningen,såsom tekniska och ekonomiska förutsättningarföratt utvinna energi 

urrökgaser,minskad driftavångpannoralternativtökad produktion avånga för 

extern leverans,ökad termiskverkningsgrad ibefintliga ugnar,ökat utnyttjande av 

spillvärmefrån anläggningen samtsamordnad energianvändning i 

krackeranläggningen och bolagetsnärbelägna polyetenanläggning. 

Bolagetskallsenast den1juli2001 till tillsynsmyndigheten rapportera hur 

utredningsarbetet enligtU1och U2 fortskrideroch samråda med myndigheten omdet 

fortsatta arbetet. 

Villkor 

Följande villkorskallgällaförverksamheten vid krackeranläggningen och vidbolagets 

MTBE-fabrik. 

Allmäntvillkor 

1. Ominte någotannat framgåravdettabeslut skallverksamheten –inbegripet 

åtgärderföratt minska vatten-ochluftföroreningar, avfalloch andra störningarför 

omgivningen –bedrivasihuvudsaklig överensstämmelse med vad bolagethar 

uppgettelleråtagitsig idetta och tidigareärenden. Mindre ändring avverksamheten 

sombedömsinte medföra ökad störning tillomgivningen fårdockföretasefter 

anmälan till tillsynsmyndigheten. 

Utsläpptill luft 

Kolvätenochluktande ämnen 

2. Det totala utsläppetavkolväten från anläggningen fårsomriktvärde *inte överstiga 

800 t/år. Bestämning avutsläppetskallske genommätning med SF6-metoden i 

kombination med beräkningarellergenomannan metod som bolaget och 

tillsynsmyndigheten anservaralikvärdig ellerbättre. 

3. Bolagetskallenligtettläcksökningsprogrammed lämplig detektionsutrustning 

återkommande spåra läckage avkolväten från ventiler, flänsförband,pumparoch 

övrig processutrustning inomprocessarea, tankområden,bergrum, 

serviceanläggningarsamt in-och utlastningsenheter.Bolagetskallsnarast vidtade 

åtgärdermmsomkan krävasmed anledning avupptäckt läckage. (JfrD1 nedan.) 

27 

Bilaga 3

Bilaga 3 

4. Bolagetskallfortlöpande arbetamed utsläppsbegränsande åtgärderföratt 

begränsa de diffusa utsläppen avkolväten och luktande ämnenfrån anläggningen. 

Arbeteskallutförasenligten handlingsplan fördessa åtgärderavseende dels 

processutrustning,dels tankutrustning,bergrumsanordningar, in-och 

utlastningsanordningarmm.Planen skallårligenuppdaterasoch gesin till 

tillsynsmyndigheten.(JfrD2nedan.) 

5. All utrustning –förprocessen. lagring,lastning och lossning –skallutformasoch 

drivasså att utsläppetavflyktiga organiska ämnen minimeras.(AvserMTBEfabriken.) 

6. Alla säkerhetsventileriprocessutrustningen skall vara anslutna tillfackelsystemet. 

(AvserMTBE-fabriken.) 

7. Senast den 1juli 1999 skall bolaget ha infört gasåtervinningssystemförkrackbensin 

och,omså visarsig möjligt, förMTBEihuvudsaklig överensstämmelse med vad 

bolaget tidigare redovisatiKoncessionsnämndensärende 135-883-90 (beslut nr 

197/96). Anläggningarna skalldrivasmed största möjliga tillgänglighetoch största 

praktiska verkningsgrad.(JfrD3 nedan.) 

8. Bolagetskallverka föratt de fartyg somlastasmed krackbensin och MTBE är 

utrustade på ett sådant sätt att gasåtervinningssystemet kan fungerapå effektivast 

möjliga sätt. 

Svaveloxider 

9. Bolagetskalliförstahand nyttjabränngasellerbrännolja förförbränning. Då bolaget 

ejhar tillgång tillegenproducerat bränsle avdetta slag –och dennabristsituation 

inte berorpå förpliktelserförbolagetatt levererasådantbränsle tillbolagetskunder 

–berättigasbolaget dockatt utnyttja eldningsolja sombränsle. 

Stoft 

10. Stoftutsläppet vid avkoksning avkrackugnarna skallrenasireningsanordning som 

drivsmed största möjliga tillgänglighetoch störstapraktiska verkningsgrad. 

Effektiviteten fårsomriktvärde*,uppmätt enligt SS028426, inte understiga 80%. 

Undantag från bestämmelserna fårdockske vid oplanerade stoppellernedtagning 

vid anläggningsstopp,då flera ugnaravkoksassamtidigt. Uppsamlat stoftskall 

omhändertassomfarligtavfall. 

11. Facklingen avbränngasöverskottet vidanläggningen fårinteöverskrida 4000 ton 

perår. 

12. Sotande fackling fåriden utsträckning bolaget råderöverförhållandeninte 

förekomma merän 6 timmarperår. 

28

Utsläpptillvatten 

13. Bolagetskallfortlöpande arbetamed åtgärderföratt begränsa utsläppavolja till 

vatten från anläggningen. Arbetetskallutförasenligten handlingsplan fördessa 

åtgärderavseende blåvattensystem, processvattensystem, kylvatten, slop och 

dagvatten. Planen skall årligen uppdaterasochgesin till tillsynsmyndigheten.(se D4 

nedan.) 

14. Mängden fenoleriutgående vatten från den biologiska reningsanläggningen (BET) 

fårinte överstiga 200kg/år. Halten fenolidetta vatten fårsomriktvärde* och 

månadsmedelvärde inte överstiga 0,2mg/l. 

15. Mängden olja(mättsom totalt extraherbart)iutgående vatten från ponden fårinte 

överstiga 5 ton/år. Halten olja iutgående vatten från filteranläggningen fåsom 

riktvärde*och månadsmedelvärde inteöverstiga 2mg/l. 

16. Bolagetskalloptimera doseringen avnärsalter tillden biologiska behandlingsanläggningen 

(BET)isyfte att minska utsläppenavsådana ämnen. 

17. Stripperanläggningen skalldrivasmed största möjliga tillgänglighetoch största 

praktiskt uppnåbara verkningsgrad.Inträffardriftstoppellerstörningarvid stripperenheten, 

skallbolagetsenastinomnästkommande vardagsdygn underrätta tillsynsmyndigheten 

omdetta. Störningarvid enheten skallansesföreligga,omhalten 

kolväten överstiger1ppmför tre på varandra följande dygnsprov.Somriktvärde vid 

mätning enligt head-space-metoden skallgälla 1ppmfördensammanlagda halten 

avlättarekolväten, bensen, toluen, xyleneroch styren,dvsallt t o m C8-aromater. 

18. Processytorskallvara försedda med betongplattor, dränerade till 

reningsanläggningen. 

19. Tankområden skall vara försedda med täta invallningar, dränerade via manuella 

ventiler tillreningsanläggningen.Dräneringsvatten från cisternerskallledasisluten 

ledning tillsamma anläggning. 

20. Utsläppavkolväten –olja mätt som totaltextraherbart– tillvatten från kategori2-,3och 

4-vatten skall begränsasså långt sommöjligt och fårsomriktvärde*inte 

överskrida 1mg/lräknat sommånadsmedeltal. 

21. Utgående kylvatten iutloppet förhöghastighetsinlagring skallnormaltha en 

hastighetavminst 3m/s. Omutloppshastigheten understigernämndavärde skall 

bolaget isamråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärdersåatt hastigheten återställs 

ierforderlig utsträckning. 

22. Temperaturförhöjningen hoskylvattnet (Δt)fårnormalt inte överskrida 35°C.Den 

totala kylvattentemperaturen fårejöverskrida 50°C. Om temperaturförhöjningen (Δt) 

överskrider35°Cskallbolaget isamråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärderså 

attförhöjningen begränsasierforderligutsträckning. 

29 

Bilaga 3

Bilaga 3 

23. Vid valavkylvattenkemikalierskallbolaget samrådamed tillsynsmyndigheten; 

företaget skallfortlöpande följa den tekniska och miljömässiga utvecklingen ifråga 

om tillsatsmedel tillkylsystem. 

24. Bolagetskallisamråd med tillsynsmyndigheten,kommunensmiljönämnd och 

Fiskeriverketverkställaundersökningaravkylvattenutsläppetsinverkan inärområdet 

ivattenrecipienten. 

25. Uppkommermeningsskiljaktighet vid tillämpningen avvillkorspunkterna 21-24 skall 

tvistig fråga underställas tillståndsmyndigheten föravgörande. 

26. Utläcktmetanoloch/ellerMTBE från lagringsenheteroch övriga anläggningsdelar 

samt dagvatten somärförorenatavdessa ämnen skall omhändertassåatt 

föroreningarna inte avleds tillAskeröfjorden. 

Processavloppsvattnetskallledas tillbolagetsbiologiska reningsanläggning. (Avser 

MTBE-fabriken.) 

27. Bolagetskallha anordningaroch beredskap föruppsamling avsläckvatten och 

andra utsläpp tillvatten vid brand ellerhaveri. 

Buller 

28. Bullerfrån krackeranläggningen skallbegränsassåatt denekvivalenta ljudnivån 

utomhusvid planlagd bostadsbebyggelse somriktvärde*inte överstiger45 dB(A). 

Medveten avblåsning avsäkerhetsventilerellermotsvarande bullrande åtgärderfår 

inte ske nattetid (kl22-07). 

29. Bullret från MTBE-fabriken skallbegränsasså att detsomekvivalent ljudnivå 

utomhusvid bostäderinte överstiger 

50 dB(A)dagtid (kl07-19) 

45 dB(A)kvällstid (kl18-22) 

40 db(A)nattetid (kl22-07) 

Kontrollprogram 

30. Bolagetskallupprätta ett förslag tillkontrollprogramsomskall gesin till tillsynsmyndigheten 

förgodkännande inom tid sommyndigheten bestämmer.Programmet 

skallinnehålla förslag tillrutinerföröversynavbolagetsskriftliga instruktioneride 

delarsomäravstörst betydelsefrån miljösynpunkt. 

*Med riktvärde avsesett värde som,omdet överskrids,medfören skyldighet för tillståndshavaren 

att vidta sådana åtgärderattvärdetkan hållas. 

30

Bemyndiganden 

Koncessionsnämnden överlåterenligt 20§miljöskyddslagen åt tillsynsmyndigheten att 

fastställa de villkorsombehövsiföljande avseenden. 

D1. Läcksökningsprogrammetsinnehåll(jfrvillkorspunkt 3). 

D2. Innehållet ihandlingsplanen mot diffusa utsläpp tillluft(jfrvillkorspunkt 4). 

D3. Åtgärdersomkan erfordrasföratt tillgodose en hög tillgänglighetoch verkningsgrad 

hosgasåtervinningsanläggningen (jfrvillkorspunkt 7). 

D4. Innehållet ihandlingsplanen mot oljeutsläpp tillvatten (jfrvillkorspunkt 13). 

D5. Hantering och omhändertagande avavfallfrån verksamheten. 

_________ 

Beslutet gälleromedelbart. 

2004-03-18 (281-99) 

Avslutat,nytt beslutse nedan 

2007-12-07 (281-99) 

1. Miljödomstolen avslutarden uppskjutna prövotidsfrågan omslutliga villkorförutsläpp till 

luftavkväveoxider. 

2. Utövervad som tidigare bestämts,skallföljande slutliga villkorgälla förverksamheten. 

”Utsläppet avkväveoxider tillluft från Krackeranläggningen fårsomriktvärde 1 inte 

överstiga 450 ton perår, räknat somNO2.” 

1 

Med riktvärde anses värde, som om det överskrids, skall föranleda bolaget att vidta de åtgärder 

som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas. 

31 

Bilaga 3

Bilaga 3 

Beslutmeddelade avMiljööverdomstolen 

2005-06-30 

Miljööverdomstolen ändrarmiljödomstolensdomslut enligt följande. 

31. Bolaget skallsenastden 1april2008 ha vidtagitföljande åtgärderförattminska 

utsläppen avkväveoxiderfrån Krackeranläggningen. 

• Modifierad ånginjicering på A-ochC-pannorna. 

• Trimning avX-och V-ugnarna. 

• Nyalåg-NOX-brännare i G-ugnen. 

Beslutmeddelade avLänsstyrelsen 

1977-11-21 – H2-reningsanläggning 

1980-06-19 –Merkaptan-dosering 

1982-07-29 –Tippning avmudderfrån Havdenshamn 

1983-03-04 –Nykorrosionsinhibitorimatarvattnet 

1. Bolagetskallfortlöpande följa den tekniska utvecklingen ifråga ominhibitoreroch 

tillsatsmedeliångsystemochmedlenseventuellamiljöpåverkan. 

2. Förbrukningen avUCIPOLskallredovisasisamband med genomgång av 

årsrapport omutsläppskontroll. 

1984-12-14 –Användning avgasolja sområvara 

Förutsättningarna föranvändandetavgasolja sområvara äratt maximalt tvåugnarfår 

användassamtidigtförkrackning avgasolja, att med gasolja avsesen destillerad råoljeprodukt 

med densitetav800-900 kg/m 3 ochmed ett kokpunktintervallav170-550°C, att 

producerad mängd CBFS ihuvudsakskallanvändassområvaraförkimrök. 

1986-06-09 –Utbyggnad avvätgasanläggningen 

1986-07-08 –Tillstånd tillöverlåtelse avmycketfarliga kemiskaprodukter 

1987-02-06 –Förlängt tillstånd tillmuddertippning 

32

1987-04-06 –Användning avpropen och C4 sområvara 

Länsstyrelsen görden bedömningen att propen och C4 kolväten ärsådan råvara som 

avsesikoncessionsnämndensbeslut 1982-07-02 ochlämnarmed stöd avdetbeslutet 

tillstånd att utnyttja propen och C4-kolväten sområvaror. 

1987-10-30 – Överenskommelse ominkoppling avavloppsledning tillkylvattenavloppet 

1988-04-18 – Ombyggnad avnaftabergrum tillpropanlager 

1. Ominte annatföljeravövriga råd skallverksamheten, inklusive åtgärderföratt begränsa 

vatten-och luftföroreningarsamtandra störningarföromgivningen, 

bedrivasihuvudsaklig överensstämmelsemed vad Niiansökningshandlingarna 

och iövrigtiärendetangett elleråtagit Er. 

1988-08-29 –Kontrollavvarmvattenutsläppfrån nya kylvattensystemet 

1989-11-03 –Angåendeutökad kapacitet förbutankrackning 

1. Ominte annatföljeravvad somnedan sägsskallden ökade användningen av 

butan sområvara genomförasienlighet med vad Statoiluppgivitiärendet. 

5. Möjligheterna tillökade luktolägenheter, vilka kan uppstå genomen ökad merkaptananvändning, 

skall motverkasgenomatt dennahantering iprincipskallhållas 

sluten. 

6. Bolagetskallförde nya installationerna välja sådan utrustning så att det diffusa 

läckagetminimeras. 

1990-05-02 –"Sludge farming" 

Med stöd av39 a§och 43 §första och andra styckena miljöskyddslagen förelägger 

Länsstyrelsen StatoilPetrokemiAB att tillämpa detkontrollprogramsomangesibilaga 1. 

Provtagning avjordochgrundvatten skallgörasen gång/årenligt bilaga 1. Provtagningen 

skallutförasinnan slamutläggningen påbörjasvarjeår. Redovisning avanalysresultaten 

skallskeårligen senast isamband med årsrapport förutsläpps-kontrollen. 

Kontrollprogrammet skallgälla t o m två årefterdet att sludgefarming –depositionen upphör. 

33 

Bilaga 3

Bilaga 3 

1990-12-20 –Tätning avpropenbergrum 

1. Ominte annatföljeravvad somnedan sägsskallåtgärderna genomförasi 

enlighet med vad bolaget angett och åtagitsig iärendet. 

4. Idetfallinga förhöjda metanolhalterkan påvisas tre månaderefteratt infiltreringen 

avslutatsövergårkontrollen avgrundvattnet tillatt ske en gång permånad så 

länge tillsynsmyndigheten anserdetta befogat. 

1991-01-30 –Inlämnande avMiljörapport/Årsrapport 

Årsrapportering enligt kontrollprogramskall lämnasin tillLänsstyrelsen och andra angivna 

myndigheterårligen inom tre månaderfrån utgången avkalenderåret.Andra 

bestämmelsersomkan förekommaikontrollprogramom tidpunkt förattlämna 

årsrapporten upphävs. 

Omrapporteringen enligt miljörapportoch årsrapport samordnassåskallmiljörapporten 

omfatta rapporteringsskyldigheten enligt naturskyddsverketsföreskrifterommiljörapport 

och enligtkontrollprogrammetsbestämmelseromårsrapportering. På inlämnad rapport 

skallangesomdenutgörmiljörapport och/ellerårsrapport. 

1991-07-19 –Rengöring och ombyggnad avponden 

1. Ominte annatföljeravvad somnedan sägsskallåtgärderna genomförasi 

enlighet med vad bolaget angett och åtagitsig iärendet. 

1991-07-16 –Tipp förinertavfallvid Ostronviken 

Länsstyrelsen godtardenavbolagetansökta verksamheten underen begränsad tid tillutgången 

avår1995.Bolagetskalligod tid innan utgången avår1995 inkommamed ett 

förnyatunderlag iform aven anmälan enligt miljöskyddslagen, omverksamheten avses 

fortsätta även efterdenna tidpunkt. 

Förverksamheten föreläggerLänsstyrelsen med stöd av40§ miljöskyddslagen följande: 

1. Statoilskallbedriva verksamheten på sådant sätt somman angivitelleråtagitsig i 

ärendetsåvida inget annatsägsnedan. 

2. En samlad redovisning avde underåret utlagda olika mängderna och iavfallet 

uppmätta halterav totaltextraherbaraämnen(olja)skall tillsammansmed 

uppmätta oljehalterigrundvattnetredovisasiårsrapporten enligt kontrollprogram. 

Imånadsrapporten enligtkontrollprogramskallföraktuell månad upplysasomvilka 

mängderavfall somlagtspå tippen. Fördetfallförhöjda halterigrundvattnetuppmätsskallomgående 

kompletterande analysgenomförasoch Länsstyrelsen 

kontaktas. 

34

3. Analysavhalten totalt extraherbara ämnen (olja)skallgörashalvårsvisirespektive 

avdet uppströms-och nedströmsbelägna grundvattenröret. Prov tassamtidigti 

båda rörvid provtagningstillfällena. 

4. Bolagetskallha löpande kontrollöver tippen och tillseatt dennaärstängd förallmänheten,att 

invallningen ärintaktochatt grundvattenrören är tillgängliga för 

provtagning. 

1991-09-23 –Utökad hantering avgasol 

1. Den anmälda verksamheten skall–såvida ejannatsägsnedan–bedrivasi 

huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivitelleråtagitsig iärendet. 

2. Se beslut 1993-03-04. 

3. Bolagetskallverka föratt de åkerierman utnyttjarför transporterna med tankbil 

delsuppfyllergällande kravpå förarnasutbildning vid transportavfarligt gods, 

delsatt de använda tankbilarna uppfyllerföreskrifterna iADR-S försådana 

transporteroch delsatt vägtransporteravgasolendast skerpå avmyndigheterna 

anvisadevägarför transporteravfarligtgods. 

4. Samtligutrustning inomgasolhanteringen inklusive intagsanordningarihamnen, 

utrustning hörande tillbergrumUC-731, UC-732 och UC-904 såvälsom 

utlastningsanordningarförutlastning tilljärnvägstankvagn som tankbilskallingåi 

den läcksökning bolagetbedriver. 

5. Bolagetskallgenomförebyggande underhåll avutrustning ianslutning tillbergrummen 

UC-731, UC-732samt UC-904 se tillattutsläppen avkolväten från dessa 

hållspå en så låg nivå sommöjligt. 

6. Nyalaststationerskallbyggaspå sådant sätt att utsläpp avkolväten minimeras. 

Förbefintliga laststationerskallbolaget genomförebyggande underhållse tillatt 

utsläppetminimeras.Särskilt skallåtgärdervidtasföratt minimera spillisamband 

med kopplingsarbeten vid tankpåfyllnader. 

1991-11-04 –Ändring avbeslut omutlastning avgasol 

"Merkaptan ellerandra luktande ämnen som tillsättsgasolen skall hanterasislutna 

system.Åtgärderskallvidtasså att utsläpp avmerkaptanerellerandra luktande ämnen 

minimeras." 

35 

Bilaga 3

Bilaga 3 

1993-03-04 – Förlängning av tiden föridrifttagande avett utvidgat spårområde 

Detsärskilda försiktighetsmåttet "2."iLänsstyrelsensbeslut 1990-09-23 gessåledes 

följande ändradelydelse: 

"2.Utlastningen avgasol tilljärnvägstankvagnoch tankbilfårsammantaget, efter 

detatt dennyabangården tagitsidrift, uppgå tillmaximalt350 000 ton gasol/år, 

varavmaximalt100 000 ton/årfårlastas till tankbil. 

Intilldessatt dennya bangården tagitsidrift skall omfattningen avutlastningen 

vara ihuvudsaklig överensstämmelsemed vad bolaget angett elleråtagitsig i 

ärendetoch fårsammantaget ejöverskrida 250 000 ton/år. 

Den nya bangårdenskall tasidrift förutlastning avgasol tilljärnvägstankvagnoch 

föruppställning och sammankoppling avdessa vagnarinnan utgången avjuni 

månad 1995. 

Skulle idrifttagandet avden nya bangården försenasskall bolaget igod tid innan 

utgången avår1993 tillLänsstyrelsen inkomma med en begäran omförlängning 

av tiden." 

Länsstyrelsen villdocksamtidigtutövervad somovan sägspoängtera attmålsättningen 

börvara att ta idrift denutvidgade bangården snarastochigod tid innan den1juli1995. 

1993-07-16 – Vitalisering avbehandlingsytorförsludge farming 

1995-12-07 –Läcksökning vid BorealisAB iStenungsund 

Länsstyrelsen beslutarmed stöd av20 och43 §§ miljöskyddslagen att BorealisAB,såvida 

ej annatsägsnedanelleribifogad bilaga,skallbedrivaochredovisaresultatet av 

läcksökning avseendeflyktiga organiska ämnen iminstden omfattning ochpå sådant sätt 

sombolaget angett elleråtagit sig isittförslag tillläcksökning daterat1995-07-12. 

Länsstyrelsen beslutardärutöversärskilt följande: 

A.Läcksökning skallbedrivasdelssomett basprogrammed fastställd frekvenspå 

undersökningarna enligt nedan, delssomundersökningarvid särskilt motiverade tillfällen: 

A1. Läcksökningensbasprogramomfattar två kalenderhalvårsvisa fullständiga undersökningar 

avprocessområde, tankar, bergrumoch sfärer,facklorochde inomområdet 

befintliga in-och utlastningsenheterna. Förrörstråkoch motsvarande utrustning med få 

läckagekällorperytenhet kan inombasprogrammeten årlig läcksökningsomgång anses 

tillfyllest. Tidsintervallet mellan de båda läcksökningarna skallvara minstfyra månader 

ochhögst åtta månader. 

36

A2. Utöverbasprogrammet,skallläcksökning genomförasvidsärskiltmotiverade tillfällen 

då läckagenivån avolika anledningarkan antasvara ellerharblivit förhöjd.Häravsesi 

första hand tillfällen efteruppstart ellerliknandepå varje anläggning elleranläggningsdel 

somvarit stoppellerpå annatsätt harutsattsförbetydande variationerifråga om tryck, 

temperaturoch/ellerannanisamband med läckageuppkomstbetydande driftsparameter. 

Denna typavläcksökning med efterföljande tätningsåtgärdergenomförsoberoende av 

ominverkan på anläggningen enligt ovan varit planerad elleroplanerad och så snart 

möjligt efterdetatt "normala"driftsförhållanden upprättats. 

B.Metodikmm. vid läcksökning: 

Läcksökningen inombasprogrammet–och då framföralltvad gällersjälvakontrollen av 

halterna vid de potentiella läckagepunkterna –skall genomförasvidlämplig väderlekoch i 

enlighetmed den metodikoch med de definitionersomangesibilaga 1. Sålångt möjligt 

börläcksökningen vid de särskilt motiverade tillfällena underpunkt A2 ovan också 

genomförasvid lämplig väderlek.De interna rutineroch denorganisation somanvänds 

inomföretagetförläcksökningen skall vara så tydliga att genomförandet iprincip kan 

ansespersonoberoende. 

C. Ett datorbaseratuppföljningssystemskallfinnasdärvarje funnen läcka skallidentifieras 

med en unikbeteckning och somgördet möjligt att delsutföranödvändiga åtgärderpå ett 

effektivtsätt, delsfå ut de redovisningarsomspecificerasunderD. 

D. Redovisning avläcksökningen och utvärderingen avdenna skall ske enligtföljande: 

D1:Redovisning avde ibasprogrammetingående kalenderhalvårsvisa läcksökningsomgångarna 

börske senast 1februarinästföljande år.Redovisningen skallförde båda 

tillfällenaavse läckagesituationen förerespektiveefterdet att tätningsåtgärdervidtagits 

samt omfatta en redogörelse förantaletarbetsordersomutfärdatsisamband med 

läcksökningen. Redovisning skallgörasuppdelad på minst de delområden ivilken 

verksamhetsområdetvarit indelat enligt tidigaregenomförda läcksökningaroch en 

uppdelning skalldärutövergöraspå olika utrustningstyper.Varje redovisningstillfälle bör 

också kompletterasmed bolagetsegna kommentareroch slutsatseravden redovisade 

läcksökningsomgången. 

D2. Övriga läcksökningsomgångar, dvsde somgenomförsvidsärskiltmotiverade tillfällen 

redovisasnormaltinte. Vid störreingrepp somuppstartefteranläggningsstopp skalldock 

redovisning ske ipåföljande månadsrapport. 

Bilaga 1 

Definitionerochmetodikmmvidläcksökningen 

• Läcksökningen inombasprogrammet börgenomförasvid inte alltförlåga 

yttertemperaturereftersomdetta kan påverka resultatetibetydande grad. 

• Läcksökning inombasprogrammet börejgenomförasvid nederbörd eftersomdetta 

kan påverkade uppmätta värdena. Övrig läcksökning börlikaledesundvikasvid 

nederbörd. 

• Mätning avhalter(=läckagenivåer)skallske på ellerdirektinvid den potentiella 

läckagepunktsomundersöks.Mätning skallgenomföraslångsamtoch noggrant och 

skallommöjligt ske runt hela omkretsen på denaktuellaenheten. Halterskallmätas 

och registrerasgenerelltvidvarje tillfälle såvälföresomeftereventuell(snar)åtgärd. 

37 

Bilaga 3

Bilaga 3 

• Somdefinition avläcka, förvilken åtgärd och redovisning mmskallvidtas, skallgälla 

en uppmätt halt uppgående till750 ppmellerdäröver,kalibrerat motden för 

respektive processenhet mestrelevanta gasen. 

• Läckage skallåtgärdassnarast. Omåtgärd vidtagesdirekt efter, ellerisamband med 

läcksökningen,skalläven detta noteraspå lämpligtsätt.Läckorvilka kan åtgärdas 

underdriftskallnormaltåtgärdasomgående. Läckorvilka helt ellerdelvisejkan 

åtgärdasunderdrift skallåtgärdasvidnärmast följande stoppavaktuellanläggning 

ellerdeldärav. Irapporteringen avläcksökningen skallantalet läckorsåvälföresom 

efterde snara åtgärderna redovisasochdå med den uppdelning somärangiven i 

beslutet. 

1996-06-05 –Förlängt utnyttjande avintern tipp 

Länsstyrelsen godtaratt BorealisAB fram tilloch med utgången avår1997 deponerarsk 

inertavfallpå den iordningställda tippen vid Ostronviken. Därefterskalldeponeringen 

upphöra. 

BorealisAB skall igod tidföre utgången avår1997 meddela Länsstyrelsen vilket/vilka 

alternativ tilldeponeringen man valt. 

Kontroll ochredovisning skallfortsättasomhittillsså länge deponeringen pågår. 

1996-11-14 –Nytt kontrollprogramförkrackeranläggningen 

Reviderat2002 

2002-09-24 –KontrollprogramförKrackeranläggningen 

se 105.105.01 

2003-05-27 – Ombyggnad avnaftabergrum tillSCN-lager 

Länsstyrelsen haringet att invända mot BorealisAB:sanmälan omombyggnad av 

naftabergrum UC-901 tilllagerförkrackbensin (SCN). Åtgärderna –inklusivekontrollav 

grundvatten –skallske ienlighet med vad bolaget angerisin anmälan. 

2005-04-13 –Anslutning avNaturgas 

BorealisAB haranmältattman avseransluta Kracker-och Poyetenanläggningen till 

befintlignaturgasledning. Avanmälan framgåratt införandet at naturgassombränsle 

kommeratt medföraminskade utsläpp avCO2 och NOX då en jämförelse görsmed 

propan och eten. 

Länsstyrelsen haringet att erinra motbolagetsanmälan. 

2005-09-08 Ändring iMTBE-fabriken 

38

BorealisAB haranmältattman avsergenomföra ändringariMTBE-fabriken sommöjliggör 

tillverkning avETBE (Etyl-tert-butyleter). 

Förändringarna väntasinteinnebära någranackdelarfrån miljösynpunkt. 

Anmälan harremitterats tillTekniskabyggnadsnämnden somintehaftnågot att invända 

motanmälan. 


2006-04-05 Försiktighetsmått ochåtgärderenligt förordning omöversyn avvissa 

miljöfarliga verksamheterSFS 2004:989 

Länsstyrelsensbeslut 

Länsstyrelsen föreläggerBorealisAB, org.nr556078-6633,attvidta följande 

försiktighetsmått och åtgärdervid bolagetskrackeranläggning på fastigheten Stenung 

17:6, 17;7, 4:177, 5:104 Stenungsundskommun, med stöd av26 kap 9§miljöbalken och 

4§förordning omöversynavvissa miljöfarliga verksamheter, SFS2004:989. 

Avfall 

• Åtgärderskallfortlöpande vidtasföratt minimera mängden avfallsomuppkommeri 

verksamheten.Avfallet skallsorterasoch iförstahand återvinnas. Avfallet,inbegripet 

farligt avfall, skallförvarasoch hanteraspå sådantsätt atteventuelltläckage kan 

samlasuppoch så att damning, spridning avavfall ellerandra olägenheterinom 

områdetundviks. Vid förvaring utomhusskallavfallsomkan ge upphov tillförorening 

vara skyddat från nederbörd. 

Upphörande och återställande 

• Omverksamheten isin helhetellerinågon delavdenna upphörskalldetta igod tid 

förenedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemikalierochfarligtavfallskall 

då tasomhand avföretag somhar tillstånd tilldet. 

2006-05-11 OmgivningskontrolliStenungsund,programförmätningariluft 

Länsstyrelsen föreläggermed stöd av26 kap. 9och 22 §§ BorealisABattsvara föratt 

uppföljande mätningaravluftföroreningarutförsiStenungsund under1års tid från och 

med hösten 2006. Mätningarna skallutföraspå treplatser, 1månad perårstid (vår, 

sommar,höstoch vinter).Resultaten avmätningarna skallredovisas tilllänsstyrelsen före 

den 1september2007. 

2006-08-21 Anmälan enligtmiljöbalken ominstallation av turboalternatorpå 

krackeranläggningen 

Länsstyrelsen godtarBorealisAB:sanmälan ominstallation av turboalternatorpå krackeranläggningen. 

2008-01-07 Tillstånd tillutsläpp avCO2 

Länsstyrelsen meddelarBorealisAB(org nr556078-6633)nytt tillstånd tillutsläppav 

koldioxid enligtlagen (2004:1199)omhandelmed utsläppsrättervid BorealisAB, 

Krackeranläggningen på fastigheten Stenung17:6, Stenungsundskommun. 

Detta tillståndersätter tidigare tillståndmeddelat2004-12-21,diarienummer563-57291- 

2004. TillståndsnummerSE-14-563-57291-2004 bibehållsdock. 

39 

Bilaga 3

Bilaga 3 

Villkorför tillståndet 

1. Utsläpp avkoldioxid skallövervakasienlighet med vad somangesianmälan och i 

enlighet med ansökan om tillståndmeddelat2004-12-21. 

Byte skall ske tillen övervakningsmetod med lägre osäkerhetomdetär teknisktmöjligt 

och inte leder tillorimliga kostnader. 

Byte avövervakningsmetod skallske närfeliövervakningsmetoden harupptäckts. 

2. En utsläppsrapportskallårligen lämnas tillNaturvårdsverket. 

3. Årligen senast den 30 aprilskallutsläppsrätteröverlämnasförannullering motsvarande 

de sammanlagda utsläppen avfossilkoldioxid från anläggningen underföregåendeår. 

Vattendomar 

1957-11-20 

1963-09-20 

1969-10-24 

Ovanstående tre vattendomargerVattenfall,industrierna och kommunen rätt att ta ut 

sammanlagt 11 Mm 3 /årurStora Hällungen. Genomfleraavtalärdennamängd fördelad 

mellan ovanståendeparter. 

1971-02-12 –Anläggandeavhamn på Havden 

1978-12-21 –Ändring avföreskrift omlänsor 

"Det åliggersökandenattutlägga länsorruntde fartyg vid vilka lastning och lossning skeri 

hamnen ialla de falldå lastning och lossning skeravandra produkterän gasoloch 

gasbensin." 

Vattendomstolen förordnarvidare att bolagetpå land ihamnanläggningen skallförvara 

länsoriberedskapssyfte att användasfördet falldetvid lastning och lossning avgasol 

ochgasbensin förekommerspillavannat slag än avdessa ämnen. Minst en gång omåret 

skallbolaget isamråd med brandchefen iStenungsundskommun kontrollera 

funktionsdugligheten hosde på landförvarade länsorna. 

1982-04-22 –Utbyggnad avhamnpå Havden 

1986-11-05 –Förlängt tillstånd tillutbyggnad 

40

Regeringsbeslut 

1975-03-13 –Tillstånd tillutbyggnad 

1980-11-20 –Förlängt tillstånd 

1982-05-27 –Utökad råvarubas 

Förden tillståndsgivna verksamheten fårsomalternativa råvaror tillnafta användasetan, 

propan och butan ellerandra med avseendepå process-och miljöskyddsförhållanden likartade 

råvaror. 

Bolagetskallföre användning avannanråvara än nafta, etan, propan ochbutan anmäla 

detta tillLänsstyrelsen i Göteborg-och Bohuslän förprövning omanvändningen av 

råvaran ifråga omfattasav tillståndet. OmLänsstyrelsen kan godkänna råvaruanvändningen 

skallfrågan avgörasavlänsstyrelsen. Iannat fallskallLänsstyrelsen 

hänskjuta frågan tillkoncessionsnämnden förmiljöskydd föravgörande. 

1984-11-01 –Flytande takisloptankarna 

1985-03-14 –Avslag på förnyad ansökan omförlängning av tillstånd 

1988-03-28 –Ejprövning avsjunde ugn (muntligt besked) 

1990-12-06 –Ejprövning avMTBE-anläggning 

1993-09-23 – Kommunensöverklagande avbeslutbeträffande sotande fackling 

Regeringen avslåröverklagandet. 

BeslutavNaturvårdsverket 

Beslut1991-12-12 –Mätning avNOx på krackugnar 

41 

Bilaga 3

Bilaga 4 

1. SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM 

Kontrollprogrammet fastladesibeslut avLänsstyrelsen 2002-09-24. 

1.1 Kontrollochrapportering 

1.1.1 Miljödagbok 

Bokföring avincidenter,driftstörningarmm, rapporterasmånadsvis. 

1.1.2 Besiktning 

Periodiskbesiktning avoberoende specialist. Omfattning efteröverenskommelse 

med LST. Dubbelkontroll isamband med besiktning. Årlig genomgång med LST. 

1.1.3 Egenkontroll 

Enligt specifikation nedan. Utöverdenna skallfarligt avfall redovisasbeträffande 

årlig"produktion"samtlagernoteringar. Rapportering iårsrapport. 

42

2. KONTROLLPROGRAM 

2.1 Råvaruförbrukning / produktion 

Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Frekvens Flödes- eller 

mängduppgift 

Redovisning 

Krackugnar RåvaruförKontinuer- 

ton/mån Månadsrapport 

brukningligt 

Hela anKemikalie- 

mängd/år Årsrapport 

läggningenförbrukning 

Gasol Utlastat ton/år Årsrapport 

MTBE Produktion ton/år Årsrapport 

Hela 

Eten 

1gång/år ton/år Årsrapport 

anlägg- 

Propen 

ningen 

Biprodukter 

Elförbruknin 

g 

-”- GWh Årsrapport 

Råvattenförbrukning 

-”- m3 Årsrapport 

2.2 Utsläpptillluft 

Tid sotande 

43 

Bilaga 4 


mängduppgift 

Redovisning 

Pannor och Bränngas BränsleFlödes- Kontinuerligt ton/mån Månadsrapport 

ugnar till ugnar förbrukningmätare TJ/år 

Årsrapport 

och pannor EnergiFlödesförbrukningmätare Pannor/ Rökgas- NOx Analysator Kontinuerligt ton/mån Månadsrapport 

ugnar, - kanal 

Beräkning 

mg NOx/MJ 

facklor CO2 Beräkning 1/mån ton/år Årsrapport 

Pannor Bränngas Värmevärde Stickprov 3/vecka MJ/kg Månadsrapport 

och ugnar till ugnar på bränslet 

Pannor Bränngas Svavelhalt Stickprov 

wt-ppm Månadsrapport 

och ugnar till ugnar 

vid misstänktgenombrott 

Facklorna Facklad Flödes- Kontinuerligt ton/mån Månadsrapport 

mängd mätare/beräk 

ton/år Årsrapport 

Oförbränt ningar 

kolväte Beräkning 

tim/mån Månadsrapport 

Hela anläggningen 

SF6mätning 

+ 

beräkning 

Kolväte till 

luften 

Stickprov 10 delmätn/år 


Extrapannor SO2-utsläpp Beräkning Vid T/A ton/år Årsrapport 

Krackugnar/ 

facklor 

Stoftutsläpp Beräkning ton/år Årsrapport 

Krackugnar Stoftavskilj Stoftutsläpp Stoft- Varjeudda %avskiljt Separat rapport 

mätning år

Bilaga 4 

2.3 Utsläpptillvatten 

Avloppsvatten 


mängduppgift 

Redovisning 

Filter 2660 Inlopp filter Flöde Kontinuerligt m 3 /h Månadsrapport 

Filter 2660 Utlopp filter Oljehalt Stickprov 1/dygn g/m 3 

Månadsrapport 

Pond + Utlopp pond Olja, utsläpp Dygnsprov Kontinuerligt ton/mån Månadsrapport 

kylvatten 2-4 resp mängd resp resp 1/dygn 

kylvatten 

stickprov 

BET Sedimenteringsbass 

Fenol Dygnsprov Kontinuerligt g/m 

äng, utlopp 

3 


kg/mån 

BET BET inlopp Flöde Stickprov 1/dygn m 3 /h Månadsrapport 

Stripperanlägg Utlopp Kolväte Stickprov 1/dygn g/m 

ning 

stripper 

3 


Pond Utlopp pond COD Dygnsprov 1/tertial g/m 3 


Pond Utlopp pond BOD7 Dygnsprov 1/tertial g/m 3 


Kylvatten 1-4 Flöde Kontinuerligt m 3 /h Månadsrapport 

Kylvatten 2-3 Kylvattenkanal 

utlopp 

Oljehalt Stickprov 1/dygn g/m 3 


Kylvatten 4 D-983 x 

utlopp 

Oljehalt Stickprov 3/vecka g/m 3 


Kylvatten 1-4 Inlopp 

kylvatten 

Temp Kontinuerligt °C Månadsrapport 

Kylvatten 1-4 Utlopp 

kylvatten 

Temp Kontinuerligt °C Månadsrapport 

Kylvatten 1-4 utlopp Utloppshastig- Stickprov 1/månad m/s Avvikelser 

kylvatten het 

rapporteras 

Hela 

anläggningen 

Utlopp pond tot-N Stickprov 1/vecka ton/år Månadsrapport 

BET BET utlopp tot-P Stickprov 1/vecka ton/år Månadsrapport 

Grundvatten 


mängduppgift 

Redovisning 

Grundvatten i -TO 1-4 Nivå Stickprov 1/år m 

mark -Södra temperatur 

°C 

tippen pH 

- G1 - G7 Konduktivitet 

ms/m 

Tot. 

extraherbart 

g/m 3 

Årsrapport 

- Ostron- Nivå Stickprov 1/år m 

viken Tot. 

g/m 

1-2 extraherbart 

3 

Årsrapport 

Grundvatten i UC-901 Nivå Stickprov 1/år m 

berg UC-903 Tot. 

extraherbart 

g/m 3 

Årsrapport 

UC-961 Metanol Stickprov 1/år g/m 3 

Årsrapport 

44

2.4 Buller 

45 

Bilaga 4 


mängduppgift 

Redovisning 

Buller vid Närliggande Ekvivalent Stickprov 1/4-5 år dB(A) Årsrapport 

stopp av bostads- ljudnivå 

anläggningen område 

Buller vid Närliggande Ekvivalent Stickprov 1/2 år dB(A) Ingår iomgiv- 

normaldrift bostadsområde 

ljudnivå 

ningskontrollenBuller- 

Anläggningen Ljudeffekt Vid större dB(A) Speciell rapport 

kartläggning 

förändring 

2.5 Avfall 


mängduppgift 

Redovisning 

Farligt avfall Uttransporterat 


Lager 1:ejan. 

ton 

Övrigt avfall Uttransporterat ton/år Årsrapport 

2.6 Sludgefarming 


mängduppgift 

Sludgefarming Yta A-C Mineralolja Stickprov Vart 3eår mg/kg 

området 

Tot extraher- på jord med början mg/kg 

bart 

0-30 2002 

TS-halt 

% 

pH 

cm 

N, P, K 

mg/100 g 

Sludgefarming Yta A-C pH 

Grundvatt Vart 3eår 

området 

tot extraherbart en med början mg/kg 

Stickprov 2002 

Redovisning 

Årsrapport 

Årsrapport

Bilaga 5 

Ugnar 

Råvaruförbrukning 2007 (ton/månad) 

Månad Nafta Etan Propan Butan Totalt 

Jan 36709 22441 14280 22815 96245 

Feb 37946 24722 13498 34234 110400 

Mars 21585 31827 21530 41605 116547 

April 27513 29974 17155 40463 115105 

Maj 20794 32236 19341 40753 113124 

Juni 17585 29818 24374 36957 108734 

Juli 26525 32269 18909 38861 116564 

Aug 32818 32278 31051 21944 118091 

Sept 27168 25579 26955 33211 112913 

Okt 46357 32919 34330 6755 120361 

Nov 26100 31905 14866 29274 102145 

Dec 39383 31762 9642 20823 101610 

133183 

Totalt 360483 357730 245931 367695 9 

ETBE-anläggningen 

Månad Etanol 

Jan 632 

Feb 793 

Mars 1176 

April 1258 

Maj 1307 

Juni 1181 

Juli 1159 

Aug 1106 

Sept 832 

Okt 783 

Nov 1058 

Dec 1155 

Totalt 12440 

46

Kemikalieförbrukning 2007 Krackeranläggningen 

47 

Bilaga 6 

Handelsnamn Sammansättning Användning Slutdestination t m 3 

Actrene Alkylbensener Antifouling Produkt 9,75 

Ammoniak Ammoniak pH-justering Avlopp 7 

Siypro E250 Dimetyl-tert-butylfenol Inhibitor SCN, C4 Produkt 10 

Auto-diesel Interna fordon Omvandlas 16 

Bensin, blyfri Interna fordon Omvandlas 16 

Diesel Stationära motorer Omvandlas 18 

EC 2133A Solventnafta, i-propylbensen Emulsionsbrytare Produkt 2,1 

Ecodex Jonbytarmassa Avlopp 0,3 

Ecoflock/Klaraid Aluminiumhydroxiklorid Flockning av råvatten Avlopp 45 

Shell Butan Butan Processkylning Fackling 4 

Ethanox 4740 Butyl-fenylendiamin, butylfenoler Inhibitor iETBE Produkt 2,7 

Etylenglykol Etylenglykol Frostskydd/korrosionsskydd ikylkrets Avfall 0 

Etylmerkaptan Etylmerkaptan Svavelkälla/ Luktämne Produkt 197 

Iso-propanol 2-propanol Pumptätningar Luft 0,1 

Ivamin 804 Amino-metyl-propanol Korrosionskydd för matarvatten Avlopp 12 

Järnsulfat Järnsulfat Flockning iBET Avfall 0 

Metanol Metanol Frostskydd/Avfuktning iprocessutrustning Produkt 12 

Molekylsikt Zeoliter(NaAl-silikat+kvarts) Gastorkning Avfall 12 

Natriumhypoklorit NaClO, 12% akt. Cl Biocid ikylvattnet Avlopp 426 

Natronlut Natriumhydroxid 40% Luttorn/ Jonbytare Spent Caustic/Avlopp 2042 

Närsalt Diammoniumvätefosfat Tillsats iBET Avfall/ Avlopp 8 

Petroflo 20Y600 Hydroxylaminsulfat Aldolkondensationsinhibitor Produkt 35 

Petroflo 21Y621 Etanolamin Korrosionsinhibitor Omvandlas/avlopp 14,3 

Smörjfetter Mineralojor Smörjning 0,8 

Smörjoljor Mineraloljor Smörjning / hydraulsystem Avfall 57 

Solvent 40 Alkaner/Cykloalkaner Avfettning underhåll Avfall 0 

Svavelsyra Svavelsyra ca 95% Jonbytare, våtoxidationsanläggning Avlopp 652 

ThermwayX32 Mineralolja Värmeöverföringsmedium iSCN-behandl. Avfall 0 

Zetag Copolymer akrylatsalt/akrylamid Flockning Fil-2660 Avfall 3,1

Bilaga 7 

Farligt avfall 2007 Krackeranläggningen 

48 

Lager 

31 dec 

Avfallstyp EWC Ursprung Innehåll Ton TransportMottagare kbm 

Koksolja 050105 Koksfilter Olja,koks 168 RECI RECI 2 

API -slam 050106 Sediment iAPI Vatten,olja 0,0 RECI RECI 

Oljesediment 050106 Oljegropen Vatten,sand,olja 

ETBE, metanol, 

43,0 RECI RECI 25 

Avfallstank kaj 160702 V-falls pir vatten 

Aromatiska 

1,6 RECI RECI 

Svavelolja 

Kolstoft från 

070108 TK-919 

kolväten 917 RECI RECI 50 

stoftavskiljare 990205 Krackugnar Kol, tungmetaller 7,0 RECI RECI 

Kemikalierester 190903 Lab Div. kemikalier 0,0 RECI RECI 

Spillolja 130403 Slop -Båtar Olja 49,0 RECI RECI 

Spillolja 130403 Underhåll Smörjolja 70,0 RECI RECI 

Slop 130208 Sloptank Olja, vatten 39,9 RECI 

Sten. 

RECI 

Filter /BET -Slam 130503 Fil -2660 / BET Slam, olja 418 Renh. AB TRAAB 8 

Matarvatten- 

Sten. 

Jonbytaremassa 190905 rening Organisk polymer 0,0 Renh. AB RECI 

Molekylsikt - 

Sten. 

Torkmedel 050199 Gastorkning Al,Na, K, Si 12,2 Renh. AB TRAAB 

Div. oljehaltigt 

lösningsmedel, 

RECI/ 

avfall ifat 050105 Varierande absol,olja 1,1 RECI SAKAB 3 

Tungmetaller, 

Sten. 

Batterier 200133 Hela Fabriken syra 0,0 Renh. AB Renova 

Lysrör, 

Sten. 

kvicksilverlampor 200121 Hela Fabriken Kvicksilver. 

Etylenglykol, 

0,1 Renh. AB Renova 

Glykol 161001 Kylsystem vatten 0,0 RECI SAKAB 

TOTALT 1727 88

INDUSTRIAVFALL 2007 KRACKERANLÄGGNINGEN 

FÖRBRÄNNING 

Typ och 

Ursprung Sammansättning EWC 

49 

Mängd, 

ton Slutbehandlare 

Brännbart avfall Plast,Trä, Kartong 191210 97 Renova-Sävenäs 

Avfall från matsal Papper,plast,matrester 200301 23,8 Renova- Sävenäs 

Totalt 121 

DEPONI 

Typ och 


Mängd, 


Asbest Asbest 170601 7,16 Renova 

Blästersand Metallslagg+ metall/färgrester 120117 39,9 Renova-Tagene 

Schaktmassor Sand, sten, grus 170504 26,2 LBC 

Ej brännbart avfall Isolering, gips, blandmaterial 200301 220 Renova-Tagene 

Totalt 294 

ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR 

Typ och 


Mängd, 


Bilaga 8 

Well Well-papp 150101 13,5 IL-Returpapper Göteborg 

Glas Glas 150107 0,25 Svensk Glasåtervinning 

Totalt 13,8 

ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL 

Typ och 


Mängd, 


Papper Kontorspapper 150101 7,18 IL Returpapper 

Trä Trä 150103 34,0 Flis till energiproduktion 

Blandskrot Järn m.m. 160117 122,2 Gotthard, Skrotfrag. 

Mässing och 

koppar 160118 1,74 Gotthard, Skrotfrag. 

Rostfritt skrot 160118 0,86 Gotthard, Skrotfrag. 

Aluminiumskrot Aluminium 160118 1,45 Gotthard, Skrotfrag. 

Kabelskrot koppar 170411 0,78 Skrotfrag 

EE-skrot Datorer mm 160213 5,2 Kvalificeradmottagare 

Totalt 173 

Totalt alla kategorier 602

Bilaga 9 

Miljödagbok 2007 

Januari 

• Elavbrottet den 30 december fick följdverkningar de första dagarna ijanuari iform 

av fackling då krackern återstartades –ca 3 timmar med sotande fackling har 

registrerats. Några samtal kom in om facklingen och hur länge den beräknades 

pågå. Krackern var åter idrift ca en vecka efter el-stoppet. 

Februari 

• Inget anmärkningsvärt under månaden. 

Mars 

• Utsläpp av ca 2 m 3 krackbensin via öppen dräneringsventil. Utsläppet samlades 

upp innan det nådde avloppet. Händelsen inträffade 17/3. 

• Lukt ibörjan av vecka 13 på grund av rengöring av oljetank inför planerad 

inspektion. Klagomål från boende, lukten kändes även vid kommunhuset. 

April 

• Luktklagomål från Akzo 14/4. Orsaken var lukt från VRU-enheten på Vattenfalls 

hamn. 

Maj 

• Luktstötar från rengöring av API den 21/5. Kommunen fick samtal från bl a 

området vid Willys. Resterande arbete anpassades till vindriktningen. 

Juni 


Juli 

• Kraftigt regn 6/7 gjorde att filtren iavloppsreningen rann över och orsakade 

bräddning över till utpumpningsgropen och vidare till fjorden. Händelsen medförde 

inte någon märkbar ökning av oljeutsläppet för månaden. 

50

Augusti 

• Ett telefonsamtal registrerat 2/8 angående allergiska besvär. Går inte att finna en 

koppling till någon särskild händelse eller aktivitet. 

• Sotande fackling cirka 1minut vid mindre driftstörning på en av krackerugnarna 

7/8. 

• 21/8 säkerhetsventilen öppnade på etantanken vid lossning från fartyg. Mängden 

beräknad till 850 kg. 

September 

• Säkerhetsventilen på en av etentankarna öppnade den 9/9 på grund av ett larmfel 

som var den indirekta orsaken. Utsläppet har beräknats till ca 70 kg eten. 

• Projektet med att installera en turboalternator är islutfasen och iseptember 

monterades ångturbinen på plats. 

Oktober 

• Lukt vid SCN-utlastning 8/10. Problem med reglerventil iVRU-anläggningen. 

November 

• Sotande fackling ca 15 min den 12 november på grund av problem med en 

värmeväxlare. 

December 

• Under månaden pågick idrifttagande av turboalternatorn med bland annat 

blåsning av ångsystemen. Den 18 december levererade installationen elström för 

första gången ut på krackerns interna nät. 

• Arbete med tömning och öppning inför besiktning av svavelluttanken. Miljömail/fax 

utskickat. 

• Miljödomstolen meddelat slutligt NOX-villkor för Krackern. 

51 

Bilaga 9

Grundvattenprovtagning Markbrunnar Krackern 2007 

Temp, 

Extr.arom 

Provställe Datum C pH 

7, 

Kond.mS/m Extr. alifat . 

G1 2007-09-26 17,9 1 51,6

Bilaga 12 

Kolväteutsläpp till luften 2007 

1. SPÅRGASMÄTNINGAR 

Utsläpp kg/tim. Antal mätningar/område inom parentes. 

OMRÅDE ETAN ETEN PROPAN PROPEN C4 C5+ C2-C5+ 

Onsite(5) 7,7 15,6 8,4 7,4 0,5 0,5 40,1 

SHP/ETBE(0) 0,9 * 0,2 * 1,1 

Tankomr.(2) 3,7 1,9 1,8 0,5 7,9 

UC-961(0) – – – 0,4* 0,4 

UC-731/32(0) 2* 2 

UC-904(1) – – 1,4 1,4 

Lastramp (0) – – 1,9* 1,9 

TOTALT 11,4 17,5 15,5 8,3 1,4 0,7 54,8 

* Mätvärden från tidigare år. 

Totalsumman ovan motsvarar, ett årsutsläpp av 480 ton 

2. BERÄKNADE UTSLÄPP 

De delar som ej täcks av ovanstående utgår från rapporten "Beräkning av 

kolväteutsläpp från SPAB, maj 1991"samt revisioner maj 1994 och december 

2006. 

UTSLÄPPSKÄLLA Ton/år 

Tankar 17,5 

Lastning/Lossning 3,8 

Förbränning 11,9 

Ventar 0,6 

Div. Operationer 2,1 

API/BET/Oljegrop 4,2 

Metan 29,0 

TOTALT 69,1 69 ton 

3. UTSLÄPP ISAMBAND MED 

DRIFTSTÖRNINGAR, OPLANERADE HÄNDELSER M.M 37 ton 

TOTALT KOLVÄTEUTSLÄPP INKL. DRIFTSTÖRNINGAR 586 ton 

54

DELRAPPORT II 

Borealis AB 

Polyetenanläggningen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

A. GRUNDDEL 

Sida 

Administrativa uppgifter .................................................................1 

B. TEXTDEL 

Beskrivning av verksamheten .......................................................2 

– Verksamhetens organisation ........................................................2 

– Lokalisering ..................................................................................2 

– Planförhållande ............................................................................2 

– Recipientförhållanden ..................................................................2 

– Drift- och produktionsbeskrivning .................................................3 

– Beskrivning av reningsanläggningar ............................................6 

Gällande föreskrifter och beslut ....................................................8 

– Beslut av Miljödomstolen ..............................................................8 

– Pågående tillståndsfrågor ............................................................8 

– Beslut av länsstyrelsen..................................................................8 

– Kontrollprogram och kontrollföreskrifter ........................................8 

– Omgivningskontroll .......................................................................8 

Drift och produktionsförhållanden ..............................................10 

– Förändringar iproduktion och processer ....................................10 

– Energi-, bränsle och råvattenförbrukning ...................................10 

– Produktion ..................................................................................10 

– Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter .............11 

– Fackling.......................................................................................11 

– Hantering av avfall, restprodukter mm ...................................... 12 

– Störningar idriften av produktionsanläggningar .........................12 

– Reningsanläggningar –driftförhållanden ...................................12 

Kontrollresultat..............................................................................13 

– Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring 13 

– Utsläppskontroll och utsläpp ......................................................13 

– Buller...........................................................................................15 

– Markmiljö ....................................................................................15 

– Besiktningar ...............................................................................15 

C. EMISSIONSDEKLARATION ...........................................................16 

MILJÖRAPPORT 2007


Bilagor 

1. Översiktskarta 

2. Situationsplan Polyetenanläggningen 

3. Flödesschema Polyetenanläggningen 

4. Flödesschema vattenreningssystem 

5. Gällande villkor, föreskrifter mm 

6. Sammanfattning av kontrollprogram 

7. Råvaru- och kemikalieförbrukning 

8. Farligt avfall 

9. Industriavfall 

10. Miljödagbok 

11. Analys av vatten iStenunge åoch dagvattenutlopp 

12. Analys av metallhalter och TOC dagvatten och industriavloppsvatten 

13. Analys av grundvatten 

14. Sammanställning av miljörapportdata

A GRUNDDEL 

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 

Platsnamn Borealis Polyetenanläggningen 

Plats-nr 1415-1112 

Huvudman Borealis AB 

Postadress 444 86 Stenungsund 

Telefon 0303-86000 

Kontaktperson Marie-Louise Johansson 

Kommun och län Stenungsund, Västra Götalands län 

1 


Tillstånd enligt ML Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen Dom 2007-12-07 (M2292-06) 

Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen iVästra Götalands län, 

Miljöenheten 

Kod enligt FMH (1998:899) 

MB kap 9 24.10A 

Kod enligt NFS 2006:9 bil. 1 4aviii 

Miljöledningssystem ISO 14001 

Fastighetsbeteckning ÅKER 1:10 

Organisationsnummer 556078-6633 

Denna rapport inges 

• dels ienlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2006:9 

• dels ienlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24. 

Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport.


B TEXTDEL 

BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 

Verksamhetens organisation 

Polyetenanläggningen utgör tillsammans med krackeranläggningen iStenungsund 

Borealis AB. 

Inom polyetenanläggningen finns PE/MH-funktionen som omfattar dels produktion och dels 

hantering av färdig polyeten. I Högtrycksfabriken, Lågtrycksfabrikerna samt Borstaranläggningen 

(PE3) tillverkas polyeten iolika processer. Materialhanteringen (MH) hanterar 

färdig produkt och ombesörjer uttransport till kunder. Funktionschefen för PE/MH har linjeansvar 

för bland annat yttre miljö och till funktionen finns knutet två samordnare av Hälsa, 

Miljö, Säkerhet &Kvalitet (HMS&K-coacher). 

Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den gemensamma 

stabsfunktionen för Hälsa, Miljö, Säkerhet &Kvalitet (HMS &K). 

Under 2002 överläts produktionsenheterna för katalysatortillverkning inom LT/PE3 till Grace 

Catalyst AB. Grace driver sedan dess katalysatortillverkningen med en egen organisation, 

sedan hösten 2005 också med eget tillstånd, fristående från Borealis AB. Från och med 

2006 redovisar Grace sina miljöresultat direkt till tillsynsmyndigheten och Grace omfattas 

således inte av Borealis miljörapportering längre. 

Lokalisering 

Borealis Polyetenanläggning är belägen i östra delen av Stenungsunds industriområde, 

omedelbart norr om Industrivägen och mellan norra och södra grenen av Stenunge å. 

Söder om Industrivägen finns närmast ett område för småindustri och därefter bostäder, de 

närmast belägna ca 400 m från företagets södra staket. I väster ligger Borealis 

Krackeranläggning och inorr det så kallade Scanprop-området, som företaget äger, men 

för närvarande ej nyttjar. Iöster ligger Holms gård och områden för småindustri. Nordost om 

anläggningen, på Borealis fastighet, ligger också Bränningen, brandövningsanläggningen, 

som drivs gemensamt av processindustrin. Denna verksamhet står under tillsyn av 

kommunen och rapporteras separat. Se vidare kartan bilaga 1. 

Planförhållande 

Nuvarande detaljplan för Polyetenanläggningen fastställdes av kommunfullmäktige den 17 

september 2007, vilken föranleddes av att bolaget begärde en planändring p.g.a. 

utbyggnad av en ny högtrycksfabrik iöstra delen av detaljplaneområdet. 

2

Recipientförhållanden 

3 


Dagvatten från fabriksområdet avleds efter avskiljning av partiklar och kontroll till den norra 

grenen av Stenunge å. Några hundra meter nedströms förenas den med åns södra gren 

och efter ca 1,5 km mynnar ån iStenungsundet inorra delen av samhället. Stenunge å 

utgör ett viktigt reproduktionsområde för havsöring. 

Processavloppsvatten från fabriksområdet avleds efter rening och kontroll till en ledning till 

Ineos AB:s anläggning, där det späds i detta företags utgående kylvattenström 

(havsvatten). Spädningen är mycket stor. 

Både detta kylvatten och Stenunge å mynnar i Askeröfjorden. Denna fjord och de 

angränsande Hakefjorden och Halsefjorden har en mycket komplex men generellt sett god 

vattenomsättning. Hydrografiska beräkningar och mätningar visar att vattenutbytet sker på 

ca 3dygn. Den mest gynnsamma perioden för vattenutbyte är sommarhalvåret. 

Restströmmen är nordgående. Omfattande undersökningar under hela industriepoken har 

visat att belastningen från industriutsläppen och det kommunala utsläppet givit upphov till 

en viss lokal försämring av närområdets fauna och flora, detta gäller speciellt iden inre 

östliga delen, Jordhammarsviken. 

Spridningen av luftutsläppen iStenungsund styrs till stor del av de lokala vindförhållandena 

som uppstår till följd av kustläget och områdets topografi. Den något övervägande vindriktningen 

är västlig till sydvästlig, men vintertid kan nordliga och ostliga vindar vara vanliga. 

Vid inversion förekommer ofta en utventilering av luften från industrierna ut över Hakefjorden. 

Stenungsundsregionen är på likartat sätt som övriga Västsverige påverkat av utsläpp, till 

stor del från utländska källor, som ikombination med dåligt buffrade marker medfört storskalig 

påverkan på sjöar och marker främst iform av tilltagande försurning och tecken på 

övergödning. 

Drift- och produktionsbeskrivning 

Verksamheten består av tillverkning av polyeten från huvudråvaran eten. Vid tillverkningen 

används även co-monomerer och tillsatsmedel. 

Polyetenet tillverkas i tre fabriksenheter - Högtrycksfabriken (HT), Lågtrycksfabriken 

(LT1/LT2) samt den nya produktionsanläggningen med Borealis egen Borstarteknologi 

(PE3). Se fabriksplan bilaga 2. 

Inom verksamheten förekommer även en omfattande materialhantering bestående av 

lagring, förpackning och leverans av färdig polyeten. Vidare finns på området också laboratorier, 

lokaler för underhålls- och anläggningsverksamhet, förråd samt ett antal kontorsbyggnader. 

Huvudråvaran eten tas kontinuerligt som gas av ca 20 bars tryck irörledning från de i 

Stenungsund belägna leverantörerna; Borealis Krackeranläggning och etenterminalen. 

Etenet används direkt, dvs. utan egentlig mellanlagring, iprocessen.


Övriga råvaror och hjälpkemikalier importeras satsvis och mellanlagras i tankar eller förrådsbyggnader. 

Råvattnet till fabrikerna tas från sjön Hällungen belägen ca 7km nordöst om anläggningen 

via en för Stenungsundsindustrierna gemensam råvattenledning. 

Inom Materialhanteringen lagras och förpackas polyetenet för leverans i bulkbilar om 

ca 25 ton, ien tons förpackningar eller 25 kg plastsäckar. Allt material lämnar anläggningen 

per bil, men betydande delar transporteras sedan vidare på båt/färja eller järnväg. 

Driften vid fabrikerna är kontinuerlig med 3-skiftsarbete och dagtidsarbete. Översynsstopp 

sker genom att en itaget av fabriksenheterna tas ur drift under erforderlig tid ungefär vart 

3:e år. 

Processbeskrivning för högtrycksfabriken 

Tillverkning av polyeten enligt högtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg: 

– gasrening 

– reaktorer 

– bearbetning 

Det gasformiga etenet komprimeras till ca 35 bar. Därefter kondenseras etenet och förs till 

en bufferttank. Efter nedkylning till ca -30°C och tryckhöjning till ca 100 bar, förs etenet till 

reaktorns högtryckspumpar, där trycket höjs till ca 2300 bar. Ireaktorn polymeriseras en del 

av etenet till polyeten vid ca 300°C. Vid polymerisationen frigörs stora värmemängder. 

Denna energi används bl.a. till produktion av ånga. 

Producerat polyeten uppsamlas ien produktmottagare, där det separeras från oreagerad 

gas och förs till en extruder där pelletering och nedkylning sker. Materialet kan härefter 

överföras till bearbetningsanläggningen eller lagras isilor. 

Den del av etenet som inte har polymeriserats returneras till gasreningen för kylning, 

kondensering och rening idestillationskolonner, och förs därefter ånyo till reaktorn. 

Som kylmedium igasreningens kylsystem användes propen. Kylsystemet består huvudsakligen 

av lagertank, flashtankar, värmeväxlare, kompressorer och luftkylda kondensorer. 

Det producerade polyetenet modifieras genom inblandning av olika tillsatsmedel ibearbetningsanläggningen. 

Även polyeten tillverkat på Lågtrycksfabriken bearbetas iviss utsträckning 

här. Bashartset matas via vågar tillsammans med de olika tillsatsmedlen till en intensivblandare. 

Med hjälp av en efterföljande extruder och pelleteringsutrustning omvandlas det 

smälta plastmaterialet från intensivblandaren till en pelleterad produkt. Denna produkt transporteras 

pneumatiskt till blandningssilor, ivilka en slutgiltig homogenisering av produkten 

utförs. 

Till HT-fabriken hör också en ångcentral med två ångpannor, tryckluftcentral och reningsanläggningar 

för inkommande och utgående vattenströmmar. 

4

Processbeskrivning för lågtrycksfabriken 

Tillverkning av polyeten enligt lågtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg: 

– gasrening 

– polymerisation 


5 


Polyetenet tillverkas genom polymerisation av etengas ien s.k. fluidiserad bädd. Genom 

inblandning av relativt små mängder av andra gaser såsom buten och väte ietengasen 

modifieras den tillverkade produkten, vars egenskaper därvid kan anpassas till skilda 

användningsområden. 

De använda katalysatorerna är extremt känsliga för föroreningar ide reagerande gaserna, 

varför dessa måste undergå vissa reningssteg. Rening och komprimering av råvarorna 

utförs isärskilda gasreningsanläggningar. Varje råvara har separata reningslinjer. 

Från gasreningen leds råvaran vidare till separata reaktorsystem, vardera bestående av en 

vertikal, cylindrisk gasfasreaktor försedd med ett externt cirkulationssystem. Idetta system 

ingår kylare samt en enstegs turbokompressor. Råvaran tillförs cirkulationssystemet tillsammans 

med den cirkulerande gasströmmen (oreagerad gas) till reaktorn. Tillsats av 

katalysator sker via en separat matningsanordning. 

Ireaktorn polymeriseras gasen till fast polyeten inärvaro av den mycket aktiva katalysatorn 

vid ett maximalt tryck av 21 bar och en maximal temperatur av 110 o C. Oreagerad gas avgår 

från reaktorn och föres via cirkulationssystemet tillsammans med ny gas åter till reaktorn. 

Vid polymerisationsreaktionen frigörs stora mängder värme, vilken upptas av den cirkulerande 

gasströmmen och bortförs ide isystemet ingående kylarna. 

Polyetenet lämnar reaktorerna iform av ett pulver och transporteras via pneumatiska transportsystem 

för lagring isilor. 

Samtliga säkerhetsventiler och nedblåsningsventiler på tryckkärl och rörledningar innehållande 

kolväten är anslutna till fackelsystemet och gasen förbränns ifacklan. 

Bashartset transporteras vidare från silorna med pneumatiska transportsystem till en 

bearbetningsanläggning istort utformad som den iHT-fabriken. 

Processbeskrivning för PE3 

Tillverkningen iBorstarprocessen kan uppdelas iföljande steg: 

– förbehandling 

– loop-reaktor 

– gasfasreaktor 

– gasåtervinning 


Huvudråvaran eten behandlas iett gasreningssteg gemensamt med LT-fabriken. Som comonomer 

används buten. Vätgas används som reaktionsterminator och propan fungerar 

som suspensions- och kylmedium iloop-reaktorn. 

Katalysatorn iprocessen består av en silika eller magnesiumbaserad katalysator av Zieglertyp. 

Som co-katalysator används aluminiumalkyl-föreningar.


Loop-reaktorn består av en cirkulerande krets, som isig består av två steg, en förpolymerisationskrets 

och huvudkretsen. Försteget är till för att aktivera katalysatorn. Iloop-reaktorn 

är trycket ca 65 bar och temperaturen som högst ca 90°C, vilket gör att propanet förekommer 

isuperkritiskt tillstånd. Cirkulationen ireaktorn upprätthålls med intern pumpning. 

Avtappning sker kontinuerligt av bildad polymer och oreagerade gaser som leds till gasåtervinningen. 

I gasfasreaktorn slutförs polymerisationen. Trycket är här ca 20 bar och temperaturen 

ca 90°C. Efter reaktorn går produkten till en avgasningstank där oreagerade gaser avskiljs. 

Till skillnad från LT-fabrikens gasfasreaktorer innehåller den nya processen propan, som 

måste återvinnas iett särskilt returgassteg. 

En omfattande del av processen är återvinning av oreagerad råvara och propan. Mellan 

reaktorstegen dras gasfasen av i en avgasningsbehållare (flash tank). I ett antal steg 

separeras propan från övriga lätta kolväten, co-monomer och tunga kolväten. 

Det avgasade polyetenet (basharts) går till en separat bearbetningslinje där polyetenpulvret 

tillsammans med tillsatsmedel extruderas till pellets som efter torkning och siktning överförs 

till färdiglager. 

Se vidare bifogat processchema, bilaga 3. 

Beskrivning av reningsanläggningar 

Reningsanläggning för avloppsvatten 

Inom fabriksområdet finns tre separata avloppssystem för sanitärt-, dag- och industriavloppsvatten. 

Sanitärt avloppsvatten leds via det kommunala ledningsnätet till kommunens reningsverk. 

Till det sanitära avloppet är toaletter, tvättrum och andra hygienanläggningar anslutna. 

Dessutom leds avloppet från Innovation Center (R-lab) samt lab-byggnaderna K-lab och Flab 

till detta nät. 

Dagvattenavloppet samlar upp regn- och spillvatten från vägar, asfalterade ytor och andra 

ställen utomhus inom anläggningen, där avloppsvattnet är fritt från oljor och organiska 

ämnen. Från lågtrycksfabrikerna leds dagvattnet först till polyetenavskiljare för avskiljning 

av fluff (lågtrycksfabrikernas basharts). Idagvattenbrunnarna finns silkorgar för att avskilja 

pellets och andra grövre föroreningar. Iutjämningsbassängen sedimenterar sand och andra 

tyngre partiklar medan polyeten flyter upp till ytan och avskiljes. Från utjämningsbassängen 

leds dagvattnet till Stenunge å, den norra grenen. 

Industriavloppssystemet samlar upp regn-, spill- och spolvatten från alla processområden. 

Vattnet leds till ett reningsverk med s.k. API-avskiljare som arbetar med sjunk- och flytseparering. 

Med denna metod avskiljs vätskor som är olösliga ivatten samt polyeten. Avloppsvattnet 

förs sedan till en utjämningsbassäng, varefter det leds i kulvert till havet 

(Askeröfjorden) efter spädning med Ineos AB:s kylvatten. 

Se förenklat flödesschema vattenreningssystem enl. bilaga 4. 

Dag- och industriavloppsvattnets TOC-halt mäts kontinuerligt liksom dagvattnets pH-värde. 

6

Reningsanläggningar för luft 

7 


Stoftavskiljning av iförsta hand polyetendamm sker iett stort antal stoftavskiljare bestående 

av filter eller cykloner.


GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 

Beslut av Miljödomstolen 

Företagets verksamhet regleras av Miljödomstolens beslut 2007-12-07. Samtliga nu 

gällande villkor redovisas ibilaga 5. 

Pågående tillståndsfrågor 

Miljödomstolens beslut från 2007 har överklagats gällande fyra villkorspunkter. Från 

Miljödomstolens beslut 2007 kvarstår dessutom åtta prövotidsutredningar gällande (A) 

möjlighet att begränsa vattenförbrukningen, (B) kartläggning av industriavloppsvatten med 

avseende risk för påverkan på recipienten, (C) möjligheter för att reducera föroreningsinnehållet 

idagvattnet, (D) möjligheter att begränsa utsläpp av kolväten till luft, (E) möjliga 

energihushållningsåtgärder, (F) möjliga åtgärder för att reducera buller från verksamheten 

ned mot kraven som ställs vid nyetablering av industri, (G) behov av och möjlig utformning 

av brandvattendepå, samt (H) möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från 

brand iråvarulagren. Villkor Atill Fska rapporteras till tillsynsmyndigheten innan den 30 juni 

2012, medan G och Hska rapporteras innan utgången av 2008. 

Beslut av Länsstyrelsen m.fl. 

Ett antal beslut har fattats av Länsstyrelsen. Aktuella råd och förelägganden redovisas i 

bilaga 5. 

Kontrollprogram och kontrollföreskrifter 

En uppdaterad version av Kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2002-09-24. 

Se bilaga 6. 

Omgivningskontroll 

Omgivningskontrollen utförs enligt ett ramprogram, som Länsstyrelsen fastställer. Huvuddelen 

av kontrollen ingår iden samordnade miljöövervakningen för länet. 

Kustvattenkontrollen administreras av Vattenvårdsförbundet, där företaget är medlem. 

Itillägg till dessa program ovan handhar och bekostar Stenungsundsindustrierna en del 

andra undersökningar såsom miljömedicinska undersökningar, bottenfotografering, lavundersökning 

samt bullermätningar. 

Under hösten 2006 startades en andra omgång med VOC-mätningar som pågått på 3 

platser på samma sätt som de som utfördes under 2001/2002. Resultaten från genomförda 

mätningar presenteras under våren 2008. 

8

9 


Petrokemiindustrierna har tillsammans med Stenungsunds kommun initierat en ny uppföljning 

av cancerförekomst samt besvärskartläggning. Detta är en uppföljning som regelbundet 

har upprepats under en lång följd av år. Uppföljningen av besvärskartläggningen 

visade på att störningar imåttlig grad av lukt och buller från industrierna är vanliga, liksom 

även en oro för riskerna. Störningarna var dock vanligare under tidsperioden 1980 till 1995. 

Resultaten från uppföljning av cancerförekomst presenteras under våren 2008.


DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN 

Förändringar iproduktion och processer 

Produktionen under 2007 var 531 kton polyeten vilket är något lägre än produktionen 2006 

(554 kton). Att produktionen varit något lägre under 2007 beror dels på att produktionen av 

en stor kabelprodukt är förflyttad till Finland, dels en något lägre efterfrågan på andra kabeloch 

rörprodukter. 

Den nya Pex-linjen L-154 startades islutet av juli efter över ett års installationsarbete. 

Energi-, bränsle- och råvattenförbrukning 

Bränslen enligt tabell 1 nedan har under året använts i anläggningens ångcentral för 

framställning av ånga till processen. Vid reaktorkylning ihögtrycksfabriken genereras dessutom 

lågtrycksånga som används både som processånga och för uppvärmning. 

Tabell 1Bränsleförbrukning iångcentralen 

Bränsle Värmevärde MJ/kg Svavelhalt % Förbrukning Ton 

Eldningsolja 42,5 0,05 1572 

Polyolja, MEK och IPA 38,6

Tabell 2 Tillverkad mängd basharts 

Fabrik kton 

HT 154 

LT 162 

PE3 215 

Totalt 531 

Se även sammanställning för åren 1991-2007, bilaga 14. 

Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter 

11 


Se tabell bilaga 7 samt sammanställning för åren 1991-2007, bilaga 14. Förbrukningen av 

råvaror (eten, propen, sam-monomerer) och tillsatsmedel har varit lägre än föregående år. 

Bolaget arbetar kontinuerligt med att ersätta kemikalier som befaras medföra risker för 

människors hälsa eller miljö och under 2007 har DBTL (Dibutyltenndilaurat) tagits ur 

produktionen och ersatts med DOTL (Dioxtyltenndilaurat). 

Köldmedia 

CFC förekommer inte längre ikylsystemen, se tabell 3nedan. Alla nyinstallationer och 

ombyggnader utförs med HFC som kylmedium. 

Tabell 3Antal kylanläggningar samt typ och installerad mängd köldmedia 

Antal utbytta/- Antal skrotade/- Antal nya Totalt antal 

Installerad 

köldmediaombyggdaavställda 

enheter i drift mängd, kg 

HCFC 0 0 0 16 144,3 

HFC 4 2 4 83 711,0 

Den totala köldmediemängden skiljer sig åt från tidigare år på grund av att Grace inte längre 

rapporterar installerad mängd köldmedia isina kylanläggningar tillsammans med Borealis. 

Fackling 

Facklade mängder irespektive fackla (inkl. gas till pilotbrännare) är sammanställd i tabell 4 

nedan. LT2 och PE3 har gemensam fackla. Facklingen minskade något jämfört med 2006. 

Under året har en ledning byggts för att ta hand om all s.k. off-gas från PE3 i 

krackeranläggningen, vilken kommer att tas idrift under våren 2008. Denna åtgärd kommer 

ytterligare att bidra till minskad fackling. 

Tabell 4 Facklad mängd irespektivefackla 

Fabrik Ton 

LT1 663 

LT2/PE3 10188 

Totalt 10851


Hantering av avfall, restprodukter m.m. 

Uppkomna avfallsmängder samt omhändertagande av dessa redovisas ibilagorna 8och 9. 

Mängderna av både industriavfall och farligt avfall har ökat under året. Ökningen av 

industriavfall utgörs till viss del av plast och brännbart avfall, men främst av byggavfall 

såsom isolermaterial, gips och trä. Denna ökning är relaterad till ombyggnationer som har 

genomförts på anläggningen. Ökningen av farligt avfall beror huvudsakligen på att det 

uppstått ökade mängder av silanolja från högtrycksfabriken, som isin tur beror på 

produktionen. 

Bolaget arbetar aktivt med att sortera ut avfallsslag som kan återanvändas eller användas 

för energiproduktion och dessutom förekommer det ständiga diskussioner hur mängderna 

kan reduceras. Under 2007 har dock detta inte givit resultat iatt de totala mängderna avfall 

reducerats på polyetenanläggningen. 

Störningar idriften av produktionsanläggningar 

Driftsstörningar och andra händelser har successivt rapporterats imånadsrapporterna. Det 

förekom förhöjda VOC-utsläpp från HT under juli och augusti som orsakades av problem 

med tryckregleringen ianslutning till en av reaktorerna. Problemet åtgärdades ioktober. 

Inovember orsakade driftproblem med en ventgaskompressor iHT-fabriken etenutsläpp 

med ca 3,7 ton eten. 

Tre klagomål har registrerats, av vilka två rörde sig om oro för vibrationer på grund av 

sprängningarna för LD5 vid Blåklints- respektive Rödklöversvägen. Besked lämnades att 

genomförda mätningar inte visade på några högre värden. Ett tredje klagomål iaugusti från 

boende på Kvarnbergsvägen gällde pulserande buller från reaktorerna på HT-fabriken. Det 

finns ingen särskild händelse kopplad till detta. 

Iseptember isamband med högtryckstvätt av blandningstankar med en tensid släpptes 

detta tvättvatten av misstag till dagvattenavloppet och vidare till Stenunge å. Utsläppet 

orsakade fiskdöd längs en sträcka på ca 400 mfrån utsläppspunkten till ihopflödet med 

södra grenen av Stenunge å. Händelsen har rapporterats separat till Länsstyrelsen. 

En sammanställning av miljödagboken finns ibilaga 10. 

Reningsanläggningar –driftförhållanden 

Reningsanläggningarna för avloppsvatten och luft har under året fungerat utan nämnvärda 

driftstörningar. Riktvärdet för TOC har innehållits under samtliga månader. 

12

KONTROLLRESULTAT 

Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring 

13 


Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras enligt 

schema is.k. F/U- (Förebyggande Underhåll) program. Ett antal mätare som övervakar 

parametrar vilka används för CO2-beräkningar har adderats eller fått ökad kontrollfrekvens. 

Mätare som är kopplade till beräkningar av CO2-utsläpp kontrolleras av en särskild 

verifieringsman 

TOC-instrumentet är placerat ien separat byggnad och mätningarna utförs, dels på industriavloppsvattnet, 

dels på dagvattnet. Dessa mätningar sker kontinuerligt med växelvisa analyser 

på respektive vatten. Mätvärdena registreras ien dator och via ett larmsystem erhålls 

en varningssignal om TOC-halten överskrider inställda interna gränsvärden. 

Jämförande kontroll av TOC har utförts av ett externt laboratorium, se bilaga 12. 

Utsläppskontroll och utsläpp 

Inom ramen för gällande kontrollprogram lämnas nedanstående redovisning för året. 

Se även sammanställning för åren 1991-2007, bilaga 14 

Utsläpp till luft 

Nedanstående tabell 5 är en sammanställning av kolväteutsläppen i ton/år. Angivna 

mängder baserar sig på mätningar och beräkningar av punktutsläpp, materialbalanser samt 

utsläppsfaktorer för enskilda typer av utrustning. 

Tabell 5Sammanställning av kolväteutsläppen ton/år 

HT LT1 LT2 PE3 TOTALT 

Eten 274 77 95 88 534 

Propen 89 89 

Övriga VOC 407 407 

Totalt 363 77 96 495 1030 

Kompletterande mätningar av kolväteutsläppen har gjorts med SOF-metoden (Solar 

Occultation Flux) vid ett antal tillfällen imaj och juni. Mätningarna utfördes istället för den 

tidigare stationära FTIR-mätningen som avvecklades under 2006. Resultatet visas i 

nedanstående tabell 6 med motsvarande värden enligt kvantifieringen ovan inlagda för 

jämförelse. 

Tabell 6Kolväteutsläpp bestämda med SOF-metoden samt beräknade (ton/år) 

Eten Propen Propan Summa 

Källa SOF Beräkn. SOF Beräkn. SOF Beräkn. SOF Beräkn. 

HT 424 274 146 89 570 363 

LT/PE3 490 260 625 407 1115 667 

Summa 914 534 146 89 625 407 1685 1030


SOF-mätningarna visar totalt sett högre utsläpp än beräkningarna. Vid jämförelse av 

resultaten finns det några aspekter som bör beaktas. Mätningarna är stickprov även om ett 

antal mätningar gjorts på varje område. Uppskalningen till årston inrymmer därför en 

osäkerhet. En annan osäkerhetsfaktor är att mätningarna utförts nära källorna vilket kan 

överskatta värdet. Beräkningsmetoden har en osäkerhet som är minst lika stor. Inberäknat 

båda metodernas osäkerhetsintervall är det troligen ingen signifikant skillnad mellan 

resultaten. 

Läcksökning 

Redovisningen av läcksökningen rapporteras separat till Länsstyrelsen. Läcksökning utförs 

regelbundet enligt rutiner som är fastlagda av Länsstyrelsen på alla potentiella läckagepunkter 

där diffusa utsläpp kan förekomma. 

Sammanfattning 

Nedanstående tabell 7är en sammanställning av utsläppen till luften under året. 

Tabell 7Utsläpp till luft under 2007 av VOC, NOx, SO2 samt CO2 (ton) 

Parameter Ton 

VOC 1030 

NOx 

27 

SO2 

3,1 

CO2 

40 000 


I tabell 8nedan visas utsläppen till vatten via industriavlopp respektive dagvatten. 

Mängderna är beräknade från uppmätta halter och flöden, angivna som brutto och således 

ej frånräknade vattnets naturliga innehåll av de aktuella ämnena. 

Tabell 8Utsläpp till vatten under 2007 

IA Dagvatten 

TOC, medelvärde g/m 3 

12,1 8,4 

TOC, ton 3,2 5,3 

COD, medelvärde g/m 3 

40 42,3 

BOD, medelvärde g/m 3 

Buller 

15 


Ekvivalent ljudnivå iordinarie mätpunkt nr 11 iSöbackenområdet samt ytterligare två 

extrapunkter har mätts månadsvis kvällstid med resultat enligt nedanstående tabell 9. 

Pkt Aär V. Söbacken1 och pkt Bär Västergårdsvägen, norra änden. 

Tabell 9Uppmätta bullernivåer vid Söbacken och Västergårdsvägen. 

Månad Dag Pkt 11 Pkt A Pkt B Vind 

Januari 30 49 46 47 V10 m/s 

Februari 28 44 42 44 SV 2m/s 

Mars 30 51 52 53 Vindstilla 

April 26 48 46 44 S1m/s 

Maj 31 52 48 47 N2m/s 

Juli 1 47 44 45 SV 1m/s 

Augusti 6 49 50 51 Vindstilla 

September 2 47 46 45 V7m/s 

Oktober 2 50 49 50 Vindstilla 

Oktober 30 49 46 48 NV 7m/s 

November 30 48 43 42 SO 5m/s 

December 29 51 50 53 NO 5m/s 

Årsmedel: 48,8 46,8 47,3 Villkor: Max 50 dB(A) 

Markmiljö 

Provtagning för att kontrollera ett område med lokalt förhöjda oljehalter imarken inom HTfabriken 

har genomförts enligt gällande kontrollprogram och en sammanställning av 

resultaten finns ibilaga 13. 

Inom området för den nya fabriken LD5 påträffades en före detta skjutbana, vars 

verksamhet upphörde någon gång på 1940-talet. Ien miljöteknisk markundersökning som 

genomfördes på uppdrag av Borealis påvisades förhöjda halter av bly i två skjutvallar. 

Jordmassor med blyhalter över gällande riktvärde omhändertogs på godkänd deponi. 

Genomförd sanering godkändes av Miljö- och hälsoskyddsavdelningen i Stenungsunds 

kommun imaj 2007. 

Besiktningar 

Som en del av deltagande iprogram för energieffektivisering (PFE) har årlig revision av 

energiledningssystemet genomförts av extern revisor. 

Ienlighet med kraven för handel med utsläppsrätter, har en verifiering av systemen för 

övervakning och rapportering av CO2-utsläppen gjorts.

Bilaga 1 

18

19 

Bilaga 2

Bilaga 3 

Polyolja 

Eten 

FÖRENKLAT FLÖDESSCHEMA POLYETENANLÄGGNINGEN 

HT LT UNIMODALT 

Comonomer, 

hjälpkemikalier 

TUB- 

REAK- 

TOR 

Produktseparation 

Comonomer,vätgas 

BEARBETNING 

GASFAS- 

REAKTOR 

KUND 

20 

Katalysator 

180.000 ton 

BEARBETNING 

PACKNING 

LAGRING 

LOOP- 

REAK- 

TOR 

500.000 ton 

LT BIMODALT 

GASFAS- 

REAKTOR 

Tillsatsmedel 

BEARBETNING 

=komprimering 

=kylning/värmning

21 

Bilaga 4

Bilaga 5 

Gällandevillkor,föreskrifterm.m. - Polyeten 

Inledning 

Denna sammanställning omfattarde koncessionsbeslut, beslut iMiljödomstolen, 

länsstyrelsebeslutsamt beslut från Naturvårdsverketsomharaktualitet.Beträffande 

länsstyrelsebesluten begränsarsig dessa till tidenefter1981 då flera avde ännu gällande 

villkoren fastlades. Deflesta länsstyrelsebesluten avseranmälningarav 

processförändringaroch utbyggnaderoch hariflertaletfallen inte medfört ytterligare 

villkor.Dockärde uppgifterommiljöförhållanden somuppgivitsiden tillhörande anmälan 

att betrakta sombindande. 

Koncessionsbeslut 

1981-06-26 – Grundtillstånd 

Ejlängre aktuellt. 

1988-03-11 –Beslut 


1998-10-13 –Igångsättningsmedgivande 


1999-08-06 -Tillstånd tillnuvarande och utökad verksamhet 


2000-09-04 Upphävande avTOC-villkor 

Ej längre aktuellt. 

2004-03-18 (72-00) 


2004-03-18 (271-99) 


22

2007-12-07 (M2292-06) 

23 

Bilaga 5 

A. Tillstånd 

Miljödomstolen, som godkänner den till ansökan fogade 

miljökonsekvensbeskrivningen, lämnar Borealis Aktiebolag tillstånd enligt miljöbalken 

(1998:808) till nuvarande och utökad verksamhet vid bolagets polyetenfabrik i 

Stenungsund intill en högsta årlig produktion av 750 000 ton polyeten samt rätt att 

utföra för den ansökta verksamheten erforderliga anläggningar och installationer. 

Miljödomstolen återkallar det tillstånd till verksamheten vid polyetenanläggningen i 

Stenungsund som Borealis AB erhöll idom den 6augusti 1999 och förordnar att nu 

meddelat tillstånd ska ersätta det tidigare tillståndet och gälla omedelbart. 

B. Uppskjutna frågor 

Miljödomstolen uppskjuter enligt 22 kap. 27 §miljöbalken avgörandet av vilka slutliga 

villkor som ska gälla ifråga om vattenförbrukning, utsläpp av processavlopps-, kyloch 

dagvatten, utsläpp till luften av kolväten, energihushållning, buller, depå för 

brandvatten samt omhändertagande av förorenat släckvatten. 

Miljödomstolen ålägger bolaget att genomföra följande utredningar m.m. 

A. Möjligheterna att begränsa vattenförbrukningen inom verksamheten och att 

därigenom bidra till förbättrade tappningsförhållanden iBratteforsån. 

B. En kartläggning av industriavloppsvattnet med avseende på risk för påverkan på 

recipienten. Kartläggningen ska omfatta en genomgång av vilka kemiska ämnen 

från verksamheten som kan förekomma iavloppsvattnet, en kemisk och biologisk 

karaktärisering av vattnet jämte en bedömning, med utgångspunkt från resultaten 

härav, av påverkan och effekter irecipienten. Utredningen ska ligga till grund för 

förslag till ev. ytterligare skyddsåtgärder såsom kemikalieutbyte eller 

reningsåtgärder samt till slutliga villkor för de parametrar som bör regleras. Om 

hittillsvarande recipientundersökningar inte svarar mot den påverkan som kan 

förväntas av utsläpp från verksamheten ska bolaget föreslå kompletteringar av 

recipientkontrollen idessa avseenden. 

C. Hur föroreningsinnehållet idagvattnet kan minskas och hur störningar iStenunge 

åp.g.a. dagvattenutsläpp kan motverkas. 

D. Möjligheterna att begränsa utsläppen av kolväten till luft från bolagets samlade 

verksamhet på platsen inklusive facklingen. 

E. Möjliga energihushållningsåtgärder iden samlade verksamheten (med undantag 

från åtgärder som är avgränsade till enbart den nya högtrycksfabriken). 

F. Bullerpåverkan (ekvivalent och momentant) från verksamheten under dygnets 

olika tider och möjligheter att innehålla vad som iNaturvårdsverkets skrift Externt 

industribuller -allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) anges för nyetablering 

av industri. Möjliga åtgärder ska redovisas stegvis ner mot utredningsmålet.

Bilaga 5 

G. Behov av och möjlig utformning av en depå för brandvatten inklusive pumpar och 

ledningssystem. 

H. Möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från brand i 

råvarulagren. 

Utredningarna ska utföras isamråd med tillsynsmyndigheten och Tekniska 

myndighetsnämnden iStenungsund samt, ifråga om punkterna G och H, 

räddningstjänsten iStenungsund. Resultatet av utredningarna, inkluderande tekniska 

beskrivningar av möjliga åtgärder, miljö- och kostnadsmässiga effekter samt förslag till 

eventuella åtgärder med tidplaner jämte förslag till slutliga villkor ska, ifråga om 

punkterna G och Hovan, ges in till domstolen före utgången av år 2008 och ifråga 

om övriga punkter senast den 30 juni 2012. 

C. Provisoriska föreskrifter 

För verksamheten ska intill dess annat förordnats gälla följande provisoriska 

föreskrifter. 

1. Utsläppet av organisk substans med det industriella avloppsvattnet, mätt som 

TOC, får inte överstiga 10 ton/år (gränsvärde). Utsläppet får som riktvärde 1) och 

månadsmedelvärde inte heller överstiga 1000 kg. 

2. Utsläppet av kolväten (VOC) från verksamheten, exklusive utsläppen från 

facklorna, får vid varje tillfälle som riktvärde 1) inte överstiga 700 ton för senaste 

tolvmånadersperiod. 

4. Bolaget skall med lämplig detektionsutrustning återkommande spåra läckage av 

kolväten från ventiler, flänsförband, pumpar och övrig processutrustning och 

andra läckagepunkter m.m. samt isamråd med tillsynsmyndigheten snarast vidta 

de reparationer, kompletteringar, utbyten och annat som kan krävas med 

anledning av upptäckt läckage. 

5. Samtliga reaktorer vid verksamheten ska dämpas så att den maximala ljudnivån 

vid blåsning (rejects) inte överstiger 65 dB(A) utomhus vid bostäder. 

6. Ifråga om bullerstörningar ska följande gälla. 

a) före det att den nya HT-fabriken (LD5) tagits ibruk: 

Buller från verksamheten ska begränsas så att den som riktvärde 1) inte ger 

upphov till högre ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför industriområdet än 

följande: 

Ekvivalent 

Dagtid vardagar kl 07-18 60 dB (A) 

Kvällstid kl 18-22 55 dB (A) 

Sön- och helgdagar kl 07-18 55 dB (A) 

Nattetid kl 22-07 50 dB (A) 

Om bullret från verksamheten innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter 

ska ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas med 5dB(A)- enheter. Nattetid får 

momentanvärden ej överstiga 65 dB(A). 

24

25 

Bilaga 5 

b) sedan den nya HT-fabriken (LD5) tagits ibruk: 

Buller från verksamheten ska begränsas så att den som riktvärde 1) inte ger 

upphov till högre ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför industriområdet än 

följande: 

Ekvivalent 

Dagtid vardagar kl 07-18 55 dB (A) 

Kvällstid kl 18-22 50 dB (A) 

Sön- och helgdagar kl 07-18 50 dB (A) 

Nattetid kl 22-07 45 dB (A) 

Om bullret från verksamheten innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter 

ska ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas med 5dB(A)- enheter. Nattetid får 

momentanvärden ej överstiga 60 dB(A). 

D. Slutliga villkor 

För verksamheten ska gälla följande slutliga villkor. 

1. Verksamheten -inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och 

andra störningar till omgivningen -ska bedrivas ihuvudsaklig överensstämmelse 

med vad bolaget uppgett eller åtagit sig iärendet såvida annat inte framgår av 

detta beslut. 

2. Utsläppet av kväveoxider (NOX) från anläggningen får som riktvärde 1) inte 

överstiga 50 ton/år omräknat till kvävedioxid (NO2). 

5. Åtgärder ska fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer 

iverksamheten. Avfallet ska sorteras och iförsta hand återvinnas. Avfallet, 

inbegripet farligt avfall, ska förvaras och hanteras på sådant sätt att eventuellt 

läckage kan samlas upp och så att damning, spridning av avfall eller andra 

olägenheter inom området undviks. Vid förvaring utomhus ska avfall som kan ge 

upphov till förorening vara skyddat från nederbörd. 

6. Om verksamheten isin helhet eller inågon del av denna upphör eller om 

byggnader eller anläggningar avses rivas eller ny mark inom verksamhetsområdet 

avses bebyggas ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten senast sex veckor före 

den planerade åtgärden. Anmälan ska föranleda överväganden om behov av 

efterbehandlingsåtgärder. 

7. Bolaget ska senast sex månader efter det att den nya HT-fabriken (LD5) tagits i 

drift, till tillsynsmyndigheten, ge in förslag till reviderat kontrollprogram. 

Programmet ska bl.a. ange hur verksamheten ska kontrolleras med avseende på 

mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. 

E. Delegation 

Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap 25 § tredje stycket miljöbalken åt 

tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras avseende 

efterbehandling.

Bilaga 5 

1) Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för 

tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. 

BeslutavMiljö-överdomstolen 

1999-09-30 – Överklagat avgörande 


2005-06-30 


BeslutavRegeringen 

1999-05-06 –Regeringsbeslut 

Överklagande ifråga om tillståndenligtmiljöskyddslagen tillverksamhetvid en 

polyetenfabrikiStenungsundskommun;nu fråga omigångsättningsmedgivande (Beslut 

1998-10-13, nr137/98). 

Regeringensbeslut 

Regeringen avslåröverklagande. 

Beslutmeddelade avLänsstyrelsen 

1982-12-22 –Användning avhexen somsam-monomerILT-processen 

1987-02-04 –Nybearbetningslinje(L-401) 

1987-02-25 –NypilotreaktoriLT-fabriken 

1987-04-29 –Utbyggnad förhantering aviso-hexen iLT-processen 

1988-01-25 –Nybearbetningslinje(L-302)iLT-fabriken 

1988-01-26 –Nybearbetningslinje(L-153)iHT-fabriken 

1989-04-04 –Ny tvätthall 

26

27 

Bilaga 5 

1989-04-04 –Installation av torrt transportsystemförreaktorerna R1ochR3 iHT-fabriken 

1989-09-30 –Installation avlufttorkför transportluft på bearbetningslinje L-302 

1990-10-22 –Utbyggnad avmaterialhanteringen 

1991-07-18 –Nybearbetningslinjeförkimrökstillsättning L-401 

1995-02-10 –Utbyggd katalysatortillverkning LT2 (BC-200) 

1995-09-01 –Anmälan omnyttperoxidlager 

1995-09-28 –Förbränning avperoxidhaltigt lösningsmedel 

1995-12-07 –Läcksökning vid BorealisAB iStenungsund 

Semotsvarande beslut förkrackern. 

1996-07-03 – Ombyggnad avpanna 4 tillgaseldning 

1996-07-04 –Borttagande avytluftare iIA-bassängen 

1996-11-14 –Nytt kontrollprogramförPolyetenanläggningen 

Reviderat2002 

1997-09-26 –Nybutentank 

1998-07-27 –Nypilotreaktor 

2000-04-12 –Ändrad materialhantering 

Länsstyrelsen godtarBorealisAB:sanmälan omombyggnad och ändrad 

materialhantering vid bolagetspolyetenfabrikiStenungsund. 

Med stöd av26 kap.9§och 21 §miljöbalken föreläggerLänsstyrelsen Borealisatt iaktta 

följande: 

1. Ominte annatföljeravvad somnedan sägsskallåtgärderna genomförasienlighet 

med vad bolaget uppgivit och åtagit sigiärendet. 

2. De anläggningarsomuppförsisamband med materialhanteringsprojektetfårinte ge 

upphov tillen bullernivå somöverstigerdenhögstanivå somkan tillåtasföratt 

polyetenfabriken isin helhet skall klara utredningsmålet45 dB(a)nattetid vid närmaste 

bostäder. Detta villkorgällersåvälprojektets”steg 1”som”steg 2”. 

3. Senast tre månaderefterdet att projektetsanläggningar tagitsidrift skallgenom 

mätningaroch beräkningarverifierasatt villkor2ovan uppfylls. En rapportsom visar 

resultatetavbullerberäkningarna skallgesin till tillsynsmyndigheten senast sex 

månaderefteratt projektetsanläggningar tagitsidrift.Detta villkorgällereftersåväl 

”steg 1”som”steg 2”.

Bilaga 5 

2002-09-24 –Kontrollprogramförpolyetenanläggningen 

Se105.105.01 

2004-06-09 -Yrkesmässig överlåtelseavfenol 

Länsstyrelsen lämnarBorealisAB tillstånd tillyrkesmässig överlåtelse avfenolvilket 

klassassommycket farlig kemiskproduktvid bolagetsanläggning iStenungsund 

kommun. 

Detta tillståndgäller tillsvidare docklängst tilloch med den 9juni2009. 

Detta beslutharfattatsmed stöd av17 §och 14 §2p, förordningen (1998:941)om 

kemiska produkteroch biotekniskaorganismer. 


Harupphört. Se senare beslut. 

2005-09-12 Nybearbetningslinje L-154 

BorealisAB haranmältattman avserbygga en nybearbetningslinjeförpolyeten. Den nya 

linjen skallvaraen parallelllinje tillden befintliga linjen L-153 och beräknas tasidrift under 

mitten av2007. 

Anmälan harremitterats tillTekniskamyndighetsnämnden somintehaftnågot att invända 

motanmälan. 

Avanmälan framgåratt miljöpåverkan bliravringa omfattning och rymsinomgällande 

tillstånd. 


2006-04-05 Försiktighetsmått och åtgärderenligt förordning omöversyn avvissa 

miljöfarliga verksamheterSFS 2004:989 

Länsstyrelsensbeslut 

Länsstyrelsen föreläggerBorealisAB, org.nr556078-663, att vidta följande 

försiktighetsmått och åtgärdervid bolagetspolyetenanläggning på fastigheten Åker1:10 

Stenungsundskommun,med stöd av26 kap 9§miljöbalken och 4§förordning om 

översyn avvissa miljöfarliga verksamheter,SFS2004:989. 

28

29 

Bilaga 5 

Avfall 

• Åtgärderskallfortlöpande vidtasföratt minimera mängden avfallsomuppkommeri 

verksamheten.Avfallet skallsorterasoch iförstahand återvinnas. Avfallet,inbegripet 

farligt avfall, skallförvarasoch hanteraspå sådantsätt atteventuelltläckage kan 

samlasuppoch så att damning, spridning avavfall ellerandra olägenheterinom 

områdetundviks. Vid förvaring utomhusskallavfallsomkan ge upphov tillförorening 

vara skyddat från nederbörd. 

Upphörande och återställande 

• Omverksamheten isin helhetellerinågon delavdenna upphörskalldetta igod tid 

förenedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemikalierochfarligtavfallskall 

då tasomhand avföretag somhar tillstånd tilldet. 

2006-05-11 OmgivningskontrolliStenungsund,programförmätningariluft 

Länsstyrelsen föreläggermed stöd av26 kap. 9och 22 §§ BorealisABattsvara föratt 

uppföljande mätningaravluftföroreningarutförsiStenungsund under1års tid från och 

med hösten 2006. Mätningarna skallutföraspå treplatser, 1månad perårstid (vår, 

sommar,höstoch vinter).Resultaten avmätningarna skallredovisas tilllänsstyrelsen före 

den 1september2007. 


Länsstyrelsen meddelarBorealisAB(org nr556078-6633)nytt tillstånd tillutsläppav 

koldioxid enligtlagen (2004:1199)omhandelmed utsläppsrätterför 

Polyetenanläggningen på fastigheten Åker1:10, Stenungsundskommun. 

Detta tillståndersätter tidigare tillståndmeddelat2005-12-16,diarienr567-56055-2005. 

TillståndsnummerSE-14-563-57290-2004 bibehållsdock. 

Villkorför tillståndet 

1a. Ominte annatframgåravvillkor1b och 1cskall utsläpp avkoldioxidövervakasi 

enlighet med vad somangesi tillståndsansökan (diarienr563-57290-2004). 

1b. Den högstaövervakningsnivån 4a föraktivitetsdata avseende bränngasskall 

användas, ienlighetmed anmälan daterad 2005-10-21. 

1c. Fackling skallövervakasienlighet med anmälan daterad 2007-12-19. 

Byte skallske tillen övervakningsmetod med lägre osäkerhetomdetär tekniskt 

möjligt ochinteleder tillorimliga kostnader. 

Byte avövervakningsmetod skallske närfeliövervakningsmetoden harupptäckts. 

2. En utsläppsrapport skall årligen lämnas tillNaturvårdsverket. 

3. Årligen senastden 30 aprilskallutsläppsrätteröverlämnasförannullering 

motsvarande de sammanlagda utsläppenavfossilkoldioxid från anläggningen under 

föregåendeår.

Bilaga 5 

BeslutavNaturvårdsverket 

Beslut1993-05-11 –Undantag från förbud omanvändning avCd 

Undantaget gällerendast tillsde utländska mottagarländerna harkvalificerat det 

kadmiumfria materialetochlängst t o mår1994. 

BeslutavTekniska Myndighetsnämnden 

1996-12-12 –Nybrandövningsplats 

1997-04-15 –Nybrandövningsplats,ändring avråd 

Tekniska myndighetsnämnden haringet att erinramotden förändrade utformningen av 

brandövningsområdetochändrarde tidigareråden §78/96 tillföljande lydelse: 

1.Verksamheten skallbedrivasihuvudsakenligtde redovisningarsomlämnats till 

tekniska myndighetsnämnden och tidigare tillmiljö-och hälsoskyddsnämnden. 

2.Avloppsvattnet från reningsverket fårinnehålla högst 50 ppmMTBE innan det pumpas 

tilldammen och utloppsledning vidBorealiskracker. 

3.Innan anläggningen tasibrukskalldet görasen förstagångsbesiktning somskall 

utförasavopartiskbesättningsman. Anmälan skall göras till tekniskamyndighetsnämnden 

om tidpunkt förbesiktningen och vemsomskallutföraden. 

4.Senast två månaderefterdet anläggningen tagitsibrukskallförslag tillkontrollprogram 

lämnassomutövervad somföreslagitsianmälan även skallomfatta redovisning av 

kemikaliehantering och avfall. 

5.SökandenskakontaktaBygg ochmiljöenheten föratt utredavilka åtgärdersomär 

bygglovskrävande. 

1997-10-22 –Kontrollprogramförbrandövningsområde 

Instruktioner 

Instruktioner för drift och skötsel av reningsanläggningen samt tillsynen av 

övningsplatsen kommer att utarbetas och finnas tillgängliga, då anläggningen tas i 

drift. Instruktionerna skall ses över regelbundet och revideras vid behov. 

Tillsyn 

Tillsyn av reningsutrustning, behållare och damm ingår som en del av den dagliga 

tillsynen som ansvarig övningsledare skall utföra. 

30

31 

Bilaga 5 

Dagbok 

Vid varje övningstillfälle förs dagbok över övningstider, typ av övning, mängd renat 

vatten, mängd och typ av släckmedel samt förbrukade bränslen. Dessutom antecknas 

iakttagelser vid tillsyn samt slamtömningstillfällen. Avfallsmängder som lämnar 

anläggningen skall också bokföras fortlöpande. Övningsledaren ansvarar för att 

dagboken blir korrekt ifylld och signerad. 

Provtagning 

Typ av prov Provställe Frekvens Analys 

Grundvatten Ett hål uppströms 1ggr/år 

pH, konduktivitet 

Ett hål nedströms 1ggr/år 

MTBE 

Utgående vatten från Uppehållstank Före varje MTBE 

reningsanläggningen 

tömning till 

dammen 

Redovisning 

Årligen sammanställs en rapport över hur verksamheten bedrivits inklusive ev. avvikelser 

samt en redovisning av analysresultat, avfallsmängder och förbrukning av bränslen och 

andra kemikalier. Rapporten skall sändas till Tekniska myndighetsnämnden senast under 

mars påföljande år. 

Vattendomar 

1989-10-24 –Domslut 

1. Vattendomstolen lämnar Neste Polyeten Aktiebolag tillstånd att inom de nedan 

under rubriken RÄTT TILL MARK OCH VATTEN angivna fastigheterna gräva om 

Stenunge åpå två avsnitt idess norra gren och ett avsnitt idess södra gren. 

2. Arbetena skall utföras isamråd med fiskeristyrelsen och huvudsaklig 

överensstämmelse med vad som redovisas nedan under rubriken BESKRIVNING AV 

FÖRETAGET. Vidare skall iakttas vad fiskeristyrelsen föreslagit ifråga om tider när 

grumlande arbeten får utföras. 

3. Den nedan under HÖJDSYSTEM angivna fixpunkten fastställs som fixpunkt för 

företaget. 

4. Arbetena skall vara utförda senast den 24 oktober 1992. 

5. Anspråk ianledning av oförutsedd skada får framställas inom fem (5) år från 

arbetstidens utgång. 

6. Omprövning enligt 15 kap 3§vattenlagen av villkoren för tillståndet får ske tidigast 

tjugo (20) år efter det att domen vunnit laga kraft i tillståndsdelen. 

7. Tillståndet får tas ianspråk även om domen inte vunnit laga kraft. Detta förutsätter 

dock att Neste Polyeten Aktiebolag ställer säkerhet hos länsstyrelsen i Göteborgs 

och Bohus län för den ersättning som kan komma att utgå om domen ändras. 

8. Neste Polyeten Aktiebolag skall betala vissa kostnader för målet enligt 

redovisningsräkning från domstolens kansli.

Bilaga 5 

32

1. SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM 

Kontrollprogrammet fastladesibeslut avLänsstyrelsen 2002-09-24. 

1.1 Kontrollochrapportering 

1.1.1 Miljödagbok 

Bokföring avincidenter,driftstörningarmm, rapporterasmånadsvis. 

1.1.2 Besiktning 

Periodiskbesiktning avoberoende specialist. Omfattning efteröverenskommelse 

med LST. Dubbelkontrollisamband med besiktning. Årlig genomgång med LST. 

1.1.3 Egenkontroll 

Enligt specifikation nedan. Rapportering månadsvissamtårsrapport. 

33 

Bilaga 6

Bilaga 6 

2. KONTROLLPROGRAM 

2.1 Råvaruförbrukning / produktion 


mängduppgift 

Redovisning 

Producerad HT, LT, 

Mätning/ 

ton/mån Månadsrapport 

basharts 

per 

fabriksenhet 

PE3 

beräkning 

Råvaru- Hela Eten, propen Mätning/ 

ton/år Muntligt 

förbrukninganlägg- övriga Co- beräkning 

ningenmonomererKemikalie- Hela Tillsats- 

ton/år Årsrapport/ 

förbrukninganläggmedel,hjälp- Muntligt 

ningenkemikalier mm 

Elförbrukning 

1gång/år GWH Årsrapport 

Råvattenförbrukning 

-”- m 3 

Årsrapport 

2.2 Utsläpptillluft 


mängduppgift 

Redovisning 

Totalt HT, LT1, Eten, propen Mätning/ 


kolväte- LT2 övriga beräkning 

utsläpp 

kolväten 

Fackling LT1 fackla Facklad Beräkning ton/mån Månadsrapport 

LT2 fackla mängd inkl 

pilotbrännare 

Rökgaser Ångpannor SO2 

NOX 

LT1, LT2 NOX 

facklor CO2 

Beräkning ⎫ 

Mätning ⎬ Kontinuer- 

Beräkning ⎭ ligt 

Beräkning 

⎫ 

⎬ ton/år mg/MJ 

⎭ 

ton/år 

Årsrapport 

Årsrapport 

Årsrapport 

Årsrapport 

34

2.3 Utsläpptillvatten 

Avloppsvatten 

35 

Bilaga 6 

Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Frekvens 

Flödes- eller 

mängduppgift Redovisning 

Reningsanläggning 

Driftstopp tim/dygn Månadsrapport 

Industriavlopp Utlopp IA- Flöde Flödesmät. Kontinue. m 

bassäng TOC Analysator Kontinue. 

COD Stickprov 3/år 

BOD Stickprov 3/år 

N 

Stickprov 1/mån 

P 


Tungmetaller Stickprov 3/år 

3 /dygn 

g/m 3 ton/mån 

g/m 3 

g/m 3 



Årsrapport 

Årsrapport 



kg/år Årsrapport 

Dagvatten Utlopp till 

StenungeÅ 

Flöde 

TOC 

Flödesmät. 

Analysator 

1/dygn 

Kontinue. 

m 

N 


P 


3 /dygn 

g/m 3 ton/mån 





Utlopp samt i Temperatur 

StenungeÅ Färgtal 

Stickprov 

Stickprov 

3/år 

3/år 

ºC 

Pt, g/m 

föreoch efter Grumlighet Stickprov 3/år 

utsläppspunkter 

pH 

BOD7 

COD 

Stickprov 

Stickprov 

Stickprov 

3/år 

3/år 

3/år 

O2 

Stickprov 3/år 

O2-mättnad Stickprov 3/år 

Susp. ämnen Stickprov 3/år 

Konduktivitet 

Tot extraherb. 

Stickprov 

Stickprov 

3/år 

3/år 

Opolära Stickprov 3/år 

kolvät. Stickprov 3/år 

Tot fosfor 

Tungmetaller 


3 

Tu 

g/m 3 

g/m 3 

g/m 3 

% 

g/m 3 

mS/m 

g/m 3 

g/m 3 

g/m 3 














kg/år Årsrapport 

Recipient StenungeÅ Bottenfauna Fauna Vart 3:eår 

Särskild rapport 

inventering från 1997 

Grundvatten HT-fabriken Nivå Stickprov 1/år 

m 

hål 6, 13, 14 Temperatur Stickprov 1/år 

ºC 

pH 


Konduktivitet 

Tot extraherb. 

Stickprov 

Stickprov 

1/år 

1/år 

mS/m 

g/m 

Opolära 

kolvät. 


3 

g/m 3 

Årsrapport

Bilaga 6 

2.4 Buller 




Buller vid Söbacken Ekvivalent Stickprov Vid stopp dB(A) Årsrapport 

stopp av fabrik 

ljudnivå 

oktavbandsanalys 

Buller vid Söbacken Ekvivalent Stickprov 2/år dB(A) Årsrapport 

normaldrift 

ljudnivå 

oktavbandsanalys 

1/år 

Buller- Anläggningen Ljudnivå/ 

Vid större 

Speciell rapport 

kartläggning 

ljudeffekt 

förändring 

2.5 Avfall 




Farligt avfall Per avfallstyp Borttransporterade 

mängder 

Vägs 


Lager 31/12 Beräknas 

ton Årsrapport 

Övrigt avfall Per avfallstyp Borttransporterade 

mängder 

Vägs ton/år Årsrapport 

36

37 

Bilaga 7 

Råvaru- och Kemikalieförbrukning 2007 Polyetenanläggningen 

Huvudgrupp Namn Sammansättning Användning Slutdestination Ton 

Huvudmonomer Eten C2H4 Råvara Produkt 520237 

Co-monomerer Butylakrylat Råvara Produkt 3156 

Buten 1-Buten Råvara Produkt 7991 

Hexen 1-Hexen Råvara Produkt 727 

Oktadien Råvara Produkt 211 

Nonen 1-Nonen Råvara Produkt 98 

Silan Vinyl-trimetoxy-silan Råvara Produkt 892 

Katalysator Al-alkyler Redovisas vid muntlig genomgång Katalysator Produkt 181 

Katalysator LT Redovisas vid muntlig genomgång Katalysator Produkt 31 

Katalysator PE3 Redovisas vid muntlig genomgång Katalysator Produkt 5 

Additiver Antioxidanter Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats ipolyeten Produkt 255 

Stabilisatorer Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats ipolyeten Produkt 993 

Ljus-stabilisatorer Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats ipolyeten Produkt 86 

Adsorbent Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats ipolyeten Produkt 10 

Antistatmedel Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats ipolyeten Produkt 249 

Bearbetningshjälpmedel Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats ipolyeten Produkt 85 

Blockningshindrare Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats ipolyeten Produkt 64 

Katalysator Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats ipolyeten Produkt 0 

pH-stabilisator Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats ipolyeten Produkt 0 

Metalldeaktiverande ämne Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats ipolyeten Produkt 0 

Antivulkmedel Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats ipolyeten Produkt 87 

Kimrök Kol Tillsats ipolyeten Produkt 4435 

Polymerer PE,PP,PB, sampolymerer Tillsats ipolyeten Produkt 13 

Organiska peroxider Redovisas vid muntlig genomgång Tvärbindande ämne i PE Produkt 1163 

Silikongummi Tillsats ipolyeten Produkt 0 

Nitrilgummi Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats ipolyeten Produkt 0 

Masterbatch PE+tillsatser(bl.a. färg) Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats ipolyeten Produkt 26073 

Hjälpkemikalier Hydrogen H2 Reaktionshjälpmedel Produkt/Fackla 140 

Nitrogen N2 Inertgas Luft 33778 kNM 3 

Pentan C5H12 Lösningsmedel Fackling 169 

Propen C3H6 Kylmedium iHT-fabriken Förbränn. panna/fackla 132 

Propan C3H8 Diluent Fackling/bränngas 8044 

IPA Iso-propanol Lösningsmedel Förbränningipanna 111 

Isopar H C9-C12Iso-alkaner Lösningsmedel Förbränningipanna 217 

MEK Metyl-etyl-keton Lösningsmedel Förbränningipanna 834 

Oljor Smörjolja, hydraulolja mm Mineraloljor, syntetiskaoljor Smörjningmm Avfall 230 m 3 

Vattenkemikalier Biosperse 48L (CAS nr 52-51-7), dipropylenglykolmonometyleter Biocid kylvatten Avlopp 0,82 m 3 

Biosperse 250 Kathon, kopparnitrat Biocid kylvatten Avlopp 1,35 m 3 

Biosperse 214 Fosfonium, tetrakis(hydroxymetyl-)sulfat Biocid kylvatten Avlopp 0,75 m 3 

Enviroplus 1503 Fosfinokarboxylsyra, KOH, polyfosfat Biocid kylvatten Avlopp 30,6 m 3 

Natriumhypoklorit NaClO 12-15% iH2O Boicid ikylvatten Avlopp 40 m 3 

Drew 14-127 CAS 55566-30-8 Biocid kylvatten Avlopp 19,7 m 3 

Drew 739 Ytaktivt ämne, propylenglykol, oleinsyra Biocid kylvatten Avlopp 1,64 m 3 

Drivmedel Diesel Drivmedel truckar mm Förbränning 153 m 3

Bilaga 8 

Farligt Avfall 2007 POLYETENANLÄGGNINGEN 

Avfallstyp 

Lager 

31 dec 

EWCkod 

Ursprung Innehåll Ton Transport Mottagare kbm 

Processreningsverk 130502 Reningsverk Olja,vatten 64,3 RECI RECI 3 

Lösningsmedel 070204 Hela Fabriken 

38 

Organiska 

lösningsm. 

115, 

7 RECI RECI 

Metallförorenad 

jord 170503 Skjutvall Jord, grus 59,0 Sten.Renh TRAAB 

Aktivt kol 070210 

Katalysatortillverk. 

Aktivt 0,0 Sten.Renh SAKAB 

Dammsugaravfall 070299 HT, LT PE, additiver 29,4 RagnSells SAKAB 5 

Silanolja 070204 HT Kolväte 1118 RECI RECI 15 

Plastolja 070204 HT Olja,MEK 94 RECI RECI 

Vatten/olja- 

emulsion 120109 HT-fabriken Olja, vatten 661 RECI RECI 

Spillolja 130208 Underhåll 

Molsikt 

Reaktionsrester 

050199 Gastorkning 

PE3 070208 PE3 

Lab-kemikalierester flera Laboratorier 

Smörjolja, 

diesel 55,4 RECI RECI 

Molekylsikt - 

Sten. 

Al,Na, K, Si 51,9 Renh. AB TRAAB 

Kolväten, Al- 194, 

oxid 

6 RECI RECI 

Laboratoriekemikalier 

1,6 RECI SAKAB 

Katalysatorrester 060405 LT Katalysator.mm 47,7 RECI SAKAB 

Reaktormassa 

Hyrer. 060405 LT Palladium 8,2 RECI SAKAB 

Peroxider 070208 

Diverseavfall i fat flera Hela Fabriken 

HT -BA, 

HT -PEX Org. peroxider 22,2 RECI SAKAB 

lsg-medel, 

absol,olja 3,6 Sten.Renh SAKAB 15 

Batterier 160600 Hela Fabriken Bly,Ni, Cd, Ag 0,9 Sten.Renh Renova 

Lysrör/Hg-lampor 200121 Hela Fabriken Kvicksilver 0,4 Sten.Renh Renova 

Summa 2528 38

INDUSTRIAVFALL 2007 POLYETENANLÄGGNINGEN 

FÖRBRÄNNING 

Typ och Ursprung Sammansättning EWC 

39 

Mängd 

ton Mottagare 

Brännbart avfall Plast,Trä, Kartong 191210 676 Renova-Sävenäs 

Plastdunkar Plast 150102 3,7 Renova-Sävenäs 

Fiberfat Papp 150101 36,2 Renova-Sävenäs 

Polyetenvax Vaxartad polymer 070299 23,4 RECI 

Plastavfall Förorenad polyeten 070213 375 Renova-Sävenäs 

Avfall från matsal Papper,plast,matrester 200301 26,97 Renova-Sävenäs 

DEPONI 

Totalt 1141 


Mängd 

ton Mottagare 

Asbest Asbest 170601 0,86 Renova-Tagene 

Ej brännbart avfall Isolering, gips, blandmaterial 200301 379 Renova 

Blästermedel Metallslagg+ metall/färgrester 120117 0 

Kimrök Carbon black 160304 14,0 Renova-Tagene 

ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR 


394 

Mängd 

ton Mottagare 

Glas Glas 150107 0,65 Sv. Glasåtervinning 

Plåtfat Stålplåt 150104 15,0 RECI 

Wellpapp Papp 150101 117 IL returpapper 

ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL 

Totalt 132 


Mängd 

ton Mottagare 

Papper Kontorspapper 150101 19,1 IL Returpapper 

Trä, masonit Trä, träfiber 150103 295 Flis till energiproduktion 

Blandskrot Fe,Al,Cu,mässing 160117 220 Gotthard, Skrotfrag. 

Aluminium-skrot Aluminium 160118 3,25 Gotthard, Skrotfrag. 

Mässing och koppar 160118 0,9 Gotthard, Skrotfrag. 

Rostfritt metallskrot Fe 160118 1,09 Gotthard, Skrotfrag. 

EE-skrot Datorer mm 160213 15,9 Kvalificerad mottagare 

Kabelskrot Koppar, aluminium, polyeten 170411 8,3 Skrotfrag 

Polypropen Polyeten 070213 1,9 Plaståtervinning 

Totalt 566 

Totalt alla kategorier 2232 

Bilaga 9

Bilaga 10 

Miljödagbok 2007 

Januari 

• Elavbrottet islutet av december fick följdverkningar med ca en veckas 

produktionsbortfall iPE3 under januari. 

Februari 


Mars 

• Miljödomstolen meddelade igångsättningstillstånd för arbeten ifält med nya 

högtrycksfabriken (LD5) den 28/3. Isamma vecka startade grävarbeten och 

bortforsling av jordmassor. 

April 


Maj 


Juni 

• Förbesök av Miljödomstolen 13 juni inför huvudförhandling om LD5 iaugusti. 

Juli 

• 3st öppningar av säkerhetssystemen på HT-reaktorerna. 

Sammanlagt utsläpp 3,2 ton 

– Reject 6/7 

– EBD-ventil 2/7och 6/7 

• Grannar på Blåklintsvägen respektive Rödklöversvägen hörde av sig 2/7 

respektive 4/7 och var oroliga för vibrationer på grund av sprängningarna för LD5. 

De fick besked om att våra vibrationsmätningar hittills inte visat några högre 

värden. 

• Den nya Pex-linjen L-154 startades islutet av juli efter över ett års 

installationsarbete. 

40

Augusti 

• Förhöjda VOC-utsläpp från HT under juli och augusti. Orsaken är problem 

med tryckreglering ianslutning till en av reaktorerna. Problemet kommer 

att åtgärdas senast under planerat stopp ioktober. 

• Klagomål den 24/8 från boende på Kvarnbergsvägen om pulserande buller 

från reaktorerna på HT-babriken. 

• Säkerhetsventil på reaktor 4iHT-fabriken öppnade. Utsläppet beräknat till 0,7 ton. 

September 

• Användning av tensid isamband med högtryckstvätt orsakade fiskdöd iStenunge 

Åden 7/9. Händelsen har rapporterats separat till Länsstyrelsen. 

Oktober 

• Inget anmärkningsvärt under perioden. 

November 

• Driftproblem med ventgaskompressor iHT-fabriken orsakade utsläpp med ca 3,7 

ton eten under perioden 4-5 november. 

December 

• Spill av ca 0,5 m 3 dieselolja via avlopp ireningsanläggningen där det kunde tas 

om hand. Ingen påverkan på TOC-halten. Händelsen inträffade 23/12. 

• Miljödomstolen meddelat tillstånd till nya HT-fabriken, LD5. 

41 

Bilaga 10

Bilaga 11 

Analyser av vatten i Stenunge åoch dagvattenutloppet 2007 

Proven är tagna och analyserade av AIControl 

30-Apr 11-Sep 29-Nov 

Parameter Enhet Uppström Utlopp Nedström Uppström Utlopp Nedström Uppström Utlopp Nedström 

Temperatur vid provtagning oC 11,2 20,7 15,8 12,2 21 15,9 5 10,6 7,3 

Färg 60 40 50 80 40 60 130 90 130 

Turbiditet FNU 10 6,4 6,6 12 16 11 38 31 42 

Konduktivitet mS/m 24,7 32,6 28,1 27,5 20,6 24,8 18,3 27,9 19,5 

Syre mg/l 9,3 6,6 8,9 8,7 3,7 7,6 10,4 9,8 10,4 

Syremättnad % 84,8 73,7 89,9 81,2 41,5 76,9 81,4 88,1 86,4 

Suspenderad substans mg/l 5,2 72 5

Analys av metallhalter samt jämförande mätning av TOC 

Dagvattenavlopp 

Parameter 

Enhe 

t 30 april 11 sept 29 nov 

Temp. C 25,9 20,4 13,3 

TOC instr mg/l 7,7 - - 

TOC mg/l 9,6 8,8 8,7 

Pb ug/l se bilaga 11 

Cd ug/l se bilaga 11 

Cu ug/l se bilaga 11 

Cr ug/l se bilaga 11 

Ni ug/l se bilaga 11 

Zn ug/l se bilaga 11 

Industrivattenavlopp 

Parameter 

Enhe 

t 26 april 11 sept 29 nov 

Temp. C 21,5 26,6 16,9 

BOD7 mg/l

Bilaga 13 

Analys av grundvatten Polyetenanläggningen 2007 

Proven är tagna och analyserade av Alcontrol 

Provtagningsplats Hål 6 Hål 13 Hål 14 A 

Provtagningsdatum 2007-09-26 Inget prov 2007-09-26 

Temperatur vid provtagning 22,4 - 

pH 6,9 7,6 

Konduktivitet 52 197 

Totalt extr alifat ämnen

Sammanställning av miljörapportdata 1991-2007 

Energi- o. Bränsleförbr. 

45 

ÅR 

Bilaga 14 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Eldningsolja ton 6652 5515 4849 5100 5205 5063 3557 1376 3289 2171 3935 2086 2156 1762 1252 1296 1572 

Polyolja ton 740 1052 1049 1126 1022 1152 995 957 1685 1213 1250 1075 1177 1204 903 1027 740 

Offgas PE3 1622 2421 2076 2441 2360 0 

Bränngas 1573 3209 1903 2345 161 296 347 0 0 0 0 

Elförbrukning GWh 357 358 362 382 366 373 389 367 376 373 405 398 420 461 462 455 449 

Produktion 

Polyeten (basharts) kton 354 360 370 403 379 398 418 376 402 372 402 401 448 534 556 554 531 

Råvaroroch kemikalier 

Eten kton 351 365 364 396 350 390 410 369 394 366 397 393 443 529 539 544 520 

Propen ton 123 163 125 127 150 152 163 110 163 150 148 95 116 97 110 157 132 

Sammonomerer ton 10532 10532 12844 14109 13504 15850 16000 13000 15309 13049 14116 13027 14285 16060 17638 17125 13075 

Tillsatsmedel ton 1891 1532 6726 7104 8606 7650 7600 7400 4948 4831 9501 8366 8752 9223 9788 8501 7657 

Masterbatch ton 11461 11601 10468 10865 10253 11656 12000 14000 13863 7604 10897 6424 4617 17700 26310 23324 26073 

Utsläpp till luften 

*) Ny TOC-mätning fr om1999 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Eten ton 762 774 737 755 735 717 794 695 727 595 649 557 516 537 499 502 534 

Propen ton 121 97 66 49 78 64 131 46 85 120 76 45 66 42 67 62 89 

Kolväten totalt ton 909 875 801 804 813 851 999 806 862 767 1079 887 961 1079 981 1010 1030 

Svaveldioxid ton 16 10 10 10 29 10 7 3 7 4 7 4 4,5 3,4 2,5 2,5 3,1 

Kväveoxider 46 32 27 29 31 28 22 19 22 20 31 25 31 36 35 33 27 

Koldioxid kton 37 36 38 39 34 41 34 51 42 53 57 35 50 40 

Kolvätefackling ton 4188 4502 4615 5350 5400 5900 5820 5630 6235 5311 10700 8330 10500 13100 10195 11990 10853 


TOC, industriavlopp *) ton 3,0 3,2 3,6 3,6 3,6 3,2 3,4 3,8 5,4 6,9 6,9 4,9 5,9 6,7 4,3 3,8 3,2 

Avfall 

Farligt avfall ton 552 717 617 781 523 635 690 1091 1232 1650 1476 1890 2278 2528 

Övrigt avfall ton 3053 3133 3162 3066 2945 2679 2918 2385 1568 1695 1886 2020 1945 2232

Miljörapport 2007

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?