Yara N-Sensor
Yara N-Sensor
Yara N-Sensor
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Yara</strong> N-<strong>Sensor</strong><br />
TM<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport<br />
Lantmännen PrecisionsSupport<br />
Knud Nissen
N-<strong>Sensor</strong> ® och N-<strong>Sensor</strong> ® ALS<br />
– Två system, samma filosofi<br />
Grödan skannas av och<br />
gödningen sprids i samma<br />
körning<br />
N-<strong>Sensor</strong> ®<br />
Mätning<br />
•passivt system<br />
•behöver dagsljus<br />
•10-12 timmar per<br />
dag<br />
Beräkning av<br />
kvävebehovet<br />
Kvävegödsling<br />
N-<strong>Sensor</strong> ® ALS<br />
•aktivt system<br />
•egen ljus källa<br />
•24 timmar per<br />
dygn<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport<br />
Nya 2008<br />
<strong>Sensor</strong>er i Sverige
Principbild av systemet<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport
Agronomisk kalibrering vid<br />
N-gödsling med <strong>Yara</strong> N-<strong>Sensor</strong><br />
Kalibrering skall ske i varje fält<br />
innan man börja sprida<br />
Kalibreringsvariant 1<br />
Kalibrera på en liten yta<br />
där man bestämmer<br />
kvävebehovet med KSmätare<br />
eller på annat sätt.<br />
Kalibreringsvariant 2<br />
Kör ett par drag fram och<br />
tillbaka för att få med fältets<br />
variation i kalibreringen.<br />
Bestäm kvävemängden på<br />
traditionellt vis<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport<br />
Vid kalibreringen bestämmer lantbrukaren själv vilken kvävemängd som skall gå åt
Behovsanpassad kvävegödsling<br />
Gödsling<br />
⇒Gödsling<br />
• Spannmål<br />
• Tidig bestockningsgiva stadium 21 – 29 i höstsäd<br />
• Huvudgiva, fram till stadium 29 – 31<br />
• Komplettering, stadium 31 – 49<br />
• Raps<br />
• Förstagivan på våren i höstraps<br />
Nyhet<br />
• Komplettering, stadium 31 – 59<br />
• Majs<br />
• Komplettering<br />
• Potatis<br />
• Komplettering 5 veckor efter uppkomst<br />
Nyhet<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport
Behovsanpassad kvävegödsling<br />
Gödsling<br />
⇒Gödsling efter markkarta<br />
• Fosfor<br />
• Kalium<br />
• Koppar<br />
• Magnesium<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport
Sprutning<br />
Behovsanpassa bekämpningen efter biomassan<br />
⇒Sprutning<br />
• Anpassad svampbekämpning<br />
efter biomassa<br />
• Tillväxtreglering i råg<br />
• Blastdödning i Potatis<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport
Totala kvävegivans storlek<br />
Gödsling<br />
Bestäms bl a utifrån kvalitetsmål och förväntad skörd.<br />
OBS! Årsmånsvariationerna gör att ekonomiskt optimal<br />
N-giva kan avvika stort från nedastående riktvärden.<br />
Gröda, kvalitetsmål<br />
Skörd, ton/ha<br />
5 6 7 8 9 10<br />
Höstvete, foder 100 120 145 165 185 205<br />
Höstvete, bröd 11,5 % rp 105 130 155 175 195 215<br />
Höstvete, kvarn 12,5 % rp 115 140 165 190 215<br />
Höstkorn 100 120 140 160 180<br />
Rågvete 95 115 135 155 175<br />
Höstråg 90 110 130 150 170<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport<br />
Rekommenderade givor gäller för ammoniumnitrat, dvs NPK, NP, Axan m.fl.<br />
Vid användning av Kalksalpeter är behovet ca 10 % lägre.<br />
Källa: Växtodlaren; Inför vårsådden 2005
Gödsling<br />
Årsmånsvariationerna har stor betydelse för N-optimum<br />
100<br />
Avvikelsen mellan generell rekommendation och ekonomiskt<br />
optimum i 104 kvävegödslingsförsök 1995-2004<br />
Rekommenderad N-giva för hög<br />
80<br />
Avvikelse från optimum (kg N)<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
-20<br />
-40<br />
-60<br />
1995<br />
1996<br />
1997<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
2003<br />
2004<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport<br />
-80<br />
-100<br />
Rekommenderad N-giva för låg<br />
N-pris =8, spannmål =0,95-0,2 rörlig
Gödsling<br />
Stor variation ger störst lönsamhet med N-<strong>Sensor</strong><br />
Variationen kan bero på:<br />
• Att det läggs stallgödsel i växtföljden<br />
• Att det finns kväverika förfrukter i växtföljden<br />
• Varierande ler och mullhalt inom fältet<br />
• Varierande jordart i alven<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport
Gödsling<br />
Zadocks skala<br />
N-<strong>Sensor</strong> givan styrs av<br />
grödans beståndstäthet<br />
N-<strong>Sensor</strong> givan styrs av<br />
grödans klorofyllhalt<br />
och beståndstäthet<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport
BBCH skala<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport<br />
Den franska kväverekommendation enligt CETIOM<br />
kg N/ha<br />
above ground biomass (kg/m 2 )
Den franska kväverekommendation enligt CETIOM<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport
Behovsanpassad kvävegödsling<br />
N upptags karta<br />
13.04.2004<br />
N upptag<br />
(kg N/ha)<br />
N upptag (kg N/ha) 80 110<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport<br />
Målvärde (kg N/ha) 200<br />
N Spridd mängd (kg N/ha) 120 90
Gödselnetto till höstraps<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport
Sprutning<br />
Behovsanpassa bekämpningen efter biomassan<br />
⇒Sprutning<br />
• Anpassad svampbekämpning<br />
efter biomassa<br />
• Tillväxtreglering i råg<br />
• Blastdödning i Potatis<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport
Sprutning<br />
Varierad dos ger samma på tredje bladet<br />
Medel dos<br />
Varierad dos<br />
1.4<br />
1.2<br />
1.0<br />
0.8<br />
0.6<br />
0.4<br />
0.2<br />
0.0<br />
8 7 6 5 4<br />
Beståndståthet<br />
Vid medeldosering får man en låg dosering på<br />
tredje bladet i tjockt bestånd<br />
1<br />
3<br />
1.2-1.4<br />
1.0-1.2<br />
0.8-1.0<br />
0.6-0.8<br />
0.4-0.6<br />
0.2-0.4<br />
0.0-0.2<br />
Bladnivå<br />
1.4<br />
1.2<br />
1.0<br />
0.8<br />
0.6<br />
0.4<br />
0.2<br />
0.0<br />
8.0 7.0<br />
3<br />
6.0 5.0 4.0<br />
Beståndstäthet<br />
1<br />
1.2-1.4<br />
1.0-1.2<br />
0.8-1.0<br />
0.6-0.8<br />
0.4-0.6<br />
0.2-0.4<br />
0.0-0.2<br />
Bladnivå<br />
Källa: Karsten Dalsgaard Bjerre, KVL<br />
För att få ner samma dos på tredje<br />
bladet måste man variera dosen<br />
För svenska förhållande har vi främst diskuterat två strategier<br />
1. En för mjöldagg som är linjär (Strategi 1) där 10% högre biomassa ger 15%<br />
högre dos. Det är i princip samma strategi som den danska.<br />
Dos<br />
Strategi 1<br />
Biomassa mängd<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport<br />
2. En för Septoria som bryter av vid medel biomassa (Strategi 2). Strategin<br />
för Septoria är en kombination mellan den Danska rekommendationen som är<br />
linjär och en den svenska som Torbjörn Ewaldz har varit med och tagit fram<br />
resultat till som säger att man även kan sänka dosen på områden med hög<br />
biomassa.<br />
Dos<br />
Biomassa mängd<br />
Strategi 2
Skörd<br />
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport<br />
Behovsanpassad odling ger<br />
⇒Jämnare skörd<br />
⇒Jämnare mognad<br />
⇒Jämnare kvalitet
Change language