Yara N-Sensor

Yara N-Sensor 

TM 

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport 

Lantmännen PrecisionsSupport 

Knud Nissen

N-Sensor ® och N-Sensor ® ALS 

– Två system, samma filosofi 

Grödan skannas av och 

gödningen sprids i samma 

körning 

N-Sensor ® 

Mätning 

•passivt system 

•behöver dagsljus 

•10-12 timmar per 

dag 

Beräkning av 

kvävebehovet 

Kvävegödsling 

N-Sensor ® ALS 

•aktivt system 

•egen ljus källa 

•24 timmar per 

dygn 

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport


Nya 2008 

Sensorer i Sverige

Principbild av systemet 


Agronomisk kalibrering vid 

N-gödsling med Yara N-Sensor 

Kalibrering skall ske i varje fält 

innan man börja sprida 

Kalibreringsvariant 1 

Kalibrera på en liten yta 

där man bestämmer 

kvävebehovet med KSmätare 

eller på annat sätt. 

Kalibreringsvariant 2 

Kör ett par drag fram och 

tillbaka för att få med fältets 

variation i kalibreringen. 

Bestäm kvävemängden på 

traditionellt vis 


Vid kalibreringen bestämmer lantbrukaren själv vilken kvävemängd som skall gå åt

Behovsanpassad kvävegödsling 

Gödsling 

⇒Gödsling 

• Spannmål 

• Tidig bestockningsgiva stadium 21 – 29 i höstsäd 

• Huvudgiva, fram till stadium 29 – 31 

• Komplettering, stadium 31 – 49 

• Raps 

• Förstagivan på våren i höstraps 

Nyhet 

• Komplettering, stadium 31 – 59 

• Majs 

• Komplettering 

• Potatis 

• Komplettering 5 veckor efter uppkomst 

Nyhet 



Gödsling 

⇒Gödsling efter markkarta 

• Fosfor 

• Kalium 

• Koppar 

• Magnesium 


Sprutning 

Behovsanpassa bekämpningen efter biomassan 

⇒Sprutning 

• Anpassad svampbekämpning 

efter biomassa 

• Tillväxtreglering i råg 

• Blastdödning i Potatis 


Totala kvävegivans storlek 

Gödsling 

Bestäms bl a utifrån kvalitetsmål och förväntad skörd. 

OBS! Årsmånsvariationerna gör att ekonomiskt optimal 

N-giva kan avvika stort från nedastående riktvärden. 

Gröda, kvalitetsmål 

Skörd, ton/ha 

5 6 7 8 9 10 

Höstvete, foder 100 120 145 165 185 205 

Höstvete, bröd 11,5 % rp 105 130 155 175 195 215 

Höstvete, kvarn 12,5 % rp 115 140 165 190 215 

Höstkorn 100 120 140 160 180 

Rågvete 95 115 135 155 175 

Höstråg 90 110 130 150 170 


Rekommenderade givor gäller för ammoniumnitrat, dvs NPK, NP, Axan m.fl. 

Vid användning av Kalksalpeter är behovet ca 10 % lägre. 

Källa: Växtodlaren; Inför vårsådden 2005

Gödsling 

Årsmånsvariationerna har stor betydelse för N-optimum 

100 

Avvikelsen mellan generell rekommendation och ekonomiskt 

optimum i 104 kvävegödslingsförsök 1995-2004 

Rekommenderad N-giva för hög 

80 

Avvikelse från optimum (kg N) 

60 

40 

20 

0 

-20 

-40 

-60 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 


-80 

-100 

Rekommenderad N-giva för låg 

N-pris =8, spannmål =0,95-0,2 rörlig

Gödsling 

Stor variation ger störst lönsamhet med N-Sensor 

Variationen kan bero på: 

• Att det läggs stallgödsel i växtföljden 

• Att det finns kväverika förfrukter i växtföljden 

• Varierande ler och mullhalt inom fältet 

• Varierande jordart i alven 


Gödsling 

Zadocks skala 

N-Sensor givan styrs av 

grödans beståndstäthet 

N-Sensor givan styrs av 

grödans klorofyllhalt 

och beståndstäthet 


BBCH skala 



Den franska kväverekommendation enligt CETIOM 

kg N/ha 

above ground biomass (kg/m 2 )

Den franska kväverekommendation enligt CETIOM 



N upptags karta 

13.04.2004 

N upptag 

(kg N/ha) 

N upptag (kg N/ha) 80 110 


Målvärde (kg N/ha) 200 

N Spridd mängd (kg N/ha) 120 90

Gödselnetto till höstraps 


Sprutning 

Behovsanpassa bekämpningen efter biomassan 

⇒Sprutning 

• Anpassad svampbekämpning 

efter biomassa 

• Tillväxtreglering i råg 

• Blastdödning i Potatis 


Sprutning 

Varierad dos ger samma på tredje bladet 

Medel dos 

Varierad dos 

1.4 

1.2 

1.0 

0.8 

0.6 

0.4 

0.2 

0.0 

8 7 6 5 4 

Beståndståthet 

Vid medeldosering får man en låg dosering på 

tredje bladet i tjockt bestånd 

1 

3 

1.2-1.4 

1.0-1.2 

0.8-1.0 

0.6-0.8 

0.4-0.6 

0.2-0.4 

0.0-0.2 

Bladnivå 

1.4 

1.2 

1.0 

0.8 

0.6 

0.4 

0.2 

0.0 

8.0 7.0 

3 

6.0 5.0 4.0 

Beståndstäthet 

1 

1.2-1.4 

1.0-1.2 

0.8-1.0 

0.6-0.8 

0.4-0.6 

0.2-0.4 

0.0-0.2 

Bladnivå 

Källa: Karsten Dalsgaard Bjerre, KVL 

För att få ner samma dos på tredje 

bladet måste man variera dosen 

För svenska förhållande har vi främst diskuterat två strategier 

1. En för mjöldagg som är linjär (Strategi 1) där 10% högre biomassa ger 15% 

högre dos. Det är i princip samma strategi som den danska. 

Dos 

Strategi 1 

Biomassa mängd 


2. En för Septoria som bryter av vid medel biomassa (Strategi 2). Strategin 

för Septoria är en kombination mellan den Danska rekommendationen som är 

linjär och en den svenska som Torbjörn Ewaldz har varit med och tagit fram 

resultat till som säger att man även kan sänka dosen på områden med hög 

biomassa. 

Dos 

Biomassa mängd 

Strategi 2

Skörd 


Behovsanpassad odling ger 

⇒Jämnare skörd 

⇒Jämnare mognad 

⇒Jämnare kvalitet

Yara N-Sensor

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?