Finlands Svenska CentralidrottsfÃ¶rbund - Urheilumuseo

o 

VAR IDROTT

ÅRSBOI( 

1961 

j ör 

FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFORBUND 

och dess medlemsförbund 

SVENSKA FINLANDS IDROTTSFÖRBUND 

FINLANDS SVENSKA SKIDFÖRBUND 

FINLANDS SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUND 

FINLANDS SVENSKA KVINNOGYMNASTIKFÖRBUND 

SVENSKA FINLANDS SKOLIDROTTSFÖRBUND 

FINLANDS SVENSKA GYMN ASTIKFÖRBUND

Idrott och tävling för alla 

Av Raymond Sell 

Redigerad av 

TO M -CHRISTIAN SÖ D E R MAN 

Pärmbilden: H mrik Hellen, årets stormästare i friidrott 

EKENÄS TRYCKERI AB, EKENÄS 1961 

T oppidrotten står för det 

mesta i förgrunden så snart det 

i dag talas eller skrives om idrotten 

och dess målsättning. Dessutom 

får ungdomsidrotten och till 

en del även motionsidrotten sin 

beskärda del av intresset, om också 

i en berydligt lamare form. Det 

heter så vackert att vi arbetar för 

ringdomen, men vi låter oftast bli 

att säga vad som är den egentliga 

grundorsaken härtill - att vi räknar 

med att av de ungdomar, som 

vi inrresserar oss för skall det bli 

nya toppar. Det går ofta så att 

när en flicka eller pojke inre har 

förutsättningar att bli den kraft 

vi har räknat med, förlorar vi 

snart intresset och så småningom 

kontakten med vederbörande. Av 

samma orsaker går det lika med de 

idrottsmän som inre längre uppnår 

tillräckligt goda resultat, de 

har inre längre plats bland de medlemmar 

som vi arbetar med. Men 

urom ungdomarna och f. d. aktiva 

vill vi också glömma bort den stora 

allmänheten, som borde ges möjlighet 

att genom idrott få den 

hälsofrämjande motion som vi alla 

behöver. 

Vid det här laget tänker mången, 

att det är redan isin ordning. Det 

CIF:s styrelseordlörande och skidförbunds· 

basen Raymond Sell påpekar i årIbokens 

ledande artikel att vi borde skapa täv· 

lingslormer också lör det stora flertalet 

inom idrotten. 

fions friluftsråd, riksskidningar och så mycket, mycket annat. Alldeles 

riktigt, men det ser ut-som om dessa former icke skulle kunna locka det stora 

5

flertalet. Allt för få vili träna eller idka friluftsliv bara därför att de 

inser att det är nyttigt (att det är roligt för alla dem som upptäckt 

dess tjusning är en annan sak). Utan att ha en personlig målsättning, något 

påtagligt att gå in för, blir den goda avsikten att sköta sin kondition oftast 

en lång besvikelsens väg, kryddad med icke genomförda beslut "om - 

att nu skall det äntligen idrottas". Och där inte t. ex. klubbkänsla eIler 

kamratskap tvingar oss ur sängen, så är det så lätt att skylla på dåligt 

väder eller på något annat. Så är det bara att förhoppningsfullt se fram 

emot nästa möjlighet - med i de flesta fall samma deprimerande resultat. 

Så småningom får hela tanken dö och så återstår sofflocket och bänkidrottskarriären. 

Det här berör förvånansvärt ofta även dagens idrottsledare 

som alltför sällan eller aldrig själva ses bland de som söker hälsa och 

avkoppling på idrottsbana och i naturen. Kanske rentav en del av de 

åsiktsbrytningar som i dag förekommer i idrottsvärlden vore av mindre 

omfång om ledarna skulle leva som de lär. 

Stöd får man också alltid för sin oföretagsamhet och passivitet i rikligt 

mått. 1 tidningarna får man alltför ofta läsa att den och den idrottsmannen 

är en fördetting, som intet har att göra på en idrottsplan, eIler så blir 

han i mångas mun ursatt för ett löjets skimmer - en man som inte 

har vett att sluta. 1 vad det bottnar är svårt att säga. Lättare är det för 

den tveksamma att konstatera att det är bättre att låta bli med idrotten. 

Vem vili bli utskrattad! 

Vad kan man då göra för att få de aktiva att fonsätta, få ungdomar att 

idrotta trots att de inte är stjärnämnen och för att överhuvudtaget få så 

många som möjligt med De första åtgärderna skulle gälla dagens aktiva. 

De borde få veta vilka möjligheter det finns för dem att forrsätta isin egen 

eIler i en ny idrott. En omskolning skulle knappast avskräcka, om den 

skulle ge vederbörande en möjlighet att få forrsätta och att ha roligt som 

förr, bland goda kamrater. Att plötsligt måsta sluta är en katastrof för 

de flesta aktiva, såväl fysiskt som psykiskr. Nästa steg vore att locka med 

dem som tidigare slurat av en eIler annan orsak. Därefter skulle den stora 

allmänheten stå i tur, även därifrån kunde mången fås med om blott 

möjligheter skulle finnas. 

Här räcker dock inte idrottens nuvarande propagandamedel långt. Främst 

skulle hjälp behövas av tidningspressen, radion och televisionen. Genom 

att med egna ögon få se huru skojigt det kan vara skulle mången vinnas 

för en aktiv insats. 

Och vilka idrottsformer kan då komma ifråga Det finnes många som 

lämpar sig isin nuvarande form. Gymnastik, golf, tennis, badminton, orientering, 

skidlöpning och alla lagspel, för att nu nämna några. Listan kuode 

dock utvidgas betydligt om man inom en del andra idrotter skulIe försöka 

6 

.. 

finna ur former, som skulIe locka även andra än tOpparna. Det skulIe 

alltså g~lla .för ledningen inom olika förbund att göra något för sin idrotts 

POpul~lsenng. Att ge. den former som gör den tili en var mans egendom. 

Att d~refter upplysa mtresserade om att så skett. Att ge erforderlig instruktlon. 

Att anordna speciella möten och kanske läger, där de intresserade 

skulIeJå för~ju~a .sig isin nya. hobby. Och när vi kommit så långt 

skulle det aven bh vlktlgt att utnyttja läkarvetenskapen, dels för komrolI 

av hälsa och dels för instruktion i idrottsfysiologi och träning. 

D.~t ~eter så riktigt att tävlingen är idrottens nerv. Vi måste kuona skapa 

en tavl1ngsform, som passar vitt skilda åldrar. Då hålIs intresset vid liv. 

.. Vem .skall ~å betala kalaset De pengar idrottsorganisationerna får i dag 

racker lme tlll, det förklarar alla med en mun. Man kan inte räkna 

med utdel~in~ . i högre grad från det hållet. Då återstår knappast någon 

annan utvag an att de medagerande själva står för fiolerna. Dessutom 

~ppnår ~an d~n fördelen, a~t de so~ placerar pengar för en trevlig fritid, 

aven saavar t11I att utnyttja placenngen. För ledningen vore det även 

~n extra sporre. som skulIe medföra aktivitet. Ett sådant system fungerar 

1 d~n d~~sk~. ldrottsrö;elsen, där man i alImänhet har mycket högre 

avglfter )amfon med vara, men där den riktning vi nu pläderar för är 

kansk: mest utbredd. Idrott och tävling för alla borde, tycker jag, vara 

ett mal att arbeta för. 

. Det gäller för idrottsrörelsen, att ime bara ta hand om goda och lovande 

ld~otts~än uran 0 ocks~ det stOra fJerralet som nu lämnas vind för våg. 

VI behover alltsa en ldrottsrörelse för alla människor för människor som 

vilI idrotta och tävla eIler vara med i uppvisningar o~h lagsporr. Vi måste 

alltså ge en större bredd åt det vi anser vara ett sum, hälsosamt och roligt 

tidsfördriv. 

- ~ - 

• K.roppskulturel1s mål ~r s~vä.l det av gymnastiken sam det av idrotten anvisade, 

sav.al kraft SOIn harmom, saval snabbhet som behiirskning, såviil effektivitet som 

skonhet. 

- A01H Eklund 

V år högsta ära ligger inte i atl aldrig falla, men alt -resa oss varje gång vi falla. 

Confu'cius 

7

en valla för skidmästare 

Elitskidare runtom i väriden använder REX. 

Den mångfärgade REX-serien har bidragit till 

stolta segrar vid olympiska spel och världsmästerskap. 

GOtt glid i alla väder. 

skidkungars valla 

vallornas konung 

Oy REDOX Ab 

Östersjögatan 52, Helsingfors . 

SNABB 

Amatörproblemet berör ett fåtal, påpekar chefredaktör Enzio Sevon och framhåller 

att det behövs moderata regler i dagens läge. 

"Den eviga mumien" 

A v Enzio Sev6n 

SAKER 

D u skall icke ... 

Handen på hjärtat: hur många av oss efterlever till punkt och pricka 

de tio budorden, som så kategoriskt f ö r b j u der - Du skall icke. Trots 

vår vetskap om egna och andras lagbrOtt är vi medvetna om att just de 

tio budorden utgör en heders-, samvets- och etisk kodex för vår existens 

- . och vårt existensberättigande. 

Det var de olympiska spelens skapare, den franske baronen Pierre de 

Coubertin, som redan 1894 gay amatörproblemet namnet "den eviga mumien". 

Vi skall nu inte repetera allt det, som har upprört (speciellt idrotts-) 

vädden i det sammanhanget: indianen Thorpe 1912, Paavo Nurmi 1932, den 

svenska proffsräfsten inför EM 1946 eIler avstängningen av Dan Waern 

1961. Däremot bör vi, lika väl som vi erkänner de tio budordens berättigan- 

9

de som rärresnöre för vår vandel, understryka vikten av att även världens 

största folkröre1se, alltså idrotten, skall ha sina regler och lagar som bör efterlevas 

_. M~n vi .!år inre vara amerikanskt multimiljonär-blind~ eIler engelskt 

:narbs-dova for det. fak~, at.t vad som kunde gälla som norm i England 

ar 1866, det skall mte galla 1 dag. Tiden är en annan. Demokratin har 

fötts sedan des~. Mannen på gatan skall ha samma medborgerliga rättigheter 

som pennmgmagnaten, åtminstOne teoretiskt. 

Här kan man besinna, att de enge1ska amatörregler, som instiftades år 

1866, ur ama:örerna~ led och deras tävlingar uteslöt, utöver vad vi i dag 

kallar professlOnals, aven de personer "som hade anställning som mekaniker, 

han~erkare eIler. kroppsarbetare". Det må vara hänr att den regeln 

slopades ar 1880 - mom rodden dock först 1938 (vilket bl. a. hade den 

följden, .. att .. fadern ti.~l den nuvarande furstinnan av Monaco, mr Kelly from 

USA, forvag~ades ratt arr starta i de engelska roddtävlingarna i Henley, 

emeda~. han mte var "gendeman" - på grund av sitt yrke). Det må alltså 

vara hanr arr 1866 års regel mjukades upp, men tänkesätten kring den 

lever kvar än i dag. 

Vi kan också i sammanhanget konstatera, att den svenska amatörkodexen 

av år 1895 bland icke-amatörer räknar upp "gemene man och underbefäl 

v!d armen och flonan". De fick specialutbildning i exempelvis skytte, 

I1:t och rodd. ~en officerarna var amatörer emedan de i enlighet med de 

fran England lmponerade normerna var "gentlemän". Observera det rabalder, 

som uppstOd så sent som vid OS i Berlin 1936 beträffande den 

svenska underofficeren Gehnäll Perssons stan i ridtävlingarna han var 

gubevars inte "gentleman". Detta hände alltså "i våra dagar", 1936. 

Utgångspunkten för derra resonemang var alltså de kategoriska förbuden, 

"du skall icke". 1 idrorren beryder det, att man i dess modärna 

upprinnelse drog upp skarpa gränser mellan olika samhällsklasser. Det var 

inte bara y r k e s i dr 0 t t s m ann en s hänförande till en speciell kast, 

det var också y r k e s m ann en s olämplighet att uppträda tillsammans 

med gentlemän. Uppde1ningen stadfästes i kategoriska förbud: du skall 

i~~e tävla ~Ot vedergällning i penningar, du skall icke delta i tävlingar 

dar P7ofesSInals deltar, u skall icke undervisa i idrott eIler gymnastik, du 

~kall l~~e .pa rund ~~ dlt.t yrke ha större förutsättningar att med framgång 

ldka tavlmgsldrOtt an dma medtävlare. 

Förbu~ rim~ar illa med idrottens anda. Idrorren skall skapa glädje, fysisk 

och psyklsk tlllfredsställe1se, den bör vara aIltigenom positiv. 

Utrensnigen i Sverige 1946, de internationella instansernas åtgärder 

mot Nurmi 1932 och Waern 1961 ger oss motiv att i någon mån dissekera 

frågan vem som egendigen profiterade av dessa brott mot dammiga amatörregler: 

10 

1) Stjärnorna, som fönjänade 

pengar på att vara stjärnor, kunde 

höja sin egen levnadsstandard 

tack vare sina förbjudna tävlingsgager. 

2) Deras prestationer fängslade 

en heI värld och speciellt det 

egna hemlandet, för vilket de verkade 

som hänförande ambassadörer 

runtom i väriden. 

3) Arrangörsföreningarna drog 

in pengar och tjänade själva, trots 

avbränningarna till publikmagneterna, 

mera än om bara "blåbär" 

och bleka, rvättäkta amatörer hade 

gästat deras arenor. Dessa pengar 

kunde nedläggas i arbetet på bredden 

och ungdomen. 1 varje fall mer 

än när inga pengar fanns. 

4) Mindre stjärnor bereddes 

tack vare dragplåstren och efterfrågan 

på dem, chanser att få 

resa med som utfyllnadsnummer, 

att få uppleva det som var de 

stOra unnat, trevliga resor, fina 

priser_ 

Smygproffsen var såtillvida till 

välsignelse för många" för att inte 

säga alla parter. 

Så kommer man till det för en 

rättänkande människa oeftergivliga 

~ ' ) 

-wrrrVlSANS KAMPE-- 

GoRCOfj 'PII/ C; 

l'OIITSliTTCI< 'ITT TAl4 

OM HU~ t1~CKe;T PRÖjS 

ljAU Tjlru~T PÅ LoPUluG 

I HE:LGDAGSfIQUIIJ(;&kI~. 

'Tti€: peo. f!.~· -- :;/I·' I 

. / -.. / '., 

, / 

Gordon Pirie och Dan 117 aern är de 

två friidrottsmän som främst har aktualiserat 

amatörfrågan i år. 1 världspreSJen 

var man milt sagt förvånad 

över IAAF:s behandling av deras fall. 

Så här såg Stockholms-Tidningens 

tecknare på saken. 

villkoret: lag skall Iydas, regler följas. När vi i det föregående tror oss ha 

påvisat att lagarna är föråldrade, då uppstår kravet: revidera lagarna. 

Så gör man även i samhället när en lag har överlevat sig själv. 

Betingelserna är olika i olika idroner. Orienrerarna har inget amatörproblem. 

Det kan därför vara svårt att finna en allmängiltig formel, men 

de första punkter där man måste mjuka upp mossigheten är: 

Medge rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst. 

Gör upp en skala för dagtraktamenten, en glidande skala, som bygger 

på prestationer. 

Skapa stipendiefonder som gör det möjligt för unga och skötsamma - 

11

även samhälleligt skötsamma - idrottsmän och f1ickor atr idka sin idrott 

och förkovra sig i den. 

Det finns internationella förbund, som har Iöst frågan, i varje fall 

provisoriskt och för ögonblicket tillfredsställande, ex. Internationella fotbollsförbundet. 

Amatörer får tävIa mot proffs, varje Iand får självt formulera 

sina amatörregler efter råd och Iägenhet. 

Klasslagsfrågan har blivit en praktisk angelägenbet. Det är icke Iängre 

behäftat med en prägel av vanbeder atr vara professionell. Regler i någon 

form bör finnas, i annat fall kan risken föreligga att det uppstår en 

idrottsproletariat, professionella idronsmän, som försummar sin yrkesurbildning 

och efter rätt få år på idrottstOppen står uran yrke och utan 

möjligheter att försörja sig. Ett fåtal verkliga professionals förändrar inte 

bilden, men blir deras summa noterad i miljoner så är risken latent. Tänker 

vi nu däremot på de senaste tidernas smygproffs, alltså tOppmän av 

olympisk och världsrekordklass, så utgör de dock bara ett ringa fåtal av 

de lOO-tal miljoner som idkar idrott. Amatörproblemet berör ett fåtal. 

Ge dem genom moderata regler möjligheten att idka idrott uran att de blir 

fattigare och deras familjer behöver lida nöd och uran att de beböver vara 

lagbrytare - det är en mission för dagens internationella idrottsledning. 

.. 

Naturen är en- dy,. klenod som bör vårdas. Orienteringsbasen Carl-Henrik Fager 

lägger ut texten i några viktiga frågor som vi bör veta då vi rÖ,. oss i skog och marko 

- ~ - 

Vi behöver hela människan. Det får inte bli konkurrens mella~t andlig kultur 

och kroppskultur. Det blir tiU bådas fördärv. 

- Manfred B iörkquist 

N aturen och vi 

av Carl-Henrik Fager 

Världsberömt glas 

allt sedan år 1881 

KARHULA-IITTALA 

Hur rogivande, hur vilsamt, hur avkopplande är det inte att en 

frostklar, stråIande senhösrdag få srröva frict i nacuren - att få v~ndra 

på sällan trampade stigar, över mjuka kärrmarker, där frusna tranbär lyser 

emot vandraren, att få streca uppåt, mot det väldiga kasbergets topp 

och därifrån Iåta blickarna glida över vår vackra finska vildmark, över 

milsvida storskogar, över blånande insjövidder och över trädlösa myrar. Att 

få ströva fritt i naturen är människans urgamla rätt, men hur många 

jäktade medborgare i dagens Finland använder sig av denna rätt - tyvärr 

icke alltför många! 

13

Ett gammalt ordspråk säger, att med rättigheter följer skyldigheter. Förvisso 

är många skyldigheter förknippade med vår rätt att umgås i det 

vildas rike. Man bör på sin vandring genom markerna vara lyhörd för 

naturens bud, man bör på våren akta fåglarnas reden, se, men inte röra! Det 

finns ömtåliga fågelarter, som överger sitt bo om äggen i desamma vidrörts 

av människohand. Samma sak gäller skogarnas högvilt - älgen. Stöter man 

på en tili synes övergiven, kanske nyfödd älgkalv, rör den icke, lämna 

så snabbt som möjligt platsen, hur sÖt och trevlig den lilla än kan vara. 

Helt säkert är älgmamma icke långt borta och återvänder tili sin avkomma, 

så snart lugn åter råder i hennes rike. Och det är inte nödvändigt, att 

ploeka alla vackra blommor man träffar på under sina strövtåg och promenader. 

Många arter är fridlysta, blåsippan t. ex., får plockas, men den 

får iote säljas. - Memman, den omtyckta påskrätten, serverades förr i 

näverrivor gjorda av björkens vita bark. Det var skador för miljoner 

och åter miljoner finska mark, som åstadkoms genom oeftertänksam 

skövling av björkens stam. 

Vi ställer oss frågan: får man taga någonting från skogen, från en skog, 

som har en bestämd ägare, och då ägaren är varken Du eller jag Trots 

forskningar i Finlands lag, finner jag inte någon text, som direkt skulle 

säga vad man f å r medföra från skogen. Däremot stadgas att man 

i c k e olovligen må "skada växande träd eller t a g a förtorkat träd eller 

vindfälle, eller av växande träd ris, gren, rot, näver, bark, löv, bast, kåda, 01- 

lon, kottar eller nötter, eller ock avmejat gräs eller mossa, lav, torv, mylla, 

lera, sand, grus eller sten". En mening i strafflagens 33 kapitel förkunnar, 

att "ploekandet av bär på annans mark skall icke betraktas som brott 

underkastat straff ej heller skall markägaren ha rätt att fråotaga plockaren 

hans plockade bär". Förvisso faller svampplockning under samma paragraf! 

Det är ju en självklar sak, att hundägaren håller sin hund i band 

under promenader i skog och mark, i all synnerhet under villebrådets 

fridlysningstid. Och sommarkatten, som är så trevlig att leka med under 

sommarens soliga dagar, lämna den icke vind för våg då hösten kommer, 

se tili att den får en tryggad framtid och iote blir en vildkatt, som 

nästa vår och sommar gör Din sommarboning tilI ett "tysmadens hus", helt 

renons på fågelsång och bofiokskvitter. Om katt stadgas: "Katt, som anträffas 

i trädgård, park, skog eIler å fält, må dödas av jakträttsinnehavaren, 

jordägaren eIler legotagaren eIler dessas folk". För att i någon mån hjälpa 

vildmarkens beboare i deras vårliga bestyr har Finlands orieoteringsledning 

sedan många år tillämpat en begränsning av större orienteringstävlingar på 

våren. Ävenså får iote större tävlingar arrangeras förrän efter ett visst 

datum på hösten. Då älgjakten begynner på hösten, är de flesta orieoteringstävlingar 

redan undanstökade, men det kan hända, att någon eIler 

14 

några tävlingar återstår, och därför sänder Orienteringsförbunden varje 

höst en extra allmän varning till arrangörer, att absolut kootakta alI a jakträttsinnehavare, 

som kan tänkas beröras av den planerade tävlingen. 

Man bör röra sig i naruren under ansvar och alldeles speciellt ta hänsyn 

till den befolkning, som lever och bor samt finner sin utkomst av det som 

naturen ger. Aldrig beträda sådda marker, s. k. broddåkrar, vara aktsam 

om dikesrenar, icke söndra gärdesgårdar eller stängslen, aldrig lärnna en 

grind öppen, icke beträda inhägnade områden, trädgård eIler liknande. Om 

skada åstadkommes, stadgar lagen straff i ovannämnda fall. Ett problem i 

bostadsceotras närhet har uppstått genom den allt mer och mer tilltagande 

campingen. Ungdomar drar tili skogs med tält och kastruller och mången 

gång slår de upp sitt läger och tänder sin eld utan att därförinnan inhämta 

markägarens tillåtelse. Likaväl som arrangörer av orieoteringstävlingar 

söker tillstånd av markägaren och jakträttsinnehavaren, bör även 

varje annan person be om lov att få slå upp sitt läger på annans marko 

Tyvärr syndas det alltför mycket i den vägen och mången gång är det så 

oansvariga personer i farten, att stora skador vållas genom vårdslöst hanterande 

av eld. Att skräpa i naturen är varje ansvarskännande person helt 

främmande för. Men det som ofta syndas emot är kvarlämnade snitzlingar av 

kreppapper i bostadsceotras närhet. Det är skidspår, terränglöpningsbanor 

och orieoteringskootroller, som utmärkts med granna papper. Det är en 

styggelse att se dessa band hänga i träd och buskar långt efter det de fyllt 

sin fuoktion. Här efterlyses bättre ordning! 

Men hur är det med storstadsbornas möjligheter tilI vistelse och hälsosam 

rekreation ute i naturen Under de senaste åren har vår huvudstads 

fäder framsyot inköpt rätt avsevärda jord- och skogsområden icke alltför 

avlägsna från stadens hank och stÖr. Områden, som redan nu umyttjas av 

friluftsälskande entusiaster för promenader, skidturer och strövtåg. Det 

är kanske främst storstädernas behov av friluftsområden, som bör tillgodoses, 

småstäderna har naturen inpå knutarna och därmed även möjligheter 

till hälsosam vederkvickelse. Vi bör särskilja mellan friluftsområden och 

narurskyddsområden. Av de senare har vi i Finland ett tiotal, och för 

dem gäller i de flesta faU speciella ordningsregler. 

Och Du som färdas i markerna - lyss till naturen, lyss till vårbäckarnas 

segersång, då de vaknar till liv mellan isiga stenar och snöiga tuvqr, lyss 

till orrens spel och tili lärkans drill, lyss tilI skogsduvans kutter, tilI storlommens 

skri över spegelblank vildmarkssjö, men lyss även tilI storskogens 

sus och tilI stormens mäktiga brus, då senhöstens mörker sänker sig djupsvart 

och tät över land och sjö! 

-~- 

15

IGOD 

FORM 

är varje lag som begagnar 

sig av möjligheten att 

abonnera buss när det gäller 

match på bortaplan. 

Tag kontakt med närmaste 

busstation och res . .. 

snabbt 

bekvämt 

än da fram! 

Milioner och åter miljoner Iler människor än lörut lick genom televisionens lörmedling 

/ölia med de olympiska spelen i Rom, Det gav säkert många minnesvärda 

stunder, 10m t. ex, att /å se Otis Davis glädiehopp sedan han utropats som segrare 

(t. v.) på 400 meter, Alla blev också du med "vackra Wilma" som här ses vinna 

100 meten linalen, Gemytligt vaI' det också i längdhopparlägret där segraren 

Ralph Boston, Ilankerad av tvåan lrving Roberson och trean Igor Ter-Ovanesian 

sken i kapp med solen. 

Idrott och TV 

A V Stig Häggblom 

Oy 

Matkahuolto Ab 

Över 400 s'ervicepunkter 

D et finns väl snan ingen TV -tittare varken här i landet eller i , andra 

TV-avancerade länder, som inte skulle kunna anlägga ett antal synpunkter 

på problemet "1 d r 0 t t 0 c h TV". Problemer är ju i stOn sett en angelägenhet 

som främst berön TV-ledning och Idrotts-ledning, men att en 

tredje pan, d. v. s. licensbetalarna, TV-tittarna eller kanske man här kunde 

säga TV:ns programkonsumenter tydligen med rätta vill beteckna problemet 

som i hög grad "sitt" kan man sluta sig till av tidningarnas insändarspalter 

2 - V år Jdrott 

17

och dagens offenrliga debatt, som ju ime i ringa mån hänför sig just till 

televisionens område. 

Mer idrott i TV, är tittarnas krav som TV-Iedningen efter bästa förmåga 

försöker hörsamma. 1 motståndarlägret sitter idrottsledarna, som efter televisionens 

segerråg även i vårr land fått snabbskola sig till TV-experrer i 

idrottens tjänst. Uppgiften på idrottshåll har i främsta rummet blivit eIler 

uppfattats som ett jobb, där det för sporrens del inte precis gäller att motarbeta 

att idrott sänds i TV, men där det gäller att se tilI att det sker till 

högsta möjliga pris. 

Problemen har även för idrottens del ökat i snabb takt. Internationella 

idrottsförbund har skrivit sina TV-regler, som för olika förbund kan vara 

tämligen olika och principvarierande. Eurovisionsprogram, Nordvision, etc. 

har ju öppnat tämligen enastående möjligheter för överföring av stora 

imernationella idrottshändelser. Vimer-OS har redan två gånger getts i 

television i flera länder och under sommarspelen i Rom bröts barriären 

för sommarspelens vidkommande. Televisionen Iät OS flöda ut över 

världen. 

Naturligt är att mindre eIler större nationella idrottstävlingar under sådana 

överföringsdagar gör stora förluster på TV:ns bekosrnad. Lika uppenbarr 

är att man inom vår nationella fotboll ime ser med blida ögon på att TV 

samtidigt, som man spelar seriematcher sänder Europa-cup med Real Madrid 

som medverkande lag eIler engelska cupfinalen. Att skriva regler, som skulle 

göra alla parter skadelösa är ogörligt. Om arrangörerna för Lahtis-spelen 

bestämmer sig för att låta direktsända backtävlingen i Lahtis är det omöjligt 

att säga hur mycket man själv förlorar i publikbortfall och hur mycket 

samtidigt spelade seriekamper i bandy förlorar i åskådare, som föredrar 

vardagsrummets värme och hopparinsatserna framom en kall läktare och 

bandy, som de kanske innerst inne gillar bäme, men avstår från av bekvämlighetshänsyn. 

Televisionen har i detta skede - även hos oss - serrs med blida ögon 

av flere mindre idrottsförbund. Tennis hoppade med tacksamhet på TV:ns 

anbud, då det gällde skandinaviska mästerskapens final, som även gick i 

Nordvisionen. Man har sett vattenskidor i TV, en idrott som annars inte 

haft storr genombrott här i landet. Seglingens stora regatta gick bra - 

ehuru åtskiliigt bortplomat som reportage. 

Stora publikdragande idrotter, som redan har ett gOtt grepp om sin 

publik är av naturliga skäl försiktigare, ser i många fall på TV med 

misstro, önskar i ingen händelse förlora pengar på att släppa in TV, men 

desto hellre öka sina inkomster på televisionens bekosrnad. 1 mycket ringa 

grad har man hos oss inom sporren anlagt sådana synpunkter, som skulle 

medge att televisionen kunde öka idrottens good will, tjäna som pro- 

18 

paganda, ja rem av i instruktiv bemärkelse öka förståelsen för idrottens 

mål. Sveriges television fick i viss ursträckning sända Europamästerskapen 

i friidrott för tre år sedan. Svensk friidrorrsledning har hävdat att ersättningen 

motsvarade publikbortfallet och att TV ökade den svenska friidrorrens 

good will i betydande grad. 

Helt naturligt har man hos oss liksom ute i världen observerat och 

beaktat TV:ns inverkan på folkhälsan. Det görs gällande att intresset för 

friluftsliv minskat i samma grad som TV-licenserna ökar. 1 medicinska 

sammanhang förekommer redan sådana angrepp som TV-sjukdomar. Att 

idrottens stora centralförbund och folkidrottsorganisationer beaktar dessa 

problem, samt förskansar sig är bara naturligt. 

.A ven om idrotten och televisionen har många inbördes problem att 

lösa och många av dem ime ännu yppat sig i full utsträckning, borde det 

inte vara svårt att ställa en nöjaktig framtidsprognos. 

Televisionen kommer i fredliga förhållanden att utvecklas betydligt ,att 

växa i skönhet och styrka. Idrottens andel i programmens utformning kommer 

gradvis att öka dels p. g. a. TV:ns ökade betalningsförmåga men också 

p. g. a. televisionens gradvis ökade betydelse som massmedium och nyhetsförmedlare. 

De stora idrottsorganisationernas förhållande tili TV kommer att 

mjukna och missrron att försvinna såsom fallet varit i idrottens förhållande 

tili ljudradion. Att sporrorganisationernas förhållande tili tidningspressen 

såsom skildrande och nyhetsförmedlande länk mellan idrott och allmänheten 

i storr se tt kommer att bestå oförändrad, må även här uttalas som 

en trolig framtidsbild. 

Erfarenheter från amerikansk TV visar, att televisionen troligen kommer 

att gynna professionella tendenser inom sporren i framtiden. Så har skett 

inom amerikansk boxning och baseball och basket. För amatörsportens 

gynnare kan detta vara av ondo. Ökade professionella tendenser kunde 

dock spåras inom den publikdragande tävlingsidrotten redan förrän televisionen 

gjorde sitt intåg på arenan. 

-~- 

Ingen bUr gammal bara genom att leva ett visst antal år. Männjskan bUr gammal, 

när hon uppger sjna ideal. 

- B o Be ngtson 

Idrotten har jörmått vad många velat, men ingen kunnat, det att samla natjonen. 

- C arl Sil ve rst o l pe 

19

IDROTTSFOLKETS 

VARUHUS 

Helsingfors, Brunnsg. 6 

Tel. 61261 

Tag kontakt 

för 

underhandlingar 

Vi bygger 

GODA SPORTPLANER 

för Finlands 

IDROTTSMÄN 

Resultaten talar för oss: 

Över 100 nyanläggningar och en lång rad ombyggda 

tävlingsbanor, bl. a. på Olympia-stadion, 

bekräftar vårc arbetes höga standard. 

Helsingfors - Bangatan 21 - Telefon växel 13600 

Svart eiler vit, ändå lika snabb! Harry Jerome (t. v.) och Armin Hary som båda 

har löpt 100 meter på 10,0. 

Vaneföreställningar inom idrotten 

av Tom-Christian Söderman 

V aneföreställningar och fördomar kantar människans väg på alla 

områden. Idrotten har inte heller undgått dem. Rikligast har de i alla fall 

florerat ifråga om människans uppfattning om andra folk. Slår man upp 

i äldre uppslagsverk finner man lätt att vissa folkslag betecknas som en 

samling förrädare och tjuvar medan andra åter beskrivs sam stolta, värdiga 

ach allt vad det finns av attribut i den vägen. 

21

Något av ett sådant tänkesätt går igen inom idrotten. Tänk bara på 

begreppet "sisu" - den egenskap som i årtionden har fått känneteckna det 

finländska folket och dess idrottsmän. Nåja, det är ju en överdrift av det 

godmodiga slaget. Ett modernt tänkesätt i vetenskap och konst utmönstrar 

sådana klicheer, som att en viss egenskap skulle gå igen hos ett helt 

folk. Vaneföreställningen kan förklaras med att det rör sig om en tendens 

till en allmän inriktning, bestämd av arv, miljö, kultur och geografiskt 

läge. Säkert finns samma tendens till det vad vi kallar sisu hos t. ex. 

svenskar, norrmän och dallskar, som har ungefär samma bakgrund och 

samhällsutveckling som vi - notabene, om det förekommer faktorer som 

urlöser detta fenomen. Begreppet sisu har en stark rot i det fakmm att 

Finlands folk är prövat av motgångar, det är enrisfolket som har rest sig 

på nytt. Men var inte t. ex. norrmännens storartade mod och kamp under 

ockupationsåren präglat av någoming som vi kunde kalla sisu. Och ingen 

har väl saknat sisuladdade insatser av våra nordiska idrottsbröder under 

årens lopp - tänk bara på Haakon Brusveen i Squaw Valley eller danska 

fotbollslaget i Rom-olympiaden - för att ta några fall som ligger nära 

i tiden. 

* 

En missuppfattning som man ofta stöter på är att den moderna idrotten 

genast från sin början vid tiden kring sekeIskiftet var den stora demokratiska 

utjämnaren som slöt alla folklager isin famn. Det är närnligen 

långtifrån sam. Idrotten var länge förbehållen de högre samhällslagren, 

aristokrater, officerare, akademiker. Det var i synnerhet fallet i England, 

den fria idrottens hemland, men också i Sverige förekom samma fenomen. 

Hos oss förefaller motsätrningarna inte att ha varit så skarpa, även om 

idrotten hade större utbredning bland stadsbefolkningen än bland landsbygdens 

långt fattigare folk. I Sverige förekom i synnerhet på vänsterhåll 

en stark opinion mat idrotten. I den socialdemokratiska tidningen Arbetet 

i Malmö kunde man år 1890 läsa följande urläggning: "Att grosshandlaren, 

som inte skapar för ett öres värde, slurligen faller på iden att skaffa 

sig en tvåhjuling och bli sportsman, är icke underligr. Han måste göra 

något för att hämma fettbildningen och slippa undan magkatarren. Visserligen 

kunde han avlösa sin gårdskarl i vedboden eller utföra annat grovarbete. 

Men då arbetet inom denna klass vanärar individen måste sporten 

tillgripas. Sporten är ett surrogat för arbetet och bedrives därför av de 

samhällsklasser, som icke arbeta." 

Det var ord och inga visor! 

Dåförtiden ställde också den långa arbetstiden hinder i vägen för arbetare 

och jordbrukare när det gällde att idrotta. Det fanns minsann inga 

22 

fritidsproblem. När de sociala förhållandena blev bäme fick också idrotten 

större spelrum bland arbetare, tjänstemän och jordbrukare. Den sociala 

omvälvningen med kortare arbetstid och drägligare förhållanden behövdes 

innan idrotten kunde inleda sin demokratiseringsprocess i samhället. 

* 

Enskilda exempel på dagens vaneföreställningar skulle t. ex. vara att 

man ofta anser att negrerna är predestinerade till att bli de bästa sprimerl"öparna 

och hopparna, att de är bäme skickade för dessa idrotter än de 

vita. Denna uppfattning har säkert fått en del grundskott sedan Armin 

Hary vunnit olympiskt guld på 100 m, Livio Berruti på 200 m, Valerij Brumel 

hoppat högre än John Thomas. Det finns naturligtvis exempel i 

motsatt rikrning. Ralph Boston är bäme i längd än Igor Ter-Ovanesjan, 

som isin .mr resultatmässigt är ungefär i klass med 30-talets storhet 

Jesse Owens. 

Redan dessa exempel räcker tili tycker jag för att visa att det ligger 

någoming overkligt i att laborera med begrepp som olika rasegenskaper. 

Förmågan att springa snabbt eller hoppa högt och långt har sin grund i 

muskelstruktur, reflexer, temperamem som varierar helt individuellt både 

hos vita och svarta. Det finns inte någon speciell negroid snabbhet eller 

spänst. Men varför har då USA haft så många fina negersprimers och 

-hoppare Det har sin namrliga förklaring i den allmänna inriktningen. 

Spriming och hopp hör till de mest popuIära idrottsgrenarna i USA, liksom 

basket och boxning. Dessa grenar ger negrerna bland annat en chans att 

hävda sig, att få en plats isoIen, att komma bort från sIum och elände 

och få en bäme samhällsställning. Idrotten är en av de få chanser som 

erbjuds dem. Floyd Patterson har ofta framhållit att den sociala drivfjädern 

har varit starkast för honom i boxningen. 

* 

Tyngdlyfrningen är en idrott som är behäftad med fördomar. Det är 

bara fråga om krafter, enorma krafter, säger väl folk i allmänhet. Ingen 

bestrider att det behövs krafter men det är ime tillräckligt längre. Tyngdlyfrningen 

har genomgått en revolution sedan amerikan en Paul Andersons 

~ag~. Det var .väl just han som om någon illustrerade muskelknippets 

nd mom denna ldrott. Hans efterrrädare på tyngdlyftningens tungviktstron, 

ryssen Jurij Vlasov är en man av helt annat snitt. En verkligt skarp 

kille, flygingenjör tili yrket, boklärd som få. Hans träning och resultat - 

tänk på 208 i stöt och OS-rekordet 537,5 kg, 25 kg mer än Paul Anderson 

- är frukterna av ett rem vetenskapligt studium av samspelet i människans 

kropp, av möjIigheterna att kIara påfrestningar, av koncemrations- 

23

Ryske världsmästaren lttrii VlaJOv lYlter med en tttsökt vacker teknik. Det är både 

harmoni och balans i hela rörelsen. 

momentens betydelse. Han har själv skrivit an man nu småningom håller 

på an upptäeka människokroppens hemligheter i den vägen. För första 

gången kan man scudera träningsmeeoderna på ett riktigt sän. Vlasov beteeknar 

sin idrott "som en vetenskap med en heI serie av kombinationer av 

kunskaper i medicin, kemi, mekanik, pedagogik oeh psykologi". 

Vlasov är inte något unikt falI. Samma utveeklingstendens har redan 

länge funnits på många håll. Hans landsman Arkadi Vorobjev, guldmedaljör 

oekså han, är uebildad kirUIg oeh lär nu ueforska vikmäningens 

betydelse för de inre .organen. USA har oekså en tyngdlyftande dokeor, Pete 

Georg, som har vunnit både olympiskt guld oeh världsmästerskap. Förre 

kanadensiske världsmästaren Doug Hepburn är känd som amatörfilosof oeh 

poet. Många andra exempel kun de väl dras fram - t. ex. vår tyngdlyftande 

ingenjör oeh VM-trea Eino Mäkinen - för att visa att tyngdlyftningen 

idag är en idron som kräver vad tidningen, World SPOrt träffande 

har kallat en "förbrödring av hjärna och muskelkraft". 

* 

Ofta hör man sägas an en idrottsledare, tränare, skall vara hård oeh 

fordrande, att det är slavdrivaren som uppnår resultat, att det behövs en 

stark man. 

24 

Ja, hUI är det nu med den saken Jag tyeker man oftare borde diskutera 

frågan vilken betydelse en ledares eIler tränares inställning har, hUI 

skall han bete sig för att kunna verka mest effektivt. Om man ställe~ den 

frågan tilI folk i allmänhet så stannar de väl ofta för kraftkarlen, den 

starke mannen. 

Den amerikanske soeiologen Kurt Lewin, som har scuderat olika sidor 

av ledarskapets problem, ger dem rätt på sätt oeh vis. Den hårde ledaren 

är bra - på kort sikt! Men vad följer sedan .. . 

Lewin har i en experiment på en myeket åskådligt sät! klarlagt ett 

eentralt problem ifråga om ledarskapec. Han använde sig av tre olika 

slags ledare, en diktaeorstyp, en demokratisk ledartyp oeh en ledare av 

"låt gå" -typen. 

1 den första gruppen bestämde ledaren i detalj vad som skulle göras, 

i den andra gruppen diskuterade man sig verkligen fram till en lösning 

på ledarens förslag, medan ledaren i den tredje gruppen var passiv oeh 

gay råd endast då han tillfrågades. 

Resultatet blev myeket olika. 1 diktaeorns grupp var arbetstakten till 

en början högst. Det blev ett bra resultat på kort sikt! Småningom började 

gruppen sönderfalla, medlemmarna blev initiativlösa, aggressiva mot ledaren 

oeh sig själva. Då ledaren giek ue upphörde arbetec. 1 den demokratiska 

gruppen åter blev resultaten bäme hela tiden. Medlemmarna företedde 

småningom individuella särdrag, hyste förtroende oeh utveeklade en stark 

vi-känsla. Om de utsanes för en hot så försvarade de varandra medan 

medlemmarna i diktatorns grupp skyllde på varandra. 1 "låt gå"-gruppen 

blev det inga resuItat an tala om. Arbetstakten förbämades då ledaren giek 

ue. Någon av gruppmedlemmarna övertog då vanligen ledningen. 

Vid experimenttidens slut hade den demokratiska gruppen de i särklass 

bästa värdena oeh prestationerna. 

Lewins experiment, som har rönt seor uppskattning, förordar klart en 

ledare av demokratiskt snitt, med en verklig vilja till förståe!se, samarbete 

oeh samförstånd. Det ger i det långa loppet det bästa resultatet. 

Tänk på det när det nästa gång talas om fotbollsdiktaeorer, starka män 

oeh andra små envåldshärskare inom idrotten. 

-~- 

Om någon deltager i en tävlingskamp, så vinner han icke segerkransen, ilall han 

icke kämpar elter stadgad ordning. 

- 2. Tim. 2: 5 

25

Toppresultat 

kräver 

toppredskap 

KARHU-märket är en garanti för att åtminstone 

inte idroccsredskapen kommer att 

svika Er vare sig det gäller tävling eIler 

cräning. 

KARHU ALL TID 1 SPETSEN 

Helsingfors 

MaJJtruppens gymnaster utanför skolan i Feuerbach. 

·.UUity 

skyddar hyn 

hjälper solen 

den oöverträffade 

vattenfria vintercremen 

Ä ven flytande i behändig sprayflaska. 

VI TA K 0 R SE T, Helsingfors 

Intryck från Gymnaestradan 

av Hjördis Trygge 

S mttgart, staden vid Neckar, var senaste sommar samlingsplatsen för 

10.000 gymnaster från hela världen. Vinsluttningar och blomsterprunkande 

parker i ljuvlig sommargrönska blev ramen för hundratalet gymnastikuppvisningar. 

Uppvisningarna försiggick dels på Neckar-stadion och övningsplanerna 

däromkring, dels i Liederhalle, Smttgarts moderna konserthus oC;h dels 

i de sex utställningshallarna i Killesberg. 1 medeltal blev det åcca uppvisningstillfällen 

morgon, middag och kväll. För de uppvisningsintresserade 

var det bara att välja och vraka. 

Smttgart-Gymnaestradan var den tredje i ordningen. Tidigare har dessa 

fester försiggått i Rotterdam 1953 och i Zagreb 1957. Deltagarantalet i 

Smccgart var dock rekordstort. Största deltagarnation var självfallet Tyskland 

med omkring 5.000 deltagare, men därnäst kom Finland med 700 

27

och sedan d~ övriga nordiska länderna med sammanlagt något över 1.000 

d~ltag~re. Fmlands Svenska Kvinnogymnastikförbunds deltagaramal uppglck 

~1l1. 102, en beundransvärd siffra. Hela truppen besrod av två skilda 

u.ppvlsnmgstruppe~, den ena en masselittrupp på 76 gymnaster under lednmg 

av !ekror Bma. Ja~sso.n, den. andr~ en mindre elittrupp på 11 gymn.aster 

fran ~ymnasnkforenmgen 1 Helsmgfors, vars ledare var gymnastiklararen 

Kann Forsström. Resten av truppen utgjordes av ledare och 

represemamer för distrikt och föreningar. 

På Gymnaestradan visades gymnastik av alla kategorier. Det fanns 

t~pper ~v verkli~ eli~las~ och mindre goda trupper, trupper, som delrog 

for att VIsa upp sm sklckhghet, trupper, som delrog för deltagandets skull. 

B~and de trupper, vars uppvisningar gjorde bestående intryck var kanske 

f~ams: Medau-Schul~, vars ledare Hinrich och Sema Medau ständigt visar 

~1~ pa toppen av sm kunnande, ständigt har förmågan att förnya sina 

ldeer oc~ ~eroder. Malrnöflickorna under ledning av Leida Leesmem gay 

en ~~pVlSQ1ng, som man S~nt . glömmer. Flickornas fräschhet och spänst 

,:.ar lO~nenfaliande o.ch sklckhgheten att hantera handredskap fantastisk. 

Osternklskorna med sma lätta och välavvägda rörelser och Liss Burmeisters 

trupp från Köpenhamn hörde tilI dem man gärna minns. 

Ett flertal gymnastikhögskolor delrog också i Gymnaestradan. Saarlandets 

representanter gay en utmärkt bild av sitt arbetssätt. Aktivitet rörelseg.lädje 

OC sine för. lek var ~piska drag för denna skola. M;cken ros 

flCk ocksa mSUtutet 1. R~m . Itahenskornas uppvisning var kvinnligt mjuk 

och balanserad, men 1 mm tycke alltför vek med tanke på att man i våra 

dagar st~ävar tili mera aktivitet och t. o. m. styrketräning. Men detta är 

kanske mte ak~elit i I~a~ien ännu. Däremot överraskade dessas manliga 

kolieger synnerhgen POSltlvt. Speciellt gruppfriståendet bevisade att också 

m~n1i~a ~y~~ast~~ kan utföra en uppvisning med avspänning och anspannmg 

1 valavvagda proportioner, med harmoniska rörelser i varierande 

r~tmer tili kompo~erad mus~k. Uppvisninge vaI ~an1i.g och fylide kraven 

~~ s~yrka. och ~panst. Ocksa deltagarna fran UlllverSltetets gymnastikinrattnmg 

1 Helsmgfors srod sig väl i konkurrensen. 

Massuppvisningarna försiggick på Neckar-stadion. Elittrupper på ca. 

1~0 ~mnasteI, ~usmorstrupper och tyska ungdoms- och barntrupper visade 

har Sl~~ gymnas~lsk~ k.unnande. Men verkliga masstrupper, sådana som tidig~re 

fo:ekomrnlt vld lternationelia gymnastikfester fanns inte. Gräsplanen 

p~ stad.lOn fyli.des a~drlg helt. De sro!a trupper.nas tid ser ur att vara förbi, 

vilket JU ocksa bevlsades av den mangfald mmdre grupper på i medeltal 

10-20 gymnaster, som dominerade Gymnaestradan. 

Uppvi~ningstid~n för varje trupp var begränsad till en halv timrne. 

Denna ud urnytqades även av de flesta trupper. Men man fick känslan 

28 

av att ledaren rådbråkat sin hjärna för att kunna utfylla tiden. Så gott som 

alla små trupper inledde sin uppvisning med demonstration av grundträningsmeroder 

i löpning, gång, svikt och hopp. Endast en bråkdel av 

uppvisningstiden utnyttjades tili att visa gymnasternas verkliga kunnande. 

1 många falI var detta' intressant, specielIt för gymnastikpedagoger, men 

säkert tröttsamt för en tusenhövdad betalande publik. 

En av kvälIarna i Stuttgart var reserverad för FIG:s räkning. Utanför 

ramen av Gymnaestradan anordnade detta förbund med anledning av sitt 

80-års jubileum en uppvisningsafron kallad "Turnkunst der Nationen" i 

jättesrora HaIle 6 i Kiliesberg. Till denna fest hade toppgymnaster från 

ett antal länder inbjudits. Här fick åskådarna, som uppgick tili ca. 9.000 

se enskilda gymnaster av världseliten utföra övningar på parterr och olika 

redskap. Största intrycket gjorde uran tvivel ryskorna, som utförde solonummer 

med handredskap. Prograrnmet med det silverglänsande tunnbandet 

ävensom det program, som utfördes med hopprep var enastående. 

De fjäderlätta ryskorna tycktes upphäva tyngdlagen och hanterade sina 

redskap med aldrig tidigare skådad skicklighet. Balett hade tydligt ingått i 

grundträningen, men programmet var dock övervägande gymnastiskt och av 

en nivå, som höjde det till verklig rörelsekonst. Kvällen var givande och 

gymnastiken av högsta elitklass. 

Men man gick något betänksam hem från denna föreställning. De ca. 30 

uppträdande gymnasternas resor hade bekostats av FIG medan rusemalet 

gymnaster från hela världen, som kommit till Gymnaestradan, själva betaIat 

sina reso!. Uppvisningen var "fridlyst" och andIa uppvisningar förekom 

ime denna kväli. De, som var imresserade av att se uppvisningen fick 

ime användning av sin deltagarrabatt uran var i stället tvungna att betala 

ett dyrt pris för en inträdesbiljett. Det hette visserligen att uppvisningen var 

anordnad utanför ramen av Gymnaestradan. Men var den det verkligen 

Den försiggick ju dock en Gymnaestrada-kväll och publiken var tilI 90 % 

deltagare i Gymnaestradan. Var det nödvändigt att i detta sammanhang 

framhäva tavlingsgymnastiken på bekosrnad av alI annan gymnastik Hade 

i~te en kamratafron med samvaro och underhållning i form av uppvisnmgar 

av dessa toppgymnaster varit att rekomrnendera Säkert är att 

uppvisningen denna form varit mera i samklang med Gymnaestradatanken. 

Gymnaestradan, Weltturnfest, som den kalIades i Stuttgart, har som 

ändamål att samla gymnaster från hela världen till uppvisningar för saklig 

och uppbyggande kritik. Ändamålet består också av att gymnaster från 

olika länder skall komma samman, lära känna varandra och urbyta tankar 

och ~sikter. 1 festtalen betonades detta spontant och vackert, men 

handlmgen ureblev. Vi saknade kamratafrnar, ledarsitsar eIler andra lik- 

29

nande arrangemang. Dem vi kände från förut diskucerade vi med, men 

nya bekancskaper gavs det varken tid eller tillfälle tilI. Detta så viktiga 

och betydelsefulla ändamål hade glömts, glömts på bekoscnad av papperskrig 

i organisationsmaskineriet. 

Trots det ta var deltagandet i Gymnaestradan väre alla de ansträngningar 

och allt det besvär, som föregått den. De gymnaster, som hade glädjen 

att vara med kommer att minnas de fem dagarna i Stuttgart, som var 

så sorglösa, berikande och lärorika. 

- ~- 

Du skall icke öva siälen utan kroppen. ei heller kroppen utan siälen, båda skola 

samtidigt övas, så att de ömsesidigt påverkande varandra må bliva lika sunda och 

starka. 

- Plat o n 

• 

• .. .. 

. • • 

• • • • 

• •• 

• • 

• • 

• 

• 

• • • • • 

• • 

• • • • • 

• 

• • 

HARTWAL 

STEP 

och VIP 

tar första priset 

1 skidsportel1S grynil1g 

av Evald Stenman 

En blek höstsol hade redan gått till vila, då vi för några månader 

sedan en söndagkväll trädde in i den forne stOrskidaren, nu 70-årige 

Anders Brännkärrs gård i Nederveti1. Samma godmodiga, blida leende 

och samma gedigna av yttre och iure styrka präglade idrottsmannauppsyn 

som fordom, är forefarande kännetecknande för Brännkärr-Anders. På väggen 

ovanför soHan hänger tre diplom, och hedersplatsen incages av ett 

med följande inskrift: 

1nom Finlands Svenska Gymnastikoch 

idrottsförbund har 

Mästerskapet i skidlöpning 30 km 

för år 1913 vunnits av 

ANDERS BRÄNNKÄRR 

hvaröfver detta som bevis utfärdas. 

Artur Eklund 

Uno Westerholm 

Anders Brännkärr i hemmiljö med ett Holmenkollen-diplom i bakgrunden . 

Svenskfinlands första skiddiplom kunde svårligen ha fått en värdigare 

plats än det innehar på Brännkärrs gård, där det iuramas av tvenne andra 

diplom, vilka utvisar att Anders Brännkärr vunnit "3 die Premie i 50 km 

langrend" i Holmenkollen både 1914 och 1915. 1 Svenska Skidspelen 

i Östersund 1913 kämpade han sig också fram till tredje placering, och 

där gällde det 90 km. Sådana prestationer - - - "jämte hans otaliga 

segrar härhemma vitcna om hans rätt till kungavärdighet". De citerade 

orden skrev Karl G. Andersson i SFl:s 25-årsjubileumsskrift år 1937. 

Många har kanske i dag den föreställningen att skidIöpningens oHiciella 

start i Svenskfinland skedde i samband med stiftandet av Svenska Finlands 

Skidförbund 1921 och arrangerandet av de första SFS-mästerskaperr 1922. 

Så är dock ince fallet. Oppe i nordligaste delen av det svenska Österbotten 

hade skidlöpningen redan ett decennium tidigare upplevt sin första glansperiod, 

och skidförbundets moder, Finlands Svenska Gymnastik- och 

1drottsförbund arrangerade sina första mästerskap i skidlöpning just år 1913 

i Gamlakarleby. 

Anders Brännkärr var ince den enda, ej heller den första stOrskidaren i 

31

våra landamären, då seklet var ungt. Redan före sekelskiftet tävlingsskidades 

det ivrigt i Gamlakarleby, och på impulser därifrån startades tävlingsskidningen 

i grannsocknarna Nedervetil, Terjärv och Kronoby. Då 

sedan Finlands Svenska Gymnastik- och ldrottSförbund organiserade idrotten, 

fanns det i Karleby-nejden en stabil grund att bygga skidsporten på. 

Nejdens skidlöpare tog gärna och ofta mått av varandra i hårda tävlingar, 

men de nöjde sig inte blott med att tävla sinsemellan, utan gay sig även 

med frejdigt mod i kamp med andra storskidare både i hem- och utlandet, 

då tillfälle bjöds. Elis Hagström t. ex. aktade icke för roy att staka ifrån 

hela finska eliten tvenne gånger (åren 1910 och 1912) i de ryktbara Oulun 

Hiihdot. Då förbundet år 1913 sände representationstrupp tili Svenska 

Skidspelen bestod truppen av följande skidlöpare: Hugo Hagström, Knut 

Tuomisalo och Gunnar Andersson från Gamlakarleby, Anders Brännkärr 

och Justus Gåsjärvi från Nedervetil, Julius och Herman Högnabba från 

Terjärv samt lennart Riska från Kronoby. Som ledare medföljde J. V. Björk 

från Gamlakarleby. 

lnför vinterns 40-årsjubileumsmästerskap i Kronoby går tankarna osökt 

till lennart Riska, som 17 år gammal deltog i finländska mästerskapen i 

skidlöpning i Tavastehus och hemförde mästerskapet i klassen under 18 år. 

Seghet och god teknik i förening med stark vilja gjorde honom tili en 

fruktad medtävlare under många år för vem det vara månde. Då Riska hade 

många goda tävlingskamrater isin förening, och då idrottsintresset var 

Stort och det i den kulturellt livaktiga socknen fanns goda ledare, var 

ldrottsklubben Kronan en värdig aspirant som arrangör för de första mästerskapstävlingarna 

inom Svenska Finlands Skidförbund. 1 ldrottsklubben 

Kronans protokollbok nummer tre, ett prydligt och vältaligt dokument 

över det dåtida idrottsarbetet i Kronoby, läser vi ur ett protokolI 1921: 

"1. K. Kronans styrelse sammanträdde den 9 nov. Beslöts anhålla om 

SFS:s mästerskapstävlingar i skidlöpning å 30 km sen. 20 km oldb. 10 km 

jun." - Anhållan beviljades, och den 5 mars 1922 hölls de första förbundsmästerskapen 

inom Svenska Finlands Skidförbund. Protokollboken berättar 

att "tävlingen var en av de största som hållits i dessa trakter". Av 94 

anmälda startade 79, nämligen 40 seniorer, 26 juniorer och 13 oldboys. 1 

mål kom 22 seniorer, 15 juniorer och 7 oldboys. - Och så protokollboken: 

"Föret var dåligt. Natten före tävlingsdagen föll 15 cm snö, och termometern 

visade endast några grader köld, varför de tävlandes tider försämrades 

avsevärt. 1 seniorklassen ledde Bäck de fyra första varven (banan 

mätte 5 km) tätt följd av Riska. Bäcks krafter började avtaga, och han 

måste ge vika för klubbkamraten. Brännkärr hade illa smorda skidor och 

belade endast femte plats. Kolam startade och skidade två varv, Sällergren 

måste också efter några varv avbryta. Sjöberg och Riska skidade storartat." 

Seniorer, 30 km. 

1. Riska Kronoby (mästare) 

E. Sjöberg Terjärv 

Fr. Lyttbacka Kronoby 

o. Emet Terjärv 

A. Brännkärr Nedervetil 

E. Sand blom Ekenäs 

E. Vik Nedervetil 

S. Bäck Kronoby 

E. Nygård Gamlakarleby 

RaE. Riska Kronoby 

2.14.57 

2.16.39 

2.17.36 

2.21.01 

2.22.23 

2.23.06 

2.23.43 

2.24.11 

2.25.14 

2.26.09 

Le1mart Riska är lortlarande lika 

A idrottsintresserad och hoppas på 

Y snar ttppr'Yckning lör idrotten i 

hemsocknen. 

"Oldboys-kampen sågs dock redan efter första varvet vara en säker seger 

för Nedervetil-bon Karl Brännström, som ledde från start till mål" - 

berättar protokollboken - samt "1 juniorklassen var spänningen stor. Den 

käcke Öster segrade dock lätt över sina medtävlare". - Så alltför lätt 

måtte det dock inte ha varit, för Anders Fagernäs, en av de många 

Fager-skidarna från larsmo, Iät sig inte besegras med mera än 20 sekunder. 

Oldboys, 20 km. 

]uniorer, 10 km. 

K. Brännström Nedervetil 1.37.47 A. Öster Kronoby 47.32 

E. Huggare Kronoby 1.43.47 A. Fagernäs Larsmo 47.52 

J. Näcksund Öja 1.44.34 R. Kolam Gamlakarleby 49.37 

V. Vikström Öja 1.45.04 B. Bjon Kronoby 49.39 

B. Sällergren Vasa 1.46.21 T. Slocce N edervetil 49.40 

"Tävlingen var i det stora hela lyckad vad arrangemangen beträffar", 

summerar protokollisten anspråkslöst. 

Sådan var den första SFS-tävlingen, typisk för den tidens idrottande, då 

man utan stora åthävor tog sig till tävlingsplatsen, ställde sig på linje för 

start, tävlade för glatta livet och tog sig vanligen bern igen på 'skidor 

Det som då fattades i fråga om utrustning och komfort ersattes med 

brinnande intresse och entusiasm. 

Men tidens hjul rullade vidare, Svenskfinlands skididrott upplevde en 

andra glansperiod, Rafael Björklund-epoken. Han hade många goda medtävlare, 

men då det riktigt gällde att ställa sig i bredd med de finska 

srorrännarna var det oftast endast han som riktigt höll måttet av de våra. 

32 

3 - V år ldrott 

33

Jo - en till - Gösta Hagström. Men tyvärr upptäckte han först i old· 

boysåren huru långt han hade kunnat nå med verkligt rationell träning. 

Sedan kom kriget, och bl. a. Per Strandvall, med snudd på finländskr 

mästerskap, tillbringade sina bästa skidlöparår vid fronten. 

Bland våra efterkrigstida skidlöpare har funnits och tinns många med 

utomordentliga anlag, och de har förvisso nått goda resultat. Men vi har 

inom vårt förbund så lätt för att vara nöjda med att vara bäst hemma hos 

oss. Vi bör dock likt Eva Hög ställa siktet längre och högre. Och då gäller 

det för oss alla och envar att hjälpa till att återge idrotten något av foma 

tiders idealism, att hålla den värdig och full av inre sryrka, ty 

"Stark ström med egna vågor går genom havet". 

-~- 

1 det hela kan det fastslås , att det mesta av tai om otur är - tmdanflykter. Den 

kraftfulle, energiske, vakne individen och det välorganiserade laget är i nittio procent 

fall slumpens her·re. 

- Torsten Tegner 

o 

VÄRME ARET 

RUNT 

Oskar Hakuiin vid sitt skrivbord. 

Oskar Hakulin . . 

ln memorlam 

Helsingfors - Alexandersgatan 13 - Telefon 58 011 

FörstkIassig 

• antracit 

• koI 

• koks 

• brännoIja 

Snabb leverans 

direkt från lager. 

M era oväntat kan ett dödsbud sällan nå oss än det som bringade 

budskapet om att Oskar Hakulin var död. · Han var fysiskt och psykiskt 

sund, stark och balanserad, han skötte sin fysiska kondition så mönstergillt, 

hans livsföring var en spartans. 

Oskar Hakulin var Aggelbypojke och den vägen kom han in i Helsingfors 

IFK. H an började som löpare, var med om att vinna tinländskt mäster· 

skap på 4 X 100 meter 1920 och var samma år med i den kvartett, som 

noterade tinländskt rekord. Följande år var han mogen att erövra tinländska 

mäsrerskapet i tiokamp. Inom SFI har Oskar Hakuiin kämpat sig fram 

till en lång rad segrar i mästerskapen. !nom skyddskårsorganisarionen 

gjorde han sig gällande som en utmärkt skidlöpare och fältskytt på skidor, 

som orienterare och som fernkampare, 1926 vann han Nylands södras 

mästerskap i femkamp. Inom den "civila" idrorren forrsatte Hakuiin som 

orienterare efter den aktiva banan som friidrottsman och ända till de se· 

naste åren tävlade han med framgång i de äldre årsklassema. 

35

Trots alla dessa meriter som aktiv idrottsman är det dock främst ·ledaren 

Oskar HakuIin vars namn med guldskrift står ristat på våra minnens marmortavlor. 

Inom Finlands Svenska Skidförbund representerade han kontinuiteten 

under decennier i sryrelsen, varav den längsta tiden som skattmästare. 

Samma ovärderliga tjänster har han gjort Solvallastiftelsen och inom 

Centralidrottsförbundet utnyttjades Hakulins gedigna kapacitet även i 

styrelsevärv. 

Oskar HakuIin var inte en kompromissernas man. Han följde sin överrygelse 

och kunde ha gått i döden för en ide vars riktighet han godkände. 

Omutligt rättvis och rakryggad, idealist av nästan antika mått, redbar och 

sanningsälskande ända tilI självutplåning, rystlåten och anspråkslös var 

Oskar Hakulin. H ans handslag var lika fast som hans blick var klar, hans 

uppsåt lika rent och sveklöst som hans leende var äkta och varmt. I minnet 

bevarar man två ögonblicksbilder av Oskar Hakuiin: som ung srudent med 

den vita mössan på det ljuslockiga huvudet, solbränd, lycklig av segerns 

sötma, på Fredriksbergs station väntande på tåget tilI Aggelby, med en 

nyvunnen finländsk mästerskapsmedalj i tiokamp i fickan. Och det allvarliga 

sryrelsemötets skattmästare, bekymrad över det faktum att en dagtingan 

med principer syntes vara den enda utvägen ur den återvändsgränd 

en lång diskussion hade utmynnat i, bekymrad över att ett fattigt förbunds 

finanser inte medgav ett tillgodoseende av alla de berättigade krav som 

ställdes. Oskar Hakulin var ingen finansens trollkarl, han visste var varje 

penni fanns, vad som kunde tas och vad som var omöjligt. Hans bokföring 

för organisationen var lika redig och iltan krumbukter som hans egen livsföring. 

Det fanns ingen tvekan om några kontobeteckningar. 

Finlandssvensk idrott hyllar i Oskar Hakuiin en av sina trognaste och 

redbaraste kämpar. 

E. S. 

Norge·truppen elter uppvisningen i Verdal. 

Gymnaster i västerled 

av Stig Nummelin 

- ~ - 

O. Y. LARS KROGIUS A.B. 

SPEDITÖRER - SKEPPSMÄKLARE 

BEFRAKTNINGSMÄKLARE 

KOLIMPORTöRER 

Helsingfors 

Kotka - Hangö - Abo - Raumo - Björneborg - 

Mäntyluoto - Räfsö 

T idigt på morgonen den 1 juni 1961 samlades en förhoppningsfull 

skara ungdomar på KamptOrget i Helsingfors. För ett trettiotal finlandssvenska 

gymnaster var det den med spänning och förväntan emotsedda 

avresedagen. Truppen med deltagare från Gymnastikföreningen i Helsingfors, 

HGK:s junioravdelning och FSG-eliten skulle representera sitt land 

under en två veckors turne i Norge. . 

Turnen hade föregåtts av ett intensivt träningsprogram, som kulminerade 

i en generalrepetition inför publik i Gloriahallen. Av förberedelserna förr 

tjänar omnämnas även den basar, som flickorna anordnat för att öka reskassan. 

Tanken på en Norge-turne hade fötts när Hjördis Trygge och jag 

vistades i Namsos som instruktörer i Turnforeningen åren 1959 resp. 1958. 

37

Avsikten med resan var från början endast en medverkan i en distriktsgymnastikfest 

i Namsos. Närmast för att förbättra de ekonomiska villkoren 

ändrades planerna och i samråd med den energiske gymnastikledaren 

Störker Eikrem utarbetades ett turneprogram med 8 uppvisningar på 7 

orter. 

Avvinkad av en representativ grupp gymnastikledare med ordföranden 

för Nordens gymnastikförbund Ola Dyhr i spetsen, föräldrar och vänner 

startade bussen mot sitt första mål, bilfärjan Skandia i Abo. Det dröjde 

inte länge innan bussiasten var en enda stor gymnastikfamilj. Den goda 

stämningen och kamratandan bestod under hela turen. Med flickornas 

viceledare Nene Westerback, elitens dito Sulo Salmi och en ungdomlig 

bussförare var vi 36 personer. Från sin hedersplats hängande framför i 

busstaket övervakade Hemulen, vår vid genrepet erhållna maskot, det muntra 

sällskapet. 

Sedan man inspekterat Skandias alla vrår och finesser, solbadat samt 

matköat var man redan framme i Norrtälje och resan kunde fortsätta i 

buss mot Gävle, den första övernattningsorten: På grund av en sen ankomst 

och tidig start förblev Gävle ett terra incognita för oss. 

Nästa etappmål var Östersund, dit vi anlände i god tid för att hinna 

"göra" staden. Följande dag började terrängen på allvar kuperas. 1 Are 

gjorde truppen en dryg timmes paus, vilket för flertalet betydde en linbanetur 

upp tili Kummeln, 900 meter över havet. Det man såg av 

Jämtlands storslagna natur glömmer man sent och själva åkningen i 

linbana var i och för sig en upplevelse. Det var imponerade gymnaster som 

med god fart körde mot Norge. Nu hade man turistat färdigt och om 

några timmar skulle det första framträdandet äga rum i Namsos. 

En och en halv timme försenade anlände vi tili Namsos. Dels var 

det den krokiga vägen dels den norska sommartiden, som spelat oss ett 

spratt. Det hann vi emellertid inte reflektera över då vi av herr Eikrem, 

som otåligt hade vämat på oss en längre tid, underrättades om att publiken 

redan väntade oss på sportplanen. Det följande imräffade i rask takt. 

Av med kläderna, på med gymnastikutrustningen och i personbilar till 

Torget, där en 40-manna hornorkester väntade. Innan man visste ordet 

av paraderade truppen i god ordning genom staden ut tili sportplanen! 

Det blev helt naturligt ett improviserat första framträdande. De 800 

åskådarna verkade dock nöjda med den "finska aftonen", som uppvisningen 

rubricerats i reklamen, trOtS att reströttheten och hungern gjort sitt för 

att fördärva programmets utförande. Efteråt var det välkommen mat och 

inkvartering i privatfamiljer samt senare på kvällen dans, ledarsits m. m. 

Följande dag ägde "Tröndelags kretsturnstevne" rum, en distriktsgymnastikfest 

mycket lik de österbottniska hos oss. Från Järpen i Sverige 

38 

deltog en flicktrupp, men f. ö. var det norskt. Huvudfesten inleddes 

med parad genom Namsos, defilad på sportplanen inför 2.500 "tilskuere", 

tal, flagghissning, nationalhymnerna allt enligt känt mönster. Gymnastikuppvisningarnas 

långa rad (4 timmar! ) inleddes originellt nog med tre 

individuelJa friövningar bl. a. av vår Christer Skogman. Han röme stor 

up'pskattning. Av de norska trupperna fäste man sig speciellt vid de 

kvinnliga och manJiga gymnasterna från Trondheim samt vid veteranernas 

uppvisning. De norska gymnastveteranerna är ju vid dethär laget världsberömda. 

Otvivelaktigt fastnar synen av en 75-åring utförande huvudhopp 

över plim varaktigt på näthinnan. Det framgick dock tydligt att intresset 

för gymnastik och tum (redskapsövningar) i Tröndelag är utbrett. Festen 

fick isin helhet mycket god kritik i pressen. Vår uppvisning, en halvtimmes 

program, var pJacerad sist. "Rosinet i pölsa", som en ortstidning 

a~tigt uttryckte sig. De våras prestationer lyckades väl trotS att ett småregn 

gJorde redskapsrörelserna farliga. En tidning uppskattade vår inmarsch och 

skrev: "Finnene demonstrerte hvordan inmarsj skal gjöres". En sådan 

kritik verkade ju uppmumrande och förpliktande med tanke på de kommande 

uppvisningarna. 

Efter festen bjöds deltagarna på "fellesmiddag". Förutom "klimpsoppa", 

Många minnesvärda uppvisningar fick de finlandssvenska gymnasterna uppleva 

llnder Norge-turnen. Här hälsar man med den blåvita flaggan vid uppvisningen 

i Trondheim. 

39

allsång och tai stod på programmet äveu urdelning av förrjänstmärken ti11 

festdeltagarna. 1 Norge belönar man gymnastikinrresset, i form av deltagande 

i gymnastikfester, på detta sätt. Det första tecknet ges efter tre 

distriktsfester. Vid detra tillfälle överlämnade vi även ti11 Namsos Turnforening 

och Störker Eikrem FSG:s standar och från gymnasternas sida 

en minnesgåva. 

Nästa dag var det "finsk afton" i Verdalsöra. Före uppvisningen hann 

vi även på en sightseeingrur tili Stiklestad, platsen där Olav den Helige dog. 

Vår värd och guide på turen var Norges kände höjdhoppare från 1920-30- 

talen, Birger Haug. Efter sedvanlig parad bakom en stOr tapperr blåsande 

hornorkester lämnades vi att ensamma underhålla publiken under 1 1/ 2 

timmes tid. Det betydde att hela vår repertOar skulle genomgås. För flickornas 

del innebar det ett fri- och bollprogram samt rytmik med hjälp av 

tamburiner och pinnar. På pojkarnas andel kom ett gruppfriprogram, mattövningar 

och hopp över plinr samt volter från satsbräde. Eliten hade arr 

genomföra gruppfristående jämte individue11a övningar på redskap. Slutligen 

uppträdde fem i vackra folkdräkter utklädda gymnastpar med tre finländska 

folkdanser. 

1 Trondheim var vi förberedda på att vår gymnastik skulle följas med 

kririska blickar. Att här fanns ett starkt gymnastgarde framgick redan vid 

Namsosfesten och dessurom har i staden arrangerats inrernationella tävlingar 

och gymnastikfester. Man var följaktligen en aning spänd inför 

framträdandet på Sverresborg. Platsen är en motsvarighet tili Fölisön i 

Helsingfors med en väl bevarad historisk bebyggelse i vacker miljö. Terrängen 

runr omkring den stOra danslave, på vilken vårt uppträdande skulle 

äga rum, bildade en naturlig amfiteater. En ursökt omgivning för gymnastikuppvisningar. 

Programmet inleddes med en halv timmes musikprogram av Bispehaugskolens 

musikkorps. Denna skolorkester är vida berömd och har bl. a. 

spelat på slottet för kung Olav. Utskrudade i granna uniformer spelade 

de 50 unga musikanrerna populära melodier med och uran solosång och 

inledde med en raffig boogie-woogie. Därefter var det vår tur. Inspirerade 

av omgivningen gay vi vår kanske mest lyckade uppvisning. 

Dagsprogrammet förblev under en vecka ungefär oförändrat. Uppbrott 

på morgonen, bussresa av varierande längd, samma stOrslagna vyer från 

bussfönstren, träning, planering av programmet, mat, inkvartering, uppvisning, 

samkväm och slutligen en korrare tids sömn, som avbröts tidigt 

följande morgon. M. a. o. cirkusliv, trörrsamt men innehå11srikt! 

1 den gamla inrressanra gruvstaden Röros fick vi höra att planen, där 

vår uppvisning skulle äga rum, ännu för en vecka sedan varit täckt av 

ett 10 cms snölager! Staden ligger på 628 m höjd över havet, vilket för- 

40 

klarar den kyliga väderleken vid denna årstid. Trots vädret och rrots lagret 

av småsten som eliminerade alla parrerrörelser, gjorde gymnasterna rutinerat 

igenom sitt program. Vid en för oss och stadens gymnaster 

anordnad "hyggekväll" upprrädde vår trollkonstnär Seppo Grönqvist, som 

utklädd i en för ändamålet medförd frack förbryllade med de mest häpnadsväckande 

konster. 

1 Dovre måste uppvisningen för första gången förläggas inomhus på 

grund av regn. Tili all lycka fanns det utrymme för gymnastik fastän ca. 

500 människor var inrrängda i samlingslokalen. Här var publiken verkligen 

med på norerna och då Kalle Smulter med en skruvad sjömansvolt 

avslutade uppvisningen höll takkronan på att ramla ner dels tillföljd av den 

höga volten, dels på grund av de våldsamma ovationerna. 

Väl tillmods kunde vi forrsätta tili Ringebu. Staden ligger vackert 

invid Ringebufjället i Gulbrandsdalen. Trors regnhot och ett par skavanker 

samt fastän räcket "råkade i gungning" gick allt väl. 

1 Oslo blev vi hjärtligt emottagna av Oslo Turnforenings funktionärer 

och inkvarrerade i Turnhallen, föreningens eget hus, som ligger i stadens 

cenrrum. Lätt räknade är de gymnastikföreningar, som har det så väl 

förspänr. Tre gymnastiksalar och flere uppsätmingar redskap m. m.! Kvällen, 

den första helt lediga under Norge-vistelsen, tillbringade gymnasterna flanerande 

på Karl ]ohans gate samt besökande cafeer och dansklubbar. 

Ledarna hade av förbundspresidenr Bill Gard med fru inbjudits tili 

"Kongen". 

Följande dag ägnades sightseeing och uppladdning inför finaluppträdandet 

i Turnhallen. Uppvisningen lyckades över förväntan bra och kritiken 

skrev att vi varit värda en betydligt större publik och att vi bjöd på 

"frisk rurn". Värdföreningen hade även sin damelittrupp i elden. Bland 

publiken sågs bl. a. represenranrer från Finlands ambassad, förbundspresidenr 

Bill Gard m. fl. kända gymnastikledare. 

Spänningen inför uppvisningarna var över. Alla kände vi en lätmad 

över att åter vara "turister" men specie11t en känsla av tillfredsställelse 

över att ha gjorr en lyckad rurne. 

Hemfärden gick över Karlstad och Gävle tili StOckholm, där tid hade 

reserverats för några timmars shopping. 

Det var en nöjd gymnastiktrupp, som åter embarkerade Skandia för 

transport hem efter en upplevelserik turne i främmande land. Många nya 

bekanrskaper hade knutits och sinnena var tili brismingsgränsen fy11da av 

nya inrryck. 

ÖVer 6.000 personer hade sett våra uppvisningar och om man får tro 

kritiken så hade vi lyckats med den svåra uppgiften att presenrera finländsk 

gymnastik av idag. 

41

MIRANOL 

syntetisk 

alkydlackfärg 

• torkar snabbt 

• bildar en glänsande 

och statsäker yta 

• 38 standardnyanser 

I 

och naturligtvis 

köper 

o 

VI vara skor 

hos 

• för ytor av trä 

och metall 

• lämplig Inom- och 

utomhus 

".1. EI :'1' il, :i t"'1 d ,,:"II:J j ', 

~ 

~(l'I"~ 

- landets största I branschen - 

Föga anade Jimrådet då man i början av oktober JamladeJ tiU möte för att överblicka 

det gångna åretJ verkJamhet, att det var JiJta gången JOm rådet JkuUe få Je LaSJe 

Löfgren i Jin kretJ. HanJ bortgång var en Jtor förluJt inte bara för Jimrådet utan 

ockJå för många andra av våra idrottJOI·gan. På bilden rådetJ ordförande Axel 

Mikkola vid bordetJ kortsida, tiU höger om honom LaSJe Löfgren och ]öns Lindquist, 

tiU vänster Stig 117 arelius och Cai StåhLJtröm . 

• 

Du, som tycker om friluftsliv, visst 

vet Du väl att den bästa vägkosten 

är frisk FILMJöLK och 

YOGHURT! 

hälsosam 

Och när Du är hemma smakar ingenting 

så härligt uppfriskande som 

Mjölkcentralens JO-JO glasskakor. 

JORDBRUKARNAS MJOLKCENTRAL AB 

Idrollsrnän 

Kaleva bär Era resebesvär på 

resor i hemlandet eller utomlands. 

RESE -KAI.~VA 

Hfors, Mannerheimv. 5, tel. 13 691 

Uleåborg, Hallitusk. 12, tel. 14555 

Kouvola, Valtak. 22, tel. 3050 

nESE-PALACE 

Hfors, S. Kajen 10, tel. 13 691 

Simmarjuhileum 

av Simrådet 

L iten men naggande god - det umycket har man ofta hört fällas om 

simningen, som redan länge har kommit att inra en plars isolen hos den 

finlandssvenska idrottsfamiljen. SFI:s simråd kan också därför celebrera sitt 

20-årsjubileum med både gIädje och racksamher över der stronga och uppoffrande 

arbere, som klubbarna, Iedarna och de akriva har urfört under 

många, många år. FörhålIandena har inre alIrid varit de bäsra, brisren på 

rräningsurrymmen och ekonomiska bekymmer har spelat in, men svårighererna 

har övervunnirs, ja - på ert renr av gIänsande särr. 

Redan före SFI:s simråd inledde sin verksamher för tjugo år sedan fanns 

der en rad goda finlandssvenska simmare, men klubbarna hörde på den 

riden direkt rilI Finska simförbundet och kom därigenom att verka på sidan 

om SFI:s verksamher. 

43

Tanken på att grunda ett svenskspråkigt organ för simningen väcktes 

i början på 1940-talet inom finlandssvenska simkretsar. Tanken mognade 

snabbt tilI handling och i maj 1941 bildades SFI:s simråd. Av narurliga 

skäl kom dock verksamheten inte igång förrän tre år senare och det försra 

egentliga verksamhetsmötet hölls den 11 maj 1944 med Axel Mikkola som 

ordförande. Han har sedan dess rroget varit med och är alltjämt en populär 

och uppskattad ordförande i simråder. 1 mötet deltOg vidare Per-Erik Widen, 

Jöns Lindquist och Sven Lindström och de två förstnämnda är alltjämt 

med i rådets arbete. Det praktiska resultatet av mötet var att man gick in 

för att ordna en SFI-simdag för samtliga distrikt och en simlärarkurs. Vidare 

skulle om möjligt en siminstruktör anställas. 

Första tiden verkade simrådet närmast som en rådgivande instans inom 

SFI men så småningom mognade tanken på att rådet borde erhålla självbestämmanderätr. 

Denna rätt tillerkändes rådet år 1949 och samma år 

anställdes svensk-amerikanen Roberr Hedberg som simrådets första siminstruktör. 

Därefter har råder haft förmånen att ha haft flere kunniga instruktörer 

isin tjänst, bl. a. holländaren J. van der Reyden verkade i flera 

repriser som instruktör hos oss med goda resultar. Utvecklingen gick också 

år för år framår och de finlandssvenska simföreningarna började hävda 

sig väl i den nationella konkurrensen. Helsingfors Simsällskap dokumenterade 

sig på 1950-talet flere gånger som landets främsta simmarklubb. 

Simmis är alltjämt landets srarkaste vattenpoloklubb med många Einländska 

mästerskap på sitt konto. Tävlingssimmarna har med framgång deltagit i 

tävlingar både hemma och utOmlands och två simmare, Stig-Olof Grenner 

och Harri Holman, har belönats med Sport-Pressens guldmedalj för sina 

idrotrsbragder. 

SFI-simningen består dock inte enbarr av HSS uran många landsortsklubbar 

hänger med så gOtt de kan och har gjort ett utOmordentligt bra idrotrsarbete. 

Det är främst Pargas Simmare, Ekenäs Simsällskap, Hangö Simsällskap, 

Karis Simsällskap, IF Drotr och IK Kronan som vi tänker på i 

detta sammanhang. Ett glädjande drag är i dag, att den åländska simsporren 

rycker fram på allvar. Simrådet gör sitt bästa för att stöda simsporren på 

landsbygden, där man har bedrivit kurs- och instruktionsverksamher på 

olika håll i bygderna. Simrådet har också sett som en av sina främsta 

uppgifter att sprida sim- och livräddningskunskap. 

En blick på jubileumsårets verksamhet i stOra drag kan säkerr ge en 

uppfattning om det omfång som dagens Einlandssvenska simarbete har vid 

sidan av den intensiva klubbverksamheren. Den tradirionella simlärarkursen 

hölls i år på Solvalla i juni. Kursen arrangerades nu sjätte året i följd och 

kursprogrammet har under åren gjorrs mera mångsidigt och omväxlande. 

Kurstiden, som först omfattade tre dygn, har successivt förlängts och är 

44 

nu 5-6 dygn. Den personliga handledningen kan narurligtvis därigenom 

avsevärr förbättras. Omsättningen bland simlärarna är stOr i svenskbygderna, 

varför SFI:s simlärarkurs väl tjänar sirr ändamål, att årligen urbilda dugliga 

simlärare för den ansvarsfulla och även tacksamma simundervisningen 

vid badstränderna. 

Den naturliga utvecklingen i simning kräver art allt större vikt lägges vid 

skolning och instruktion. Simmarna har under de senaste åren utgjort en 

betydande del av SFI:s styrka, internationellt sett. Med tanke på detta 

och för atr rrygga årerväxten arrangerar Simråder varje år träningsläger 

för unga simmare varvid man också håller tränarkurser. 

1 å hölls träningslägret på Solvalla i början av juli med deltagande av 

14 flickor och 16 pojkar i en veckas tid. Som lägrers rränare fungerade 

Eino Heikkinen, som har fått mycket beröm för sin rräning av våra 

olympiasimmare. Lägerchef var Axel Mikkola och han vill framhålla att 

man inte kunde ha gjort ett lyckligare vaI i fråga om tränare. Lägret blev 

en verklig fullträff. Så effektivt har ett träningsläger aldrig ridigare varit. 

Det var ett nöje att se hur Heikkinen handskades med simmarna och 

hur han fick dem att träna. 

Träningslägret höll ett så starkt tempo att det var svårr att få alla att 

rymmas i Solvallas lilla siminrärrning. Träningsgruppe~nas in~erv~trä~ing 

synkroniserades och siminrättningens utrymmen utnyttjades tIll bnstnmgsgränsen. 

Grupperna cirkulerade mellan bastun och bassängen dä~ skumm~t 

yrde i ett. Lägret inrymde också några äldre simmare som utblldades tIlI 

klubbtränare. 

Utöver träningen höll man en rad goda föredrag och visade instruktiva 

reknikfilmer. De efterföljdes av givande diskussioner med intressanta oc\1 

srimulerande inlägg och råd. Det var följaktligen en tacksam trupp som 

tOg avsked av sin tränare då lägret upplöstes, simmare i en trupp som 

kanske aldrig slitit så hårt för sin sPOrt tidigare, en rrupp som säkert 

kommer att visa fram goda resultar, om den behåller den träningsflit, som 

lades i dagen vid årets träningsläger. 

Som ett tecken på det gryende intresset för simsporren på Aland hölls 

jubileumsårets juniormäsrerskapstävlingar för första gången på öriket, 

närmare bestämt i Möckelö havsbad i Mariehamn. Tävlingarna blev en 

klar framgång för de duktiga arrangörerna från IF Aland. Stämningen 

på tävlingsplatsen var den bästa och fick sin prägel av ungdomarnas 

friska framåtanda och kämpatag. Resultatnivån var hygglig och bäst på 

herrsidan, där flere ungdomar ansågs ha en chans vid nationella tävlingar 

och Einländska mästerskap, vilket också påragligt bevisades vid dessa 

tävlingar senare på säsongen. 

Etr ny tt iniriativ i år var demonstrarioner i konstgjord andning och 

45

livräddning som Simrådet anordnade vid den stora Sjösportutställningen som 

i april hölls i Olympiakajens Tullpaviljong i Helsingfors. Demonstrationerna 

skedde till och med två gånger om dagen på finska och svenska och 

utfördes av elever vid Universitetets gymnastikinrättning. Demonstrationerna 

uppskattades både av utställarna och av publiken och filmades t. o. m. 

av ett filmbolag för att ingå i en filmskildring av Sjösportutställningen. 

Både i simmarkretsar och i tidningspressen var kritiken enhällig och 

positiv. Simrådets initiativ att sprida kunskap i livräddning och konstgjord 

andning till människor intresserade av sjösport eller som har att göra 

med havet isin dagliga gärning, noterades som en klar framgång. 

-~- 

En god domare handlar oberoende av klander och beröm. Han tjänar uteslutande 

sina etiska uppdragsgivare: regler och samvete. 

- V i ktor S me d s 

Nordisk familjefest i Tavastland 

av Jerker Nyberg 

1 raden av mästerskap intar Nordiska mästerskapen den främsta platsen 

i orienteringssammanhang. Från och med nästa år kommer också begreppet 

europamästerskap att lanseras. Orienteringen breder ut sig, men för 

oss, som lever och verkar i orienteringens barndomsländer, är Nordiska 

mästerskapen den scörsca vartannat år återkommande händelsen. Ar 1955 

arrangerades mästerskapen första gången. Svenska orienteringsförbundet 

var värd och tävlingen gick i Kolmården. Marthe Andersson blev den 

första nordiska mästaren och Finlands Eila Hanelius triumferade i damklassen. 

Två år senare, 1957, gick tävlingen i Norge, alldeles i utkanten 

av Trondheim. Magne Lystad och Evy Garsell tog mästarmedaljerna, och 

det var dem förunnat att triumfera för andra gången vid NM-tävlingarna i 

Aalborg, i Danmark, för två år sedan. 

BjÖRNEBORGS 

TÄNDSTICKSFABRIKS Ab 

~ Ingenting bet på Erkki Kohvakka orienterar-NM, inte ens olycksnumret 13.

Finlands tur an arrangera Nordiska mäsrerskapen inföll i år efrersom 

våra skandinaviska brödraländer var sin gång varir värd för dessa rävlingar 

ridigare. Arr der skulle bli en arrangörsfullrräff var vänrar, men arr 

ra ur en mäsrerskap på förhand i huvudklassen var Önskeränkande. Hoppas 

kunde man försrås. Erkki Kohvakka, finländsk mäsrare av allra färskasre 

årgång, var den, som för vår del blev pricken på i' er. Men innan nordiska 

mästaren blev synlig på vägen mor mål, urspelades mycken dramatik i der 

rysra, och en svensk omsider, 29-åriga folkskolläraren Per-Olof Skogum från 

Hällefors, höll på arr leverera sensarion. Der gjorde han förresten genom 

sin fina löpning och silverplars, fasrän segern inre blev hans. Det saknades 

inre spänning vid dessa rävlingar. 

* 

Tävlingsområder låg nordväsr om Talviainen, i Längelmäki socken. Två 

s~i lda srarrplarser på väsrra slmtningen mor sjön Pirkävesi, var början 

tlll mästerskapsbanorna. Terrängparrier är kuperar, sönderskurer och lärts~runger. 

Banorna hade komponerats så, art de olika delsträckorna gay 

nka vägvalsmöjligheter. Då konrrollerna dessurom var lärra, blev speciellt 

den första delen av herrbanan löpbetonad och gynnade, om man får rro 

sakkunskapen, de svenska löparna framom de finländska medrävlarna, som 

dock hade förmånen av hemmaförhållanden. Då slurer av banan dessutom 

gick i den sril våra löpare vanr sig vid - kompassgång mot småknepiga 

kontroller - vilI man karaktärisera hela anrättningen - nordiskt neutral. 

Banlängderna var för herrarna 15,9 kilometer och för damerna 6,9 kilometer 

och konrrollernas anral sju respektive sex. Målet låg inte särdeles 

v:ackerr, men för publiken överskådligt, vid Eskola gård, där också tävlmgscentralen 

var belägen. 

Första man i mål var granne gutten Jörgen Löken, Norges nya hopp. 

Hans tid skulle inre stå sig alltför länge, det var såväl banläggaren som 

publiken överrygad om. Han hade ju inte funnits bland de tio bästa vid 

halva sträckan, men det dröjde ända tills Per-Olof Skogum på start numrner 

20, pressade sig i mål på en rid under två timmar, banläggarens idealtid, 

och nästan fyra minurer snabbare än Löken hade löpt. Annu fanns de 

stora kanonerna ute på banan och knappast någon vågade tro arr 1957 års 

världsmästare i militär femkamp för en halv timme skulle gälla som 

mästare, och arr hans tid skulle berärriga tilI silver i årers Nordiska mästerskap. 

Det såg dysterr m för Finland an efter som de säkra löparna kom 

i mål efter att ha dröjt för länge ute på banan. Men så ljusnade läget, då 

storfavoriten Pontus Carlssons nådatid gick ut och solen sken definitivt, i 

samma stund, när speakern meddelade att Erkki Kohvakka var på väg 

mot mål och att han hade möjlighet atr underskrida dagens hittills bästa 

tid. Där kom han. Bet ihop tänderna, grinade illa och tvingade sina trötta 

ben framåt, tog ut sig fullständigt. Målfållan nådde han framburen av 

entusiastiskt landsmäns hejarop, åkte upp i luften på starka armar, firades 

som segrare, fasrän ett halvtannat tiotal löpare och konkurrenter var me 

på jakt ~fte~ segern. Ingen lyckades passera i slurtid. Skogshuggaren från 

Kangasllleml hade segrat och därmed hade också Finland fått sin första 

manliga nordiska mästare. Glädjen kunde man inte ta miste på. 

* 

. Ty~t och förs~.nr t~ssa~e lärotfotade damer genom markerna och smög 

Slg nastan obemarkt 1 mal. Nagon srörre spänning blev det aldrig fråga 

om för deras del. Efter Eila Hanelius starka öppning var man säker på 

art .1955 års nordiska mäsrarinna skulle ta hem spelet, och då NMtävlmgarnas 

i särklass bäsra orienteringsflicka, Siri Lundqvist löpt ifatt 

årets finländska mäsrarinna, Maila Miskala, var toppen i damklassen klar 

- trodde man. Men då hade ingen räknat med arr säkra Eila Hanelius 

skulle göra borr så många minuter, att segern inte kom hem till Finland 

och att sörmländskan Ulla Lindqvist, jordbrukardorter från Hälleforsnäs, 

skulle få sin stora .fullrräff och överlägset hemföra damernas mästartitel. 

1 motsats till sina argaste konkurrenter, som båda varit med i samtliga 

NM-tävlingar, Siri Lundqvist tre gånger på silverplats och Eila Hanelius 

en gång mästarinna, är Ulla Lindqvist en ungdom, första gången med 

i NM-sammanhang. Med sina två systrar bildar Ulla Lindqvist ett eget 

budkavlelag, som för OK Tjärnens färger. 

Arets nordiska mästare Erkki Kohvakka 

* 

var bara tre år, då hans karelska 

föräldrar var tvungna att lämna fädernegården efter fredsslutet 1940. 

Familjen slog sig ner i Kangasniemi, där der gällde art skapa förutsärtningar 

för fortsatt existens. Jorden i Savolax är srenig och mager, och för den 

som skall få sin urkomst av jordbruk och skogsskörsel gäller det arr arbeta 

hån. 

På hemg å~den, ~.30 hekt~r skog och 7 hektar åker, lever och verkar nykorade 

nordiska mastaren tillsarnmans med sin lagvigda Leena, orienrerare 

också hon, en bror på 17 år och en syster på 12 år. Arr man som jordbrukare 

om sommaren och skogshuggare vinrertid blir etr med naturen är säkert. Då 

man dessuto~ lev~r fj ärran från omvärlden i en undangömt torp, qit bara 

en ofa.rbar stig slmgrar sig från en bonglömd landsväg, då är det inte 

underllgr art man är fri från alla lasrer och later - ert barn av naturen 

ärlig och rärtfram. 

' 

.Kohvakkas orienteringsmeriter är inre fy skam. Ar 1954 började han 

onentera.. Prövade re~an följande år på nattorienrering i junior-FM, och 

anser sJalv arr nanonenteringen är hans favorirsysselsättning. Hans nan- 

48 

4 - V år Idrott 

49

FM-serie är fin: 1955 - 9; 1956 - 3; 1957 - 6 och från och med 

1958 som senior: 5 - 24 - 4 - 7. Men han gillar så klart också dagorienteringen, 

och har fina meriter att peka på. Landskampsseger i juniorlandskampen 

mot Sverige 1957 och finländsk mästare 1961. NM-triumfatOrn 

är en sympatisk segrare och värdig mästare. 

* 

En internationelI budkavle med tremannalag löptes dagen efter de individuelIa 

mästerskapen. Tävlingen blev en nationskamp melIan Finland 

och Sverige, då arrangörerna fann för gOtt att blunda inför det fakcum, 

att löparna medvetet löpte ihop, vilket reglerna icke tillåter. H ela tävlingen 

hade något av showstil över sig, men det viktigaste var att stämningen 

hölls på tOppen hela tiden, medan den nordiska orienterarfamiljen var 

samlad tilI gemensam fest med gäster från Schweiz. 

Det blev ombytta roller, svensk tOpp i herrklassen, damtriumf för 

Finland, nästan nermörkt för de säkra segrarna från lördagen, medan reserverna, 

och de på förhand utpekade svaga lagen, sprang hem ära och beröm. 

Efter att loppet igenom ha kompislöpt ,och för att visa att det varit samarbete 

över hela linjen löpte de två starkaste svenska lagen hand i hand 

som klara segrare i mål. Om de vällöpande svenska herrlagen var överlägsna 

sina finländska motståndare, så var Finlands damlag nummer ett med Eila 

Hanelius på sista sträckan suveränt. Norges flickor gladde genom att komma 

i mål på andra plats före Finlands andra och tredje lag. Alplandets döttrar 

överraskade stOrt med att vinna över samdiga svenska damlag. 

* 

Svensk ledare vid nordiska mästerskapen var förbundsbasen Bertel Nordenfelt, 

som sammanfattar sina intryck från tävlingarna på följande sätt: 

"Rent sportsligt visar resultatet, att skickliga orienterare kan klara sig bra 

även på främmande kartor och i främmande terrängtyp. De svenska 

damernas goda insatser i det individuella mästerskapet, och de manliga 

budkavlelagens säkra ledning från start tilI mål, är glädjeämnen, som bekräftar 

detta påstående - liksom att de norska kamraterna också höll sig 

väl framme. Inte ens schweizare och danskar var bortkomna i de finska 

markerna. 

A andra sidan ger de svenska flickornas budkavledebacle och våra vältränade 

pojkars överraskande bleka framträdande i den individuella tävlingen 

klart belägg för att på en svår och krävande baan kan allt hända. 

De finländska budkavlelagen fick uppleva samma sak: flickorna i fin 

tOpp, medan det manliga mästarlaget hamnade på en mera blygsam plats. 

Men detta tillhör juSt orienteringssportens tjusning och spänning - 

har chans att lyckas, men bara några gör det". 

50 

alla 

Gymnastikläl'are samlade tili diskmsion på Solvalla. 

Fortsatt utbildning' nödvändig 

för gYlnnastikläraren 

Av Marianne Trygge 

G ymnastiklärarna i vårt land utbildas vid Gymnastikinrättningen, som 

är ansluten tilI Helsingfors Universitet. Scudietiden är treårig och därpå 

följer en ettårig auskulteringstid vid något av våra normallyceer eller vid 

Svenska flicklyceet i Helsingfors. Denna scudietid är lång jämförd med 

densamma i de övriga nordiska länderna. ]ämför man de manliga och de 

kvinnliga elevernas läroplan vid Gymnastikinrättningen, finner man, att 

de kvinnliga eleverna har mycket mera studietimmar på sitt program. 

Vid sammanslagning av merantalet timmar under alla tre scudieåren får 

man en summa timmar, som motsvarar nästan ett helt års scudier. En! igt 

detta får de kvinnliga gymnastikstuderandena en betydligt längre utbilJning 

än sina manliga scudiekamrater fastän studieåren är lika många. 

Man är färdigt utbildad lärare när man slutfört scudierna vid Gymnastikinrättningen 

och erhåller full kompetens efter att ha avlagt examen i pedagogik 

samt slutfört auskulteringen. Tre års intensiva studier ger en god 

51

grund att bygga på, under auskulteringen, det fjärde året, lär man sig 

att planera skolarbetet på längre sikt och har fördelen av att få sin egen 

undervisning kritiserad. 

För att hålla undervisningen på nivå med utvecklingen måste gymnastiklärarna 

ständigt förnya sina kunskaper inom gymnastik, idrott, hälsolära, fysiologi 

och dylikt. Gymnastiklärarna har många möjligheter att förkovra 

sig i sitt yrke, om de tar tili vara alla de tillfällen, som bjuds i form av 

forrbildningskurser, kongresser, srudiedagar och -resor samt litterarur. För 

mången lärare kan arbetet lätt bli slenrrianmässigt, förrän hon eller han 

inser var felet ligger. Lärare, som avlagt sin examen för länge sedan, får 

genom att deltaga i forrbildningskurserna en inblick i dagens mycket 

akruella skoltävlingsgymnastik eller t. ex. korg- och volleyboll, vilka ämnen 

vid tiden för dessa lärares srudier icke ingick i läroplanen. På grund av 

att gymnastik och idrott är stadda i ständig utveckling blir också de yngre 

tvungna att flitigt deltaga i dessa kurser, som ger ny inspiration för den 

fortsatta verksamheten. 

Omkring trettondagen anordnar Suomen Voirnistelunopettajaliitto, i samband 

med sitt årsmöte, diskussions- och kursdagar. Föredrag, intressanta 

diskussioner och undervisning i gymnastik och idrott ger den stOra lärarskaran 

mycket att inhämta och omsätta i praktiken. De svenskspråkiga 

lärarna har dessutom sina egna sammanslurningar, Svenska Gymnastiklärarinneklubben 

och Finlands Svenska Gymnastiklärarförbund. Dessa anordnar 

regelbundet under skolårets lopp möten och på sommaren en forrbildningskurs. 

På kvinnligt håll besökes varje möte och kurs av ett trettiotai 

gymnastiklärare. Ä ven lärare, som inte är i aktiv skoltjänst, brukar livligt 

deltaga i klubbens verksamhet. Bland' annat deltog två av klubbens 

medlemmar som stipendiater i en nordisk forrbildningskurs för vilken 

Svenska Gymnastikläraresällskapet och Skolöverstyrelsen i Sverige stOd 

som arrangörer. 

FörutOm föreningsledare deltar många gymnastiklärare flitigt i Finlands 

Svenska Kvinnogymnastikförbunds och Nordiskt Förbunds för Kvinnogymnastik 

(NFK) Finland avdelning instruktionsdagar, vilka anordnas i 

samband med nämnda förbunds årsmöten. Förbunden behandlar vid dessa 

instruktionstillfällen ämnen, som är akruella för både förenings- och skolarbetet. 

Därutöver arrangerar NFK varrannat år en kurs i något av de 

nordiska länderna för gymnastiklärare och -Iedare. 1 kurserna har under 

årens lopp ett mycket stOrt antal gymnastiklärare från Finland deltagit. 

Flere kvinnliga gymnastiklärare utnyttjar årligen sommar- och julloven 

för srudieresor utOrnlands. Som exempel kan nämnas att under de senaste 

15 åren ett flerral lärare sruderat som stipendiater eller på egen bekoscnad 

i USA. Många har en längre tid idkat studier vid Medau-Schule i Tyskland 

52 

samt vid olika colleges i England. Ofta besöker gymnastiklärarna Sverige 

och tar då tillfället i akt att skaffa sig nya ideer hos Idla eiler på GCI i 

StOckholm. Dessutom reser alltid ett flerral gymnastiklärare i srudiesyfte 

tili de stOra världsgymnastikfesterna. 

Gymnastiklärarna oHrar både fritid och pengar på sin fonsatta utbildning. 

De stipendier, som ges åt dem täcker i vanliga fall endast en bråkdel 

av omkoscnaderna. 

1 fråga om kursverksamhet eiler internationellt utbyte har gymnastiklärarna 

många fördelar framom andra ämneslärare. Gymnastik och idrott 

utövas överallt i värIden vilket bidrar tili att gymnastiklärarna har en 

mera vidsträckt kontakt med utlandet än t. ex. modersmålslärarna, vars 

internationella utbyte knappast tOrde sträcka sig längre än till de övriga 

nordiska länderna. 

Det intresse, som ägnades Unesco-kongressen för fysisk fostran i Helsingfors 

1959 bevisar den stOra betydelse, som på hög internationell nivå 

tillmätes gymnastiklärarnas arbete. 

- ~ - 

Grundlagd 1895 

ITIl.po rt- och exportaffär 

Vasa Fisknätfabrik 

Malt fabrik 

Mekanisk verkstad 

OY AINO LINDEMAN 

Vasa, tel. 14 444 

AB

•• 

ore 

FRÅN 

FARFARS TI D 

TllL VÅRA 

DAGAR. 

Nokias sportskor 

är lika populära 

idag som på farfars 

tid. De är 

ypperliga på träningsturer 

och 

strövtåg - ja, 

nästan var som helst. Och framför 

allt: Nokias sportskor är billiga 

- de passar varje fot. 

Välkommen ock tag 

en titt på vårt stora 

sportskourval. 

En populär gäst vid höstens skolmästerskap i friidrott iLovisa var Eeles Landström, 

verksam som gymtlastiklärare vid Biörneborgs svenska samskola. Här delar han 

ut priserna åt medalitrion i stavhopp för poikar B. Överst på prispallen H . M. 

Nordqvist, Lönkan, flankerad av tvåan Lars Appelroth, Norsen (t. v.) och Rolf 

Lundell, Pargas. 

Skidåkningen blir roligare med SWIXskidvallorna. 

Elitåkarna värIden runt 

använder SWIX-vallor - de ger säkra 

resultat i varje före. 

SWIX-vallor, -klister, -pastor, -grundvallor 

fås i alla affärer i branschen. 

De ger Er också gratis noggranna vallningstips 

och en tabell, enligt vilken 

Ni kan välja rätt valla för varje före. 

världens ledande 

skidvalla 

~&4tm/m#tA1 

~ 

Friska vindar i SFSI 

Av Thure Eklund 

S kolidrmten har tydligen fått flere "lyckosparkar" under de . senaste 

åren. Verksamheten har nämligen blomstrat som aldrig förr, kurser och 

mästerskap har under höst- och vårterminerna avlöst varandra i rask takt. 

SFSI:s verksamhet har praktiskt taget fördubblats på fyra år. Höstens friidrottsmästerskap 

ilovisa samlade dubbelt flere deltagare än i Abo 1958, 

kurserna är nu långt flere än tidigare och dessutom tillkommer sådana fulIträffar 

som fjolårets soliga friidrottsmästerskap på Aland och Stafettkarnevalen 

som var årets stora skolidrottshändelse. 

55

Det blåser verkligen friska vindar inom SFSI. Ett sIående bevis för den 

livliga verksamheten är t. ex. det faktum att friidrottsmästerskapen ilovisa 

samIade ett fyrtiotal flere deltagare än vad motsvarande finska förbund 

någonsin har lyckats med. 

Kurs- och Iägerverksamheten ägnas den största omsorg. Trots de praktiska 

svårigheter som det stöter på att kunna samIa skolungdomen till en 

kurs under en skoltermin har skolidrottsförbundet gått in för att anordna 

sju oIika sIags kurser under innevarande verksamhetsår. Den ledande 

principen är härvidlag att det hela inte på något sätt får kollidera med 

skoIarbetet. Kurserna anordnas under jul- och påsklov och vid lämpliga 

weekender då man kan dra nytta av lämpliga månadslovdagar. Senaste 

vinter hölls för första gången en kurs i Österbotten och skolidrottsförbundet 

går medvetet in för att bredda kursverksamheten. Sålunda skall AIand eiler 

Aboland få en kurs i vinter. Ett av fjolårets populäraste inslag var ett 

teknikläger för fotbollsspelare på Solvalla med Anders Westerholm och 

Stig Holmqvist som instruktörer. Gissa om grabbarna trivdes i det sällskapet! 

Den traditionella sportlovskursen på Solvalla med ett femtioral deltagare 

kommer att fortsätta som förut. 

Ett ny tt initiativ för året är SFSI:s friidrottsträning i Otnäs en gång 

i veckan. Vid de välbesökta träningarna senaste år hade skolungdomarna 

glädjen att se Henry "Svingis" Johansen, Ossi Mildh och Torbjörn Lassenius 

som instruktörer. 

Arets stora idrottsbändelse på skolhåll var Stafettkarnevalen på Djurgårdens 

sportpian i Helsingfors i maj. Det var säkert den arbetsdrygaste 

uppgift som skolidrottsförbundet någonsin arbetat med. Trots ekonomiska 

uppoffringar kunde tävlingarna genomföras med glans. Skolidrottsförbundets 

ordförande Carl-Olaf Homen skall ha ett stort tack för den strålande 

iden som sammanförde över sexhundra svenska ungdomar från när och 

fj ärran i våra svenskbygder tili verkligen rafflande tävlingar i amerikansk 

showsti!. Stafettkarnevalen kommer igen var så säker på det! 

Så tål ännu en sak dras fram när det gäller själva skolidrottsförbundets 

arbete. Förre skolidrottsförbundsordföranden Hans Blomstedt introducerade 

i tiden principen att styrelsemedlemmarna inte får vara för gamla och att 

ingen heller bör sitta allt för länge i sryrelsen. Det är en princip som 

helhjärtat har omfattats av alla inom skolidrottsförbundets styrelse. Därigenom 

skapas också större förutsättningar för att intresset hålls vid liv, att 

nya initiativ kommer fram. En viss omsättning i styrelsen ger alltid ett 

flöde av nya ideer. Däri ligger en stOr del av skolidrottsförbundets styrka 

idag. 

56 

Ett smärfsamt avsked 

E n kulen höstdag, en av de sista i oktOber, 

nåddes vi av det uppskakande budet att Lasse 

Löfgren inte längre fanns bland oss. Slaget 

drabbade tungt, till synes meningslöst och 

väckte en stark förstämning. Finlandssvensk 

idrott hade förlorat en av sina främsta söner. 

Vi kände alla en förtvivlat djup smärta. 

Lasse Löfgren stod mitt uppe i en idrottsledargärning 

av stOra mått då han hastigt ryckte, 

bort, 36 år gamma!. Alla hans åtaganden 

var präglade av en sällsynt gedigen och varm 

personlighet. Det var som en frisk fläkt varje 

gång Lasse kom in i ett rum, som om en 

solstråle hade brutit igenom och skänkt liv 

och värme. Man trivdes alltid i Lasses sällskap. Han ingav förtroende 

och tillit från första stund. 

lasse var byggmästare och för honom var det säkert långt mer än ett 

yrke. Det var ett kall som satte sin prägel också på hans idrottsledargärning 

och tidigare karriär som aktiv. Som ung idrottsman var han framför allt 

medlemmen i olika stafettlag, som löpte hem flere distriktsmästerskap. 

Ar 1952 var han med om att vinna SFI-mästerskapet på 4X 1.500 meter. 

Han tävlade på längre sträckor och i terränglöpning, orienterade och 

simmade. 

Över vida fält spände Lasses idrottsledargärning: stiftande medlem i 

IF Atlas, sryrelsemedlem sedan starten 1945, numera sedan flere år tillbaka 

ordförande. Han satt i HSS-styrelsen ocb verkade både på distriktsoch 

förbundsnivå, både inom NAID, SFI och CIF. Men sryrelseuppdrag 

var aldrig tillfyllest för honom. Han arbetade också på fältet, var med på 

träningsläger och höll föreläsningar och instruktioner. Siminrättningen i 

Vanda är hans händers verk. Han var flitigt anlitad som starter, omutlig 

och säker också i dessa ting. Lasse hann även med kommunala värv 

såsom ordförande i byggnadsnämnd och skoldirektion. 

Finlandssvensk idrott bringar Lasse Löfgren sin hyllning och bevarar 

minnet av en sällsynt rejäl, livsbejakande och uppoffrande idrottskamrat. 

T-C. S. 

57

Nils Sm ed 1 u n d (t. v.) Vasa IS och Ake A k e r 

f e 1 d t, Fiskars 1F kom in på framgångens väg senaste 

sommar. De stod där plötsligt med en landslagsbiljett 

tiU Rostock ihanden. Och de tog raka 

spåret vidare. Smedlund slog ttt i blom i ungdoms 

FM, där det blev seger både på 100 och 200 m, 

med Akerfeldt som trea respektive tvåa. Förnyat 

landskampmppdrag för båda tiU nordiska juniorkampen 

i Norge. Som kronan på verket slog Smedlund 

de fruktade polska sprinteressen i landskampen 

i VarkattS. 

Raka spåret 

för SFI-ungdomen 

av Börje Felin 

Egentligen borde det ha varit ett mellanår för 

Harry J u 1 i n i år, han var ju bara 17 år och första 

året med bland de stora pojkarna i ungdomsklassen. 

är ännu Jorma E h rströ m, 

lK H ellas, som redan i fiol debuterade 

i stora landskampssammanhang 

och i år, trots militärtjämtgöring, 

blev bosatt j 

landslaget och endast på grund 

av skada måste avstå från Sverige-kampen. 

Hi fR A R V A'GEN 

- Nu måste det bära wag 

med fart om jag skall hinna 

fatt Sune F l' ä m 1 i n g. Och så 

pinade jag mig och det gick j1l 

faktiskt vägen, säger poikklassens 

stora kämpe i SIF:s ungdomsspel, 

Gtmnar Ol a n der, 

Ekenäs lF, då han för SFl-basen Nils-Erik Ny m a n berättaf' 

om den väg som förde honom till seger på 1.000 m 

- den tredje triumfen i dessa spel. Dagen före vann 

han 300 m och före detta lopp hade han redan gjort 

seger/hoppet i längd och kvalificerat sig för finalen på 

100 m, där han slutade som tvåa. 

Dubbelsegrare blev Erik Peli a s (t. v.), 1F Aland 

och Finströms-Kamraterna, som så obekymrat rusade 

RYMS JAG MED 

Det såg betänkligt ut på sommaren, 

men nu har redan anletsdragen 

ljtUnat. Karl Gustaf 

Ku n n a s, IF Drott, fann på 

sensommaren sin borttappade 

form och fick äran att ikläda 

sig den blåvita representationsdräkten 

mot Polen. 

Men den nyblivna abiturienten hade andra planer, 

han ville inte stanna i någon krök och låta konkttrrenterna 

rusa vidare. 1 SFl-spelen kom den första 

framgången, då ha nslog fruktade Bo L u n d b e l' g 

på 400 m och på bilden nedan gratulerar en nöjd 

friidrottsbas i Esbo 1F, Nils Li n d s ted t, sin unga 

adept. Följande etapp: Seger i sitt livs andra lopp 

över 400 m häck i ungdoms-FM. Den triumfen 

smällde redan högre. Det blev landslagsuppdrag i 

nordiska juniorkampen. 

ifrån konkurrenterna på 1.500 och 3.000 m. Nere t. v. 

ser vi välutvecklade 16-åringen T or-Erik H ä g g, V örå 

1F, som elegant - med nio meters marginal - försvarade 

sin fiolårsseger i pojkarnas diskus. 

På den u'ndre bilde nvräker sig Bo L u n d b e r g, 

lF Fram och 1F Aland som segrare i mål. Bosse är 

åter framåt efter en mellansäsong och var med som 

reserv på 800 m i nordiska tmgdomslandskampen.

Medaljtrion på 800 m har, då ett varv återstår, intagit sina 

slutliga placeringar i SFI-spelen i Jakobstad. Segraren Rolf 

B ä c k m a r k, Helsingfors IFK, följs av Aarni P i t k ä 

ne n, Esbo IF och Bo R ö n n v a II från arrangörsföreningen 

IF Drott. 

Erkki G ft S e f f (t. h.), Helsingfors IFK, börjar efter en 

s kada finna rätt väg tillbaka ftr spjfttteknikens och träningsmetodernas 

djungel. 70.76 bar spjutet iväg i år och 

i SFI-spelen blev det givetvis klar seger. 

SAMMANBITNA - AVSLAPPNADE 

Sammanbiten koncentration avspeglas tydligt på bilderna 

ovan, men då framgången är vunnen kan man kasta av 

sig masken och ta fram stomatolleendet som trion här 

under. Det var en händelse att språklektorn Lars J ft S e- 

10 u s (t. v.), Munsala IFK, överhuvud började syssla med 

idrott. För hra år sedan bevittnade han med några kolleger 

en tävling och då kastade Lasse Juselim fram handsken: 

HOJDPUNKTEN 

livet mot honom. Och Beatrice 

M y II y k 0 s k i från Sunds IF 

och IF Aland, är så solskensglad 

som en fmg flicka bara kan 

vara då hon sätter SFI-rekord i 

höjd med 152 och vinner i 

SFI-spelen före fruktade Githa 

B a c k m a 1'1 och Gun Eri k s 

s 0 1'1 från Esbo IF sin special- 

Henrik Heli e n, Helsingfors 

IFK, hade många höjdpunkter 

i sitt unga höjdhopparliv 

denna sommar. Först kom FMsegern, 

då han i en nervspännande 

duell med Eero S a 1- 

m i n en, kallt och beräknande 

gick över SFI-rekordhöjden 

och samtidigt stormästarremltatet 

208, det fortsatte med att 

svenskarnas "säkraste" segrare 

Stickan P e t t e r s s 0 1'1 i Sverige-kampen 

fick stryka på foten 

mot den högtsiktande handelsskoleeleven 

och i landskamperna mot både V ästtyskland 

och Jugoslavien gav han inte sina på pappret namnstarkare 

motstlmdare någon. chans att överrumpla. 

ALLA HINDER öVERVINNES 

''Tränar jag ett år, så löper iag 

800 munder två och 1.500 under 

f'Yra mimtter". Den trinde 

lektorns löfte mottogs med ett 

överseende småleende, men den 

som jublade ett år senare var 

Lasse. Och i Jakobstad vann han 

1.500 m - sin första SFI-seger. 

Bruno Hoi m r 0 0 s, Ekenäs IF, 

är självskriven glädjespridare i 

de kretsar han rör sig i. Och under 

träningsturer, ensam eiler i 

sällskap med konkurrenterna i 

Veikko K a r von e n s maratonstall, 

kan det ibland behövas 

lite extra ftppmuntran för 

att förkorta den långa vägen. 

Under vårvintern och försommaren 

var Holmroos en smftla 

betänksam, det var då en svår 

sjukdom höll på att spoliera alla 

framtidsplaner, men nu ler åter 

Det finn! inga hinder i vägen, som är för stora att 

övervinnas, att forceras. Allan K 0 rp i (t. v.), Mariehamns 

IFK och IF Aland hoppar oförskräckt vidare mot 

en blivande slutseger i SFI-spelen i sitt livs andra hinderlopp. 

Sune K e v i n (nere t. v.), Skogby IK, har tränat 

flitigare än under tidigare år och är fast beslftten att ylterligare 

pressa ner sina tider, och så här optimistiskt glatt 

tar Stig B ä eki u n d (nedan), IF Start häckarna i sitt livs 

första lopp i denna gren i samband med SFI-tävlingen i 

10·kamp.

Siff 

apSl 

• 

Årsherättelserna 

GULD ... 

KLOCKOR 

SILVER ... 

SINEBRYCHOFF 

- .rö •• lör lörstsom 

pris- och presentföremål 

fördelaktigt från 

alltid m 0 der n t lager. 

MIKAELSGATAN 11 

TELEFON 32 544 

Kl/LTA JA KELLO OY

Finlands Svenska Centralidrottsförbund 

BERATTELSE 

över verksamheten inom Finlands Svenska Centralidrotts/örbund (CIF) under verksamhetsåret 

1. 10. 1960-30. 9. 1961, avgiven a/J /örbttndsstyrelsen tiU årsmötet 

den 26 november 1961. 

Det gångna året torde kunna anses som en gon år för finlandssvensk idron. Såväl 

våra föreningar som de enskilda idrottsmännen har utfört goda prestationer och 

framgångar har kunnat noteras både i nationell och internationell konkurrens. 

Förbundets kanslifråga, som tack vare Statens idrottsnämnds understöd varit 

akeuell redan i slueet av föregående verksamhetsår, fick på senhösten sin lösning. 

Genast i början av januari kunde också kansliet flytta från Stadion tili den egna 

lokalen vid Tempelgatan 19. D ärmed uppfylldes en länge närd förhoppning och 

alla våra medlemsförbund jämte NÄID har nu sina kansliutrymmen under samma 

tak. 

Främst genom Centralidromförbundets och SFI:s ekonomiska medverkan har också 

ölD under detta verksamhetsår fått en egen kanslilokaI, vilket måste hälsas med 

stor tillfredsställelse. Kanslilokalens adress är Kaserngatan 21, Vasa. 

För att medlemmarna i Statens idroccsnämnd skulle få tillfälle att stifta bekantskap 

med den nya kanslilokalen och våra förbunds verksamhet arrangerades för 

desamma i mars en informationstillfälle, vid vilket även allmänna akeuella idrottsspörsmål 

diskuterades. 

Riksidrottsförbundsfrågan har fortfarande varit akeuell och under detta verksamhetsår 

har cvå olika kommineer försökt finna en lösning på frågan. Den av undervisningsministeriet 

tillsana Kleemola-komminen, i vilken Centralidroccsförbundet 

icke var representerat, uegav ett betänkande angående samordnandet av landets 

internationella representationsidrott, medan den kommitte, som tillsatts på Suomen 

Urheiluliinos initiativ och i vilken Centralidrottsförbundet represenerades av styrelsens 

ordförande, uppgjorde förslag tili stadgar för Suomen Urheilun Keskusliitto. 

Trots de lovvärda försöken måste man konstatera, att någon slutlig och antagbar 

lösning av riksidrottsförbundsfrågan icke tillsvidare kunnat åstadkommas. 

Inom vår egen krets har den vid föregående årsmöte tillsatta kommitten för att 

undersöka den finlandssvenska idronens organisation sammanträtt ett flertal gånger 

och utarbetat ett betänkande, som närmare kommer att diskueeras i samband med 

årsmötena i november. 

Publikationsverksamheten har forefarande ägnats en speciell uppmärksamhet och 

erbjuder den nu Ijusare perspektiv. Spore-Pressen har bänre ekonomi och årsboken 

Vår Idrott kan ueges med mycket små koscnader. Kontakten med tidningspressen har 

fortsan enligt de senaste årens principer. 

Den 6 april drabbades CIF av en svår förlust då förbundets mångåriga skattmästare 

Oskar HakuIin avled. Förbundet bevarar den bortgångnes minne i förpliktande 

hågkomst. 

FÖRBUNDETS LEDNING 

Förbtmdsord/örande: Bo Palmgren. 

Den vid årsmötet valda förbundsstyrelsen har sammancrätt fyra gånger. 


65

Ordförande har varit Raymond Sell (3)*), medlemmar Nils-Erik Nyman (4) 

och Ake Algars (3) för SFI, Carl-Henrik Fager (1) för FSO, Märta Lindholm (3) 

för FSKG, Lars Andersson (4) för FSG, Hans Blomstedt (1) för SFSI, Lars Löfgren 

(3) och Ludvig Steiner (3) för NAID, Folke Nyberg (3) och Anders Stenman (4) 

för öID och Alfons Lundberg (3) för AID_ 

Suppleanter har varit Lars Eklund (2) och Alberc Wincer (0) för SFI, Hugo 

Hallman (0) för FSS, Sigurd Lillandt (0) för FSO, Sigrid Karlberg (2) för FSKG, 

Stig Nummelin (0) föt FSG, Carl-Olaf Homen (3) för SFSI, Lars Grönholm (0) 

och Lars-Olof Liljeström (0) för NAID, Ake Storå (0) och Ake Sundholm (0) för 

öID och Jan Sundberg (0) för AID. 

Viceordförande i sryrelsen har varit A. Stenman, sekreterare H. Blomstedt och 

skattmästare, vald utom styrelsen, Oskar Hakuiin tili sin död 6. 4. 1961. Efcer 

sistnämnda datum har skatcmästarposten sköccs som t. f. av kanslichefen. · 

Arbetsutskottet: R. Sell, 1. Eklund, C-H. Fager, O. Hakuiin (tili den 6. 4.), c-o_ 

Homen och Märta Lindholm. Arbetsutskoccet har sammancrätt sex gånger. 

Ekonomieutskottet: J. O. Söderhjelm, O. Hakuiin (till den 6. 4.), B. Lönnberg, 

P. E. Nordström, K. Nummelin och E. Aström. 

Förhandlingsdelegationen för samarbete med SVUL och TUL: Bo Palmgren, R. 

Björklöf, 1. Eklund, C-H. Fager, C-O. Homen, Ingeborg Jung, P. E. Nordström, F. 

Nyberg, N-E. Nyman, R. Sell, A. Stenman, A. Aström och kanslichefen. 

Kurskommitten: B. Bjurström, P. Backman, Ingeborg Jung, S. Nummelin, S. Warelius, 

A. Westerholm, P. Virtanen och kanslichefen. 

Disciplins- och segelnämnden: Bo Palmgren, 1. Eklund, C-H. Fager, C-O. Homen, 

Ingeborg Jung, N-E. Nyman, R. Sell, A. Stenman och A. Aström. 

Ungdomsrådet: A. Romancschuk, L-O. Liljeström, K. Lindblom, Hjördis Trygge, 

S. Warelius, G. Astrand och kanslichefen. 

Arsbokens redaktionskommitte: R. Wiik, B. Bjurström, S. Eklöf, C-H. Fager, 

Hjördis Trygge och S. Warelius. 

Kommitten för undersökning av den finlandssvenska idrottens organisation: J. O. 

Söderhjelm, Ingeborg Jung, B. Lönnberg och A. Storå. 

Revisorer: Stig Colliander och Bertel Scorskrubb med E. Sandholm och C. 

WallendorH som suppleancer. 

KANSLIET 

Kanslichef har varit Roland Wiik och kanslister fruar Maj-Britt Cavonius och 

Maj-Lis Bergman. 

Kansliets adress var till den 31 december Stadion, Helsingfors och från den 1 januari 

Tempelgatan 19. D. 37, Helsingfors. Kanslilokalen har sedan den 1 januari 

varit gemensam för CIF, samtliga medlemsförbund och NAID. 

MEDLEMSAVGIFTERNA 

Av medlemsorganisationerna har ince några medlemsavgifter uppburits. 

Avgifcen för understödande medlemmar har varit densamma som under föregående 

år, nämligen 500 mk i årlig avgift och 10.000 mk för ständiga medlemmar. 

Garancernas avgifc har varit 2.000 mk. 

EKONOMIN 

Centralidrottsförbundet har under 1961 beviljats 16.000.000 mark i statsanslag 

*) Siffrorna inom parences anger ancalet möten vid vilka sryrelsemedlemmarna 

varit närvarande. 

66 

samt 1.000.000 mark som understöd för den nya kanslilokalen. Av det ordinarie 

statsanslaget för år 1960 och 1961 har sammanlagt 20.000.000 mark urbetalats tili 

förbundet under decca verksamhets- och bokföringsår. 

Tili medlemsförbunden har utbetalats sammanlagt 14.900.000 mark enligt följande 

procencsatser: SFI 45 %, FSS 15 %, FSO 15 %, FSKG 11,5 %, SFSI 7,5 % 

och FSG 6 %. SFSI har därtill erhållit 70.000 mark som extra anslag. 

Ungdomsrådets verksamhet har understötcs med 29.190 marko 

För sin administration har discrikten erhållit följande anslag: öID 1.425.000 

mark, NAID 1.200.000 mark och AID 180.000 marko Dessutom har ÖID erhållit 

200.000 mark för sin nya kanslilokaI. 

Emedan FSKG icke följer samma discriktsindelning som de övriga förbunden har 

detta förbund erhållit 240.000 mark som ersätening för sina distriktsutgifter. 

DISTRIKTEN 

Nyland-Abolands ID 

Sryrelsen: ordförande Lars Eklund, viceordförande Lars Löfgren, kassör Kaj 

Nummelin, medlemmar Lars Grönholm, Lars-Olof Liljeström, Tor Lindblad, Östen 

Löfgren, Sven-Erik Rindell och Albert Winter. 

Arbetsutskoccet: 1. Eklund, 1. Löfgren och K. Nummelin. 

Sekreterare: Göran Klevdal, Tempelg. 19, Helsingfors. 

(Jsterbottens ID 

Styrelsen: ordförande Anders Stenman, viceordförande Folke Nyberg, kassör Ake 

Sundholm, medlemmar Lars-Erik Juslin, Sigurd Lillandt, Johannes Ollus, Hugo 

Skocc, Birger Slotte, Börje Strandvall. Lars Sved och Lennart Teir. 

Arbetsutskottet: A. Stenman, F. Nyberg, A. Sundholm och 1. Teir. 

Sekreterare: Lars Kneck, Rådhusg. 58. Vasa. 

Alands ID 

Sryrelsen: ordförande Alfons Lundberg, viceordförande Halvard Grönlund, kassör 

Tor Eriksson, medlemmar Richard Danielsson. Viking Granskog, Thorolf Gustafsson 

och John Lemberg. 

Sekreterare: Gunnar Lundberg, Norra Esplanadg. 8, Mariehamn. 

OFFICIELLA ORGANET 

Centralidroccsförbundets officiella organ har som fömt varit Sporc-Pressen. Tidningens 

ledning har fonsacc med arbetet för en förbätcring av ekonomin och resultatet 

av åtgärderna i denna rikening kan anses mycket tillfredsställande. Tidningen 

har nu en stadgad ekonomi och den främsta orsaken härcill är den forcfarande stigande 

annonsanskaffningen. 

Sporc-Pressen har under året tillställts skandinaviska idrotcsledare och den har 

citerats såväl i utländsk som inhemsk press. 

Sporc-Pressens guldmedalj för år 1960 tillföll den olympiske guldmedaljören Eugen 

Ekman och utdelades tili honom i samband med en gymnastikfest i Vasa den 9 april. 

Förlags AB Sporc-Pressens styrelse har haft följande sammansätening: o~dförande 

Hans Blomstedt, medlemmar Thure Eklund, Jarl Frisk, Lars-Olof Liljescröm, Kaj 

Nummelin, Ake Sundholm och Stig Warelius. 

Chefredaktör har varit Enzio Sevon och redaktionssekreterare Tom Söderman. 

Verkställande direktör har varit Roland Wiik och konrorist Maj-Lis Bergman. 

VAR IDROTT 

Arsboken Vår Idrocc utkommer nu med anledning av årsmötenas förflyttning för 

credje gången i november. 

67

1 den nordiska ungdomsledarkursen i Jessheim i Norge den 18-24. 7. deltog Märtha 

Nylund, IF Brahe och Olof Oljelund, IK-32. 

Övningar i skog och mark utgiorde en del av det rikhaltiga programmet vid CIFkursen 

på Solvalla. 

Förutom förbundens årsberärrelser presenrerar årsbokeo såsom tidigare uppslag 

och synpunkter i aktuella idrotrsspörsmål, samr märkligarp. händelser inom den 

finlandssvenska idrotten. 

KURSVERKSAMHET, RADPLAGNING m. m. 

Den av Cenrralidrorrsförbundet ledda kursverksamheren inskränkte sig detta år 

rill arrangerandet av den femte ~olvalla-kursen. I kursen, som försiggick den 12-21. 

6. och blev mycker lyckad, delrog 19 föreningsledare. Som kursledare fungerade 

Caj Stålsrröm, biträdd av Verna Holmström, Valter Lall och Anders Westerholm 

som gruppledare. 

Den 20 mars arrangerade Cenrralidrottsförbundet på förbundskansliet ett informations- 

och diskussionstillfälle för medlemmarna i Statens idrottsnämnd. 

STIPENDIER 

Stipendierna för studerande vid Helsingfors gymnasrikinrättning har icke kunnat 

utdelas under 1961. 

I en utbildningskurs för ungdomsinstruktörer på Bosön i Sverige den 26. 6.- 

2. 7. deltog SFI-tränaren Henry Johansen. 

I det nordiska ungdomslägrer på Vierumäki den 2-9. 7. delrog Inger Eklund, 

Esbo IF, Karl-Gustav Fagerholm, Larsmo IF, Juho Lahti, HIFK och Rafael Söderberg, 

Vörå IF. 

68 

UPPV AKTNINGAR 

Anders Stenman har uppvaktats med ett telegram på sin 60-årsdag den 12. 10. 60. 

Oy Veikkaustoimisto Ab har med anledning av sitt 20-årsjubileum den 21. 10. 

uppvaktats med en blomsteruppsättning, som överräcktes av Nils-Erik Nyman och 

Roland Wiik. 

Vasa IFK har med anledning av sitt 60-årsjubileum den 29. 10. uppvaktats 

med ett telegram. 

Jomala IK har med anledning av sitt 30-årsjubileum den 29. 10. uppvaktats 

med ett telegram. 

Valdemar Wickholm har uppvaktats med ett relegram på sin 70-årsdag den 

7. 11. 

Suomen Liikuntaneuvojat har med anledning av sitt 20-årsjubileum den 19. 11. 

uppvaktats med ett telegram. 

J. Sigfrid Edström har uppvaktats med ett telegram pjå sin 90-årsdag den 21. 11. 

Ake Aström har med anledning av sin 50-årsdag uppvaktats med en gåva på 

CIF:s årsmöte den 21. 11. 

Vid Suomen Voimisteluliittos 60-årsjubileum den 26. 11. har CIF:s hälsning 

framförts av Ake Aström och Lars Andersson. 

Nordens Gymnastikförbund har med anledning av sitt 40-årsjubileum den 3. 12. 


Finlandls Roddförbund har med anledning av sitr 50-årsjubileum den 4. 12. 


De Danske Skytte-, Gymnastik- og Idraetsforeninger har med anledning av sitt 

100-årsjubileum den 10. 2. uppvaktats med ett telegram. 

Vid Norges Idrettsforbunds 100-årsjubileum den 15. 3. har CIF uppvaktat genom 

Raymond Sell, som överräckte en gåva. 

Evald Stenman har uppvaktats med ett telegram på sin 50-årsdag den 21. 3. 

Vid skattmästaren Oskar Hakulins jordfäscning den 9. 4. uppvaktade CIF jämte 

medlemsförbund och distrikt med en krans, som nedlades av förbundrsordförande 

Bo Palmgren. 

Arvo Vartia har uppvaktats med ett telegram på sin 80-årsdag den 13. 5. 

Torsten Lindholm har uppvaktats med ett telegram på sin 50-årsdag den 22. 5. 

Med anledning av idrottshusets invigning i Dragsvik den 22. 5. har Nylands 

Brigad uppvaktats med ett telegram. 

Sven-Eric Fagerholm har uppvakrats med ett telegram på sin 50-årsdag den 26. 5. 

Ingeborg Jung har på sin 50-årsdag den 3. 6. uppvaktats av en delegation, som 

tili henne överräckte CIF:s förrjänsttecken N:o 13. 

Nils Carlius har uppvaktats med ett telegram på sin 50-årsdag den 8. 6. 

Vid Svenska Finlands Skytteförbunds 40-årsjubileum i Vasa den 17. 6. har CIF:s 

hälsning framförts av Folke Nyberg. 

Yrjö Kaloniemi har uppvaktats med err relegram på sin 60-årsdag den 19. 6. 

Paul E. Nordsrröm har på sin 50-årsdag den 25. 6. uppvaktats av en delegation, 

som rill honom överräckte CIF:s förtjänsrrecken N:o 14. 

Holger Salmen har på sin 50-årsdag den 29. 7. uppvaktars av en delegarion, som 

tili honom överräckre en Solvalla-adress. 

Ludvig Sreiner har på sin 60-årsdag den 28. 8. uppvakrats av en delegation, som 

rill honom överräckte en blombukert. 

69

Runar Björklöf har på sin 50-årsdag den 21. 9. uppvaktats med en Solvalla-adress, 

som överräcktes av Nils-Erik Nyman. 

Svenska Odlingens Vänner i Helsinge har uppvaktats med ett telegram vid invigningen 

av föreningens kurscenrrum Herronäs gård den 30. 9. 

REPRESENTATION VID MÖTEN, FESTER m. m. 

Vid det av Suomen Urheiluliitto sammankallade mötet den 22. 10. 60 för att 

bereda riksidrottsförbundsfrågan har Centralidrottsförbundet företräus av P. E. 

Nordström och Birger Lönnberg. 

1 den kommitte, som tillsatts för att samordna vår idrott och uppgöra förslag 

till stadgar för Suomen Urheilun Keskusliitto (SUK) har Cenrralidrottsförbundet 

företrätts av Raymond Sell. 

Vid Finlands Svenska Ungdomsunions årsmöte den 17. 2. har Centralidrottsförbundet 

företrätts och dess rösträtt urövats av Harry Tapper. 

Vid Förbundets för Simundervisning och Livräddning årsmöte den 20. 2. har 

Cenrralidrottsförbundet företrärts och dess rösträtt utövats av Lars Löfgren. 

Vid Bostads Ab. Sampogatan l :s bolagsstämma den 28. 2. har Cenrralidrottsförbundet 

företrätts av Roland Wiik. 

Vid Förlags AB. Sport-Pressens bolagsstämma den 23. 3. har Centralidrotts 

. förbundet företrätts av Oskar Hakulin. 

Vid Finlands Svenska Radioförbunds årsmöte den 24. 3. har Centralidrottsförbundet 

företräus och dess rösträtt urövats av Harry Tapper. 

Vid de på TUL:s initiativ sammankallade mötena för att diskutera åtgärder för 

art åstadkomma en ändring av tipsmedlens fördelningsprocenr har Cenrralidrottsförbundet 

företräus av Raymond Sell och Roland Wiik. 

Vid Ålands idrottsfest den 16. 4. har Cenrralidrortsförbundets hälsning framförrs 

av Roland Wiik. 

Vid Finlands Olympiaförenings ordinarie möte den 25. 5. har Centralidrottsförbundet 

företrätts av Raymond Sell och Roland Wiik. 

Vid Nordiska Faelleskommittens möte i Oslo den 8-9. 9. har Cenrralidrottsförbundet 

företrärts av Roland Wiik. 

Vid Svenska Skolidrorrsförbundets 50-årsjubileumstävlingar i Stockholm den 

23-24. 9. och 1. 10. har Cenrralidrottsförbundet företrärrs av Hjördis Trygge. 

ANSLUTNING TILL OCH REPRESENTATION 1 ÖVRIGA 

ORGANISATIONER m. m. 

Cenrralidrottsförbundet är medlem i Nordens Gymnastikförbund, Finlands Olympiaförening, 

Finlands svenska radioförbund, Finlands svenska ungdomsunion, Förbundet 

för Simundervisning och Livräddning och samverkande medlem i Föreningen 

Pohjola-Norden. 

Förbundet har under år 1961 varit representerat i följande organisationer: 

1 Statens idrottsnämnd av Birger Lönnberg. 

1 Nylands läns idrottsnämnd av Harald Blomquist, Lars Eklund och Hjördis 

Trygge. 

1 Finlands svenska ungdomsunion av Harry E. Tapper. 

1 Solvalla-stiftelsens delegation av Johan Otto Söderhjelm, P. E. Nordström och 

Magnus Cedercreutz. 

1 sryrelsen för Förlags AB Sporr-Pressen av Hans Blomstedt och Jarl Frisk. 

1 förvalrningsrådet för Suomen Urheilumuseosäätiö av Sigurd Kjällman med Oskar 

Hakuiin som suppleant til! den 6. 4. 

1 Finlands Rundradios svenska programråd av Björn Bjurström. 

. 1 Nordens gymnastikförbund av Ola Dyhr som förbundets ordförande och Hjördis 

Trygge som sekreterare för peri oden 1960-1963. 

Revisorssuppleanr i Oy Veikkaustoimisto AB har varit Birger Burman . 

Helsingfors i oktober 1961. 

Raymond Sell 

Sryrelseordförande 

Hans Blomstedt 

Sekreterare 

Spargrisen V1Sar vägen till Ert nya hern 

UTMÄRKELSETECKEN 

Innehavarna av Centralidrottsförbundets förtjänsttecken är Ivar Ståhle (N:o 1), 

Erik Åström (2), Erik von Frenckell (3), Bo Palmgren (4), Johan. Otto Söderhjelm 

(5), Gertrud Wichmann (6), Anders Stenman (7), Oskar Hakuhn (8) t, Magnus 

Cedercreutz (9), Enzio Sevon (10), Birger Lönnberg (11), Paul Virtanen (12), 

Ingeborg Jung (13) och Paul E. Nordström (14). 

Finlands idrotts förtjänsttecken har på förslag av Centralidrousförbundet i samråd 

med medlemsorganisationerna tilldelats följande personer: 

Förtiänstkorset i guld: Nordström, Paul E. 

Förtiänstkorset i silver: Björklöf, Runar; Blåfield, Harry. 

Förtiänstmedalien i silver med /örgyllt kors: Holmström, Ragnar; Lundberg, AIfons; 

Westerholm, Linnea; Öhman, Elisabeth. 

Förtiänstmedalien i silver: Björses, Selim; Edelmann, Edvin; Forssell, Georg; Juselius, 

Julius; Kivivirra, Yrjö; Rosenlund, Bengt. 

Förtiänstmedalien i brons: Andersson, Gunnar; Berg, Otto; Björk, Saga; Eriksson, 

Edvin; Strandberg, Inga; Sundström, Gunnar. 

70 

Genom att öppna ett bostadskonto 

hos oss får Ni bättre möjligheter 

att skaffa en aktielokal 

eIler ett egnahemshus. Våra bostadssparare 

har förhandsrätt 

till bostadslån. Kom till oss och 

resonera om saken! 

.~ 

• • \... \1" 

\ \1 " i/ ' ,I( 

s------s

PUKKILA-plattor ger 

rena 

vackra och 

hållbara ytor 

Svenska Finlands Idrottsförbund r. f. 

BER1'i.TTELSE 

över Svenska Finlands Idrottsförbtmds (SFI:s) verksamhet under tiden 1. 10. 1960- 

30. 9. 1961 avgiven av förbundsstyrelsen tili årsmötet i Helsingfors den 26 november 

1961. 

Arsmötet 

Representancer för 60 röstberärtigade föreningar närvar vid årsmötet, som hölls 

den 20 november 1960 i Helsingfors, resraurang Royal. Förbundsordföranden, justitierådman 

Nils-Erik Nyman konstaterade i sitr hälsningstal bl. a. att det olympiska 

året medfört ett uppsving för SFI-toppen och atr förbundet även hade haft en 

egen aktiv represencant i simmaren Stig-Olof Grenner i OS i Rom. 

Till mötesordförande utsågs Bertel Storskrubb, medan Nils-Erik Nyman enhälligt 

återvaldes till förbunders ordförande. 

Styrelsen fick isin helhet följande sammansättning: 

Förbundsstyrelsen 

Förbundsordförande: Nils-Erik Nyman, Helsingfors. 

Viceordförande: Anders Stenman, Bennäs. 

Ledamöter: Runar Björklöf, Helsingfors, Lars Eklund, Khböle, Ljunghard Lindroos, 

Borgå, Axel Mikkola, Helsingfors, Åke Storå, Jakobstad, Palle Virtanen, Borgå. 

Distriktens representanter i styrelsen 

Nylalld-Abolands ID: Rainer Holmberg (suppleant Gustav Karlberg), Albert Winter 

(Birger Lönngren), Sven-Erik Rindell (Nils Söderström). 

Österbottens ID: Åke Ålgars (Evert Förnäs), Börje Strandvall (Folke Srenman), 

Holger Ingberg (Åke Sundholm). 

Alands ID: Jan-Erik Manselin. 

Skattmästare: Kaj Nummelin. 

Kanslisekreterare: 1. 10. 1960-31. 5. 1961: Stig Warelius. 1. 6.-30. 9. 1961 : 

Stig Warelius (simning) och Börje Felin. 

Revisorer: Bjarne Björkvall och Åke Bergman ordinarie samt Anatol Pritikin och 

Lars-Olof Liljeström, suppleanter. 

Vtskott 

Arbetsutskottet: Ordf. Nils-Erik Nyman, skattmästare Kaj Nummelin, ledamöter: 

Runar Björklöf, Lars Eklund, Ljunghard Lindroos, Axel Mikkola samt som sekr. 

1. 10. 1960-31. 5. 1961 Stig Warelius och 1. 6.-30. 9. 1961 Börje Felin. 

Tekniska rådet: Ordf. Palle Virtanen, ledamöter: Börje Strandvall, Åke Sundholm, 

Aulis Kumenius, Kurt Lindroos, Runar Björklöf, Ingmar Björkman, Henry Johansen. 

Friidrottsrådet: Ordf. Eric Nyholm, ledamöter: Pentti Palmgren, Nils Lindstedr, 

Kurt Sirenius, Gustav Karlberg, Henry Johansen. 

73

Cykel-rådet: Ordf. Ljunghard Lindroos, ledamöter: Kurt Skärström, Tor Lindemark, 

Birger OStrow, Thure Sjöblom, Erik Korin, Ingbert Söderberg, Niilo Dahl samt 

som sekr. Börje Felin. 

Simrådet: Ordf. Axel Mikkola, ledamöter: Jarl ForseH, Jöns Lindqvist, Lars Löfgren, 

Caj Stålström, Per-Erik Widen samt som sekr. Stig Warelius och konsulcerande 

medlemmar: Börje ScrandvaH, Ralf Andersson, Gösta Rosenblad, Knut Wiik. 

Kra/tidrottsrådet: Ordf. Kai Outa, ledamöter: E. Zukale, H. Niininen. 

Sekreta utskottet: Ordf. Nils-Erik Nyman, ledamöter: Ake Bergman, Anders Stenman, 

Bertel Storskrubb. 

Representatio-n i andra organisationer 

SFI har under verksamhetsåret varit represencerat i följande organisationer: 

Finlands Svenska Centralidrotts/örbund: Nils-Erik Nyman (suppleant Lars Eklund) 

och Ake Algars (Albert Winter). 

CJF:s arbetsutskott: Lars Eklund. 

CIF:s ekonomieutskott: Kaj Nummelin. 

CIF:s /örhandlingsdelegation /ör samarbete med SVUL och TUL: Nils-Erik Nyman, 

Anders Stenman, Runar Björklöf, Lars Eklund. 

CIF:s kurskommitte: PaHe Virtanen. 

CIF:s ungdomsråd: Ake Romencschuk. 

CJF:s disciplins- och regelnämnd: Lars Eklund. 

Arsbokens redaktionskommitte: Stig Warelius. 

Suomen Urheiluliittos styrelse: PaHe Virtanen. 

SULs /örbunds/ullmäktige: Nyland-Abolands ID: Nils-Erik Nyman (Lars Eklund). 

Österbottens ID: Anders Stenman (Folke Nyberg). Alands ID: Viking Granskog (Ake 

Bergman). 

SUL:s skolnings- och träningsutskott: PaHe Virtanen. 

SUL:s tekniska utskott: Ake Bergman. 

SUL:s discipli-nära utskott: Nils-Erik Nyman. 

Stadion-sti/telsen: Nils-Erik Nyman. 

Solvalla sti/telses styrelse: Lars Eklund, Anders Stenman ordinarie, suppleanter 

Bertel Storskrubb, Palle Virtanen. 

Delegatio-nen /ör Solvalla sti/telse: Ake Bergman, Birger Burman, Lars Eklund, 

Pelle Lindholm, Anders Stenman, Palle Virtanen. 

Förlags Ab Sport-Pressen: Kaj Nummelin. 

Finlands sim/örbunds kommitte /ör simundervisning och livräddning: Axel Mikkola. 

Förbundet /ör Simundervisning och Livräddni-ng i Finland: Jarl Forsell samt i 

propagandautskoccet Caj Stålscröm. 

Oy Veikkaustoimisto Ab: Birger Burman, revisorssuppleanc. 

Nyla-nds läns idrottsnämnd: Lars Eklund. 

Vasa länsidrottsnämnd: Anders Stenman och Ake Algars. 

Landskapsidrottsnämnde-n på Aland: Klaes Eklund ordf., Paul Karlsson sekr. 

Utmärkelser 

Förbundets /örtiänstkors: Nr 68 Bertel Storskrubb, ne 69 Bror Krabbe, ne 70 

Runar Björklöf. 

Suomen Urheiluliittos /örtjänstmärke i guld: Runar Björklöf. 

74 

Runar "Pixen" Biörklö/ blev på sin /emtioårsdag /öremål /ör talrika lyckönsk 

-ningar och hyllningar. Här /ram/ör SFI-ord/öranden Nisse Nyman /örbundets gratulationer 

tiU iubilaren som samma dag hade dekorerats med Finlands idrotts /örtjänstkors 

i silver och Urheiluliittos /örtiänstkors i guld. Bakom de två syns en 

del av Pixens prissamling. 

Finlands Idrotts /örtjänstkors och -medalier: Förtjänstkors i silver: Runar Björklöf, 

/örtiänstmedali i silver med /örgyUt kors: Alfons Lundberg, /örtjänstmedalj i 

silver: Edwin Edelmann och Bengt Rosenlund. Förtiänstmedali i brons: Gunnar Andersson 

och Otto Berg. 

Uppvaktningar 

FÖ1'eningar: Helsingfors Gymnastikklubb 85 år, Finlands Tennisförbund 50 år. 

Enskilda personer: Waldemar Wickholm 70 år standar, Bror Krabbe 50 år förtjänstkors, 

Lars Hornborg 70 år, Raul HeHberg 60 år, Bengt Rosenlund 50 år 

standar, Lars-Erik Maccsson 50 år standar, Evald Stenman 50 år, Ingeborg Jung 

50 år standar, Nils Carlius 50 år standar, P. E. Nordström 50 år standar, Pekka 

Tiilikainen 50 år, Ludvig Steiner 60 år standar, Runar Björklöf 50 år förtjänstkors, 

Birger Burman avskedsgåva och standar för mångårigt gott arbete som förbundets 

skaccmästare. 

75

Invigning: Vid invigningen av Idrottshallen i Dragsvik överlämnades en pokal 

tili Nylands Brigad för tävlan i svensk stafett mellan enheterna. 

Hedersledamöter 

Tili hedersledamöter i Svenska Finlands Idromförbund har kallats professor 

Viktor Heikel (t), friherre R. F. von Willebrand (t), kommerserådet J. F. Hackman 

(t), konsul Harry Schauman (t), direktör Emil Lindroos (t). brandchef Gösta 

Wasenius (t), direktör J. E. Edström, direktör Kristian Hellström (t), kommerserådet 

Lars Krogius (t), lektor August Blomberg (t), kommerserådet Karl Stockmann 

(t), konsul Ernst Krogius (t), stadsdirektör Erik von Frenckell, konsul Karl 

Seidenschnur (t), avdelningschef Erik Wilen och försäljningsdirektör Erik Aström. 

Förbundets förtjänstkors 

Udändska innehavare av förrjänsttecknet är Sveriges Konung Gustaf VI Adolf, 

konsul Isaac Westergren (t), direktör Kristian Hellström (t), direktör J. S. Edström, 

överstelöjrnant Ernst Bredberg, konrrollör Anton Johansson (t), redaktör Eric 

PaHin, redaktör Torsten Tegner, direktör Sven Låftman och civilingenjör Tage 

Ericson (t), samtliga från Sverige. 

Inhemska innehavare av förrjänsrrecknet är kommerserådet J. F. Hackman (t), 

fil.mag. Arrhur Eklund (t), direktör Uno Westerholm (t), lektor August Blomberg 

(t), friherre R. F. von Willebrand (t), brandchef Gösta Wasenius (t), 

vicehäradshövding Jon Hartman (t), kommerserådet Karl Stockmann (t), apotekare 

Oscar Jansson (t), avdelningschef Erik Wilen, kamrer Sig. H:son Schneidler (t), 

dipLing. Ossian Nylund (t), lektor Gösta Rönnman (t), rådman Oskar Ekman (t), 

vicehäradshövding Viktor Björkqvist, folkskollärare M. 1. Björkqvist (t), direktör E. 

W. Heinrich (t), major Ivar Ståhle, gymn.lär. ]. W . Björk, kamrer Runar Granholm 

(t), vicehäradshövding Lars Hornborg (t), vicehäradshövding Harald Munck, 

doktor K. J. Lundmark, kommerserådet Einar Johansson, bankdirektör Gunnar Ahman, 

herr Sigurd Kjällman, folkskollärare K. G. Andersson, direktör Lars OHonqvist, 

herr Albin Andersson, direktor Anders Stenman, direktör Valter Eklöf, stadsdirektör 

Erik von Frenckell, direktör Pehr Lindholm, herr Waldo Wickholm, jur.dr 

J. O. Söderhjelm, herr Börje Strandvall, professor Bo Palmgren, konrorschef Ludvig 

Steiner, försäljningsdirektör Erik Aström, lektor Palle Virtanen, fil.mag. Lauri 

Miettinen, direktör Edvin Corin, övervaktmästare Ake Bergman, prokurist Knut 

Mannström, direktör Hannes Klockars, köpman Claes Ström, direktör P. E. Nordström, 

prokurist Axel Mikkola, herr Arthur Eriksson, redaktör Enzio Sevon, kanslichef 

Holger Salmen, skolföreståndare Karl F. Ljungberg, kontorist Albert Winrer, 

redaktör Runar Hällsten, Ake Enkholm, dir. Jöns Lindquist, agronom Reino 

Piirto, affärsman Holger Ingberg, dipl.ekon. Bertel Storskrubb, affärsman Bror 

Krabbe och direktör Runar Björklöf. 

Ledaruppdrag 

Nils-Erik Nyman var ledare för en framgångsrik finländsk trupp som deltog 

i engelska mästerskapen ilondon i medlet av juli. H enry Johansen var tränare för 

det finländska ungdomslandslaget i Gjövik i Norge 26-27. 8. Börje Strandvall 

var med som ledare i landskampen mot Sverige i Stockholm den 9-10. 9. och 

OS1Jald Mildh i landskampen mot Jugoslavien i Belgrad den 30. 9.-1. 10. 

76 

FRIIDROTT 

FÖRBUNDST AVLINGARNA 

SFI-spelen för seniorer och damer kunde på grund av en fullspäckad tävlingskalender 

först hållas under första veckoskiftet i september. Aven nu sammanföll 

spelen med juniorlandskampen mot Polen, där förbundet representerades av 

Jorma Ehrström, Nils Smedlund och Karl Gustaf Kunnas och även skador, sjukdomar, 

arbetsförhinder, studier och skolgång hindrade en stor del av toppen eiler 

bredden att vara med och helhetsinrrycket blev därför inre lika bra som efter 

högsommarspelen i Borgå 1959 och i Pargas 1960. 

För deltagarna, ledarna och supperrers blev spelen dock åter en upplevelse av 

bestående värde. En stor andel härrill hade gästfria IF Drott, som stod för ypperliga 

arrangemang. 

Under SFI-spelen för ungdom och pojkar i Borgå var resultaten av god klass och 

bland ungdomarna hade segrarna i nio grenar bättre resultat än ett år tidigare, 

i en gren tangerades resultatet och i tre grenar var det sämre. Pojkarna var bättre 

i sju och sämre i fyra grenar. I ungdomarnas längd överrräffade Ake Akerfeldt, 

705, och tvåan Nils Smedlund, 700, Bengt Silens tidigare ungdomsrekord 689. 

G & IF Akilles var van arrangör för dessa spel och dessutom för den extra SFItävlingen 

i 10-kamp, som med tanke på bredden blev den bästa som arrangerats 

i SFI-sammanhang. 

SFI:s festspel i Jakobstad 2-3 september 

100 m: 1) Ake Akerfeldt, Fiskars IF, 10,9, 2) Per Fagerström, Larsmo IF, 10,9, 

3) Alfons Hagroos, IF Femman, 11,4, 4) Håkan Blomqvist, G & IF Akilles, 11,5, 

5) Seppo Haapaniemi, Oravais IF, 11,5, 6) Bengt Ahlström, IF Drott, 11,7. 

200 m : 1) Ake Akerfeldt, Fiskars IF, 23,0, 2) Håkan Blomqvist, G & IF Akilles, 

23,1, 3) Per Fagerström, Larsmo IF, 23,1, 4) Guy Mamson, Helsingfors IFK, 23,3, 

5) Heino Olli, IF Drott, 23,8, 6) Bengt Ahlström, IF Drott, 24,8. 

400 m: 1) Rolf Bäckmark, Helsingfors IFK, 50,0, 2) Harry Julin, Esbo IF, 51,3, 

3) Guy Mattsson, Helsingfors IFK, 51,5,4) Heino Olli, IF Drott, 52,6, 5) Elis Joensuu, 

IF Standard, 54,7, 6) Rafael Söderberg, Vörå IF, 55 ,0. 

800 m: 1) Rolf Bäckmark, Helsingfors IFK, 1.55,0, 2) Aarni Pitkänen, Esbo IF, 

1.56,2, 3) Bo Rönnvall, IF Drott, 1.58,1, 4) Valfrid Monthen, Helsingfors IFK, 

1.58,9, 5) Stig-Erik Dahlfors, IF Femman, 2.00,5, 6) Carl-Johan Palm, Gamlakarleby 

IF, 2.02,3. 

1.500 m: 1) Lars Juselius, Munsala IFK, 4.01,6, 2) Aarni Pitkänen, Esbo IF, 

4.02,2, 3) Gösta Lithen, IF Femman, 4.02,6, 4) Valfrid Monrhen, Helsingfors IFK, 

4.06,0, 5) Bo Rönnvall, IF Drott, 4.12,5, 6) Lars Mattlar, Vasa IS, 4.14,2. 

, 5.000 m: 1) Allan Korpi, IF Aland, 14.49,6, 2) Sven Laine, IK-32, 15.16,0, 3) 

Bruno Holmroos, Ekenäs IF, 15.18,0, 4) Reino Vasström, Fiskars IF, 15.55,4, 5) 

Hans Illman, Fiskars IF, 16.41,2. 

110 m häck: 1) Sune Kevin, Skogby IK, 15,3, 2) Bengt Ohls, IF Drott, 15,5, 

3) Torbjörn Lassenius, Helsingfors IFK, 16,2, 4) Stig Nymander, IK-32, 16,7, 5) 

Ingmar Öst, IF Pedersöre-Pojkarna, 16,8, 6) Henrik Hult, Vasa IS, 17,0. 

77

400 m häck: 1) Sune Kevin, Skogby IK, 55,6, 2) Harry Julin, Esbo IF, 56,8, 

3) Lennart Lindberg, IK-32, 58,1, 4) Harry Karlama, IK-32, 59,9, 5) Hassel 

Nordberg, IF Krafr, 60,5, 6) Rafael Söderberg, Vörå IF, 62,0. 

3.000 m hinder: 1) AlIan Korpi, IF Aland, 9.14,6, 2) Sven Laine, IK-32, 9.20,0, 

3) Lars Matdar, Vasa IS, 9.49,4, 4) Harry Karlama, IK-32, 10.21,6. 

Höjd: 1) Henrik Helh~ n, Helsingfors IFK 204 (ny tt festspelsrekord ), 2) Henry 

Willstedt, Helsingfors IFK, 186, 3) Leif Johansson, Helsingfors IFK, 186, 4) Geor,g 

Lång, IF Femman, 186, 5) Bror Södergård, Vasa IS och Christer Ingo, IF Femman, 

175. 

Stav: 1) Rolf Sjögren, Esbo IF, 385 . 2) Viking Brunell, Jeppo ..IF, 380, 3) Boris 

Bystedt, IK Kronan. 380,4) Reijo Rasimus, Esbo IF, 375, 5) Erik Stenman, Larsmo 

IF, 370, 6) Boris Wassborr. IK Myran, 350. 

Längd: 1) Stig Bäcklund. IF Stan, 688, 2) Ake Akerfeldt, Fiskars IF. 688, 

3) Stig Nymander, IK-32. 660, 4) Kurt Akren, Hangö IK, 651, 5) Karl Nyqvist, 

IF Helsinge-Adas, 649, 6) Erik Kallio, Helsingfors IFK, 646. 

3-steg: 1) Stig Bäcklund, IF Start. 15.54, 2) KarI Nyqvist, IF Helsinge-Adas, 

13.60, 3) Carl-Anders Gustafsson. IF He1singe-Adas, 13.5 7. 4) Niilo Konriainen, 

IF Drott, 13.43, 5) Erik Kallio, Helsingfors IFK, 13.20, 6) Lars Finell, Esse IK, 

13.04. 

Ktda: 1) Mauno Samio, IK-32, 14.91, 2) Göran Skogman, IF Länken, 14.2 7, 

3) Erkki Juurinen, Esbo IF, 14.03, 4) Matti Lahna-Laakso, Vasa IS, 13.61, 5) 

Börje Brännbäck, Vasa IS, 13.57, 6) Ake Envik, Munsala IFK, 13.12. 

DiskttS.' 1) Ake Envik, Munsala IFK. 44.04, 2) Bengt Hagman, Esbo IF, 43.62, 

3) Börje Brännbäck, Vasa IS, 42.40, 4) Bengt Grönberg, Esbo IF, 39.63, 5) Torbjörn 

Lassenius, Helsingfors IFK, 39.5 7, 6) Sune Eriksson, IF Aland, 39.56. 

SlägKa: 1) Ingmar Lindqvist. Vasa IS, 43.98, 2) Mauri Silander. Gamlakarleby 

IF, 43.94, 3) Leif Bojers, G & IF Akilles, 42.64, 4) Per WickStröm, Esbo IF, 42.15, 

5) Bengt Hagman, Esbo IF, 40.72. 

Spjut: 1) Erkki Guseff, Helsingfors IFK. 68.01, 2) Juho Kuottu, IF Start, 

60.84, 3) Leif Lerbacka, IK Myran, 60.52, 4) Ingmar DahlStröm, Jeppo IF, 59.98, 

5) Ralf Hummel, IK Kronan, 59.44, 6) Tor-Gunnar Grönroos, G & IF Akilles, 

55.61. 

4X 100 m: 1) Helsingfors IFK 1 45,2 (Erik Kallio, Mårten Segercrantz, Guy Mattsson, 

Rolf Bäckmark), 2) Esbo IF 45,8, 3) Vasa IS 45,8, 4) IF Drott 45,9, 5) IF Pedersöre-Pojkarna 

48,2, 6) Helsingfors IFK II 48,3. 

Damer 

100 m: 1) Kerstin Andersson, IF Aland, 13,2 (nyn festspelsrekord ), 2) Kerstin 

SandStröm, IF Drott. 13,3, 3) Rita Mattsson, IF Aland, 13,4, 4) Gun Eriksson, Esbo 

IF, 13,5, 5) Inger Eklund, Esbo IF, 13,7, 6) Lille-Maj Strömberg, Esbo IF, 14,0. 

Höjd: 1) Beatrice Myllykoski, IF Aland, 149 (ny tt festspelsrekord), 2) Githa 

Backman, Esbo IF, 146, 3) Gun Eriksson, Esbo IF, 146, 4) Margitta Backlund, IF 

Drott, 135, 5) Kerstin Andersson, IF Äland, 135, 6) Ulla Vallendahl, IF Pedersöre 

Pojkarna, 130. 

Längd: 1) Gun Eriksson. Esbo IF, 535 (ny tt SFI- och festspelsrekord), 2) Lille 

Maj Strömberg, Esbo IF, 498, 3) Inger Eklund, Esbo IF, 480, 4) Margitta Backlund, 

IF Drott, 477, 5) Rita Matsson, IF Äland, 461, 6) Ulla Vallendahl, IF Pedersöre-Pojkarna, 

460. 

4x1OO m: 1) IF Aland 53,4 (Rita Mattsson, Beatrice Myllykoski, Margareta 

Ljunggren, Kerstin Andersson), 2) IF Drott 54,8, 3) Esbo IF 55,1. 

78 

SFI:s lestspel lör ungdom och pojkar i Borgå 22-23 juli 

Ungdomar 

100 m: 1) Nils Smedlund, Vasa IS, 10,9, 2) Ake Akerfeldr, Fiskars IF, 11,3, 3) 

Håkan Blomqvist, G & IF Akilles, 11,5, 4) Klaus Lindqvist, Ekenäs IF, 11,6, 5) 

Tage Boström, Hangö IK, 11,7, 6) Kurt Akren, Hangö IK, 11,8. 

400 m: 1) Harry Julin, Esbo IF, 51,1, 2) Bo Lundberg, IF Äland, 51,6, 3) 

Klaus Lindqvist, Ekenäs IF, 52,1, 4) Vide Sjöholm, Skogby IK, 53,0, 5) Ingmar 

Sundborg, IF Aland, 54,0, 6) Ulf Andersson, IK-32, 56,2. 

800 m: 1) Bo Lundberg, IF Aland, 1.5 7,0, 2) Ulf Andersson, IK-32, 1.59,8, 3) 

Ove Sjöholm, Helsingfors IFK, 2.00,4, 4) Nils Viberg, Skogby IK, 2.00,8, 5) Ingmar 

Sundborg, IF Aland, 2.06,0, 6) Johan Westerback, Hangö IK, 2.07,8. 

1.500 m: 1) Erik Pellas, IF Aland, 4.05,8, 2) Bo Rönnvall, IF D rott, 4.06,0, 3) 

Bengt Winqvist, Esbo IF, 4.06,9, 4) Lars-Erik Löfdahl, IF Drott, 4.12,2, 5) Bengt 

Grundfelt, Helsingfors IFK, 4.18,5, 6) Harry Karlama, IK-32, 4.21,0. 

3.000 m: 1) Erik Pellas, IF Äland, 8.59,2, 2) Lars-Erik Löfdahl, IF Drott, 9.03,4, 

3) Tarmo Kortelainen, Ekenäs IF, 9.15,0, 4) Per-Äke Mattsson, Kimito SF, 9.30,8, 

5) Lars Sederholm, IK-32, 9.59,8. 

110 m häck: 1) Christian Widen, IF Aland, 17,7, 2) Viking Brunell, Jeppo IF, 

18,0, 3) Hans-Erik Frey, G & IF Akilles, 18,8. 

Höjd: 1) Seppo Haavisto, Sibbo Vargarna, 184, 2) Erik Kallio, Helsingfors IFK, 

178, 3) 1. Helevä, IK-32, 175, 4) Leif Lagerström, IK-32, 170, 5) Jan-Erik Sven Iin, 

Vörå IF, 170, 6) Kaj Ekholm, IF Bromarf-Pojkarna, 170. 

Stav: 1) Viking Brunell, Jeppo IF, 360, 2) Hans Riska, Esbo IF, 360, 3) Boris 

Vassborr, IK Myran, 350, 4) Leif Lagerström, IK-32, 310. 

Längd: 1) Äke Äkerfeldt, Fiskars IF, 705 (SFI-juniorrekord), 2) Nils Smedlund, 

Vasa IS, 700, 3) Erik Kallio, Helsingfors IFK, 672 , 4) Seppo Haavisto, Sibbo 

Vargarna, 647, 5) Kurt Akren, Hangö IK, 639, 6) Boris Vassborr, IK Myran, 62 3. 

Kula: 1) Tapio Heinonen, G & IF Akilles, 12.35, 2) Per-Olof Nylander, Pernå 

Kamraterna, 12.08, 3) Per-Erik Hilden, Esbo IF, 11.93, 4) Krister Hästbacka, 

IK Myran, 11.91, 5) Per-Olof Dahlman, IF Äland, 11.73, 6) R. Rosbäck, IF 

Fyren, 11. 72. 

Diskus: 1) Tapio Heinonen, G & IF Akilles, 35.34, 2) H-E. Back, Jeppo IF, 

35.34, 3) Krister Hästbacka, IK Myran, 35.30, 4) Ingmar Nylund, IF Start, 34.77, 

5) K-E. NordStröm, Karis-Svartå IK, 34.49, 6) Viking Brunell, Jeppo IF, 33.66. 

Spjut: 1) Tor-Gunnar Grönroos, G & IF Akilles, 58.64, 2) Rainer Karlsson, 

G & IF Akilles, 52.39, 3) Ove Ohlström, IK-32, 47.12, 4) Kurt Akren, Hangö IK, 

46.27, 5) R. Rosbäck, IF Fyren, 45.41, 6) Kaj Lindström, Fiskars IF, 44.20, 

7) H-E. Back, Jeppo IF, 42.43. 

4x1OO m: 1) Hangö IK 46,5 (Kurt Akren, Johan Westerback, Tomy Karlsson, 

Tage Boström), 2) G & IF Akilles 46,6, 3) Ekenäs IF 46,8, 4) IF Aland 47,5, 5) 

Idronsklubben -32 48,4, 6) Helsingfors IFK 48,7. 

Pojkar 

100 m: 1) Per-Erik Mäkelä, Ekenäs IF, 12,0, 2) Gunnar Olander, Ekenäs IF, 

12,1, 3) Yngve Blomfeldt, Pernå Kamraterna, 12,2, 4) Jukka Helle, Ekenäs IF, 

12,2, 5) L. Lindroos, G & IF Akilles, 12,2, 6) Håkan Lindberg, IF Aland, 12,2. 

79

300 m: 1) Gunnar Olander, Ekenäs IF, 37,3, 2) Per-Erik Mäkelä, Ekenäs IF, 

37,6, 3) Yngve Blomfeldt, Pernå Kamraterna, 39,0, 4) Göran Valkeapää, Ekenäs 

IF, 40,4, 5) Timo Puumalainen, IK-32, 40,6, 6) Håkan Lindberg, IF Äland, 41,6. 

1.000 m: 1) Gunnar Olander, Ekenäs IF, 2.44,3, 2) Sune FrämIing, G & IF 

Akilles, 2.44,8, 3) Kaj Holmberg, Hangö IK, 2.46,0, 4) Roger Rautelius, Kimito 

SF, 2.47,2, 5) Lars Korsström, Esbo IF, 2.47,8, 6) Torsten Smedslund, Österby SK, 

2.48,0. 

110 m häck: 1) Sten Lampenius, Helsingfors IFK, 16,5, 2) Bengt Vähämäki, 

Vasa IS, 17,2,3) Bengt Grundfelt, Helsingfors IFK, 17,4,4) Göran Blomfeldt, Pernå 

Kamraterna, 18,1, 5) P. Lagerroos, Hangö IK, 21,8. 

Höid: 1) Kaj Höglund, Esbo IF, 173, 2) Lars Viklöv, IF Äland, 173, 3) 

Sten Lampenius, Helsingfors IFK, 170, 4) Ulf Ståhls, Lappträsk IF, 170, 5) 

Bengt Vähämäki, Vasa IS, 170, 6) C-G. Lindewald, Esbo lF, 170. 

Stav: 1) Lars Viklöv, IF Äland, 350, 2) G. Stenvall, Jeppo IF, 320, 3) Lars 

Tjäru, Gamlakarleby IF, 32 0, 4) Harry Wickström, Kyrkslätt IF, 310, 5) Håkan 

Nordqvist, Helsingfors IFK, 300, 6) R. Roth, Hangö IK, 280. 

Längd: 1) Gunnar Olander, Ekenäs IF, 639, 2) Erik Furu, GamlakarIeby IF, 

632, 3) Ulf Ståhls, Lappträsk IF, 618, 4) Nils Lindholm, IK-32, 616, 5) Bernt 

Grannas, Vörå IF, 593, 6) J-E. Ekblom, Malax IF, 592. 

Kula: 1) Mikael Sten, Malax IF, 13.53, 2) Harry Wickström, Kyrkslätt IF, 

13.05, 3) Tor-Erik Hägg, Vörå IF, 12.86, 4) Kaj-Erik Holmberg, Ekenäs IF, 12.69, 

5) Bengt Vähämäki, Vasa IS, 12.58, 6) Harry Bro, Jeppo IF, 11.72. 

Diskus: 1) Tor-Erik Hägg, Vörå IF, 44.26, 2) Bengt Juslin, Esbo IF, 35.54, 3) 

Yngve Blomfeldt, Pernå Kamraterna, 34.44, 4) Bjarne Andersson, G & IF Akilles, 

34.3 3, 5) Harry Bro, Jeppo IF, 34.15, 6) Kaj-Erik Holmberg, Ekenäs IF, 31.01. 

SPiut: 1) Harry Bro, Jeppo IF, 53.21, 2) Kurt Kääriäinen, Esbo IF, 49.42, 3) 

Erik Furu, Gamlakarleby IF, 49.12, 4) J-E. Ekblom, Malax IF, 48.68, 5) Lars 

Tjäru, Gamlakarleby IF, 47.99, 6) Torsten Smedslund, Österby SK, 43.02. 

4x 100 m: 1) Ekenäs IF 46,4 (Jukka Helle, Per-Erik Mäkelä, Göran Valkeapää, 

Gunnar Olander), 2) Hangö IK 47,3, 3) IF Äland 48,2, 4) Vörå IF 49,0. 

SFI-spelens vandringspris 1961 

Helsingfors IFK hemförde även i år Frihetspriset med 76 poäng, men Esbo IF 

överraskade stort och hade endast 10 poäng mindre i slutprotokollet. Esbo IF 

vann i stället kIart Hembygdspriset med 31 poäng före närmaste konkurrent 

IF Äland. 

Esbo IF :s frammarsch är markant i år, 66 poäng fick föreningens duktiga aktiva 

ihop mot 30 1960. G & IF Akilles 30 poäng i år (14 poäng 1960), Fiskars IF 

29 (14), Ekenäs IF 26 (13), Jeppo IF 19!f2 (2) och IF Start 19 (7) har även 

under den gångna säsongen gjort goda framsteg. 

1 poängtävlingen om Svensk-Finlands distriktspokal märks de ovannämnda NÄIDföreningarnas 

framsteg tydligt och NÄID har nu sammanlagt 49 poäng me ra än 

1960, därav i SFI-spelen för seniorer 40. Det är endast damerna, som på åländskornas 

och Drott-flickornas bekostnad gått tillbaka. 

Slutpoängen om SFI-spelens vandringspris 1961 är: 

Frihetspriset: 1) Helsingfors IFK 76, 2) Esbo IF 66, 3) Idrottsklubben -32 38, 

4) IF Äland 35, 5) Vasa IS 34%, 6) G & IF Akilles 30, 7) Fiskars IF 29, 8) IF 

Drott 28, 9) Ekenäs IF 26, 10) Jeppo IF 19%, 11) IF Start 19, 12) Munsala 

IFK 15, 13) IF Femman 14%, 14) Skogby IK 14, 15) IF Helsinge-Adas och Larsmo 

IF 11, 17) Gamlakarleby IF 10!f2, 18) Hangö IK 9, 19) IK Myran 7, 20) IK Kronan 

och Vörå IF 6, 22) IF Länken och Pernå Kamraterna 5, 24) IF Pedersöre-Pojkarna 4, 

25) Malax IF och Sibbo Vargarna 3, 27) IF Kraft, IF Srandard, Kyrkslätt IF och 

Oravais IF 2, 31) Esse IK och Lappträsk IF 1. 

Sedan 1918 har man tävlat 40 gånger om Frihetspriset och Helsingfors IFK har 

vunnit 22, Idrottsklubben -32 11 och Kronohagens IF 7 gånger .. 

Hembygdspriset: Samma poängberäkning som ovan, men Helsmgfors-klubbarna 

IFK och IK-32 borträknas. 1) Esbo IF 66, 2) IF Äland 35, 3) Vasa IS 34% o. s. v. 

Esbo IF fick sin första inteckning i detta pris, som vinnes tilI eget efter fem 

inteckningar. GamlakarIeby IF och G & IF Akilles har fyra inteckningar, Vasa IS 

2 och Karis IK, Äbo IFK, Terjärv US samt IF Äland samdiga en inteckning i 

priset som vandrat sedan 1945. 

Svensk-Finlands SFI-pokal. Sa=a poängberäkning som för Frihets- och Hembygdspriset, 

men även de tre bästa damerna medräknas i denna tävling mell.an 

distrikten. NÄID tog sin fjärde inteckning i följd. Ärets poäng fördelades eniJgt 

följande (motsvarande siffror 1960): 

NÄID öID ÄID 

Seniorer .. . . ..... .. . . . 241 (201) 135 (164!f2) 15 (29%) 

Juniorer ... . . .. . . .... 88 ( 72) 36 ( 49 ) 20 (22 ) 

Damer ........ . . .. . 10 ( 17) 4 ( 1 ) 10 ( 6 ) 

Sammanlagt 339 (290) 175 (2 14!f2) 45 (57!f2) 

Damernas pokal: Esbo IF tog sin tredje seger i följd och hemförde därmed 

trofen för alltid. Ärets poäng: 1) Esbo IF 35, 2) IF Äland 29%, 3) IF Drott 15 !f2, 

4) IF Pedersöre-Pojkarna 2. 

Låftman-pokalen: Lars Juselius, Munsala IFK erhöll priset för ett år framåt för 

sin seger på 1.500 m i SFI-spelen. 

KURSVERKSAMHETEN 1 FRIIDROTT 1. 10. 1960-30. 9. 1961 

Distrikten hade detta år större möjligheter än tidigare att planera sin kurs- och 

instruktionsverksamhet. Speciellt i Nyland-Äboland har man haft goda möjligheter 

att erhålla tränare och insrruktörer samt specialmedhjälpare. Verksamheten har 

koncentrerats till centrala orter i kretsarna och de bättre och utvecklingsdugliga 

har samlats tilI träningsläger på Solvalla. Grundkurser för föreningsinstruktörer har 

åte hållits i samdiga distrikt och vidareutbildning för dessa samt tränarkurser har 

påbörjats. Samtidigt strävar man tiIl att ge de aktiva en så personlig instruktion som 

mÖjligt. 

Förbundstränare har varit Henry Johansen och Karl Wikström. Den senare, som 

var verksam inom Österbottens ID, avgick på egen begäran den 31. 12. 1960 och 

någon ersättare kunde tyvärr inte erhållas. Kalervo af U rsin har flitigt verkat 

inom NÄID som tränare och därtiII har NÄID bi. a. anlitat Osvald Mildh och 

Torbjörn Lassenius som specialtränare. Distrikten och föreningarna har därtilI egna 

instruktörer, men då detta skrives i slutet av oktober kan ännu inte en detaljerad 

rappoft över instruktionsverksamheten erhålIas. Efter kompletteringar kommer de 

siffror, som nu anges, att öka. 

80 


81

Arrangör Kursens art St. Delta- Dagar Arbecsgare 

SFI Träningsläger ....... .. ..... .. 3 41 16 211 

NAID T räningsläger 7 118 25 290 

NAID-föreningar Träningsläger .............. . 5 60 11 134 

NAID Inscruktörs- och tränarkurser 3 41 21 191 

NAID Teknikläger för pojkar 2 45 7 158 

NAID Råd plägningar ........ 4 64 4 64 

ÖID-föreningar Träningsläger .. .. ...... 1 2 5 10 

ÖID Inscruktörskurs .. . . .. .. 1 33 15 267 

öID Teknikläger ....... ..... . . . 1 31 3 93 

AID Instruktörskurs . . , . . . , . . . . . . . 1 11 9 99 

Sammandrag 

Svenska Finlands ldroccsförbund ........ . ... . . 3 41 16 211 

Nyland-Abolands ID .. . ...... 21 328 68 837 

Österbottens ID ... .. ..... 3 66 23 · 370 

Alands ID ........ . .. 1 11 9 99 

Sammanlagt 28 446 116 1.517 

1959-1960 4 109 23 704 

INSTRUKTIONSVERKSAMHETEN 1 FRIIDROTT 1. 10. 1960-30. 9. 1961 

Dagar Seniorer Juniorer Damer Inalles Timmar Arbetstimmar 

1.759 10.908 26.230 9.176 46.314 4.231 94.344 

KLASS1F1CERADE AKT1VA 1 SFI 1961 

Förbundet har fått en scormästare i Henrik HelIen, medan Jorma Ehrscröm, Per 

Olof Jonasson och Gösta Lithen förnyat mästarklassfordringen. Nya A-klassare för 

året är: Erkki Guseff, Harry Julin, Jorma Rouko, Nils Smedlund och Ake Akerfeldt. 

Av distrikten uppvisar Nyland-Aboland ecc glädjande uppsving. 

Seniorer 

Stormästare: Henrik Hellen, (ny), Helsingfors 1FK, höjd 208. 

Mästarklass: Jorma Ehrström, IK Hellas, 100 m 10,7 och 200 m 21,8, Gösta 

Lithen, IF Femman, 800 m 1.51,0, Per-Olof Jonasson, 1K-32, stav 445. 

A-klass: Nils Smedlund (ny), Vasa 1S, 100 m 10,8, 200 m 22,4 och längd 706, 

Ake Akerfeldt (ny), Fiskars IF, 100 m 10,9, 200 m 22,5 och längd 705, Per Fagerström, 

Larsmo IF, 100 m 10,9, Rolf Bäckmark, Helsingfors 1FK, 400 m 49,2 och 

800 m 1.5 3,1 , Karl Gustaf Kunnas, 1F Drocc, 400 m 49,9 och 400 m häck 55,0, 

Jorma Rouko (ny), Helsingfors 1FK, 800 m 1.54,0, Allan Korpi, Mariehamns IFK, 

3.000 m 8.21,8, 5.000 m 14.34,8, 10.000 m 31.12,4 och 3.000 m hinder 9.14,6, 

Bruno Holmroos, Ekenäs IF, 25.000 m 1.21.19,0 och maraton 2.29.54,0, Sune 

Kevin, Skogby IK, 110 m häck 15,2, 200 m häck 25,0 och 400 m häck 55,1, 

82 

Harry Julin (ny), Esbo IF, 200 m häck 25,3, Sven Laine, IK-32, 3.000 m hinder 

9.20,0, Stig Bäcklund, IF Start, längd 707 och 3-steg 14.96, Ake Envik, Munsala 

IFK, diskus 4 7.96, Erkki Guseff (ny), Helsingfors IFK, spjut 70.76, Stig Nymander, 

1K-32, 10-kamp 5.900 poäng, Torbjörn Lassenius, Helsingfors IFK, 10- 

kamp 5.583 poäng. 

Damer 

A-klass: Gun Eriksson, Esbo 1F, 80 m häck 12,4, längd 535 och 5-kamp 3.647 

poäng, Beacrice Myllykoski, Sunds IF, höjd 152, Siv Maccsson (ny), Esbo 1F, höjd 150. 

1 ndividuellt 

Scormästare 

Mästarklassare 

A-klassare ....... . 

B-klassare 

Sammanlagt 

Poäng 

Klassificerade seniorer i SFI 1961 

(mocsvarande siffror 1960) 

NAID 

1 ( - ) 

1 ( 3) 

11 ( 7) 

37 ( 33) 

50 ( 43) 

119 (102) 

ÖID 

(-) 

2 ( 2) 

4 ( 3) 

25 (30) 

31 (3 5) 

72 (79) 

AID 

(- ) 

(-) 

1 ( 1) 

3 ( 6) 

4 ( 7) 

9 (15) 

Summa 

1 ( -) 

3 ( 5) 

16 ( 11) 

65 ( 69) 

85 ( 85) 

200 (196) 

Stafettlag 

Mästarklass (1) (-) (-) 1) 

A-klass 4 (1) 2 ( 2) (-) 6 ( 3) 

B-klass 9 ( 7) 4 ( 8) 2 ( 1) 15 ( 16) 

Sammanlagt 13 (9) 6 (10) 2 ( 1) 21 ( 20) 

Poäng 30 ( 22) 14 (22) 4 ( 2) 48 ( 46) 

Poäng ges enligt följande (=klassificeringspoäng): 7 för scormästare, 5 för mästar-, 

3 för A- och 2 för B-klassresulcat. C-klassresulcat, som ince är med i vårt sammandrag, 

ger 1 poäng. 

Representation i landskamper 

Förbundet har hafc nio landskapsrepresencanter i år, av dessa har fyra enbart 

medverkat i juniorlandskamper. Henrik Hellen har deltagit i alla fyra landskamper 

samt dessurom varit representanc i nordiska mästerskapen, Jorma Ehrström har 

cre senior- (skadad under Sverige-kampen) och en juniorlandskamp samt NM, Gösta 

Liehen och Per-Olof Jonasson har båda medverkat i en landskamp och NM och 

Allan Korpi i en landskamp. Juniorerna är alla, med undantag för Karl-Gustaf 

Kunnas, debutancer för året och deras mericlista är: Nils Smedlucd cre oth Ake 

Akerfeldt 2 landskamper samt Harry Julin och Kunnas en landskamp. 

Ungdomslandskampen Östtyskland-Polen-Dan1llark-Norge-Sverige-Finland 

R ostock, Östtyskland 15-16 juli: 

100 m: 6) Nils Smedlund, Vasa 1S, 11,5. 

200 m: 6) Ake Akerfeldt, Fiskars IF, 22,5. 

Svensk stafecc: 6) Finland 1.58,4 (Smedlund och Akerfeldt medverkade) 

83

.. 

Finland-Italien och Finland-Östtyskland 24-25. 7. i Helsingfors.~ 

100 m: 6) Jorma Ehrscröm, IK Hellas, 11,0. 

1.500 m: 5) Gösta Lithen, IF Femman, 3.5 1,1. 

Höjd: 2) Henrik Hellen, Helsingfors IFK, 201. 

Stav: 3) Per-Olof Jonasson, IK-32, 430. 

4X100 m: 3) Finland 41,5 (Ehrström medverkade). 

Finland-Västtyskland 26-27.8. i Helsingfors: 

100 m: 6) Jorma Ehrström, IK Hellas, 11,0. 


5.000 m: 5) Allan Korpi, Mariehamns IFK, 14.44,2. 


4X 100 m: 2) Finland 48,6 (Ehrscröm medverkade). 

Ungdomslandskampen Norge-Sverige-Finland 26-27.8. i Giövik, Norge: 

100 m: 3) Nils Smedlund, Vasa IS, 11,0. 

200 m: 4) Nils Smedlund, Vasa IS, 22.5, 6) Ake Akerfeldt, Fiskars IF, 22,7. 

400 m häck: 6) Harry Julin, Esbo IF, 56,6. 

4X 100 m: 3) Finland 42,4 (Smedlund och Akerfeldt medverkade). 

Svensk stafett: 3) Finland 1.59,5 (Smedlund medverkade). 

Bo Lundberg, IF Fram, var reserv på 800 m. 

Ungdomslandskampen Finland-Polen 2-3.9. i Varkaus: 

100 m: 1) Nils Smedlund, Vasa IS, 10,9, 2) Jorma Ehrström, IK Hellas, 11,0. 

200 m: 3) Nils Smedlund, Vasa IS, 22,4. 

400 m: 4) Karl Gustaf Kunnas, IF Drott, 50,2. 

Svensk stafett: 2) Finland 1.5 7,3 (Smedlund och Kunnas medverkade) . 

Sverige-Finland 9-10.9. i Stockholm: 


Jugoslavien-Finland 30. 9.-1. 10. i Belgrad, Jugoslavien: 


4X100 m: 1) Finland 41,8 (Jorma Ehrström, IK Hellas, medverkade). 

Nordiska mästerskapen 31. 7.-1. 8. i Oslo, Norge: 

84 

100 m: 4) Jorma Ehrström, IK Hellas, 10,8 (i försöken 10,7). 

200 m, försök: 5) Jorma Ehrström, IK Hellas, 22,3. 

800 m: 6) Gösta Lithen, IF Femman, 1.51,0. 


Stav: 3) Per-Olof Jonasson, IK-32 och Kjell Hovik, Norge, 445. 

4X 100 m: 2) Finland 41,5 (Ehrström medverkade). 

FINLÄNDSKA MÄSTERSKAPEN 

Arets finländska mästerskap gay 40 procenc bäme utdelning än för ett år 

sedan och efter en paus på tre år fick förbundet åter en finländsk seniormästare 

genom Henrik Hellen, Helsingfors IFK. Av föreningarna samlade HIFK mest poäng, 

19, men Esbo IF, 18, hotade starkt. 

FM i terräng 28. 5. i Helsingfors: 

Seniorer, 5 km: 10) Sven Laine, IK-32, 16.05,0, 18) Allan Korpi, Mariehamns 

IFK (IF Aland), 16.20,0, 25) Valfrid Monchen, Helsingfors IFK, 16.37,0, 39) 

Stig Dahlfors, IF Femman, 17.08,0, 48) Olof Blomqvist, Helsingfors IFK, 18.55,0. 

Seniorer, 10 km: 12) Oskar Back, IF Femman, 33.41,0. 

Ungdomar, 5 km: 12) Lars-Erik Lövdahl, IF Drott, 17.19, 43) Rainer Rönn, 

Helsingfors IFK, 18.5 7, 44) Björn Grundfelt, Helsingfors IFK, 19,02, 45) Ove 

Sjöholm, Helsingfors IFK, 19.15, 46) Roland Lindqvist, Helsingfors IFK, 19.24. 

Lag: 7) Helsingfors IFK 63 poäng. 

Poikar 2,5-3 km: 25) Bengt Grundfelt, Helsingfors IFK, 9.17,0. 

FM i stalett 1-2. 7. i Vasa: 

4 X 400 m, försök: IF Drott, 3.28,6, utslaget. 

4X800 m: 4) Helsingfors IFK 7.49,6 (Rolf Bäckmark, Valfrid Monthen, Tom 

Kurppa, Jorma Rouko), 7) IF Femman 7.59,3. 

4X1.500 m: 5) Helsingfors IFK 16.25,6 (Rolf Bäckmark, Valfrid Monthen, Tom 

Kurppa, Jorma Rouko). 

Pojkar, 4 X 100 m försök: 6) Vörå IF 48,4. 

FlI1 i mångkamper och maraton 8-9. 7. i Valkeakoski: 

Maraton: 6) Bruno Holmroos, Ekenäs IF, 2.29.54,0. 

10-kamp: 4) Johan Lindholm, Ingå IF, 4.915. 

5-kamp, damer: 3) Gun Eriksson, Esbo IF, 3.466. 

6-kamp, pojkar: 6) Gunnar Olander, Ekenäs IF, 3.272. 

FM lör ungdomar 5-6. 8. i Aho: 

100 m: 1) Nils Smedlund, Vasa IS, 11,1, 3) Äke Äkerfeldt, Fiskars IF, 11,3. 

200 m: 1) Nils Smedlund 22,6, 2) Ake Akerfeldt 22,9. 

800 m: 2) Bo Lundberg, IF Fram, 1.56,5, 7) Ulf Andersson, IK-32, 2.01,7. 

3.000 m: 7) Bengt-Valter Winqvist, Esbo IF, 8.45,0, 8) Lars-Erik Lövdahl, IF 

Drott, 8.56,0. 

400 m häck: 1) Harry Julin, Esbo IF, 55,9. 

Längd: 3) Ake Äkerfeldt 683. 

Poikidrottsdagarna 5-6.8. i Tavastehus: 

300 och 1.000 m: Herbert Walther, IK-32, utslagen i försöken. 

75 m häck: 5) Sten Lampenius, Helsingfors IFK, 11,2. 

200 m häck, försök: 3) Sten Lampenius 29,4. 

Stav: Lars Viklöv, Mariehamns IFK (IF Aland) började på 340, men klarade 

ince höjden. 

3-steg: 19) Nils Lindholm, IK-32, 12.68. 

Diskus: Tor-Erik Hägg, Vörå IF, 43 .87. 

85

Flickidrottsdagarna 6. 8. i Mäntsälä: 

100 m: 4) Kerstin Andersson, Eckerö IK (IF Äland) 13,5 (13,1 försöken ). 

Höjd: 3) Githa Backman, Esbo IF, 146. 

' 

Längd: 2) Margitta Backlund, IF Drott, 492. 

Kula: 3) Margitta Backlund, IF Drott, 10.34. 

Kaleva-spelen 12-13. 8. i St Michel: 


200 m: 2) Jorma Ehrström 21,8. 

400 m: 5) Rolf Bäckmark, Helsingfors IFK, 49,2, 6) Karl-Gustaf Kunnas IF 

Drott, 50,3. - Försök, heat 111: 5) Jorma Rouko, Helsingfors IFK 51 O. ' 

800 m: 4) Gösta Lithen, IF Femman, 1.52,1, 6) Rolf Bäckrnark i .53,i. Försök, 

heat 1: 6) Jorma Rouko l.55,9. 

5.000 m: 3) Allan Korpi, Mariehamns IFK (IF Äland), 14.34,8. 

10.000 m: 8) Bruno Holmroos, Ekenäs IF, 31.29,8. Allan Korpi avbröt. 

110 m häck, försök, heat III: 4) Sune Kevin, Skogby IK, 15 ,6. 

400 m häck, försök, heat II: 6) Sune Kevin 56,2. 

3.000 m hinder: Sven Laine, IK-32, avbrö.t. 

Höjd: 1) Henrik Hellen, Helsingfors IFK, 208 (SFI·rekord). 

Stav: 4) Per·Olof Jonasson, IK-32, 440. 

3-steg, kvalificering: 14) Stig Bäcklund, IF Start, 14.23. 

Spjut: 8) Erkki Guseff, Helsingfors IFK, 66.8l. 

Damer: 

80 m häck: 4) Gun Eriksson, Esbo IF, 12,9. 

B - mästerskape1~ 12-13. 8. i Kurikka: 

400 m: 5) Guy Mattsson, Helsingfors IFK, 51,9. 

Höjd: 3) Georg Lång, IF Femman, 189. 

Längd: 3) Erik Ellfolk, IF Länken, 676. 

. 3-steg: 4) Taisto Penttinen, G & IF Akilles, 14.04. 

SFI·poälg i FM.tävlingarna 1961 (1960) 

NÄIO ÖIO ÄLAND 

Terräng .......... (-) (-) ( 5) 

Stafett 5 ( 5) (-) (- ) 

Mångkamp o. maraton 9 ( 1) (-) (- ) 

Ungdomar 23 ( 9) 14 (20) 5 (- ) 

Pojkar 2 ( 8) 3 (- ) (- ) 

Flickor ........ 4 (- ) 9 (- ) 3 (- ) 

Stora-FM . . . . . . . . . 13 (16) 13 ( 7) 4 (- ) 

Damer 3 (- ) (- ) (- ) 

B-mästerskapen 5 (17) 8 (- ) (- ) 

Sammandrag 64 (56) 47 (27) 13 ( 5) 

Poä11g mellan fö reningama 

Summa 

( 5) 

5 ( 5) 

9 ( 1) 

42 (29) 

5 ( 8) 

16 (-) 

30 (23) 

3 (-) 

13 (1 7) 

123 (88) 

1) Helsingfors IFK 19, 2) Esbo IF 18, 3) Vasa IS 14, 4) Fiskars IF och IF 

Äland 13, 6) IF Drott 10, 7) IK Hellas 9, 8) IF Femman 7, 9) IK Länken 4, 

10) G & IF Akilles, IdrottSklubben -32, Ingå IF, Skogby IK och Vörå IF 3 15) 

Ekenäs IF 2. 

' 

86 

FRIIDROTTSSERIEN 1961 

SFI-serien samlade som under tidigare år ett sCOrt intresse i Österbottens ID, 

medan föreningarna i Nyland-Äbolands ID inte på samma sätt uppmärksammade 

serien som under början av 1950-talet. 1 ÖID hade klassindelningen utökats med 

en elitserie, som samlade 6 lag, A·serien hade 8 och B-serien 6 medverkande 

föreningar. 1 huvudfinalen (SFI-final hölls inte i år) försvarade Vasa IS sin fjolårsseger 

efter 84-77 mot IF Drott, Jeppo IF vann över Gamlakarleby IF i 

A·serien och i B-serien var Larsmo IF bäst. 

A-serien i NÄID avgjordes som triangelkamp, där Helsingfors IFK vaI 9 poäng 

bättre än Esbo IF, som isin tur slog lK-32 med 12 poäng. Segrarna i de olika 

kretsarna gick tili semifinalerna i B·serien, där Skogby IK som ny förening 

nådde finalplats, men besegrades sedan av G & IF Akilles. 

HIFK 

Esbo IF 

IK-32 

A-serien 

2 2 0 0 178Y2-143Y2 4 

2 1 0 1 162Y2-143% 2 

2 0 0 2 142 -180 0 

Resultat: Helsingfors IFK-Esbo IF 

85-76, HlFK-Idrottsklubben -32 

93%-67%, Esbo IF-IK-32 86 Y2- 

74Y2 . 

Drott 

MIFK 

Myran 

N orra zonen 

N yland-Abolands ID 

Österbottens ID 

Elitserien 

Final: IF Drott-Vasa IS 77- 84 

2 2 0 0 170-153 4 

2 1 0 1 161-152 2 

2 0 0 2 153-169 0 

Remltat: IF Drott-Munsala IFK 

86-76, IK Myran-Drott 77- 84, 

Munsala IFK- IK Myran 85- 76. 

B-ser;en 

1) G & IF Akilles 

2) Skogby IK 

3) IF Helsinge-Atlas och Pargas IF 

Final: Akilles-Skogby IK 40-24. 

Semifinaler: Akilles-IF Helsinge 

Atlas 37%-26Y2, Pargas IF-Skogby 

IK 30-34. 

Södra zotlen 

VIS 2 1 1 0 179%-142 % 3 

Femman 2 1 1 0 166%-130Y2 3 

Länken 2 0 0 2 112 -185 0 

Resultat: IF Femman-Vasa IS 80 % 

- 80Y2, Vasa IS-IF Länken 99-62, 

IF Länken- IF Femman 50-86. 

Omspel: IF Femman-Vasa IS 78 

- 83 . 

87

Norra zonen 

GIF 4 4 0 0 342%-302% 8 

P-P 4 3 0 1 333%- 311% 6 

Esse 4 2 0 2 319 -323 4 

TUS 4 1 0 3 329 - 315 2 

Kronan 4 0 0 4 285 -357 0 

Resultat: Gamlakarleby IF-IK Kronan 

88- 73, Terjärv US-IF Pedersöre-Pojkarna 

79- 82, Esse IK-GIF 

76-85, IF P-P-Kronan 91-70, GIF 

-IF P-P 88%-73%, Kronan-TUS 

70--91, TUS-GIF 80--81, IF P-P 

Esse 87-74, Kronan-Esse 72-87, 

Esse-TUS 82-79. 

LIF 

OIF 

IF St 

A-serien 

Final: Gamlakarleby IF-Jeppo IF 77-84 

B-serien 

Jeppo 

NIK 

Vörå 

Final: Larsmo IF-IF Kraft 35-29 

Norra zonen 

2 2 0 0 80--52 4 

.. 2 1 0 1 57-68 2 

2 0 0 2 56-73 0 

Resultat: Larsmo IF-IF Standard 42 

- 26, Standard-Oravais IF 30--31, 

Oravais-Larsmo 26-38. 

Dis triktsmäs terskapen 

NYLAND-ABOLANDS ID 

Södra zonen 

2 2 0 0 180--126 4 

2 1 0 1 155-163 2 

2 0 0 2 132-178 0 

Resultat: Vörå IF-Jeppo IF 59- 

90, Jeppo IF-Nykarleby IK 90--67, 

Nykarleby IK-Vörå 88- 73. 

Södra zonen 

Kraft 2 2 0 0 75-56 4 

Tjöck 2 1 0 1 61-71 2 

Kamp 2 0 0 2 6 0~69 0 

Resultat: IK Kamp--IF Kraft 28- 

36, Tjöck IK-IK Kamp 33- 32, IF 

Kraft-Tjöck 39-28. 

DM i terräng 11. 5. i Ekenäs, arr. Ekenäs IF: 

Seniorer, 6 km: 1) Sven Laine, berg, Skogby IK, 9.30,7, 3) Per-Ake 

IK-32, 19.41,0, 2) Bruno Holmroos, Mattsson, Kimito SF, 9.36,8. 

Ekenäs IF, 20.15,0, 3) P. Laihonen, 

Hangö IK, 21.34,8. 

Sniorer, 3 km: 1) Valfrid Monthen, 

HIFK, 9.12,8, 2) Tage Dahlström, 

Ekenäs IF, 9.31,0, 3) Aarni Pitkänen, 

Esbo IF, 9.37,3. 

Ungdomar, 3 km: 1) Tarmo Kortelainen, 

Ekenäs IF, 9.30,6, 2) Nils Wi- 

88 

Poikar, 2 km: 1) Gunnar Olander, 

Ekenäs IF, 6.23,3, 2) Sune Främling, 

Akilles, 6.25,8, 3) Lars Korsström, 

Esbo IF, 6.27,7. 

Lagtävling: 1) Ekenäs IF, platssiffra 

5, 2) Hangö IK, 9, 3) Idrottsklubben 

-32, 10. 

Ungdomar: 

DM för juniorer 17-18. 6. i Nickby, arr. Sibbo Vargarna: 

100 m: 1) Ake Akerfeldt, Fiskars 

IF, 11 ,4, 2) H åkan Blomqvist, Akilles, 

11 ,5 , 3) Oiva Akerfeldt, Fiskars IF, 

11,6. 

200 m: 1) Ake Akerfeldt 24,7, 2) 

Harry Julin, Esbo IF, 25,2, 3) Klaus 

Lindqvist, Ekenäs IF, 25,3. 

400 m: 1) Harry Julin 51,9, 2) 

Klaus Lindqvist 52 ,8, 3) Harry Karlama, 

IK-32, 54,1. 

800 m: 1) Harry Karlama 2.10,4, 

2) Ove Sjöholm, HIFK, 2.12,0, 3) 

Göran Björkman, Esbo IF, 2.12,2. 

1.500 m: 1) Nils Wiberg, Skogby 

IK, 4.20,2, 2) Lars Sederholm, IK- 

32, 4.21,2, 3) Tarmo Kortelainen, Ekenäs 

IF, 4.23,2. 

3.000 m: 1) Bengt-Valter Winqvist, 

Esbo IF, 9.29,2, 2) Tarmo Kortelainen 

9.35,2, 3) Lars Sederholm 10.06,0. 

110 m häck: 1) Harry Julin 17,8, 

2) Kristian Ekblom,.· HIFK, 18,5, 3) 

1. Backström, Sibbo Vargarna, 20,0. 

400 m häck: 1) Harry Julin 59,8, 

2) Harry Karlama 60,6, 3) Ove Sjöholm 

67,1. 

Höjd: 1) Erik Kallio, HIFK, 179, 

2) Jorma Helevä, IK-32, 179, 3) Seppo 

Haavisto, Sibbo Vargarna, 179. 

Stav: 1) Guy Holmberg, IK-32, 270, 

2) B. Backman, Karis-Svartå IK, 260. 

Längd: 1) Ake Akerfeldt 665, 2) 

Seppo Haavisto 660, 3) Erik Kallio 

635. 

3-steg: 1) Erik Kallio 13.29, 2) Nils 

Akerfelt, Ekenäs IF, 12.82, 3) Sten 

Lindgren, HIFK, 12.15. 

KIIla: 1) Tapio Heinonen, Akilles, 

12.80, 2) Per-Erik Hilden, Esbo IF, 

12.71, 3) Kaj Lindström, Fiskars IF, 

12.27. 

Diskus: 1) Tapio Heinonen 31.92, 

2) Per-Erik Hilden 29.57, 3) 1. Backström 

26.53. 

Spj,tt: 1) Tor-Gunnar Grönroos, 

Akilles, 52.90, 2) Kaj Lindström 49.60, 

3) Rainer Karlsson, Akilles, 49.15. 

Poikar: 

100 m: 1) Per-Erik Mäkelä, Ekenäs 

IF, 11,6, 2) Gunnar Olander, Ekenäs 

IF, 11,6, 3) Ulf-Christer Grönlund, 

HIFK, 11,9. 

300 m: 1) Gunnar Olander 38,6, 

2) Göran Valkeapää, Ekenäs IF, 40,2, 

3) Timo Puumalainen, IK-32, 40,2. 

1.000 m: 1) Sune Främling, Akilles, 

2.46,5, 2) Torsten Smedslund, Österby 

SK, 2.47,0, 3) Kaj Holmberg, 

Hangö IK, 2.47,2. 

110 m häck: 1) P. Lagerroos, Hangö 

IK, 18,1, 2) Walter Stenius, Pargas 

IF, 19,5, 3) R. Högström, Bromarf 

Pojkarna, 20,5. 

H öid: 1) Kaj Höglund, Esbo IF, 

174, 2) Harry Wickström, Kyrkslätt 

IF, 159, 3) C. Andersson, HIFK, 159. 

Stav: 1) O. Männikkö, Fiskars IF, 

27 0, 2) Mikael Nordqvist, HIFK, 270, 

3) Rainer Roth, Hangö IK, 260. 

Längd: 1) Gunnar Olander 643, 2) 

Kaj Höglund 62 7, 3) Hans Johansson, 

Akilles, 596. 

3-steg: 1) Nils Lindholm, IK-32, 

12.29, 2) Timo Maliniemi, HIFK, 

12.15, 3) Jukka Helle, Ekenäs IF, 

11.86. 

Kula: 1) Harry Wickström 12.91, 

2) Kaj-Erik Holmberg, Ekenäs IF, 

12.64, 3) T. Olenius, Sibbo Vargarna, 

12.43. 

Diskus: 1) Bengt Juslin, Esbo IF, 

38.09, 2) Bjarne Andersson, Akilles, 

35.98, 3) T. Olenius 33.5 0. 

Spjttt: 1) Kaj-Erik Holmberg 46.5 6, 

2) Kurt Kääriäinen, Esbo IF, 46.31, 

3) T. Olenius 40.50. 

89

~-~ ---~ -- - ------- - - - 

DM /ör seniorer 15-16. 7. i Pargas, arr. Pargas IF: 

100 m: 1) H åkan Blomqvist, Akilles, 

11 ,4, 2) Guy Mattsson, HIFK, 

11,5, 3) Karl Nyqvist, IF Helsinge 

Atlas, 11.5. 

200 m: 1) Guy Maccsson 23,1, 2) 

Håkan Blomqvist 23,2, 3) Jorma Rouko, 

HIFK, 23,7. 

400 m: 1) Rolf Bäckmark, HIFK, 

49,9, 2) Jorma Rouko, 51,2, 3) Harry 

Julin, Esbo IF, 51,3. 

800 m: 1) Tage Dahlström, Ekenäs 

IF, 1.55,2, 2) Aarni Pitkänen, 

Esbo IF, 1.5 7,6, 3) Hans Lönnqvist, 

Fiskars IF, 2.06,0. 

1.500 m: 1) Tage Dahlström 4.01,6, 

2) Aarni Pitkänen 4.04,4, 3) Reino 

Vasström, Fiskars IF, 4. 14,4. 

5.000 m: 1) Reino Vasström 15.49.0, 

2) Hans Illman, Fiskars IF, 16.39,2 . 

110 m häck: 1) Sune Kevin, Skogby 

IK, 15,7, 2) Torbjörn Lindberg, 

HIFK, 17,0, 3) Tryggve Lindqvist, 

Pargas IF, 17,1. 

400 m häck: 1) Sune Kevin 55,1, 

2) Harry Julin 57,0, 3) Stig Nymander, 

IK-32, 60,0. 

Höid: 1) Erik Kallio, HIFK, 178, 

2) Carl-Anders Gustafsson, IF HeI-. 

singe-Atlas, 175, 3) Tryggve Lindqvist 

170. 

Stav: 1) Reijo Rasimus, Esbo IF, 

380, 2) Urpo Sandholm, Pargas IF, 

380, 3) Rolf Sjögren, Esbo IF, 370. 

Längd: 1) Stig Bäcklund, IF Sure, 

662, 2) Erik Kallio 637, 3) Taisto 

Penttinen, Akilles, 636. 

3-steg: 1) Stig Bäcklund 14.39, 2) 

Taisto Penttinen 13.59, 3) Erik Kallio 

13. 16. 

Kuta: 1) Erkki Juurinen, Esbo IF, 

13.69, 2) Bengt Hagman, Esbo IF, 

13.36, 3) Johan Lindholm, Ingå IF, 

12.91. 

Diskus: 1) Bengt Hagman 43.56, 2) 

Bengt Grönberg, Esbo IF, 43.22, 3) 

Per Wickström, Esbo IF, 40.39. 

Slägga: 1) Leif Bojers, Akilles, 

42.97, 2) Per Wickström 42.70, 3) 

Bengt Hagman 39.78. 

SPiut: 1) Erkki Guseff, HIFK, 

70.76, 2) Tor-Gunnar Grönroos, Akilles, 

56.30, 3) Yngve N yman, Fiskars 

IF, 53.61. 

DM i m!'mgkamp och indivtduellt Ii)'r damer 19-20. 8. i Strömfors. 

lO-kamp, seniorer: 1) Johan Lindholm, 

Ingå IF, 4.268 (12,4 - 573 

- 12.8 5 - 160 - 6 1,2 - 18,5 - 

36.06 - 310 - 45.90 - 5.01,8), 2) 

Carl-Anders Gustafsson, IF Helsinge 

Atlas, 4.080, 3) Karl-Olof Mannström, 

Österby SK, 4.029. 

10-kamp, ungdomar: 1) Seppo Haavisto, 

Sibbo Vargarna, 3.909 (11,8 - 

634 - 11.1 7 - 185 - 59,0 - 20,2 

- 25.39 - 300 - 35.00 - 6.12,5), 

2) Kurt Akcen, Hangö IK, 3.725, 3) 

Stig-Olof Nordström, Ingå IF, 2.949. 

6-kamp, pojkar: 1) Fjalar Wikström, 

Pargas IF, 2.432 (150 - 12,9 

90 

arr. Ström/ors SK: 

- 12.29 - 542 - 33.84 - 42,6), 

2) Torsten Smedslund, Österby SK, 

2.322, 3) Walter Stenius, Pargas IF, 

2.236. 

5-kamp, damer: 1) Gun Eriksson, 

Esbo IF, 3.359 (9.09 - 140 - 29,7 

- 13,5 - 478), 2) Lille-Maj Strömberg, 

Esbo IF, 2.959, 3) Solveig Sjösredt, 

HIFK, 2.485. 

Damer, individuellt: 

200 m: 1) Gun Eriksson, Esbo IF, 

29,7, 2) Barbro Hellner, Srrömfors SK, 

29,7, 3) Lille-Maj Strömberg 30,8. 

80 m häck: 1) Gun Eriksson 13,5, 

2) Lille-Maj Strömberg, Esco IF, 14,5, 

3) Solveig Sjöstedt, 15,7 . 

Höid: 1) Gun Eriksson 140, 2) 

Lille-Maj Strömberg 130, 3) Solveig 

Sjöstedt 125. 

DM 

Längd: 1) Lille-Maj Strömberg 482, 

2) Gun Eriksson 482, 3) Barbro H ellner 

435. 

Kuta: 1) Astrid Skräddars, Strömfors 

SK, 9.58, 2) Gun Eriksson 9.09, 

3) Solveig Sjöstedt 8.57. 

hindertöptring 24. 9. i Borgå, arr. G & 1F Akilles: 

Ungdomar 

1.500 m, u1lgdomar: 1) Kaj Vesterho1m, 

Skogby IK, 4.48,0. 

ÖSTERBOTTENS ID 

Dt'v[ i terrällg 22. 5. i Pörtom, arr. Pörtom SK: 

Seniorer, 3 km: 1) Gösta Lithen, 

IF Femn'lan, 9.14, 2) Stig Mård, 

Esse IK, 9.24, 3) Vilhelm Back, IF 

Femman, 9.39. 

Seniorer, 6 km: 1) Oskar Back, 

IF Femman, 18.23, 2) Ingmar Isakas, 

IF Pedersöre-Pojkarna, 19.31, 3) 

Stig Dahlfors, IF Femman, 19.35. 

Ungdomar, 3 km: 1) Lars-Erik Lövdahl, 

IF Drocc, 9.31, 2) John Smedslund, 

Esse IK, 9.36, 3) Erling Vesrerlund, 

Esse IK, 9.39. 

Poikar, 2 km: 1) Peter Forslund, 

IF Drott, 7. 15, 2) Erik Ingman, IF 

Femman, 7.23, 3) Roy Höglund, Esse 

IK, 7.29. 

Lagtävling: 1) IF Femman, plarssiffra 

4, 2) Esse IK, 7, 3) IF Femman 

II, 9. 

D M /ör ttngdom och /lickor 15-16. 7. i Krolloby, arr. 1K Kronan: 

100 m: 1) Seppo Haapaniemi, Oravais 

IF, 12,0, 2) Bengt Ahlström, IF 

Drorc, 12,0, 3) Mauri Silander, GIF, 

12,3. 

200 m: 1) Seppo Haapaniemi 24,5, 

2) Elis Joensuu, IF Standard, 24,7, 

3) Fride Henriksson, Munsala IFK, 

24,8. 

400 m: 1) Elis Joensuu 53.7, 2) 

Peter Vistbacka, IF Femman, 54,3, 

3) H. Lillqvist, IF Srandard, 55,9. 

800 m: 1) Bo Rönnvall, IF Drocc, 

2.01,8, 2) Peter Visrbacka 2.02,3, 3) 

Srig Haglund, Nykac!eby IK, 2.06,0. 

1.500 m: 1) Bo Rönnvall, 4.19,2, 

2) Lars-Erik Lövdahl, IF Drott, 4.21 ,0, 

3) John Smedslund, Esse IK, 4.23,0. 

3.000 m: 1) Lars-Erik Lövdahl 

9.28,4, 2) John Smedslund 9.38,2, 3) 

Nils Martfolk, Esse IK, 9.49,0. 

110 m häck: 1) Viking Brunell, 

Jeppo IF, 17,4, 2) R. H ögkull, Esse 

IK, 19,8, 3) S. Nordlund, Esse IK, 

20,6. 

Höjd: 1) Jan-Erik Sveniin, Vörå IF, 

170, 2) Helge Lund, Munsala IFK, 

160, 3) ]. Backström, Esse IK, 160. 

91

Stav: 1) Viking Brunell 360, 2) 

Helge Lund 350, 3) Boris Vassborr, IK 

Myran, 340. 

Längd: 1) Boris Vassborr 589, 2) 

Kurt Forsgård, lF Standard, 578, 3) 

Mauri Silander 573. 

3-steg: 1) Kurt Forsgård, IF Standard, 

12.85, 2) J . Backnäs, Esse IK, 

12.25, 3) B. Snellman, Esse IK, 11.71. 

Kula (5,4 kg): 1) Rolf Rosbäck, 

IF Fyren, 14.35, 2) Krister Hästbacka, 

lK Myran, 14.23, 3) Mauri Silander 

14.22. 

Diskus: 1) G. Segerstam, Nykarleby 

IK, 35.36, 2) Krister Hästbacka, 

34.92, 3) H-E. Back, JcPpo IF, 34.05. 

Slägga (5,4 kg): 1) Mauri Silander, 

50.42 (SFI-rekord), 2) J-A. Forss, IK 

Kronan, 29.90, 3) J-E. Aspfors, IK 

Kronan, 25.06. 

DM jiir pojkar 16.7. i Vasa, arr. Vasa IS: 

Spjttt: 1) T. Sandell, Esse IK, 

50.29, 2) Matrs-Erik Klockars, IK 

Kamp, 49.07, 3) Rolf Rosbäck 46.78. 

4X I00 m: 1) IF Standard 48,7, 2} 

Munsala IFK 49,3, 3) IF D rorr 49,6. 

Flickor 

60 m: 1) Ketstin Sandström, IF 

Drott, 8,6, 2) Agneta Neuman, Munsala 

IFK, 8,7, 3) Margitta Backlund, 

IF Drott, 8,9. 

Höjd: 1) Ulla Vallendahl, IF Pedersöre-Pojkarna, 

130, 2) Margina 

Backlund 125, 3) S. N ybäck, IF Drott, 

120. 

Längd: 1) Margitta Backlund, 460, 

2) Kerstin Sandström 444, 3) Inger 

Viklund, Nykarleby IK, 436. 

4XI00 m: 1) lF Dron 59,7, 2) 

Terjärv US 60,9. 

100 m: 1) Tor-Erik Hägg, Vörå IF, Längd: 1) Erik Furu 621, 2) C 

11,7, 2) Hans Henriksnäs, Nykarle- Forsman, Vasa IS, 602, 3) B-G. Källby 

IK, 11,8, 3) Jan Häsrbacka, Vasa ström, IF Länken, 599. 

IS, 11,8. 

300 m: 1) ]. Blomqvist, Nykarleby 

IK. 39,5, 2) Erik Furu, GIF, 39,7, 

3) K. Söderström, GIF, 39,8. 

1.000 m: 1) E. Ingman, IF Femman, 

2.52,2, 2) E. Sundell, Vörå IF, 

2.53,6, 3) Sverker Skogman, Vasa 

lS, 2.53,6. 

75 m bäck: 1) Bengt Vähämäki, 

Vasa IS, 12,1, 2) Jan H ästbacka 12,6, 

3) N . Nyman, Vasa IS, 13,0. 

Höjd: 1) Bengt Vähämäki 170, 2) 

T. Engsttand, Nykarleby IK och G . 

Sandberg, Terjärv US, 165 . 

Stav: 1) G. Stenvall, Jeppo IF, 320, 

2) Lars Tjäru, GIF, 310, 3) Bengt 

Vähämäki 290. 

92 

3-steg: 1) Lars Snickars, IF K varken, 

12.72, 2) B-G. Källström 12.45, 

3) E. Sved, Pörrom SK, 11.99. 

Kula: 1) Tor-Erik Hägg 13.18, 2} 

Mikael Sten, Malax IF, 12.74, 3) U_ 

Sundqvist, GIF, 12.71. 

Diskus: 1) Tor-Erik Hägg 44.12, 

2) K-E. Granfors, IK Kamp, 38.30, 

3) K. Söderberg, Vörå IF, 34.59. 

Spjut: 1) Harry Bro, Jeppo IF, 

51.1 8, 2) Erik Furu 49.57, 3) Lars 

Tjäru 48.76. 

4XI00 m: 1) Vörå IF 48,6 (Grannas, 

Jussil, Sundell, Hägg), 2) Vasa 

IS 49,1, 3) Gamlakarleby IF 49,4. 

DM lör se,:iorer ocb damer 29-30. 7. i Karperö, arr. IF Femman: 

Seniorer 

lS, 10,8, 2) Per Fagerström, Larsmo 

IF, 11,1, 3) Alfons H agroos, IF Fem- 

100 m: 1) N ils Smed lund, Vasa man, 11 ,2 . 

200 m: 1) Nils Smedlund 22,9, 2) 

Per Fagerström 23,6, 3) Erik Ellfolk, 

IF Länken, 23,7. 

400 m: 1). Karl Gustaf Kunnas, IF 

Drott, 51 ,5, 2) Heino Olli, IF Drott, 

52,6, 3) Ingvald Wiik, IF Drott, 

53,9. 

800 m: 1) Ramon Björkbacka, 

Pörtom SK, 2.02,0, 2) Lars MattIar, 

Vasa IS, 2.04,5, 3) Göran Galls, IF 

Femman, 2.05,6. 

1.500 m: 1) Lars Juselius, Munsala 

IFK, 4.09,6, 2) Ramon Björkbacka 

4.09,8, 3) Lars MattIar 4.13,5. 

3.000 m: 1) Lars Juselius 9.07,9, 

2) Lars-Erik Lövdahl, IF Drott, 9.10,0, 

3) Mikko Lipponen, IF D rott, 9.16,4. 

110 m bäck: 1) Bengt Ohls, IF 

Drott, 16,2, 2) Ingmar Öst, IF P-P, 

16,7, 3) Kristian Hulden, Vasa IS, 

16,8. 

400 m bäck: 1) Karl Gustaf Kunnas 

57,2, 2) Rafael Söderberg, Vörå 

IF, 60,2, 3) Henrik Hult, Vasa IS, 

61,9. 

Höjd: 1) Georg Lång, IF Femman, 

186, 2) Mikael Svahn, Vasa IS, 180, 

3) Tage Granqvist, Nykarleby IK, 175. 

Stav: 1) Boris Bystedt, IK Kronan, 

370, 2) Viking Brunell, Jeppo IF, 360, 

3) Boris Vassborr, IK Myran, 35 0. 

Längd: 1) Erik Ellfolk 645, 2) 

Rurik Bengs, IF Kvarken, 641, 3) Leif 

Forsell, IK Myran, 612. 

3-steg: 1) Rurik Bengs 13.78, 2) 

Mikael Svahn 13.23, 3) Lars Snickars, 

IF Kvarken, 13.18. 

Kula: 1) Göran Skogman, IF Länken, 

14.23, 2) Börje Brännbäck, Vasa 

IS, 13.47, 3) Ake Envik, Munsala IFK, 

13.3 5. 

Diskus: 1) Ake Envik 46.50, 2) 

Börje Brännbäck 42.87, 3) Torvald 

Vesterberg, Oravais IF, 37.78. 

Slägga: 1) Gunnar Avik, GIF, 46.05, 

2) Mauri Silander, GIF, 46.05 (SFIjuniorrekord), 

3) Ingmar Lindqvist, 

Vasa IS, 43.78. 

Spjut: 1) Leif Lerbacka, IK Myran, 

59.15, 2) Bertel Blomqvist, Pörtom 

SK, 57.53, 3) Ingmar Dahlström, Jeppo 

IF, 56.85. 

Damer 

100 m: 1) Kerstin Sandström, IF 

Drott, 13,5, 2) Sirkka Koskela, IF 

Län,ken, 13,8, 3) Britt-Marie Kåll, IF 

Drott, 13,9. 

H öjd: 1) Margirra Backlund, IF 

Drorr, 135, 2) Margareta Björkman, 

IF D rott, 130, 3) Britt-Marie Kåll, 

120. 

Längd: 1) Margirra Backlund 448, 

2) Kerstin Sandström 427, 3) Margareta 

Björkman 413 . 

4X JOO m: 1) IF Drorr 56,6, 2) 

Munsala IFK 59,3. 

DM i stafett ocb JO-kamp 19-20.8. i N ärpes, arr. 1F Kralt: 

4x JOO m: 1) IF Dron 45,7 (Bengt 

Ahlström, Bengt Ohls, Heino Olli, Karl 

Gustaf Kunnas) 45,7, 2) IF Femman 

46,7, 3) IF Länken 46,8. 

4x400 m: 1) IF Drott (Bengt 

Ohls, Ingvald Wiik, Heino Olli, Karl 

Gustaf Kunnas) 4.01,8, 2) IF Femman 

4.07,1, 3) IF Krafr 4.07,3 . 

4 X 800 m: 1) IF Femman (Peter 

Vistbacka, S-E. Dahlfors, Göran Galls, 

Gösta Lithen) 8.35,6, 2) IF Drott 

8.44,6, 3) Munsala IFK 9;01,7. 

4X 1.500 m: 1) IF Drott (Vieruaho, 

Carl-Johan Lövdahl, Kronqvist, 

Lars-Erik Lövdahl) 19.28,0, 2) IF Femman 

19.35,0, 3) Munsala IFK 21.08,8. 

JO kamp: 1) Christer Ingo, IF 

Femman, 3.784, 2) Göran Ömossa, IF 

Krafr, 3.449, 3) Bengt Vähämäki, 

Vasa IS, 3.342. 

93

DM på 10.000 m, 200 m häck och 1.500 m hinder 26. 9. i Vasa, arr. Vasa IS: 

10.000 m: 1) Lars Mattlar, Vasa 

IS, 34.01,6, 2) K-E. Ahlskog, Nykarleby 

IK, 36.37,4, 3) R. Söderberg, Vörå 

IF, 40.22,8. 

200 m häck: 1) Börje Snickars, Vasa 

IS, 26,6, 2) Rafael Söderberg, Vörå 

Seniorer, 4 km: 1) Allan Korpi, 

Mariehamns IFK, 12.17,4, 2) Ralf 

Karlsson, MIFK, 16.12,6. 

Ungdomar, 2 km: 1) Erik Pellas, 

IF Finströms-Kamraterna, 6.10,7, 2) 

Erik Danielsson, lFFK, 6.13,4, 3) Ingmar 

Sundborg, IF Fram, 6.59,0. 

Poikar. 2 km: 1) Roger Sundborg, 

IF Fram, 7.07,2, 2) SoHo Boman, 

Vårdö IK, 7.24,8, 3) Håkan Karlsson, 

Sunds IF, 7.2 5,0. 

15 år, 1 km: 1) Dick Lundqvist, 

MIFK, 3.31,6, 2) Kurt Nyström, 

ALANDS ID 

D i'l'f i terräng 30. 4. på Eckerö, arr. Eckerö IK: 

IF, 27,7, 3) Carl-Johan Lövdahl, IF 

Drott, 30,7. 

1.500 m hinder, ungdomar: 1) Lars 

Erik Lövdahl, IF Drott, 4.41,4, 2) 

Stig Haglund, Nykarleby IK, 4.42,0, 

3) Carl-Johan Lövdahl, 4.42,0. 

MIFK, 3.31,9, 3) Kjell Aspbäck, IFFK, 

3.36,6. 

13 år, 1 km: 1) Leif Karlsson, IFFK, 

3.40,6, 2) Leif Lindberg, MIFK, 

3.40,9, 3) J-A. Eriksson, IFFK, 3.41,2. 

Flickor, 1 km: 1) Kerstin Andersson, 

Eckerö IK, 3.45,4, 2) Margareta 

Ljunggren, Sunds IF, 3.52,4, 3) Marianne 

Granlund, Sunds IF, 3.53,3. 

Flickor, 15 år, 1 km: 1) Agneta 

Karlsson, Eckerö IK, 3.59,8, 2) Eivor 

Kuhlman, Hammarlands IK, 4.02,0, 

3) S. Andersson, HIK, 4.06,6. 

DM lör ungdom och poikar 1-2. 7. i Markusböle, arr. IF Finströms- Kamraterna: 

Ungdomar 

Andersson 282, 3) Göran Bengtz, Jomala 

IK, 252. 

100 m: 1) Roger Jansson, Jomala 

Längd: 1) Rune Andersson 567, 2} 

IK, 11,8, 2) Per-Olof Dahlman, MIFK, 

Roger Jansson 564, 3) Göran Bengtz 

11,8, 3) Bo Lundberg, lF Fram, 12,0. 

492. 

400 m: 1) Bo Lundberg 53.4, 2) Kula: 1) Per-Olof Dahlman 11.68, 

Ingmar Sundborg, IF Fram, 56,1, 3) 2) Göran Bengtz 10.96, 3) Rune 

Sven-Olof Sundberg, IFFK, 61,7. Andersson 10.15. 

1.500 m: 1) Erik Pellas, IFFK, Diskus: 1) Gösta Bryggman, Sunds 

4.24,4, 2) Erik Danielsson, IFFK, IF, 30.67, 2) Göran Bengtz 29.73, 3) 

4.28,5, 3) Sven-Olof Sundberg 4.43,8. Roger Jansson 29.00. 

110 m häck: 1) Rune Andersson, SPiut: 1) Göran Bengtz 32.85, 2} 

Jomala IK, 19,0, 2) Per-Olof Dahlman 

20,1, 3) Roger Jansson 20,4. 

Sundborg 25.21. 

Rune Andersson 32.53, 3) Ingmar 

4X100 m: 1) Jomala lK (Göran 

Höid: 1) Lars Viklöv, MIFK, 170, 

Bengtz, Folke Engström, Rune Andersson, 

Roger Jansson) 50,4, 2) IF 

2) Per-Olof Dahlman 160, 3) Rune 

Andersson 155. 

Fram 50,9, 3) lF Finströms-Kamraterna 

Stav: 1) Lars Viklöv 344, 2) Rune 

56,7. 

94 

POlkar 

100 m: 1) Stig Byman, MIFK, 12,1, 

2) Roger Sundborg,. IF Fram, 12,2, 

3) Clas-Håkan Eklund, MIFK, 12,3. 

300 m: 1) Roger Sundborg 40,4, 2) 

Stig Byman 40,7, 3) Karl-Anders 

Lindholm, Sunds IF, 44,3. 

1.000 m: 1) Roger Sundborg 3.01,6, 

2) Sven-Harry Boman, Vårdö lK 

3.05,6, 3) Erland Eklund, IFFK, 3.09,0. 

110 m häck: 1) Håkan Lindberg, 

MIFK, 18,8, 2) Stig Byman 19,0, 3) 

Hans Lindblom, MIFK, 20,3. 

Höid: 1) Roger Sundborg 155, 2) 

Clas-Håkan Eklund 155, 3) Bengt 

Dahlen, IF Fram, 150. 

Stav: 1) Dick Lundqvist, MIFK, 

272, 2) Stig Byman 240, 3) Karl-Anders 

Lindholm 230. 

Längd: 1) Clas-Håkan Eklund 536, 

2) Bengt Dahlen 510, 3) Petter Johansson, 

Sunds IF, 510. 

Kula: 1) Hans Lindblom 12.21, 2) 

Roger Sundborg 11.52. 

Diskus: 1) Petter Johansson 29.63, 

2) Hans Lindblom 28.22, 3) Roger 

Sundborg 26.73. 

Spiut: 1) Roger Sundborg 37.22, 

2) Stig Byman 35.39, 3) Sven-Harry 

Boman 29.16. 

4Xl,00 m: 1) Mariehamns IFK 

(Dick Lundqvist, Hans Lindblom, Lars 

Viklöv, Stig Byman) 52,0. 

DM l ör seniorer och damer 29-30. 7. i Mariehamn, arr. Mariehamm IFK: 

S eniorer 

Kula: 1) Sune Eriksson, Lemlands 

100 m: 1) Gunnar Lundberg, MIFK, IF, 13.06, 2) Bjarne Sundblom, Föglö 

11,3,2) Christian Widen, MIFK, 11,7, UlA, 12.66, 3) Per-Olof Dahlman, 

3) Roger Jansson, Jomala IK, 11,9. MIFK, 11.88. . 

200 m: 1) Gunnar Lundberg 23,4, Diskus: 1) Sune Eriksson 41.68, 2) 

2) Chrisrian Widen 24,3, 3) Ronald Karl-Ingmar Törnroos, Brändö IK, 

Holmen, Föglö UlA, 24,4. 31.70. 

400 m: 1) Bo Lundberg, IF Fram, Slägga: 1) Sune Eriksson 29.40. 

52,6, 2) Torsren Holmen, MIFK, 54,0, SPiut: 1) Björn Cederqvist, MIFK, 

3) Ingmar Sundborg, IF Fram, 55,1. 50.88, 2) Karl-Ingmar Törnroos 49.78, 

800 m: 1) Allan Korpi, MIFK, 3) Sune Eriksson 45.84. 

1.57,9, 2) Bo Lundberg 1.58,2, 3) 4X100 m: 1) Mariehamns IFK 1 

Torsten Holmen 1.59,4. 

(Christian Widen, Rudolf Mattsson, 

1.500 m: 1) Allan Korpi 3.59,2, 2) Wilhelm Lauren, Gunnar Lundberg) 

Torsten Holmen 4.08,3, 3) Erik Pel- 46,7, 2) Föglö UlA 48,5, 3) IF Fram 

las, lFFK, 4.08,7. 49,2. 

110 m häck: 1) Christian Widen 

17,4, 2) Gunnar Lundberg 17,6, 3) Damer 

Rolf Eriksson, Jomala IK, 17,8. 

100 m: 1) Kerstin Andersson, Eckerö 

Höid: 1) Lars Viklöv, MIFK, 175, lK, 13,2, 2) Rita Mattsson, Lemlands 

2) Henrik Dahlman, MIFK, 175, 3 ) lF, 13,6, 3) Margareta Ljunggren, 

Bert Lundberg, lFFK, 175. 

Sunds lF, 13,9. 

Stav: 1) Lars Viklöv 351, 2) Lars Höid: 1) Beatrice Myllykoski, Sunds 

Gruner, Vårdö lK, 341, 3) Ralf lF, 152 (SF1-rekord), 2) Darina Nordlund, 

Sunds IF, BO, 3) Gun Nord 

Karlsson, MIFK, 320. 

Längd: 1) Gunnar Lundberg 632, lund, Sunds lF, 130. 

2) Roger Jansson 621, 3) Rolf Eriksson 

609. 

2) Rita Mattsson 474, 3) Beatrice Myl 

Längd: 1) Margareta Ljunggren 475, 

3-steg: 1) Rolf Eriksson 13.14, 2) lykoski 460. 

Rune Andersson, Jomala IK, 13.04, 3) Kula: 1) Margareta Ljunggren 7.36, 

Folke Sundholm, Lumparlands UlA, 2) Rita Mattsson 6.97, 3) Beatrice 

12.71. 

Myllykoski 6.90. 

95

Finlands Svenska CentralidrottsfÃ¶rbund - Urheilumuseo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?