Stiftelsen KulturmiljÃ¶vÃ¥rd Rapport 2012:45. - KMMD

More documents

Recommendations

Info

från härden A374 skickades in för vedartsanalys och gav salix (bilaga 4, Vedlab rapport 1153). 14 C-analysen daterade provet till 40 f. Kr.–130 e. Kr., dvs. förromersk eller äldre romersk järnålder (bilaga 5, Ua-43242). Hos de två stenskodda stolphålen var endast botten bevarad. Stolphålet A661 var 0,3 meter i diameter och 0,15 meter djupt med skålformad profil. Fyllningen bestod av brungrå lera. Stolphålet A596 var 0,67×0,53 meter i plan och 0,20 meter djupt. Fyllningen bestod av gråsvart silt med inslag av kol, sot och eldpåverkad sten. Ett vedartsprov från A596 visade att stolphålet innehöll träkol från hassel och en stor bit av en tallgren, möjligen en ung stam med åtta årsringar. Tallgrenen utgör sannolikt inte rester utav en stolpe, då förutsatt att det inte varit en mycket smal sådan, närmast en stör. Provet bör inte ge någon hög egenålder, men det finns tveksamhet vad kolet representerar (bilaga 4, Vedlab rapport 1153). Eftersom träkolsprovet samlats in från botten av anläggningen, bedöms det dock ha hamnat där inte alltför lång tid efter det att stolpen försvunnit, alternativt kunna föras till stolphålsfyllningen. En 14 C-datering gav 1280–1400 e. Kr., dvs. medeltid (bilaga 5, Ua-43243). Pinnhålet A3200 var 0,07×0,06 meter stort och 0,06 meter djupt med u-formad profil. Fyllningen bestod av gråsvart silt med inslag av kol. Av de sex kollagren som framkom i schaktet grävdes två stycken. A332 undersöktes i sin helhet och A344 till hälften. Kollagret A332 var 0,05 meter djupt och A344 var 0,02 meter djupt. Vad kollagren representerar är inte klarlagt. Figur 21. A374 i plan och sektion. Foto från Ö av Jenny Olzén respektive från SÖ av Pasi Purhonen. Figur 22. Stolphålen A661 och A596 i sektion. Foto från SÖ av Magnus Byggnevi respektive från N av Jenny Olzén. 26
Västerås 430:1 Områdesbeskrivning Gravfältet Västerås 430:1 ligger i skogsmark väster om Anundshög och på den i detta område förhållandevis flacka delen av Badelundaåsen. Det undersökta objektet återfinns i norra kanten av gravfältet på en höjd av ca 32 m. ö. h. Åsmaterialet utgörs här av sand. År 1958 undersökte Henry Simonsson en grav på gravfältet. Graven innehöll brända ben, hartstätning, kamfragment och bronsföremål (FMIS, Västerås 430:1). Figur 23. Gravfältet Västerrås 430:1 med det undersökta objektet markerat med grönt. Skala 1:3 000. 27
Page 1: Stiftelsen Kulturmiljövård Rappor
Page 4 and 5: Utgivning och distribution: Stiftel
Page 6 and 7: Figur 1. Utdrag ur digitala Gröna
Page 8 and 9: Bakgrund Under maj 2011 genomförde
Page 10 and 11: Västerås 428:1 Stensättning, kva
Page 12 and 13: Anundshög delundersöktes år 1998
Page 14 and 15: för att platsen fungerat som tings
Page 16 and 17: Forskningsundersökningarna 2011 Sy
Page 18 and 19: Fosfatkartering Även fosfatkarteri
Page 20 and 21: Kvartslund - Västerås 1465-1467 O
Page 22 and 23: Figur 13. Schaktplan Kvartslund. Sk
Page 24 and 25: Figur 14. Schakt 1, Kvartslund (Vä
Page 26 and 27: Under kulturlagret framträdde i no
Page 30 and 31: Undersökning och resultat Förunde
Page 32 and 33: Figur 26. Sektion digitaliserad eft
Page 34 and 35: Västerås 1467 (=schakt 2). Som en
Page 36 and 37: Welinder, S. 1990. Människor i Vä
Page 38 and 39: Bilagor 1. Schakttabell 2. Anläggn
Page 40 and 41: Bilaga 2. Anläggningstabell Bilaga
Page 42 and 43: Bilaga 3. Fyndtabell Bilaga 3. Fynd
Page 44 and 45: Bilaga 4. Vedartsanalys 42
Page 46 and 47: Bilaga 4. Vedartsanalys 44
Page 48 and 49: Bilaga 5. 14 C-analys Bilaga 5. 14
Page 50: Bilaga 5. 14 C-analys 48

Stiftelsen KulturmiljÃ¶vÃ¥rd Rapport 2012:45. - KMMD

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?