Språk och kön. Språk och kön

Språk och kön
Språk och ålder
Sociolingvistik, VT07
Föreläsning 2, 21 mars 2007

Språk och kön
•Fysiologiska skillnader mellan mäns och
kvinnors talapparat
◦Hur dessa skillnader återspeglas i tal
•Generella uppfattningar om mäns och
kvinnors tal
•Några fallstudier av män och kvinnors tal
◦Nordberg 1967
◦Wolfram 1969
◦Wouk 1999

Fysiologiska skillnader mellan mäns och
kvinnors talapparat
•Mäns larynx är större än kvinnors
•Män har längre stämband som vibrerar
långsammare, vilket medför den djupare
rösten
◦Röster
•Mäns röster går från mellan 80 till 200 Hz och de
ligger i genomsnitt på 120 Hz
•Kvinnors röster går mellan 120 och 400 och de
ligger i genomsnitt på 225 Hz

Generella uppfattningar om mäns och
kvinnors tal (1)
•Betoning på skillnader mellan mäns och
kvinnors språkbruk
◦Män tenderar att hävda sig
Kompetitivt sätt att prata
◦Kvinnor tenderar att visa en samarbetsvilja
Kooperativt sätt att prata

Lakoff 1973/1975
• Lakoff, Robin. 1973. Language and Woman’s Place. Language and
Society, V. 2, Nr. 1, pp. 45-80
• Lakoff, Robin. 1975. Language and Woman’s Place. New York:
Harper & Row
• Kvinnor tenderar att
◦ Gardera sig mer
◦ Använda fler artighetsmarkörer
◦ Använda adjektiv av typen ‘lovely’, ‘adorable’
◦ Använda mer standardformer än män
◦ Använda mer färgord(män använder mer ord för idrott)
◦ Använda indirekta imperativer och indirekta kommando
◦ Avbryta mindre
◦ Be om ursäkt ofta
◦ Använda modala verb
◦ använda fler intensifierare
◦ Inte begripa skämt och att skämta mindre än män

O’Barr & Atkins 1980
•O’Barr, William and Bowman Atkins.
‘Women’s Language or Powerless
Language’. In Women and Language in
Literature and Society. Sally McConell-
Ginet (ed.)
◦Studerade samtal i domstolsförhandlingar
◦Fann att språkbruk visar fler korrelationer till
maktställning än till kön

Generella uppfattningar om kvinnors och
mäns språkanvändning
Sammanfattad efter Tannen, Deborah (1990). You Just Don’t Understand: Men
and Women in Conversation. New York: William Morrow
Kvinnor
• Pratar (för) mycket
• Föredrar att prata i mer
eller mindre privata
situationer
• Bildar relationer
Rapport talk
• Överlappar med varandra
under samtal
• Svarar på och ställer
frågor
Män
• Man tenderar att ge dem
mer tid i offentliga medier
• Föredrar att prata offentligt
• Visar gärna status
• Ovilliga att erkänna nederlag
• Tenderar att undvika
överlapp under samtal
Report talk
• Ställerfrågormindreofta

Generella uppfattningar om mäns och
kvinnors tal (2)
• Betoning på mannens dominans i en del
samhällen
◦Män har en dominerande roll
Språkbruk återspeglar denna roll
Generiskt he she eller s/he eller they
Generisk man person eller men and women
history herstory
Denna uppfattning är ett bra exempel på språklig
determinism
Enkla korrelationer mellan språk och kön är
alltid problematiska

Nordberg 1967/8 (1)
• Nordberg, Bengt (1972) Morfologiska variationsmönster i ett
centralsvenskt stadsspråk Rapport / Forskningskommittén i Uppsala
för modern svenska - FUMS, , ISSN 0348-4815 ; 23
• Metod
◦ Urval av deltagare: 83 Eskilstunabor (43 män och 40 kvinnor), infödda
talare av svenska valdes ut antigen genom besök på fabriker och
pensionärshem eller genom att slå upp i skolkataloger och
fackföreningsregister
◦ Tre sociologiska variabler: kön, klass och ålder
◦ Klassificering av deltagarna i tre grupper beroende på utbildning, ansvar
och inkomst
• Grupp I: personer med avlagt högskolexamen
• Grupp II: personer med lägre betyg dock högre än folkhögskoleutbildning
• Grupp III: personer med enbart folkhögskoleutbildning
◦ Klassificering av deltagarna i fem åldersgrupper
• 16-30
• 31-45
• 46-60
• 61-75
• 76 och äldre

Nordberg 1967/8 (2)
• Metod
◦ Direkta intervjuer med deltagarna; inspelning av intervjuerna
◦ Sju morfologiska variabler (två visas här)
• Singular böjning av neutrala substantiv Variabel (1)
Standard: hus-et
Icke-standard: hus-e
• Supinum av 2:a konjugationen verb Variabel (2)
Standard: köp-t
Icke-standard: köp-i

Nordberg 1967/8 (3)
• Resultat (I)
◦ Realisation av standard varianten (fördelning på enbart kön)
Variabel
Kön
Män
Kvinnor
(1)
52%
60%
(2)
83%
82%

Nordberg 1967/8 (4)
• Slutsatser baserade på resultaten ovan
◦ Det finns en svag tendens till att kvinnor använder mer rikssvenska
varianter än män
◦ Generellt finns det inte grund att påstå att det existerar könsbetingad
variation vid valet av allomorf av grammatiska morfem

Nordberg 1967/8 (5)
• Resultat (II)
◦ Realisation av standard varianten (fördelning på ålder, social grupp och
kön)
• Variabel (1)
76…
Social grupp
Åldersgrupp
16-30
31-45
46-60
61-75
M
64%
91%
53%
87%
80%
I
K
70%
85%
87%
73%
95%
M
12%
58%
34%
53%
71%
II
K
56%
58%
52%
78%
49%
M
11%
41%
53%
44%
28%
III
K
27%
46%
45%
66%
11%

Nordberg 1967/8 (7)
• Resultat (II)
◦ Realisation av standard varianten (fördelning på ålder, social grupp och
kön)
• Variabel (2)
16-30
Social grupp
Åldersgrupp
M
100%
I
K
100%
M
79%
II
K
92%
M
78%
III
K
100%
31-45
100%
100%
67%
100%
76%
70%
46-60
100%
100%
72%
75%
100%
38%
61-75
100%
100%
81%
93%
60%
44%
76…
100%
100%
89%
78%
46%
43%

Nordberg 1967/8 (5)
•Slutsatser baserade på resultaten ovan
◦Variation i användning ses tydligast hos de
yngre kvinnorna
•Generell tendens för de yngre kvinnorna att
använda standard varianten oftare än män
• Denna tendens är tydligast för kvinnor i socialgrupp II,
dock inte i alla åldrar
• Denna tendens ter sig anmärkningsvärd mot bakgrunden
att kvinnorna överlag har lägre utbildning än männen

Wolfram 1969 (1)
• Wolfram, Walt. 1969. A Sociolinguistic Description of
Detroit Negro Speech. Washington, DC: Center for
Applied Linguistics. Pp. 237.
◦ Variabler som visas här
• Variabel (1)
• Negations fördubbling I don’t know nobody
• Variabel (2)
• Bortfall av /r/ I ord som car /ca:/, sister /sistα/, bird /bəd/

Wolfram 1969 (2)
• Variabel (1)
◦ Kvinnor har färre non-standard variabler
◦ Övre medelklass män och kvinnor använder färre non-standard
variabler
◦ Lägre arbetarklass män och kvinnor mer non-standard variabler
Man kan inte visa könstingad variation för denna variabel
• Variabel (2)
◦ Det finns en stark tendens för män att använda non-standard
varianten och för kvinnor att hålla sig till standard varianten.
Denna tendens kan visas för alla klasser förutom den lägre
arbetarklassen.
Det finns en könsbetingad fördelning för denna variabel

Wouk 1999 (1)
• Wouk, Fay. 1999. Gender and the use of pragmatic
particles in Indonesian. Journal of Sociolinguistics 3/2:
194-219.
◦ Variabel
• Användning av 2 partiklar med pragmatiska funktioner, kan och
iya/ya. Dessa partiklar motsvarar tag questions i engelska eller
‘you know’ som pragmatisk markör
◦ Nollhypotes
• Det finns en könsbetingad användning av dessa partiklar

Wouk 1999 (2)
• Resultat
◦ Frekvens av användning av dessa partiklar hos män och kvinnor
(%)
Ord
Iya
Ya
Iya/ya
kan
Män
10186
202(2.0)
342 (3.4)
544 (5.4)
139 (1.5)
Kvinnor
9736
171 (1.8)
385 (4.0)
556 (5.7)
111 (1.1)

Wouk 1999 (3)
• Resultat
◦ Antal användingar av kan beroende på informationstatus
• A talarens kunskap
• B åhörarens kunskap
• AB både talaren och åhöraren vet
• 0 generell kunskap
• D bestridd kunskap (disputed knowledge)
• I odefinierad kunskap (indeterminate knowledge)
• Nil ingen kunskap
A
B
AB
O
D
I
NIL
Män
32
3
43
53
1
1
6
Kvinnor
37
2
21
49
0
1
1

Wouk 1999 (4)
• Resultat
◦ Antal användingar av ya beroende på informationstatus
• A talarens kunskap
• B åhörarens kunskap
• AB både talaren och åhöraren vet
• 0 generell kunskap
• D bestridd kunskap (disputed knowledge)
• I odefinierad kunskap (indeterminate knowledge)
• Nil ingen kunskap
A
B
AB
O
D
I
NIL
Män
187
55
101
32
12
4
153
Kvinnor
211
51
86
41
0
3
164

Wouk 1999 (5)
• Slutsatser
◦Det är svårt att se en klar tendens för könsbetingad
användning av kan, ya/iya i indonesiska
◦Däremot mönstren som visas stämmer med areala
konversationsmönster I sydöstasiatiska regionen dvs att
upprätthålla ett samtal och visa samarbetsbeteende

Språk och ålder (1)
•Tid-djup
◦Flera generationer delar på ett och samma
språk men det är inte nödvändigtvis samma del
de har gemensamt
◦Inlärning medför nya nuanser i ett språk
•T ex på lexikal nivå kan ord få delvis nya betydelser
som är i bruk en viss tid
◦ska inte blandas ihop med språkföränding

Språk och ålder (2)
•Indelning av ett livslängd I olika perioder
◦Starkt kulturellt betingad
◦I sociolingvistiska studier skiljer man åt
•Spädbarnsålder och småbarn
•Ungdomstid (tonår)
•Vuxen tid (medelålder)
•Ålderdom

Språk och ålder (3)
•Spädbarnsålder och småbarn
◦Studier av joller
◦Studier om småbarnsspårk(inlärning) ingår
oftast i longitudinella studier
◦CHILDES projektet
◦Studier om sättet på vilket föräldrar tilltalar barn

Språk och ålder (4)
• Ungdomstid (tonår)
◦ den bäst studerade åldern vad gäller språkbruk
•Drag som brukar associeras med tonåringar/ungdomar
• Avvikande från standard
• Slang
• Neologismer
• Kortlivade innovationer
•Dess drag brukar förklaras med
• Att man strävar efter att anpassa eller individualisera språket
enligt egna behov
• Att man vill ange medlemskap i någon speciell grupp
• Att man vill visa motstånd till etablerade normer

Språk och ålder (5)
•Vuxen tid (medelålder)
◦Brukar associeras med det som är närmast
standard varianten
•Ålderdom
◦De äldres språk har studerats mest utifrån
medicinskt perspektiv dvs afasi, språkförlust
◦Drag som brukar anges
•Långsammare produktion
•Enklare syntax
•Utökad prosodi