ELAN programmet 2006-2009

ELAN 

Programmet 

2006-2009

Projektledare: Monika Adsten, Elforsk, 101 53 Stockholm 

Produktion: Kreativ Media AB 

Texter: Lars Magnell 

Grafisk form: Gabriella Lindgren 

Omslagsbild: Interactive Institute 

Foto: Lars Magnell om inget annat anges 

Tryck: Planograf i december 2009 

ISBN: 978-91-85649-17-4

INNEHÅLL 

ELAN PROGRAMMET – Inledning Och Förord 2 

Ett smörgåsbord av resultat 3 

ELAN och Ingemar Stenmark 5 

AMR – fjärravlästa mätare och visualisERING 6 

Automatiska mätinsamlingssystem öppnar för nya möjligheter 7 

Det ska vara enkelt – Visualisering av elanvändning i flerbostadshus 10 

Visual wattch, elstatus i mobilen 13 

Effektstyrning i Göteborg 16 

Alla vinner på timmätning 20 

Ökad elförbrukning med statistiktjänst 24 

Energirelaterade beslutssituationer 26 

Vem köper vad och varför 27 

Bad och kök intressantare än klimatskal 29 

Det krävs missnöje för att byta uppvärmningssystem 31 

Att inte välja är också ett val 34 

Generationstillhörighet lika viktigt som inkomst och boendeform 36 

ELAN ger oss bekräftelse 39 

Energianvändning i vardagen 40 

Så används elen 41 

Krishantering i elsystemet – Vem ska bära ansvaret 43 

Dubbla budskap försvårar energieffektivisering 47 

Att bo i passivhus kräver anpassning 50 

Barn förskönar elanvändningen 53 

Så använder vi hushållselen 55 

Egen el – en omogen bransch 58 

”Man ska akta sig för att moralisera” 61 

Energirelaterad information och kommunikation 64 

”Ny teknik skapar förväntan” 65 

Efterlyses: Den tydliga elräkningen 67 

Vad är 1 kWh 69 

Mätaren kommer 71 

El – vad är det 74 

Kronor och ören förstår alla 77 

Lärdomar från projekten 79 

ELAN PROGRAMMET 1

Bild: Matton 

ELAN PROGRAMMET 

2 ELAN PROGRAMMET

Elan programmet 

Monika Adsten 

Ett smörgåsbord 

av resultat 

ELAN-programmet börjar bli känt 

som det kunskapsnav inom beteenderelaterade 

energifrågor som vi 

hade hoppats att det skulle bli. Därför 

känns det också lite snopet att vi har 

nått till slutet av programmet. Som 

vanligt när man har smakat på något 

gott så vill man ha mer för att få 

känna smaken igen. De forskningsarenor 

vi har ordnat i Katrineholm 

har varit mycket uppskattade, både 

för sin form och för sitt innehåll. Det 

är lätt att konstatera att det finns ett 

behov av mötesplatser där forskare, 

myndigheter och energibranschen 

tillsammans kan diskutera den här 

typen av frågor. 

Jag hade väldigt stora förvänt- 

ningar inför vad som skulle komma 

fram under den här etappen av ELANprogrammet. 

Vi gjorde ett grundligt 

förarbete för att bestämma vad vi 

skulle arbeta med och hade förmånen 

att kunna välja mellan en rad spännande 

projekt. Nu kan jag stå här 

och blicka ut över ett smörgåsbord av 

resultat som faktiskt till och med överträffar 

mina höga förväntningar. Jag 

vill passa på att rikta ett stort tack till 

forskarna, programstyrelsen, finansiärerna 

och alla ni andra runt omkring 

som har hjälpt till på olika sätt och 

gjort programmet möjligt. 

Monika Adsten, Elforsk 

Programledare för ELAN 





Thore Sahlin 

ELAN och 

Ingemar Stenmark 

På 1970-talet blev ELAN känt som ett 

skidmärke för utförsåkning. Visst var 

det på sådana skidor som Ingemar 

Stenmark flög nerför branterna. 

Innan ELAN och Stenmark var 

utförsåkning i tävlingssammanhang, 

för oss svenskar, en liten händelse 

som ibland lystes upp av ett fantomåk 

av Bengt-Erik Grahn, som nästan alltid 

följdes av att han åkte ut i andra åket. 

Jag känner igen mycket av samma 

sak när det gäller energieffektivisering. 

Energieffektivisering består av ett 

antal tekniska lösningar: 

effektivare produktion 

effektivare distribution 

effektivare styrning 

Teknik är dock inte allt även om en 

del ingenjörer tror det. Vårt beteende 

i stort och smått påverkar också och 

dessutom mycket mer än man tror. 

Det är här vårt ELAN kommer in. 

Hur får vi människor att bete sig på 

ett sätt som tekniken och marknaden 

medger Det är detta som är ELANs 

huvuduppgift. 

Under den senaste perioden av 

ELAN har mycket arbete utförts som 

leder oss mot en energieffektivare 

värld. Vi förstår mer och mer vad 

det är som påverkar människors beteende. 

Du kan läsa mer om detta i 

denna bok som jag hoppas skall ge 

dig inspiration till att utveckla energieffektiviseringen 

ytterligare. 

Trevlig läsning önskar jag er 

Thore Sahlin 

Ordförande för ELAN 


Bild: Interactive Institute 

AMR – fjärravlästa 

mätare och visualisering 


AMR – fjärravlästa mätare och visualisering 

Anders Göransson är konsult 

och verksam hos Profu AB. 

Automatiska 

mätinsamlingssystem 

öppnar för nya möjligheter 

– men hur ska mätvärdena presenteras 

Sedan den 1 juli 2009 måste elkundernas elmätare läsas av 

minst en gång i månaden. Detta innebär att varje elräkning 

som skickas till kunderna numera baserar sig på den verkliga 

elförbrukningen och inte en uppskattad konsumtion som tidigare. 

Många elnätsbolag har därtill satsat på mätinsamlingssystem 

som klarar timvis avläsning vilket innebär ytterligare 

möjligheter och fördelar. 

Mot bakgrund av detta har två delprogram 

inom ELAN genomförts. Det 

ena, AMR-timmätning, har studerat 

värdet av timmätning och timvärden. 

Medan delprogrammet AMR-visualisering 

undersökt hur elförbrukningen 

och elkostnaden på bästa sätt kan 

redovisas för kunderna. 

– Det handlar om att göra elanvändningen 

synlig för kunderna. Det 

vill säga att ge en återkoppling till 

hur deras elanvändning ser ut och 

därtill ta vara på de möjligheter som 

timmätning ger när det gäller att synliggöra 

den verkliga elkostnaden. Det 

sistnämnda för att bland annat kunna 

påverka efterfrågan på effekt, säger 

Anders Göransson, som lett programmet. 

Timmätning har belysts i två del- 



projekt. Det ena i syfte att allmänt 

påvisa fördelar med att utnyttja timvärden. 

Projektet har även studerat 

samspelet mellan eltariff och nättariff 

med mera. Meningen är att denna 

rapportering ska utmynna i förslag till 

branschstandard beträffande hantering 

av timvärden. I det andra timmätningsprojektet 

har såväl affärsmodeller 

som teknik som möjliggör en större 

priskänslighet hos kunderna testats. 

Ökad priskänslighet viktigt 

En ökad priskänslighet för el är en 

av nycklarna till att få den nordiska 

elmarknaden att fungera ännu bättre. 

Huvuddelen av alla elkunder köper 

el till fast pris. Det betyder att de 

inte känner av prissignalerna på elmarknaden 

och därför inte heller har 

incitament att anpassa sin efterfrågan 

med hänsyn till priserna. Efterfrågan 

förblir hög även under situationer med 

hög belastning på systemet, trots att 

priserna stiger. Vilket om det vill sig 

illa kan leda till effektbrist. Ytterligare 

en dimension kring detta, som har 

tillkommit de senaste åren, är hur vi 

ska klara att introducera stora volymer 

vindkraft i det nordiska elsystemet. 

Ett bättre åskådliggörande 

När det gäller området visualisering 

så handlar det sammanfattningsvis om 

olika sätt att åskådliggöra kundernas 

elförbrukning. Utgångspunkten är att 

återkopplingen bör vara snabbt uppdaterad 

och lätt tillgänglig, och att elbranschen 

alltmer utnyttjar de kanaler 

som kunden är van vid att använda, 

som till exempel mobiltelefon, Internet 

och digital-tv. Men informationen bör 

vara enkel att ta till sig, framhåller 

Anders Göransson. 

– Så är det verkligen. Stapeldiagram 

på elräkningen fungerar 

till exempel utmärkt liksom signalfärgerna 

grönt, gult och rött, som ett av 

programmets delprojekt konstaterar, 

säger Anders Göransson som också 

uppmärksammat att det är lättare och 

mera givande att göra jämförelser 

med sin egen elförbrukning än med 

andra hushåll. 

Ett önskemål från kunderna är 

också att kunna se vad enskilda apparater 

förbrukar. 

– Det visar sig att flera kunder 

efterfrågar lösningar där man till 

exempel kan hålla sin mobiltelefon 

framför diskmaskinen för att få information 

om dess förbrukning. Man kan 

le åt sådana idéer men det är helt 

klart ett kundönskemål och bör därför 

tas på allvar, menar Anders Göransson, 

som också framhåller att energitjänster 

kopplade just till mobiltelefonen 

har en stor utvecklingspotential. 




En vanlig förlängningssladd med grendosa kan användas för att åskådliggöra hur mycket 

ström som hushållet använder. När strömmen passerar sladden lyser den, ju högre förbrukning 

desto intensivare sken. 

När det gäller resultaten från 

timmätningsprojekten kan man till 

exempel konstatera att mycket vore 

vunnet om elkunderna avräknades 

med timupplösning istället för månadsavläsning. 

– Då skulle många av de problem 

som idag finns på elmarknaden 

kunna lösas. Alla berörda parter 

skulle dessutom kunna tjäna ekonomiskt 

på en sådan nyordning, 

framhåller Anders Göransson med 

hänvisning till resultaten från projektet 

”Timmätning för alla”, som redovisas 

mera ingående på sidan 20. 



Cajsa Bartusch är verksam vid Akademin 

för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 

Mälardalens högskola. 

Det ska vara enkelt 

Det går att åskådliggöra elförbrukningen så att den blir tydlig 

och enkel att förstå för elkonsumenterna. Men informationen 

ska vara lätt att ta till sig. Vanliga stapeldiagram fungerar till 

exempel bra. Det visar flera studier, däribland slutrapporten 

från projektet ”Visualisering av elanvändning i flerbostadshus”. 

I projektet har olika designkoncept 

för individuell återkoppling till hushåll 

som bor i lägenhet tagits fram och 

utvärderats. Koncepten omfattar en 

portabel skärm, en webbaserad statistiktjänst 

och grafisk förbrukningsinformation 

på elfakturan. 

Ett övergripande resultat från 

projektet är att enkelhet och lättillgänglighet 

tveklöst är de viktigaste 

framgångsfaktorerna när det gäller 

förbrukningsinformation till elkonsumenter. 

– Enkelhet och lättillgänglighet är 

också en förutsättning för att åstadkomma 

en ändamålsenlig återkoppling 

till hushållen på bred front. Traditionella 

stapeldiagram i kombination 

med färgsymbolik har, oavsett designkoncept, 

bevisat sin funktionalitet i 

det avseendet, konstaterar forskaren 

och projektledaren Cajsa Bartusch vid 

Mälardalens högskola. 

Historisk återkoppling ger mest 

Den grafiska förbrukningsinformationen 

på fakturan är den återkoppling 

som når i särklass flest hushåll och 

den har därför en särställning i det 

här sammanhanget. Det som elkunderna 

tycks ha störst glädje av och 

lättast att ta till sig är den så kallade 



historiska återkopplingen med jämförelser 

av den egna elförbrukningen 

bakåt i tiden. 

– Men det finns också ett ganska 

stort intresse av att jämföra den egna 

förbrukningen med den genomsnittliga 

förbrukningen i liknande hushåll. 

Miljömedvetna elkonsumenter har 

dessutom uttryckt intresse för information 

om den egna förbrukningens 

konsekvenser för miljön och klimatförändringarna. 

Men vill man lägga till 

även sådan information ökar förstås 

komplexiteten, säger Cajsa Bartusch. 

Webbaserad statistiktjänst 

När det gäller webbaserad information 

om elförbrukningen har projektet 

kunnat påvisa att användandet av 

olika statistiktjänster kräver ett ganska 

stort engagemang av elkunderna. De 

som aktivt väljer en sådan tjänst är de 

konsumenter som också aktivt intresserar 

sig för sin elförbrukning. Det 

innebär även att deras mottaglighet 

är större, och att enkelheten och lättillgängligheten 

i informationen i detta 

fall inte spelar fullt så stor roll som när 

det gäller förbrukningsinformation på 

elräkningen. 

– Men även här har vi använt oss 

av stapeldiagram och färger med 

starkt signalvärde, som grönt gult och 

rött, för att göra informationen tydlig. 

Enkelhet och lättillgänglighet är de viktigaste framgångsfaktorerna när det gäller förbrukningsinformation 

till elkonsumenter. Vanliga stapeldiagram fungerar till exempel bra. 



Och det har fungerat mycket bra, alla 

kan trafikljusen, så här talar färgerna 

sitt tydliga språk. 

Energiklockan 

Energy AWARE Clock, eller Energiklockan 

som den även kallas, är ett 

av två designkoncept inom projektet 

där en portabel skärm ger information 

om elförbrukningen. Skärmen, som till 

formen liknar ett stiliserat gökur, tillhandahåller 

funktioner med mer eller 

mindre direkt återkoppling. Visuellt 

och pedagogiskt jämför den dagens 

konsumtion med konsumtionen bakåt 

i tiden. Klockan är sladdlöst ansluten 

till elmätaren och åskådliggör med ett 

ljussken i urtavlan i olika färger hur 

hushållets elanvändning går upp och 

ner. 

Att den här typen av förbrukningsinformation 

är intuitivt tillgänglig är 

viktigt, konstaterar Cajsa Bartusch. 

Det visar sig dock att användarna 

även har ett behov av mer konkret 

information i form av reella förbrukningsvärden. 

En annan slutsats är att Energiklockan 

och liknande koncept lämpar 

sig bäst för återkoppling som avser 

den innevarande månaden. Detta eftersom 

användare har ett visst behov 

av egen bearbetning av förbrukningsinformationen 

i samband med uppföljningar 

av elanvändningen på längre 

sikt. 

Alla koncept fungerar 

Samtliga designkoncept som har utvecklats 

och utvärderats inom ramen 

för projektet har inneburit att hushållens 

elanvändning sker mer medvetet 

och de har i viss mån lett till energirelaterade 

beteendeförändringar. 

Frågan om dessa leder till en energieffektivisering 

på längre sikt kvarstår 

dock, menar Cajsa Bartusch. 

Den tydligaste ”upptäckten” i projektet 

är annars att hushållen upplever 

ett starkt behov av information om 

enskilda apparaters elförbrukning. 

– Den typen av så kallad uppdelningsåterkoppling 

anser hushållen 

vara en förutsättning för att effektivisera 

sin energianvändning 

och den går därför 

inte att bortse från, 

framhåller Cajsa 

Bartusch. 

Energy 

AWARE Clock 




Magnus Bång är verksam vid Institutionen 

för datavetenskap, Linköpings universitet 

VISUAL WATTCH 

Elstatus i mobilen 

En vanlig mobiltelefon kan bli ett utmärkt hjälpmedel för att 

påverka människors energikonsumtion. Det visar projektet 

Visual Wattch, som bland annat tagit fram de fiktiva mobiltjänsterna 

ePulse och eChat, som båda ger återkoppling av 

kundens elförbrukning och därmed stimulerar till minskad energianvändning. 

På samma sätt som man har koll på 

bensinförbrukningen när man kör bil 

borde man kunna ha koll på sin elförbrukning. 

Ungefär så har utförarna av 

studien Visual Wattch resonerat när 

de undersökt om en mobiltelefon kan 

tjäna som verktyg för att synlig- och 

tydliggöra ett hushålls elförbrukning. 

Tillsammans med elkunder (lägenhetshushåll 

och villahushåll) har det anordnats 

studiegrupper där deltagarna 

diskuterat hur mobilen skulle kunna 

tjäna som informationsbärare för 

hushållets elkonsumtion och därmed 

stimulera till en minskad förbrukning. 

Lätt att förstå 

Projektet visar att det är enkla mobiltjänster 

som efterfrågas av elkunderna. 

De ska vara lätta att förstå 

och de bör innehålla en lättförståelig 

visualisering över den personliga energiförbrukningen 

och ge information 

vid avbrott och avvikelser. 

Utifrån denna kravbild har ett 

antal tänkbara energitjänster utveck- 



lats, berättar projektledaren Magnus 

Bång, som av dessa särskilt lyfter fram 

koncepten ePulse och eChat. 

ePulse är en enkel skärmsläckare 

som elkunden kan ladda ner direkt 

från webben. Den är kopplad till 

det egna hemmets elmätare och ger 

direkt återkoppling av elförbrukningen, 

både visuellt och i form av ljud. 

En rörlig och färgsatt puls på skärmen 

indikerar hur förbrukningen varierar i 

hemmet. Varannan timme eller vid en 

större förändring ger telefonen ifrån 

sig ett ljud som ska skapa medvetenhet 

om förbrukningen men inte störa 

brukaren. 

– Idén är att elkunden själv ska 

kunna välja en passande visualisering 

bland en mängd olika bilder och ljud, 

säger Magnus Bång som framhåller 

att ePulse skulle kunna lanseras redan 

idag under förutsättning att man inför 

timavläsning. 

Tekniskt skulle denna tjänst kunna 

se ut på olika sätt. Närmast till hands 

är en applikation som kommunicerar 

med nätbolagets databasserver. 

eChat 

Det andra konceptet som Magnus 

Bång lyfter fram, eChat, är en tjänst 

där nätbolaget ger löpande information 

om hushållets elförbrukning, 

eventuella elavbrott samt annan releeChat, 

är en tjänst där nätbolaget ger löpande information om hushållets elförbrukning, 

eventuella elavbrott samt annan relevant information 



vant information via mobilen, som till 

exempel tips och råd om hur hushållet 

lättare kan minska sin förbrukning. 

Tjänsten inkluderar även en funktion 

som förklarar när det är låg/hög last i 

elnätet och billig/dyr el. Elkunden kan 

även välja att få meddelande i form 

av ett sms när lasten förändras. 

Även detta koncept skulle 

idag rent tekniskt kunna utvecklas, 

enligt Magnus Bång. 

Däremot tyder enkätsvaren 

från den undersökning som 

gjorts i anslutning till projektet 

att laststyrning inte tilltalar kunderna, 

i alla fall inte om detta 

inbegriper ett stort engagemang 

från kunden. Andra 

undersökningar visar dock 

att kunderna har en ganska 

stor beredskap för att tillfälligt 

minska sin elförbrukning 

givet vissa förutsättningar. Det 

kan till exempel röra sig om att 

ett mycket högt elpris tillåts att 

slå igenom till kunden under en 

kall vinterdag när effektuttaget är 

högt. 

medvetenhet om avvikelser. 

– En ny generation mobiltelefoner 

kommer nu ut på marknaden och det 

är troligt att tjänster knutna till dessa 

blir en viktig del av elbolagens kundkommunikation, 

säger Magnus Bång. 

Skarp tjänst 

I projektet Visual Wattch framkommer 

att mobilanvändarna även kan tänka 

sig att betala för mobiltjänster om de 

är lättanvända, förståeliga och ger 



Peter Fritz är verksam som 

konsult hos Sweco AB. 

Effektstyrning i Göteborg 

Många elkunder kan tänka sig att förbruka mindre el de 

timmar på dygnet då efterfrågan är som störst och priset på 

elbörsen är som högst. Det visar flera studier, däribland försök 

hos elkunder i Göteborg. 

Elbranschen har med flera intressenter 

initierat ett antal projekt som undersökt 

möjligheten att begränsa elkundernas 

effektuttag när efterfrågan på 

el, och därmed elpriset på elbörsen, 

är som högst. Elpriserna på elbörsen 

varierar timme för timme och är vanligtvis 

högre på morgonen och den 

tidiga kvällen då hushållen ökar sin 

elanvändning i samband med matlagning 

och andra hushållsbestyr. 

I den senaste studien av detta 

slag (vintrarna 2007/2008 samt 

2008/2009) deltog eluppvärmda 

hushåll i Göteborg Energis nätområde. 

I projektet testades både direkt 

styrning och indirekt styrning av kundernas 

elförbrukning. 

Hos de direkt styrda kunderna 

fjärrstyrdes husets vattenburna uppvärmningssystem 

av nätbolaget, så 

att värmen och därmed effektuttaget 

kunde sänkas under perioder med 

höga priser. 

De indirekt styrda kunderna fick 

i stället information om elbörspriset 

via en hemsida och förväntades med 

hjälp av denna själva anpassa sin 

elförbrukning. 

Goda resultat 

Resultatet av såväl dessa som tidigare 

försök är goda och pekar på att det 

finns betydande möjligheter att styra 

efterfrågan på el med hjälp av priset. 

Därmed ges också förutsättningar att 



skapa en bättre dynamik på elmarknaden, 

vilket bland annat kan leda till 

minskat behov av dyr reservkraft. 

Det framhåller Peter Fritz, programansvarig 

för forskningsprogrammet 

Market Design i vars regi projekten 

genomförts. Det senaste i samarbete 

med ELAN-programmet* och 

Göteborg Energis forskningsstiftelse. 

– Försöken har slagit mycket väl 

ut, tycker jag. De direkt styrda kunderna 

märkte knappt av att innetemperaturen 

föll när värmepannan styrdes 

ner under perioder med högt pris. Vi 

kunde också notera att värmesystemet 

inte strävade efter att kompensera 

för temperatursänkningen efter det 

att styrningen upphört. Kunderna 

upplevde till och med att innetemperaturen 

blev behagligare eftersom effektreduktionen 

skedde samtidigt som 

matlagning och andra aktiviteter tog 

vid, vilket i normala fall leder till övertemperaturer 

som nu kunde undvikas 

tack vare styrningen, säger Peter Fritz. 

Även försöket att lagra värme 

alstrad under perioder med lågt pris 

föll väl ut. 

– Den typen av energilagring 

borde vara speciellt intressant för hus 

med värmepumpar eftersom dessa är 

effektivare när utomhustemperaturen 

är högre, och det finns en koppling 

mellan utomhustemperatur och elbörspriset 

under vintertid. På vintern är 

utomhustemperaturen vanligtvis som 

högst på eftermiddagen medan priset 

oftast är som högst precis efteråt 

mellan klockan 17 och 19. Genom 

att låta värmepumpen gå på högre 

effekt under tidig eftermiddag när den 

är som mest effektiv och sedan dra 

ned effekten direkt efteråt när priset 

är som högst uppnås en dubbel vinst, 

framhåller Peter Fritz. 

Duschade som vanligt 

När det gäller de kunder som styrdes 

indirekt visade de sig som väntat vara 

mer aktiva än de som styrdes utifrån. 

De tog reda på när priserna var höga 

respektive låga och anpassade sin 

förbrukning därefter. Vanligaste åtgärden 

var att skjuta på användning 

av disk- och tvättmaskiner. Kunderna 

var dock inte beredda att gå hur långt 

som helst för att sänka förbrukningen 

under perioder med högt pris, de 

duschade till exempel som vanligt 

även om priset råkade vara högt. 

De direkt styrda kunderna kände 

inte samma behov av att engagera 

sig. Medan de indirekt styrda kunderna 

hade en god bild av hur elpriset 

* Från ELAN deltog Erika Jörgensen, Lunds universitet, som utförde kundintervjuerna. 


AMR - fjärravlästa mätare och visualisering 

varierade brydde sig de direkt styrda 

kunderna nästan inte alls om detta. 

De var heller inte lika intresserade av 

att vidta manuella åtgärder som att 

undvika att köra disk- eller tvättmaskiner 

under perioder med högt pris. 

Och de var i mycket liten grad intresserade 

av att använda den tillhörande 

hemsidan med information om aktuella 

priser, historisk information om 

förbrukning och kostnader. 

Svårt att förstå 

För att locka med elkunderna i projektet 

behövdes någon typ av avtalskonstruktion 

med tydliga fördelar som 

kunde motivera kunderna att delta. För 

ändamålet användes ett elavtal kallat 

”Fastpris med returrätt”. Det är en 

tariff som bygger på ett rörligt elpris 

samtidigt som en del av den inköpta 

volymen el prissäkras. Tanken är att 

ge incitament att reagera på prissignaler 

samtidigt som större kostnadsvariationer 

över året kan undvikas. De 

direkt styrda kunderna fick även rabatt 

på elkostnaden för att man tillåtit att 

uppvärmningssystemet fjärrstyrdes. 

Det skulle dock visa sig att ett dylikt 

avtal inte var så lätt för alla kunder att 

förstå. 

– Direkt styrda kunder hade 

mycket vaga uppfattningar om vad 

tariffen egentligen gick ut på. Många 

trodde dock att de förstod, men sedan 

när man frågade dem om detaljer 

visade det sig att de missförstått hur 

den fungerar, säger Peter Fritz. 

De indirekt styrda kunderna hade 

bättre grepp om tariffen och var de 



deltagare som ställde de flesta frågorna 

om den. Ett antal personer har 

dock inte uppfattat att tariffer med 

rörligt pris faktiskt kan innebära en 

ekonomisk risk. När detta blev klart 

för dem ansåg de att detta borde 

betonas starkare i avtalet. 

– Det framkom också tydligt att 

många har svårt att förstå skillnaden 

mellan effektstyrning och en allmän reduktion 

av energiförbrukningen, säger 

Peter Fritz, som i efterhand kan konstatera 

att ett avtal baserat på ett rent 

elbörspris, det vill säga ett spotpris, 

hade varit betydligt enklare att både 

hantera och förklara för kunderna. 

– Men jag tror ändå att man med 

tiden kan lära sig att förstå den här 

typen av avtal, som har sina givna 

fördelar både för elkunderna och 

för elhandlarna. Det är också med 

den här typen av kontrakt som alla 

stora kunder handlar el, och det finns 

egentligen inget skäl till att inte också 

slutkunderna skulle kunna handla elen 

likadant och därigenom öka sina 

möjligheter att påverka sina kostnader. 

Fördelen för elhandlaren är ju 

också uppenbar då denne slipper den 

volymrisk som uppstår när kunderna 

handlar elen till fasta priser. 

Nätägarna i sin tur kan ha ett 

antal incitament för att intressera sig 

för avtal där kunderna ges möjlighet 

att anpassa sin elförbrukning efter 

rådande elpriser. För det första kan en 

reduktion i det maximala effektuttaget 

minska kostnaderna för abonnemang 

mot överliggande nät. En annan 

möjlig drivkraft är att ett sänkt effektuttag 

minskar behoven av förstärkningar 

av det egna nätet. Vidare kan nätägarna 

sälja tjänster till olika aktörer, 

exempelvis mätvärden eller effektstyrningstjänster, 

menar Peter Fritz. 

Krångligt med hemsida 

En intressant iakttagelse är att många 

kunder i försöket klagat över att de 

behövt logga in på en hemsida för att 

få information om sin elförbrukning 

och om elpriset. 

– Man ska nog inte ha för stora 

förhoppningar om att folk kommer att 

vara aktiva bara för att det finns en 

hemsida med information. Däremot 

framförde flera deltagare att de hade 

föredragit en separat dataskärm med 

fast uppkoppling så att informationen 

blev mera lättillgänglig, och det är ju 

en intressant möjlighet, säger Peter 

Fritz. 

Det bör tilläggas att en förutsättning 

för att kunna genomföra fältförsöken 

i Göteborg var att kundernas 

elförbrukning kunde avräknas per 

timme, vilket inte alla landets mätinsamlingssystem 

klarar i dagsläget. 



Alla vinner på 

timmätning 

Sedan en tid tillbaka måste hushållskunders elmätare avläsas 

minst en gång i månaden, men det vore högst önskvärt om 

mätarna istället avräknades med timupplösning. Då skulle 

många av de problem som idag finns på elmarknaden kunna 

lösas. Alla berörda parter skulle dessutom kunna tjäna ekonomiskt 

på en sådan nyordning. 

Det finns mycket starka argument för 

att inte nöja sig med bara månadsvis 

avläsning av hushållens elmätare, 

som är obligatoriskt sedan 2009. Av 

de fjärravlästa mätsystem som nu har 

installerats hos elkunderna kan mer 

än 90 procent klara även timvärden. 

Det öppnar för stora möjligheter, 

framhåller Peter Fritz, som förordar 

att de hinder för en generell timavräkning 

som nu finns undanröjs. Då 

skulle de nätägarna som så önskar 

kunna erbjuda sina kunder ömsesidigt 

attraktiva avtal. Även elhandlarna och 

elmarknaden i stort skulle tjäna på 

timavräkning. 

Prissignaler 

I rapporten ”Timmätning för alla” 

framhålls vikten av ökad så kallad 

efterfrågeflexibilitet på elmarknaden, 

det vill säga att kunderna har möjlighet 

att svara på signaler om knapphet. 

Så är det inte nu för det stora 

flertalet, vilket bland annat är bakgrunden 

till att elsystemet riskerar att 

överbelastas under kalla vinterdagar. 

Detta har som bekant i sin tur medfört 

att Svenska Kraftnät ålagts uppgiften 

att tillhandahålla en effektreserv. 

– De flesta bedömare är överens 

om att en förutsättning för att leveranssäkerheten 

på elmarknaden ska 

kunna upprätthållas med normala 

prismekanismer är att elförbrukningen 

faktiskt påverkas av höga priser. Detta 

eftersom det är så dyrt att hålla produktionsanläggningar 

i reserv för situationer 

som förväntas uppstå mycket 

sällan. Det vore billigare att vidta 

åtgärder som leder till att kunderna i 

stället drar ner på förbrukningen vid 



de sällsynta tillfällen då effektbrist 

hotar. En annan anledning till att låta 

normala prismekanismer styra elanvändningen 

är att en ökad priskänslighet 

ger förutsättningar för en stabilare 

och mer förutsägbar prisbildning i 

ansträngda situationer, säger Peter 

Fritz och pekar på att den största potentialen 

för den önskvärda men hittills 

outnyttjade efterfrågeflexibiliteten finns 

hos hushållskunderna och då speciellt 

hos hushåll med elvärme. 

– Men för att denna potential, 

som vi uppskattar till 2000 MW, ska 

kunna utnyttjas krävs att timavräkning 

införs. 

Många goda skäl 

Men det finns, som antyds ovan, även 

andra goda skäl att införa timavräkning 

på bred front. Utifrån kundens 

perspektiv finns flera fördelar och det 

som särskilt framhålls är att timmätning 

ger förutsättningar att utforma 

och erbjuda prismodeller där kunden 

kan spara pengar genom att anpassa 

sin förbrukning. 

Timmätning medger även presentation 

av dygnsprofiler vilket gör elförbrukningen 

tydligare, därmed får kunden 

bättre information om var det finns 

besparingsmöjligheter. 

Det går även att anföra miljöargument. 

En minskad elförbrukning under 

Den stora potentialen för en ökad efterfrågeflexibilitet 

finns hos hushållskunderna och då 

speciellt hos hushåll med elvärme, framhåller 

Peter Fritz. 

ansträngda lägen minskar ju behovet 

av fossileldad kraft. 

Hinder i vägen 

Kruxet är dock att det idag finns ett 

antal hinder för timavräkning, så som 

dagens regelverk är utformat. Till 

exempel föreskriver ellagen att alla 

kunder med ett säkringsabonnemang 

på högst 63 ampere ska schablonavräknas. 

Ett annat hinder är att omkring 

hälften av de mätsystem som nu installeras 

inte klarar att ta hem timvärden 



dagligen, något som mätföreskrifterna 

kräver om kunden ska timavräknas. 

Detta krav hör ihop med hur balansavräkningen, 

det vill säga avräkningen 

mellan Svenska Kraftnät och 

balansansvariga aktörer, är utformad. 

– Vi tycker dock att det borde 

räcka med att nätägarna samlar in 

och rapporterar mätvärden månadsvis, 

förutsatt att reglerna för balansavräkning 

ändras. Ett annat skäl till 

att ändra reglerna för balansavräkning 

är att nuvarande ordning även 

innebär att kostnaderna för vindkraft 

blir onödigt höga, säger Peter Fritz 

och hänvisar till rapportens förslag till 

hur ovanstående hinder skulle kunna 

undanröjas. 

den så kallade EMIX. 

– Med EMIX är grunden lagd för 

en nationell timvärdescentral. Det är 

ett stort jobb som redan är utfört, 

informationsutbytet är strukturerat, 

beslutsvägar är definierade med 

mera. Representanter för EMIX har 

under arbetets gång också uttryckt att 

en timvärdescentral är en naturlig utveckling 

av EMIX om aktörerna skulle 

efterfråga en sådan, framhåller Peter 

Fritz som hoppas att de förslag till förenklingar 

för nätägarna som framförs 

i rapporten kommer att genomföras. 

– Då tror jag faktiskt att nätägarna 

skulle välja timavräkning helt frivilligt, 

av det enkla skälet att det skulle 

framstå som det mest fördelaktiga. 

Timvärdescentral 

Utöver detta föreslås även att en nationell 

timvärdescentral upprättas. 

Fanns en timvärdescentral skulle nätägarna 

bara behöva mäta och samla 

in sina mätvärden och i övrigt slippa 

den ganska komplexa och omfattande 

efterbearbetningen av mätvärdena. 

En sådan storskalig lösning 

skulle även innebära att kostnaden för 

mätvärdeshanteringen per kund blev 

jämförelsevis låg. 

De här tankegångarna passar 

också väl in med de intentioner som 

lett fram till att elbranschen numera 

har en gemensam informationsväxel, 


ELAN PROGRAMMET 23 

Foto: Hans Blomberg, Vattenfall


Jurek Pyrko är professor i energihushållning 

vid Institutionen för Energivetenskaper, 

Lunds universitet 

Ökad elförbrukning 

med statistiktjänst 

Vad händer med elförbrukningen om elkunderna får tillgång 

till verktyg som gör det möjligt att kontrollera och följa sin elförbrukning 

på ett tydligt och enkelt sätt 

De flesta skulle nog utgå från att detta 

skulle leda till lägre elförbrukning, 

eftersom ett dylikt verktyg rimligtvis 

borde ge en bättre förståelse för elanvändningen 

och el- och energikostnaderna 

i hushållet. Denna hypotes har 

också varit en utgångspunkt i ELANprojektet 

”Info via digitala kanaler 

och dess potential att förändra elanvändningsmönster”. 

Den har dock 

visat sig stämma dåligt med verkligheten. 

Åtminstone att döma av resultaten 

från de fallstudier som gjorts hos 

Skånska Energis, Öresundskrafts och 

E.ONs kunder. De flesta hushåll som 

där fick tillgång till en internetbaserad 

statistiktjänst med information om sin 

elförbrukning ökade sin elanvändning. 

Hur hänger detta då ihop 

– Ja, kanske är det så att de som såg 

sin ökande elanvändning och högre 

elräkningar började använda tjänsten 

för att få bättre förståelse och bekräftelse 

på att fakturorna var korrekta, 

menar projektledaren professor Jurek 

Pyrko, Lunds universitet. 

Detta medan de som minskade sin 

elanvändning inte hade något att 

bekymra sig över och därmed inget 

behov av en statistiktjänst. Det verkar 

också, att döma av enkätsvaren i 

studien, som om många kunder inte 



har förstått syftet med tjänsten. Att 

komplettera tjänsten med energirådgivning 

på olika nivåer vore därför 

angeläget och det är också något 

som efterfrågas av flera kunder, framhåller 

Jurek Pyrko. 

Det finns också många som har 

försökt att använda statistiktjänsten 

men upplevt problem med systemet 

och därför gett upp och slutat 

använda den. 

Olika mycket 

Som grupp betraktat har de som 

använt tjänsten ökat sin elanvändning 

med nästan 30 procent i jämförelse 

med åren innan de började använda 

den. Men i samma grupp finns det 

också hushåll som minskat sin elförbrukning. 

Dessa ”försvinner” dock när 

man ser till den totala förbrukningen. 

Värt att notera är att inte alla användare 

av tjänsten har utnyttjat den lika 

mycket. 

Sammanfattningsvis dras 

följande slutsatser i studien: 

Det är omöjligt att slå fast huruvida 

statistiktjänster leder till minskad eller 

ökad elförbrukning hos användarna. 

En stark anledning till att använda 

statistiktjänsten är att hushållen vill ha 

kontroll över sin elförbrukning. 

Det går inte att påvisa att användare 

av statistiktjänster har haft ett mer energihushållningsfrämjande 

beteende 

än ickeanvändare. 

Tidsbrist, problem med tjänsten och 

bristfällig kontakt med företaget var 

de främsta orsakerna till att kunderna 

valde att inte använda statistiktjänsten. 

Det krävs ett stort intresse och engagemang 

hos hushållen för att skapa 

förutsättningar till att elanvändningen 

ska bli lägre. Tjänsterna kan ge hushållen 

en bra grund för beslut om 

energibesparing och energieffektivisering 

och utgöra en bra hjälp på 

vägen som en kunskaps- och informationskälla. 

Bild: Siemens 


Bild: Siemens 

ENergirelaterade 

beslutssituationer 


Energirelaterade beslutssituationer 

Anna-Lisa Lindén är professor i sociologi 

och verksam vid Sociologiska institutionen, 

Lunds universitet. 

Vem köper vad 

och varför 

Vad och vilka faktorer är styrande när ett hushåll ska investera 

i ny eldriven teknik, som till exempel ett nytt uppvärmningssystem 

eller nya vitvaror Och hur skiljer sig de olika hushållens 

preferenser åt när det gäller valet av utrustning/apparatur 

– Man kan konstatera att det finns en 

hel del forskning kring beteendebeslut 

och beteendeförändringar i allmänhet, 

men att kunskapen om vilka 

faktorer som påverkar köpbeslut och 

valet av teknisk utrustning i bostaden 

är mycket begränsad. Det säger sociologiprofessorn 

Anna-Lisa Lindén vid 

Lunds universitet som lett delprogrammet 

Energirelaterade investeringsbeslut 

och styrande faktorer, i syfte att 

närmare undersöka hushållens elteknikkonsumtion 

och dess drivkrafter. 

Höljt i dunkel 

Vad som är känt sedan tidigare är 

att både brukarvanor och investeringsvanor 

ser annorlunda ut i olika 

generationer, vilket kanske inte är 

så märkligt. De som själva tillhör en 

äldre generation eller sett sina fareller 

morföräldrar släcka lyset i rum 

där ingen vistas, vet att man var mer 

sparsam med sin elförbrukning förr i 

tiden. Även kön, ålder, inkomst med 

mera styr ens beteende som elkonsument. 

Till detta ska läggas så kallade 



förvärvade faktorer, det vill säga den 

kunskap man på olika sätt skaffat sig 

som underlag för sina värderingar 

och attityder, konstaterar Anna-Lisa 

Lindén. 

Men hur dessa faktorer i detalj styr 

elkonsumenternas beteende har delvis 

varit höljt i dunkel, i synnerhet när det 

gäller hushållens investeringsvanor. 

Så ett övergripande syfte med det 

aktuella programmet har varit att undersöka 

de tillskrivna- och förvärvade 

faktorerna och hur dessa påverkar 

hushållens beslutsprocesser vid köp av 

ny eller kompletterande energidriven 

teknik. Detta även avseende uppvärmningssystem, 

som när de byts ut 

eller konverteras ställer innehavaren 

Bild: Siemens 

inför en rad beslut rörande, teknik, 

avskrivningstid, energikostnader och 

underhåll med mera, betonar Anna- 

Lisa Lindén. 

– Att bättre förstå olika kundgruppers 

beteenden, behov och användningsmönster 

är till nytta både för 

myndigheter och energiföretag och 

jag hoppas att de resultat och slutsatser 

som vi nu kan presentera kommer 

att bidra till detta, säger Anna-Lisa 

Lindén. 

En viktig slutsats är till exempel att 

beslut som ligger bakom energieffektiviseringar 

och byte av uppvärmningssystem 

många gånger är känslomässiga. 

– Ofta handlar det om missnöje, 

för att det drar i huset, det är kallt 

om fötterna med mera, och det sätter 

igång en process som leder till beslut 

av flera olika slag. 

Det har också visat sig att man 

som husägare ofta tar intryck av vad 

grannar, vänner och bekanta säger 

och gör när det gäller energianvändning 

och åtgärder. 

– Det finns ett grupptryck från 

grannar i enhetligt byggda områden 

och kanske borde man i framtiden, 

när man ser på målgrupper, mera 

ta hänsyn till detta och inte betrakta 

villaägare som en homogen och stor 

grupp, menar Anna-Lisa Lindén. 



Bad och kök 

intressantare än 

klimatskal 

Energieffektiviseringar i all ära men hur ser vår energikonsumtion 

ut – egentligen Vem konsumerar vad och hur mycket och i 

vilken typ av hus bor energikunden 

Detta är frågor som behöver redas 

ut innan man bestämmer sig för vilka 

stimulansåtgärder som ska vidtas för 

en minskad energikonsumtion. 

Det menar professor Anna-Lisa 

Lindén vid Lunds universitet, som i 

projektet Värme i bostäder (se fotnot) 

gjort en kartläggning och kvantitativ 

analys av var och hur energi för uppvärmning 

inom bebyggelsesektorn 

förbrukas med fokus på bebyggelsetyper 

och deras ålder, ägarkategorier, 

hushållstyper och uppvärmningssätt. 

Och detta är faktiskt någonting 

som inte har gjorts tidigare. 

– Man kan väl säga att det är nytt 

att man gör den här typen av mycket 

fokuserad analys. Grundmaterialet 

från SCB finns förstås där i energistatistiken 

och den demografiska databasen. 

Detta mycket omfattande och 

svåröverskådliga material har jag 

bearbetat och analyserat för att på 

så sätt åskådliggöra olika aspekter 

av energiförbrukningen. 

Stor del elvärme 

Detta är en angelägen uppgift eftersom 

sektorn bostäder och service står 

för 40 procent av den totala energianvändningen 

i landet, framhåller Anna- 

Lisa Lindén. Enbart uppvärmning och 

varmvatten svarar för 60 procent av 

den andelen. 

Andra bakgrundsfakta är att energianvändningen 

inom sektorn bostäder 

och service totalt uppgår till 141 

TWh per år (2008). Större andelen 

av energin, 87 procent, används för 

uppvärmning, varmvatten och drift av 

apparater och installationer. 

Det kan också konstateras att el är 

den vanligaste uppvärmningsformen i 

småhus. Elvärme enbart eller i kombination 

med värmepumpar och andra 

uppvärmningssätt står för hela 40 



procent av energin som används för 

uppvärmning i småhusbebyggelsen. I 

flerbostadshusen är däremot fjärrvärme 

det vanligaste uppvärmningssättet. 

Demografiska egenskaper 

Förutom uppvärmning används en 

stor andel el för andra ändamål 

i hushållen, så kallad hushållsel. 

Under trettio år fram till år 2005 mer 

än fördubblades konsumtionen av 

hushållsel till 19,7 TWh. 

Skillnader i förbrukning hänger 

samman med apparatinnehav, 

antalet armaturer, köksmaskiner med 

mera. Antalet eldrivna apparater och 

maskiner i bostaden hänger samman 

med antalet hushållsmedlemmar och 

hur man använder sin utrustning. 

Hushållets demografiska egenskaper, 

såsom storlek, ålder och beteende 

är mycket viktiga faktorer som 

förklarar skillnader i förbrukning, 

konstaterar Anna-Lisa Lindén. 

En annan mycket viktig omständighet 

är det nu pågående generationsskiftet 

i småhus från 1970- och 

1980-talen och därtill att stora 

ombyggnader och renoveringar 

är nära förestående när det gäller 

flerbostadshus byggda mellan 1940 

och 1970. Även generationsskiftet i 

småhusen innebär oftast omfattande 

ombyggnader. 

– Det rör sig dessutom om ett 

mycket stort bestånd av småhus, 

omkring 2 miljoner hushåll. Så dessa 

ombyggnader kommer att påverka 

den framtida energiförbrukningen 

och utfallet beror på hur ombyggnader 

och renoveringar görs. Det finns 

fortfarande stort utrymme kvar för 

energieffektivisering av klimatskal 

(väggar, fönster, tak) och uppvärmningssystem 

inom småhusbebyggelsen, 

men det är inte säkert att det är 

det första som en ung familj tänker 

på när den flyttar in i ett 70-talshus. 

Många är mer intresserade av att 

göra kök och badrum mera trendiga, 

menar Anna-Lisa Lindén. 

Därför är det viktigt att definiera 

den del av bebyggelsen som inom 

de närmaste decennierna behöver 

genomgå större ombyggnader och 

renoveringar. Det är också angeläget 

att identifiera de hushållstyper som 

äger dessa fastigheter. Först då kan 

man skapa effektiva budskap och 

styrmedel till tydliga målgrupper och 

därmed lättare nå önskvärda resultat, 

menar Anna-Lisa Lindén. 



Erika Jörgensen är verksam 

vid sociologiska institutionen, 

Lunds universitet 

Det krävs missnöje 

för att byta 

uppvärmningssystem 

I arbetet med att energieffektivisera bostadsbebyggelsen är 

det viktigt att känna till och förstå bakgrunden till de beslut 

som konsumenterna fattar inför byte av till exempel uppvärmningssystem. 

I studien Att värma bostäder – påverkansfaktorer 

och beslut har forskaren Erika Jörgensen undersökt hur vi 

agerar när det gäller energirelaterade investeringar i hemmet. 

De aktörer inom bostadssektorn som 

ingår i studien är fastighetsägare, 

fastighetsförvaltare av flerbostadshus 

och småhusägare, som är den grupp 

som har studerats mest ingående. 

Hur gör grannen 

Studien visar att de påverkansfaktorer 

som är viktiga för småhushållens 

beslutsprocesser kring både byte och 

komplettering av uppvärmningssystem 

är snarlika. Intressant att notera är 

också att beslutsprocesserna till stor 

del handlar om missnöje. 

– Personerna i ett hushåll börjar 

inte fundera på att byta ut sitt uppvärmningssystem 

om de inte är missnöjda 

med det befintliga systemet. 

Men man måste också ha kunskap 

om vilka alternativ som finns. Och 

denna kunskap förvärvar man ofta på 

grund av sitt missnöje, eftersom det 

gör en mera mottaglig för information 

om alternativa lösningar, konstaterar 



Erika Jörgensen som är verksam vid 

Lunds universitet. 

När man väl befinner sig där blir 

också ekonomiska incitament och 

ekonomiska styrmedel viktiga i beslutsprocessen, 

liksom informativa styrmedel 

i form av reklam och olika typer 

av informationsmaterial. 

– I bostadsområden med liknande 

hus och stark sammanhållning och 

gemenskap mellan hushållen kan man 

också konstatera att grannarna har 

en stark påverkan på varandra när 

det gäller beslut kring det egna huset, 

tillägger Erika Jörgensen. 

Tillräckligt bra 

I konsekvens med detta är hushåll 

som inte överväger att byta uppvärmningssystem 

i regel nöjda med sitt nuvarande 

system, vilket uppfattas som 

”tillräckligt bra”. Därmed undersöker 

de inte heller närmare vilka alternativ 

som skulle kunna vara aktuella. 

När det gäller hushållens beslutsprocesser 

kring åtgärder på 

klimatskalet utgör husets ålder, konstruktion 

och skick grundläggande 

påverkansfaktorer. 

– Men för att göra stora investeringar 

krävs även ekonomiska incitament, 

som att man har behov av att 

sänka sina uppvärmningskostnader. 

Och även i det här fallet är påverkan 

från grannar, som genom egna erfarenheter 

och liknande förutsättningar 

rekommenderar vissa åtgärder, ytterligare 

en faktor att beakta, säger Erika 

Jörgensen. 

När det gäller beslut som tas vid 

val av vitvaror är dessa inte lika långsiktiga 

eller kostnadskrävande. Vitvaror 

är produkter som hushållsmedlemmarna 

kommer i mer direkt och regelbunden 

kontakt med, vilket gör att det 

är andra typer påverkansfaktorer som 

spelar in här, menar Erika Jörgensen. 

– En vitvara ska framför allt uppfylla 

de funktioner som hushållet efterfrågar, 

då man som användare har satt 

upp vissa krav på hur man ska kunna 

nyttja den nya vitvaran. Man vill 

också känna trygghet i sitt val genom 

att köpa en välkänd produkt som är 

omtalad för god kvalité. Utöver detta 

tillkommer att vitvaran ska vara energisnål 

och passa in i den övriga köksinredningen, 

men detta är faktorer av 

underordnad betydelse. 

Sammanfattningsvis kan man säga 

att två påverkansfaktorer är avgörande 

vid småhusägarnas beslut kring 

långsiktiga och kostnadskrävande 

energirelaterade investeringar, nämligen 

husets byggnadsperiod och uppvärmningssystem. 

Detta är styrande 

för hur nöjd man är med nuvarande 

förhållanden, vilket i sin tur påverkar 


Bild: Siemens 

hur öppen och motiverad man är till 

att vidta åtgärder. 

Skillnader beroende på ägare 

När det gäller flerbostadshussektorn 

konstaterar studien att det finns betydande 

skillnader i hur olika typer 

av aktörer ser på och arbetar med 

energibesparande åtgärder. Olika 

typer av aktörer har olika ekonomiska 

handlingsutrymmen och olika ägardirektiv 

att jobba med energifrågor. 

Kommunala bostadsbolag har 

ofta höga energisparmål, samtidigt 

som vinstkraven inte är så höga, 

vilket medför att klimatskalsågärder 

och andra kostnadskrävande energisparåtgärder 

kan framstå som intressanta. 

Stora privata bostadsbolag 

har däremot höga vinstkrav och går 

bara in och gör omfattande åtgärder 

som medför stora ekonomiska besparingar. 

Fastighetsförvaltningsorganisationerna 

(som inte själva står som 

ägare till fastigheterna) tillhandahåller 

energitjänster som bland annat 

omfattar förslag på energibesparande 

åtgärder. För att fastighetsägarna ska 

uppfatta åtgärdsförslagen som intressanta 

och genomförbara bör de inte 

medföra omfattande kostnader eller 

betydande ingrepp i fastigheten. 

I studien fastslås att de viktigaste 

påverkansfaktorerna inför energirelaterade 

beslut inom flerbostadshussektorn 

är energisparmål, vinstkrav och 

ekonomiska resurser. 



Åsa Thelander är verksam vid institutionen 

för Service Management, Lunds universitet. 

Att inte välja är också 

ett val 

Det är ganska få elkunder som bytt elhandlare, även om elhandelsbytena 

ökat under senare år. Vad kan detta bero på 

och hur resonerar konsumenten kring produkten el, val av 

elhandlare, elavtal och information med mera Dessa frågor 

söker sitt svar i studien Hushåll på elmarknaden – Information 

och agerande. 

Som elkund har man i princip tre valmöjligheter 

när det gäller att välja 

vem man ska köpa sin el av. 

För det första kan man välja 

att inte göra någonting alls, vilket 

betyder att man som tidigare får el 

från sin befintliga elhandlare (elleverantör) 

enligt ett så kallat tillsvidareavtal. 

Ett sådant avtal fungerar ungefär 

som ett bolåneavtal med rörlig ränta i 

så måtto att det saknar bindningstid, 

men det är också dyrare än andra 

elavtal. I detta fall kommer även nätavgiften 

att debiteras samtidigt som elhandelsavgiften 

eftersom nätverksamheten, 

som är en monopolverksamhet, 

ofta ingår i samma koncern som 

elförsäljningen (till exempel Vattenfall 

Elförsäljning/Vattenfall Eldistribution). 

En annan möjlighet är att stanna 

kvar hos sin nuvarande elhandlare 

men att träffa ett avtal, till exempel ett 

avtal med 3 års bindningstid. 

Tredje alternativet är att byta 

elhandlare och avtal, vilket betyder 

att man då får två elräkningar: en för 

elhandelsavgiften och en för nätavgiften 

eftersom man inte kan byta nät. 



Ingen brist på information 

I tidigare studier och statistik benämns 

elkonsumenter som inte aktivt valt 

elhandlare eller avtal som passiva. En 

förklaring till denna passivitet uppges 

vara att elkunderna upplever att de 

inte fått tillräcklig information. 

– I den här undersökningen 

framkommer emellertid att andelen 

passiva elkunder inte är så stor som 

statistiken ger sken av. Konsumenter 

kan ha stannat hos sin elhandlare 

men ändå ingått ett avtal, men detta 

räknas inte som ett aktivt val i statistiken, 

säger forskaren Åsa Thelander, 

Lunds universitet, som lett studien. 

Undersökningen visar också att de 

som ser ut att vara helt passiva, det 

vill säga de som varken bytt elhandlare 

eller avtal, har välgenomtänkta 

argument för sitt agerande. 

– Men de uppger inte brist på 

information som ett motiv utan snarare 

att de är för bekväma eller lata för att 

agera. De ser heller ingen nytta med 

att byta elhandlare eller elavtal. 

Det är inte information i sig som 

elkunderna saknar, slår Åsa Thelander 

fast. De flesta är medvetna om 

sina möjligheter på elmarknaden 

och anser sig inte behöva mera 

information om just detta. Däremot 

saknar många information om hur de 

ska göra för att bli aktiva elkunder. 

Många vill också veta varför de ska 

agera. De vill få information som 

klargör de olika typer av nytta man 

kan få av att byta elhandlare eller 

elavtal utöver rena prisfördelar. 

– Elkundernas bedömning av och 

inställning till information visar att 

deras agerande på elmarknaden inte 

kan betraktas som ett informationsproblem 

som utgörs av informationsbrist. 

Elkundernas egna bedömningar är 

snarare att det behövs underlättande 

åtgärder om hur de ska gå tillväga 

för att kunna göra bättre behovsanpassade 

val. Kommunikationens roll 

borde därmed snarare handla om att 

komplettera med strategier för sådana 

underlättande åtgärder, menar Åsa 

Thelander. 



Annika Carlsson-Kanyama är verksam 

vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, 

Energi- och miljösäkerhetsgruppen. 

Generationstillhörighet 

lika viktigt som inkomst 

och boendeform 

Den generation som var ung åren efter andra världskriget 

och som ibland kallas Rekordgenerationen tycks ha en större 

benägenhet att spara energi än sina barn. Det är en väsentlig 

slutsats som kan dras när människors energibeteende studeras 

i ett generationsperspektiv. 

En tidsresenär som gör en resa tillbaka 

till 1950-talets Sverige skulle säkert 

förundras över den tämligen påvra 

livsstil som då var vardag för de flesta 

hushåll. Det som på den tiden var 

lyx, om det överhuvudtaget fanns, är 

idag något som många gånger tas för 

självklart, som till exempel möjligheten 

att resa utomlands på semester. På 

1950-talet hade man på sin höjd råd 

med camping- och cykelsemestrar 

och levde även mycket enkelt i övrigt, 

både när det gäller boendestandard 

och konsumtionsvanor. Men det var 

inget konstigt med det, så levde de 

flesta, och att en sådan livsstil följaktligen 

inte gav så hög energiförbrukning 

är heller inte märkligt. 

Men hur ser energikonsumtionen ut 

idag för den generation som växte upp 

under dessa levnadsbetingelser och 

under dessa och andra tidsperioder 

Få tidigare studier 

Ja, faktum är att det inte finns så 

många studier där man använt sig av 



en generationsanalys för att förklara 

skillnader i energianvändningen 

inom en befolkning. Det konstaterar 

Annika Carlsson-Kanyama som är 

en av få forskare som använt sig av 

detta grepp. Hon anser att generationsvariabeln 

är lika viktig för att 

förklara skillnader i beteenden som till 

exempel inkomst och boendeform och 

hon har lett ett projekt i ELANs regi 

med detta i fokus. 

– Analysen av hushållens konsumtion 

i kvantitativa termer och över 

tid i den här studien bekräftar och 

förstärker bilden som ges av andra 

generationsanalytiker. Det vill säga att 

det finns stora skillnader i uppväxtvillkor 

mellan de generationer som lever 

i Sverige idag, och att det har stor 

betydelse för hur man ser på energi 

och energieffektiviseringar, konstaterar 

Annika Carlsson-Kanyama. 



Sparberedskap 

Man kan därmed sluta sig till att det 

bland dagens svenska befolkning 

finns mycket olika referensramar när 

det gäller att föreställa sig vilka konsumtionsstilar 

som är möjliga jämfört 

med hur vi lever idag. Den generation, 

exempelvis, som var ung åren 

efter andra världskriget och en bit in 

på 1950-talet och som ibland kallas 

Rekordgenerationen växte upp under 

helt andra förhållanden än dagens 

unga. Det var en tid som trots att den 

präglades av framåtanda och optimism 

idag nog skulle uppfattas som 

ganska torftig eftersom man levde 

så mycket enklare och sparsammare 

då. Hos Rekordgenerationen finns 

följaktligen en helt annan beredskap 

att spara energi även om dessa människor 

har anammat den livsstil som 

är rådande idag. För dagens unga 

däremot, som saknar dessa referensramar 

och vars livsstil snarare präglats 

av en nästan obegränsad tillgång till 

energi, ser verkligheten annorlunda ut, 

framhåller Annika Carlsson-Kanyama. 

– Detta tycker jag att marknadsförare 

av energieffektivisering bör ta 

fasta på när lösningar för att minska 

energianvändningen söks. 

Bild: Siemens Bild: Siemens 



ELAN ger oss bekräftelse 

”ELAN har varit nyttigt, för det visar svart på vitt att vi måste 

bli bättre på att stärka våra band till kunderna, och att vi bara 

kan göra det om vi lär oss att förstå hur de resonerar.” 

Det säger Maria 

Nilsson, ansvarig för 

marknadskommunikation 

och analys hos 

E.ON Försäljning och 

företagets representant 

i ELANs programstyrelse. Hon medger 

samtidigt att det inte är så lätt att kommunicera 

med kunderna, åtminstone 

inte elkunderna eftersom el är en ”lågintresse-produkt”. 

– Det är svårt, jättesvårt. Men vi 

måste ju ändå göra vårt bästa om vi 

ska kunna behålla våra kunder. Vi 

måste så att säga lojalisera kunderna 

och det kan vi bara göra om vi kan 

skapa ett intresse kring produkten el. 

Forskningsresultaten pekar 

bland annat på att kunderna 

inte efterfrågar mer information 

utan relevant information. 

Hur ser du på det 

– Ja, detta är helt klart något vi 

måste jobba ännu mera med. Vi måste 

bli bättre på att förstå vilken typ av 

information som kunden är intresserad 

av och att väcka intresset för energifrågorna 

hos kunderna, säger Maria 

Nilsson. 

– En del av det som kommit fram i 

forskningen kände vi till men det är ju 

bra att få det bekräftat och det skapar 

ju samtidigt incitament att verkligen ta 

tag i de här frågorna, framhåller Maria 

Nilsson som menar att elbolagen generellt 

har för svaga band till sina kunder. 

– Det är, om man ska se det från 

den krassa sidan, inte viktigt för kunden 

att vara kund hos E.ON, Vattenfall eller 

Fortum eller någon av de andra aktörerna 

till så stor del. Därför måste vi göra 

mera för att få budskapen att gå fram, 

och bland annat av den anledningen 

tycker jag att ELAN är viktigt för att 

man skapar en konstruktiv dialog kring 

energifrågorna. Det behövs helt enkelt 

mer kunskap om beteenderelaterad 

forskning och energi inom branschen. 

– Om vi bättre förstår hur kunderna 

använder energi så kan vi också bli 

bättre på att ge råd som känns relevanta. 

Det i sin tur kan lära oss att segmentera 

våra kunder så att vi därmed 

också blir bättre på att kommunicera 

med dem på rätt sätt. 


Bild: Matton 

Energianvändning 

i vardagen 


energianvändning i vardagen 

Kajsa Ellegård är professor vid 

avdelningen Tema teknik och social 

förändring, Linköpings universitet. 

SÅ används elen 

Mobiltelefoner, datorer, plasmaskärmar, mp3-spelare med 

mera, med mera. Det kommer ständigt ny informations- och 

kommunikationsteknologi, och den får så småningom en given 

plats i våra hem. Men hur används prylarna och hur förändras 

användningen över tid Ja, hur ser egentligen elanvändningen 

ut i det dagliga livet i bostaden 

Elanvändningen i barnhushåll kan 

med fog antas skilja sig från elanvändningen 

i pensionärshushåll. Men 

även utåt sett likadana hushåll kan 

ha helt olika aktivitetsmönster och 

därmed skilda sätt att använda el. 

Det är därför viktigt att särskilt studera 

samspelet mellan hushållsmedlemmarna 

samtidigt som hushållssammansättningen 

beaktas, understryker Kajsa 

Ellegård, verksam som professor vid 

Linköpings universitet, Tema teknik och 

social förändring, och programledare 

för delprogrammet Elanvändning i 

vardagen inom ELAN. 

Hon pekar också på vikten av 

att ta hänsyn till den ökande individualiseringen 

av såväl innehav som 

användning av informations- och kommunikationsteknologi. 

Länge använde 

hela hushållet samma tv-apparat, 

men numera har hushåll ofta flera 

tvapparater och inte sällan flera 

datorer. Mobiltelefonen är självklart 

en individuell teknik. Individualiseringen 

gör att elanvändningen per 

person i flerpersonshushåll ökar och 

närmar sig den i enpersonshushåll. 

En annan slutsats är att kunskapen om 

hur och när hushåll lär sig att ta nya 



Bild: Matton 

värmesystem och apparater i bruk har 

stor betydelse för användningen av 

energi. 

– Det är inte el utan den funktion 

elen bidrar till att fylla som är 

huvudsaken. Kunskapen om elanvändningen 

för att till exempel kunna 

tillgodogöra sig de funktioner som 

informationstekniken erbjuder är 

liten, och i hushåll med många intresserade 

användare kan den posten 

vara mycket högre än man tror, konstaterar 

Kajsa Ellegård vidare. 

– Ska utsläppsmål och energieffektiviseringsmål 

nås behöver den 

kunskapen öka. 

Elen är nu så inbäddad i vardagen 

och dess olika aktiviteter att man 

så att säga behöver avvänjas. Det 

vill säga elens roll för vardagens välbefinnande 

bör lyftas fram och tydliggöras 

så att människor i sina hushåll 

kan återta kontrollen över elen på ett 

reflekterande sätt. 

– Därmed blir kunskap om hur 

man lär sig hantera och samordna 

användningen av elapparater i 

vardagen en central fråga med stor 

betydelse för den framtida elanvändningen. 



Jenny Palm är universitetslektor och docent 

vid avdelningen Tema teknik och social 


Krishantering i elsystemet 

Vem ska bära ansvaret 

Alla har sin syn på saken, men långt ifrån alla vet vad som 

verkligen gäller. Ja, så ser det ut när man studerar ansvarsfrågan 

i samband med ett större elavbrott. I projektet Rättvis upplysning 

har relationerna mellan kommun, elnätbolag och elkunder 

i samband med störningar i elförsörjningen skärskådats. 

Ett större elavbrott innebär stora 

påfrestningar på hela samhällsapparaten. 

När elen inte fungerar är det 

heller inte mycket annat som fungerar. 

Men konstigt nog verkar det inte 

finnas någon enhetlig strategi för hur 

ett omfattande elavbrott ska hanteras 

av de inblandade, det vill säga elnätskunder, 

myndigheter och elnätsbolag. 

Ofta går det ganska bra ändå, 

men tydliga skillnader i förhållningssättet 

och i synen på ansvar framträder 

när man skärskådar hur aktörerna 

faktiskt agerar när ljuset slocknar och 

alla apparater upphör att fungera. 

Det är något som projektet Rättvis 

upplysning tydligt visar. 

Handlingsutrymme 

I projektet diskuteras kommuners, 

elnätsbolags och elanvändares relationer 

och ansvarsfördelning utifrån 

erfarenheter och upplevelser som 

dessa haft i samband med stormarna 

Per och Gudrun. Särskild vikt har lagts 

vid hushållens handlingsutrymme, det 

vill säga möjligheter och restriktioner 

att upprätthålla en fungerande vardag 



vid elavbrott. Materialet har samlats 

in i Östergötland genom enkäter, intervjuer 

och observationer. 

Den bild som framträder i studien 

är att det saknas en klar ansvarsfördelning 

kring elförsörjningen och att 

det är svårt att bilda sig en uppfattning 

om hur man som drabbad eller 

inblandad ska agera när strömmen 

försvinner långvarigt. Detta gäller inte 

minst drabbade hushåll. 

– Både elnätsbolag och kommunledningar 

förväntar sig att elnätskunderna 

ska ha en ganska god 

beredskap vid elavbrott, vilket framför 

allt hushåll på landsbygden också 

har. Ett problem är att elkunderna 

själva inte är medvetna om de här 

förväntningarna. Ungefär hälften av 

de intervjuade hushållen anser att de 

har fullgjort sina åtaganden enbart 

genom att betala elräkningen, konstaterar 

projektledaren Jenny Palm och 

pekar därmed på en brist i kommunikationen 

mellan kund och nätbolag. 

Otydlig lagstiftning 

Än värre är att det ofta även brister i 

kommunikationen mellan elnätsbolag 

och kommunledning, vilket kan hindra 

viktiga prioriteringar som exempelvis 

fördelning av reservkraft. 

Att det förhåller sig så tycks till 

stor del bero på att lagstiftningen på 

området är otydlig, men också på att 

det ofta inte finns något formaliserat 

samarbete mellan kommunledningar 

och elnätsbolag kring hur man ska 

agera i krissituationer, konstaterar 

Jenny Palm. 

– Däremot finns ofta ett informellt 

samarbete mellan elnätsbolagen och 

kommunerna och i de fall där kommunen 

äger det lokala elnätsbolaget 

sker en naturlig samverkan. I till 

exempel Kinda och Norrköping finns 

informella nätverk med nätbolaget 

E.ON, vilket direkt påverkade dessa 

kommuners möjligheter att agera 

i samband med stormen Per. På 

samma sätt har kommuner som äger 

elnätsbolag andra möjligheter än de 

kommuner som inte äger nätet själva 

att påverka både underhåll och prioriteringar. 

De har större kontroll över 

nätet och känner till svagheter och vet 

till exempel på vilka punkter behov av 

reservkraft är som störst. 

Studien uppmärksammar också att 

det saknas upparbetade nätverk där 

hushållen på något sätt finns representerade. 

Istället för nätverk använder 

kommuner och elnätsbolag olika 

medier för att informera hushållen, 

som till exempel radio, telefonmeddelanden, 

Internet med mera. 

Hushållen själva använder 

däremot upparbetade nätverk med 



I studien diskuteras kommuners, elnätsbolags och elanvändares relationer och ansvarsfördelning 

utifrån erfarenheter och upplevelser som dessa haft i samband med stormarna Per och Gudrun. 

grannar och vänner vid elavbrott. De 

boendes kännedom om varandra är 

en viktig del av landsbygdens krisberedskap. 

Därigenom ser man inte 

bara till varandras välmåga utan samordnar 

också kommunikationen med 

bolag och kommun. 

Olika tolkningar 

Det framkommer också att både 

kommuner och elnätsbolag gör olika 

tolkningar av om prioritering är 

möjlig eller inte. E.ONs representant 

betonade att det inte var lagligt att 

prioritera mellan elanvändare och 

menade att en kommun juridiskt 

saknade möjligheter att påverka 

E.ON i dessa frågor. En kommun 

kunde diskutera och ha önskemål om 

prioriteringsordning, men det var i 

slutänden E.ON som beslutade. Norrköpings 

kommun däremot menade 

att prioritering mellan användare var 

möjlig och även gjordes. Norrköpings 

kommun såg positivt på möjligheten 

att påverka E.ON som stor nätägare 

i kommunen att följa den prioriteringslista 

som kommunen upprättat. 

I Linköping var Linköping Kraft- 

Nät och kommunen överens om att 

prioriteringar mellan elanvändare 

var möjlig, dock inte enligt Ellagen. 

Däremot enlig lagen om extraordinära 

händelser, eftersom de menade att 

elavbrott var av sådan ”akut stödåtgärd” 

som förarbetena till lagen avser 

(se 4 kap 3 §). 

Generellt menade kommuner som 



äger energibolag och kommuner med 

upparbetade nätverk med elnätbolagen 

att prioriteringar av hur elförsörjningen 

ska fördelas i samband med 

störningar är möjliga. Dessa kommuner 

har också utarbetat listor för vilka 

verksamheter som ska prioriteras. 

Kommuner som inte äger elnätbolag 

och som inte ingår i något nätverk 

menar däremot att det av juridiska 

skäl och med hänvisning till ellagen 

inte går att prioritera mellan elanvändare. 

Dessa kommuner har heller inte 

tagit fram några prioriteringslistor och 

för inte någon dialog med bolagen 

kring detta. 

Vad får då detta för konsekvenser 

för elnätskundernas handlingsutrymme, 

det vill säga hushållens förutsättningar 

att upprätthålla en fungerande 

vardag under ett elavbrott 

Ja, här visar studien tydligt att det 

är svårare för hushåll att upprätthålla 

en god vardag i kommuner där elnätbolag 

och kommunledning inte samverkar 

i nätverk. I dessa kommuner 

finns inte samma krisberedskap och 

det planeras i mindre utsträckning för 

vilka åtgärder som ska vidtas i jämförelse 

med kommuner där det finns ett 

etablerat samarbete. 

Hushållens förmåga att själva 

hantera och parera negativa följder 

av elavbrott beror till stor del på 

den information de får. Den kan 

förmedlas genom en välfungerande 

hemsida, telefonkontakt och media. 

Andra resurser som kan bidra till informationsförmedling 

till hushållen är 

lantbrevbärare och att elnätsbolagen 

upprättar tillfälliga lokalkontor, vilket 

skedde i Östergötland efter stormen 

Per. 

Erfarenheterna efter Per visar 

också att hushållen ofta har mycket 

god beredskap för elavbrott. Kaminer 

och portabla elverk gjorde att många 

kunde upprätthålla en någorlunda 

fungerande vardag. Flertalet hade 

också stearinljus och ficklampa 

hemma. Studien visade samtidigt 

att andra hushåll verkar anse att 

elavbrott är en del av vardagen och 

dessa gjorde inget speciellt för att 

parera olika konsekvenser av avbrottet. 

De hade tillit till att elnätbolagen 

snart skulle åtgärda felet och väntade 

helt enkelt med att till exempel tvätta 

eller med andra elberoende hushållssysslor. 



Eva Törnqvist (till vänster), universitetslektor och 

Kristina Karlsson, forskarassistent, är båda 

verksamma vid avdelningen Tema teknik och 

social förändring, Linköpings universitet. 

Dubbla budskap försvårar 

energieffektivisering 

Politiker och myndigheter uppmanar oss att spara energi. Samtidigt 

driver de samhällsutvecklingen mot en alltmer omfattande 

datorisering och teknifiering av vardagslivet. Budskapen 

går inte ihop, konstaterar forskarna Eva Törnqvist och Kristina 

Karlsson vid Linköpings universitet. 

Beräkningar visar att omkring en femtedel 

av svenskarnas hushållsel idag 

förbrukas av hemelektronik – det som 

forskarna benämner informations- och 

kommunikationsteknologi (IKT). 

Flera studier tyder på att denna 

del av elförbrukningen nu ökar 

snabbt. Om bara drygt tio år spås 

den utgöra 45 procent av hushållselen. 

Trots att apparaterna i sig 

många gånger blir energisnålare, så 

växer ändå den samlade elförbrukningen. 

Förklaringen är bland annat 

att antalet hemelektronikapparater i 

hushållen ökar – samtidigt som de står 

på och förbrukar energi under fler 

timmar. 

För att lyckas med energibesparing 

på detta område krävs ökad 

kunskap om de ofta komplexa 

drivkrafter som styr användarnas 

beteende. Den slutsatsen drar Eva 

Törnqvist och Kristina Karlsson efter 

att ha djupintervjuat medlemmarna i 

ett antal hushåll om deras elanvändningsvanor 

i en ny ELAN-rapport, som 

till stor del bygger på djupintervjuer 

med medlemmarna i ett antal hushåll. 



Bild: Samsung 

24-timmarssamhället 

Det är inte bara krassa kommersiella 

intressen som förmår konsumenterna 

att lägga pengar på ny hemelektronik 

– och därmed på växande elräkningar. 

Även myndigheter och politiker 

bejakar utvecklingen. Vi uppmanas 

exempelvis att deklarera på nätet och 

att betala för bussresan via sms. Ambitionen 

är tydlig: Hela befolkningen 

ska integreras i it-samhället. 

– Allt fler tjänster kräver tillgång till 

elektronisk utrustning. Vare sig vi vill 

det eller inte motas vi in i 24-timmarssamhället, 

säger Eva Törnqvist. 

– Argumentet är inte enbart att ge 

oss frihet att uträtta våra ärenden när 

vi själva vill. Utan även att samhället 

kan spara in på transporter och drivmedel. 

Men det faktum att mer IKT-användning 

leder till ökad energiförbrukning 

är det ingen större uppmärksamhet 

kring. 



– Även tillverkningen och destruktionen 

av alla apparater förbrukar 

energi, liksom att bygga och driva 

den infrastruktur som krävs, påpekar 

Kristina Karlsson. 

De båda forskarna hävdar inte att 

hushållens ökade användning av elektroniska 

apparater alltid är av ondo ur 

energisynpunkt. Nettoeffekten av ny 

teknologi kan vara svår att mäta och 

isolera från livsstilsförändringar i stort. 

Dock anser de att det ofta saknas en 

kritisk grundhållning från samhällets 

sida. Är exempelvis digitala fotoramar 

en nödvändig produkt 

Alla har egen TV 

Ett delprojekt har tittat närmare på orsakerna 

till några av de förändringar 

som driver den ökade elförbrukningen: 

Som att apparatanvändningen i 

hushåll med flera personer blir alltmer 

individualiserad – allt oftare har varje 

familjemedlem sin egen tv, dator, 

mobil, digitalkamera med mera. 

Därmed ökar också den sammanlagda 

användningstiden och den totala 

elförbrukningen. 

En annan frågeställning som forskarna 

försöker reda ut är vilka drivkrafter 

som ligger bakom tendensen 

att lämna apparater i stand-byläge 

– eller rent av påslagna – fast vi inte 

aktivt använder dem. Ointresse och 

bristande kunskap är en del av förklaringen, 

men även andra faktorer 

spelar in: Bekvämlighet, den relativt 

låga energikostnaden och en känsla 

av att vi redan gör tillräckligt för 

miljön. 

Hur användare kan komma att 

utnyttja kommunikationsutrustning på 

ett oförutsett och innovativt sätt – och 

vilka energikonsekvenser detta får – 

är temat för rapportens andra delprojekt. 

Ett exempel som detaljstuderas 

är hur artjagande fågelskådare under 

åren utnyttjat ny tillgänglig teknik 

för att på allt mer sofistikerat sätt 

informera varandra om sina senaste 

observationer. 

Med tanke på de komplexa drivkrafter 

som tydligen styr hur vi använder 

våra prylar – vore det inte bättre 

att helt enkelt lägga tyngdpunkten på 

att göra själva utrustningen så energisnål 

som möjligt 

– Detta är något vi funderat 

mycket på. Det finns inget enkelt svar, 

svarar Kristina Karlsson. 

– Kanske är det så att vi främst 

ska inrikta oss på energisnåla apparater. 

Men det är också viktigt att inte 

glömma bort det övegripande energiperspektivet. 

Inte minst har politikerna 

ett ansvar när de driver samhällsutvecklingen 

i en riktning som kräver 

alltmer IKT-användning. 



Charlotta Isaksson är verksam vid 

avdelningen Tema teknik och social 


Att bo i passivhus 

kräver anpassning 

Hur är det att bo i ett så kallat passivhus Det vill säga i ett 

hus som saknar konventionellt uppvärmningssystem och som i 

huvudsak får sitt värmebehov tillgodosett enbart av den värme 

som alstras av belysning, elapparater och av dem som bor där. 

När passivhusen i Lindås var nya 

fanns tveksamheter om huruvida 

deras annorlunda värmesystem skulle 

kunna förenas med krav på ett behagligt 

inomhusklimat. Men det har 

visat sig att de boende lärt sig att 

reglera värmen i husen, som också 

utrustats med ett elbatteri i anslutning 

till värmeväxlaren. Det visar forskaren 

Charlotta Isaksson, Linköpings universitet, 

som i ett ELAN- och tillika doktorandprojekt 

intervjuat de boende i 

syfte att undersöka hur de använder 

sig av och förhåller sig till tekniken i 

dessa mycket välisolerade hus. 

Små hushåll får inte upp 

värmen 

Tidigare studier har visat att de 

flesta i Lindåshusen är nöjda med sitt 

boende, men att det kan vara en utdragen 

process att anpassa sig till ny 

teknik. För många av de boende tog 

det tid att nå en trivsam värmekomfort, 

och det fanns egenskaper som 

försvårade samspelet med värmesystemet. 

– Passivhusen passar olika bra 

beroende på de boendes vardagliga 

tidsrytm och aktivitetsmönster. Är 

man många i hushållet och använder 



När passivhusen i Lindås var nya fanns tveksamheter om huruvida deras annorlunda värmesystem 

skulle kunna förenas med krav på ett behagligt inomhusklimat. Men det har visat sig att de boende 

lärt sig att reglera värmen i husen. 

hushållsapparater mycket, blir det 

en väsentlig del av uppvärmningen. 

Men om antalet hushållsmedlemmar 

är få och om de dessutom går tidigt 

och kommer hem sent, får man inte 

upp värmen på samma sätt, konstaterar 

Charlotta Isaksson. 

Lärprocess 

Intervjuerna har visat på en rad 

mindre problem för de boende att 

lära sig systemen, som sammantaget 

ibland blivit rätt stora: 

– De boendes försök att hantera 

värmen är i mycket en problemlösningsprocess. 

De stöter på flera små 

osäkerheter som måste göras begripliga 

för att tekniken ska fungera. De 

ställer sig till exempel frågor som: 

”Stämmer instruktionerna När ska 

jag aktivera extravärmen Vilken 

temperaturinställning är den rätta 

Vad händer då gäster kommer på 

besök” De boende måste lära sig 



att handskas med de variationer som 

finns i vardagen. 

I ny teknik finns alltid en inneboende 

osäkerhet om hur den 

ska fungera. Försvårande var att 

passivhusens luftvärmesystem inte 

fungerade som tänkt, de boende försökte 

alltså att lära sig att hantera ett 

bristfälligt system. Om passivhusens 

värmesystem är svårare än andra, är 

dock en fråga som Charlotta Isaksson 

vill lämna obesvarad. Hon konstaterar 

att även andra värmesystem 

kan vara svåra att greppa i början. 

Att stödja de boende med information 

är ett sätt att underlätta anpassningen. 

Enligt Charlotta Isaksson 

bör sådan information utgå från hur 

värmesystemen fungerar i relation till 

de boende och deras levnadsvillkor. 

Slutsatsen blir då att kompletterande 

information måste utformas efter en 

tids användning och då i samverkan 

med användarna, så att man vet vad 

de behöver stöd med. 

Charlotta Isaksson menar att 

flytten till ett passivhus inte enbart 

kan sägas vara fördelaktigt utifrån 

ett energiperspektiv. Det finns tydliga 

exempel på att boendet lett till både 

mer resurskrävande vanor och ett 

större beroende av el för uppvärmning 

än i hushållens tidigare bostäder. 

Bland annat fick hushållsapparaterna 

en ny roll genom att de bidrog 

till uppvärmningen. 

– Min tolkning är att denna länk 

mellan uppvärmning och hushållsapparaterna 

inte stimulerar till effektiv 

energianvändning. 

Samtidigt finns det också tydliga 

exempel som pekar på att flytten till 

passivhuset har lett till ett minskat 

beroende av el för uppvärmning, 

resurssnåla vanor, men också en mer 

hållbar syn på värmekomforten. 

För att förstå vilka konsekvenser 

implementeringen av energieffektiv 

teknik har för användningen av 

energi är det enligt Charlotta Isaksson 

nödvändigt att undersöka tekniken 

utifrån ett användarorienterat 

perspektiv. 



Johanna Sjöberg är doktorand vid avdelningen 

Tema Barn, Linköpings universitet. 

Barn förskönar elen 

Varför avbildas barn i annonser för tvättmaskiner, internetabonnemang 

och värmepumpar när de sällan använder produkterna 

Enligt reklamvärlden är ekvationen enkel: Produkt 

plus barn är lika med positivt. 

Genom att studera annonser ur Sköna 

Hem, Allt i hemmet, Vi i villa och 

Vår bostad har forskaren Johanna 

Sjöberg, Linköpings universitet, ringat 

in hur barn framställs för att sälja eldrivna 

apparater. Resultaten redovisas 

i rapporten ”Konstruktioner av barn 

och elanvändande teknik i reklamannonser”. 

I studien konstateras bland annat 

att barnen kan ge elprodukterna fler 

positiva drag, till exempel att apparaterna 

och deras vardagliga funktioner 

avdramatiseras. 

– Reklamens barn fungerar som 

demonstratörer av produkternas användningsområden. 

De lyfter fram 

den osynliga elektricitetens vardagliga 

självklarhet, menar Johanna Sjöberg. 

Trygg och enkel elprodukt 

När barn associeras med natur och 

naturlighet verkar eltekniken enkel. 

Naturligheten avdramatiserar tekniken 

och laddar produkterna med 

en ”familjär och omhändertagande 

trygghet”. 

El framstår därmed som någonting 

okomplicerat och välfungerande – 

även om inte barnen själva framställs 

som apparaternas användare. 

En intressant aspekt är att annonsbarnen 

aldrig tillhör tidningens förmodade 

målgrupp. Barnen används istäl- 



let för att skapa mening i reklamen. 

I vissa fall fyller reklambarnen en 

identitetsskapande funktion för annonsens 

vuxna, som då ges en trygg 

(föräldra-)roll. 

Barnen är framtiden 

När barnen i sällsynta fall visas som 

subjekt med egen vilja och budskap 

görs detta i relation till önskan om 

miljöhänsyn. Gentemot annonsläsaren 

kan det fungera tack vare att barn 

ofta uppfattas som framtidssymbol, 

konstaterar Johanna Sjöberg. 

Barn i reklambilder ger sammanfattningsvis 

en möjlighet att på 

ett positivt sätt väva samman nutiden 

med framtiden samtidigt som synen 

på barns naturlighet avdramatiserar 

modern teknik och laddar apparaterna 

med familjär, omhändertagande 

trygghet. Denna symbolik möjliggör 

bilder av barn i reklam för diverse 

produkter och apparater. 

Elbranschens ansvar 

Finns det då några problem runt 

användandet av barn i reklam för 

eldrivna produkter 

Enligt Johanna Sjöberg är det 

problematiskt att barn inte har makt 

att emotsätta sig marknadens beskrivningar 

och användning av dem 

i reklamsammanhang. Här har elbranschen 

ett ansvar, tycker hon. 

– I annonserna fungerar barn som 

förevändning för att vuxna ska köpa 

nya produkter. Det framställs som om 

barn får ett bättre och lyckligare liv 

på grund av konsumtion av nya elanvändande 

apparater, säger Johanna 

Sjöberg. 

– Rimligheten i detta kan man 

ifrågasätta. Det kan därför uppfattas 

som ett problem att barn exploateras i 

annonser för sådana produkter. 

Ett köp för livet. Barn uppfattas ofta som framtidssymbol, 

konstaterar forskaren Johanna 

Sjöberg. Illustration ur rapporten och Allt i 

hemmet, nr 3, 1990. 



Joakim Widén är doktorand vid Institutionen 

för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, 

Uppsala universitet. 

Så använder vi 

hushållselen 

När prognoser pekat på minskad elförbrukning, bland annat 

mot bakgrund av att apparaterna i våra hem blir allt elsnålare, 

visar fakta att elförbrukningen i stället ökat. 

– Att prognoserna ofta stämmer så 

dåligt beror till del på att man så 

sällan tar hänsyn till människors 

anpassning till nya apparater och 

ändrade vanor. En orsak är att 

beteendevetenskapliga resultat är 

så svåra att omsätta i siffror, säger 

Joakim Widén, forskare vid Uppsala 

universitet. 

Den modell han har tagit fram 

inom ramen för ELAN-projektet ”Elanvändning 

i vardagen” ska inte bara 

kunna ge bättre prognoser utan generellt 

öka kunskapen om hushållens 

konsumtionsmönster. Ett viktigt mål 

har varit att få fram ett verktyg för att 

studera matchningen mellan elbehov 

och elproduktion. 

– Det handlar bland annat om 

att kunna hantera effekttoppar, som 

uppstår när många hushåll använder 

elapparater samtidigt, till exempel 

i samband med frukostbestyren i 

hemmet. Det finns över lag ett stort 

behov av mer detaljerad kunskap om 

till vad och när el används i hushållen, 

säger Joakim Widén. 

Solcellssystem 

Ett konkret område där modellen 

redan använts är vid datorsimuleringar 

av småskalig elproduktion 



med solceller. 

– Det finns en risk för spänningsökningar 

i ett lokalt nät med många 

små solcellssystem om det plötsligt 

uppstår en överproduktion av el. 

Ett sätt att parera den risken är att 

genom simuleringar skaffa kunskap 

om hur människors elanvändning 

bättre kan anpassas till elproduktionen. 

Indata till modellen kommer från 

en pilotstudie av Statistiska centralbyrån 

som bearbetats vid Linköpings 

universitet. I denna så kallade tidsanvändningsstudie 

har 431 personer 

i 169 hushåll fått föra dagbok över 

sina aktiviteter i hemmet. 

– I grundmaterialet framgår när 

och hur länge olika personer till 

exempel dammsuger. Men inte effektförbrukningen. 

Så jag har fått 

börja med att gå till produkttester i 

Råd och Rön och ta fram effekten hos 

en genomsnittlig dammsugare – i det 



fallet 1000 watt, förklarar Joakim 

Widén, som på liknande sätt betat 

av apparat för apparat och kopplat 

deras effekt och förbrukning till när 

och hur de används. 

Från 200 till 400 watt 

Hur ser då hushållens effektförbrukning 

ut Ja, på natten är den som 

väntat måttlig, men det krävs ändå 

en hel del elkraft för att driva tv-apparater 

och datorer i stand-byläge samt 

kylskåp, frysar och annan utrustning 

som måste stå på. I snitt använder 

hushållen 200 watt för detta. Sedan 

ökar uttaget kraftigt i samband med 

frukostbestyren mellan klockan sex 

och sju på morgonen, då spisar, 

brödrostar, kaffekokare med mera 

träder i tjänst. Under denna timma är 

det genomsnittliga effektuttaget 400 

watt i småhusen respektive 300 watt 

i lägenhetshushållen. 

– Sen minskar det en aning och 

ligger och flackar på en ganska 

jämn nivå fram till kvällstoppen. 

Timmen mellan klockan 19 och 

20 är den som ställer elsystemet på 

störst prov, då ökar effektuttaget till 

800 watt i småhusen och 500 watt i 

lägenheterna. 

– När modellen har körts mot 

direkt uppmätta data, har den visat 

sig ge lastkurvor som stämmer väl 

överens med dessa. 

Data kan i modellen brytas ner 

till såväl individnivå som till enskilda 

aktiviteter. Detta för att få fram att tvtittandets 

effektbehov inte bara visar 

en topp runt klockan 21 (vardagar), 

utan också att yngre personer ser 

på tv på förmiddagar betydligt mer 

än äldre, för att ta ett typexempel ur 

vardagen. 

Joakim Widén framhåller att 

modellen kan användas dels för visualisering 

av elanvändningen, dels för 

att skapa detaljerade elförbrukningskurvor 

i olika simuleringsprogram 

där det är förhållandevis lätt att 

byta ut ingående parametrar som 

ändrade vanor och elförbrukning hos 

hushållens alla prylar. 



Egen el – en omogen 

bransch 

Hushållsproducerad el från solceller eller små vindkraftverk 

väntas öka kraftigt enligt flera bedömare, bland annat Elsäkerhetsverket. 

Men ännu så länge är marknaden omogen 

och olönsam. 

– Lagstiftningen har inte hunnit med. 

Osäkerheten kring vilka regler som 

gäller hämmar marknaden, menar 

Jenny Palm, energiforskare vid Linköpings 

universitet, som lett projektet 

”Småskalig elproduktion för en 

hållbar utveckling” där återförsäljare 

och köpare av solceller och små vindturbiner 

har djupintervjuats. 

– Marknaden drivs i hög grad 

av eldsjälar som inte tjänar några 

pengar på det här. Men de ser andra 

värden, som en vilja att driva på 

utvecklingen, göra sig oberoende av 

nät- och elbolag och göra en insats 

för miljön, konstaterar Jenny Palm. 

En användare säger: ”… det 

känns vettigt att producera sin egen 

el, ungefär som att fiska sin egen fisk 

eller äta sin egen potatis”. 

En statussymbol 

Flera av de intervjuade hushållen 

menar att i till exempel Tyskland och 

Kalifornien är solceller en statussymbol 

och att andra länder har kommit 

betydligt längre än Sverige i att uppmuntra 

och förenkla för människor att 

bli småskaliga producenter. 

Några anger också ekonomiska 

motiv i tron att egenproducerad el 

på sikt faktiskt kommer att löna sig. 

”Jag räknar kallt med att energipriset 

kommer att ligga på det dubbla om 

10 år”, säger en av de intervjuade. 

Återförsäljarna av solcellsanläggningar 

och små vindkraftverk uppger 

att kundernas vanligaste frågor 

handlar om kostnader, hur anläggningarna 

fungerar och hur regelverket 

ser ut. Ett av företagen menar att 

privatkunder inte sällan har en orealistisk 

förhoppning om hur mycket el 

en anläggning kan producera. När 

de får klart för sig att det inte är så 

mycket som de trott avstår de från att 

investera. 

Dålig lönsamhet, krav på timmät- 



ning samt avsaknaden av tvåvägsmätare 

är andra faktorer som återförsäljarna 

anger som skäl till att kunderna 

väljer bort deras produkter. 

I undersökningen framkommer att 

många som investerat i en solcellsanläggning 

eller vindsnurra är frustrerade 

över krångliga och otydliga 

regler och att det är svårt att få vettiga 

besked från till exempel elnätsbolagen. 

– Produkterna som vi har tittat på 

har i vissa fall marknadsförts med att 

det i princip bara är att stoppa in en 

sladd från sin elproducerande anläggning 

i närmaste eluttag, säger Jenny 

Palm. 

– Problemet är att du inte får göra 

så av elsäkerhetsskäl, men försäljningen 

hade pågått i flera år innan 

detta uppmärksammades. Först har 

kunderna investerat, sen kommer nya 

krav på fast installation och då måste 

återförsäljarna gå ut till hushållen 

igen och hjälpa till med detta. 

– Många menar också att elnätsföretagen 

tar ut alltför stora anslutnings- 



avgifter och andra kostnader. Andra 

tycker att elnätsföretagen verkar motsätta 

sig installation av nettomätare 

och har svårt att svara på frågor om 

vilka regler som gäller. 

En förklaring till det osäkra läget är, 

enligt Jenny Palm, att man har väntat 

in de nya regler som ska komma 

våren 2010. 

Nya regler inte bättre 

Regeringen har nu föreslagit att småskaliga 

producenter ska slippa betala 

nätavgift och att det blir enklare att få 

tillstånd att koppla upp sig på nätet. 

Kravet på timmätning kvarstår 

dock enligt regeringsförslaget och det 

blir inte heller i fortsättningen möjligt 

att kvitta köpt el mot den man producerar 

(nettodebitering), vilket utredaren 

Lennart Söder har föreslagit. 

Anders Richert, chef för nätenheten 

på Svensk Energi, är liksom utredaren 

Lennart Söder kritisk och menar att 

kunderna bara kommer att märka 

marginella förändringar mot idag. 

– Det som regeringens lagförslag 

inte lyckats fånga är att Söders utredning 

innehåller ett antal förslag som 

tillsammans skulle ge en positiv effekt, 

men som var för sig knappt innebär 

något, säger Anders Richert. 

Elföretagen positiva tll egen el 

Mikroproduktion av el – som innebär att elkunderna också blir elproducenter 

– blir sannolikt nästa stora omvälvning på elmarknaden. Det 

tror Kjell Jansson, Svensk Energis vd, som vill att branschen på bästa 

sätt ska underlätta den utvecklingen. Möjligheterna för privatpersoner 

att börja producera egen el är en utveckling som elbranschen givetvis 

välkomnar och stöttar. Kjell Jansson anser att det också kan vara en 

positiv kraft i klimatarbetet. 

För vidare information om egenproducerad el se: 

www.svenskenergi.se/mikroel 



Peter Bennich är handläggare hos Energimyndigheten 

vid Avdelningen för hållbar energianvändning. 

”Man ska akta sig för 

att moralisera” 

Det är lättare att utforma träffsäkra styrmedel om man förstår 

hur människor resonerar. Då får de också större acceptans, 

vilket i förlängningen kan ge mandat för nya styrmedel. 

Det menar Peter Bennich på Energimyndigheten, 

som framhåller att 

ELAN-programmet av just den anledningen 

är värdefullt. 

– Forskningen inom ELAN har 

gett substans åt statistiken. Den talar 

om för oss hur folk resonerar, vad 

som ligger bakom förändringar i 

energianvändningen. Sådana förändringar 

kan man annars konstatera rent 

statistiskt, vilket vi också gör i egna 

undersökningar. Men det är först när 

man kan tränga bakom siffrorna, 

genom till exempel intervjuer, som 

man kan få en djupare förståelse av 

energianvändningen, dess förändring 

och mera långsiktiga effekter och det 

leder också till träffsäkrare prognoser, 

säger Peter Bennich 

Han tillägger att den typ av beteenderelaterad 

forskning som bedrivs 

inom ELAN bidrar till att tidigt fånga 

upp trender som ännu inte syns i statistiken. 

– Om man bara ser på siffrorna, 

kan man idag till exempel konstatera 

att användningen av underhållselektronik 

har ökat markant under de 

senaste 15 åren. Detta hade man 

förmodligen inte kunnat förutse, för 

låt oss säga 10 år sedan, bara med 

hjälp av statistik, utan man hade 



också behövt studera hushållens inköp 

av elektronik mera på djupet. Det är 

först då som trenden blir uppenbar, 

säger Peter Bennich, vis av erfarenheten 

att användningen av hushållsel 

har ökat kraftigt trots många prognoser 

som pekat på motsatsen. 

– När man införde energimärkningen 

på vitvaror för 10–15 år 

sedan, så trodde man ju att hushållselen 

skulle gå ned eftersom vitvarorna 

blev energisnålare. Delvis hade man 

förstås rätt, för vitvarornas elanvändning 

har gått ner med nästan en tredjedel. 

Men den minskningen äts, som 

vi numera vet, upp med råge av att vi 

samtidigt fått in många fler datorer, 

tevespel och annan hemelektronik i 

hemmen. 

Nåväl, hur gör man då för att få 

elförbrukningen att minska, handlar 

det bara om styrmedel, som skatter 

med mera 

– Ett sätt är att se till att de varor 

som människor köper energiklassas, 

så att man som konsument kan se 

hur mycket de förbrukar. Ett annat 

är att tvinga fram energisnålare apparater 

via lagstiftningen, vilket är 

syftet med EU:s ekodesigndirektiv. Det 

kommer bland annat innebära att den 

onödiga elförbrukningen kopplad till 

stand by-funktionen på sikt blir mindre 

än en watt till skillnad mot idag då 

den kan vara hur stor som helst. 

Men någon straffskatt på till 

exempel datorer kommer vi inte att 

få se 

– Nej, det tror jag inte, det skulle 

nog inte bli allmänt accepterat. Istället 

är det viktigt att underlätta för 

människor att göra kloka val när de 

handlar prylar, säger Peter Bennich 

som heller inte tror att det är en 

framkomlig väg att moralisera över 

människors elförbrukning. För visst 

har många hushåll till exempel fler 

datorer än de verkligen behöver men 

det kan ändå finnas rimliga skäl till 

att det är på det viset, menar han, 

och det får man ha respekt för. 

– Men när du ändå köper den 

där tv:n eller datorn, lägg då in även 

energiförbrukningen som en parameter, 

precis som att du tittar på pixlar 

och upplösning med mera. Som 

myndighet kan vi hjälpa till att göra 

konsumenterna medvetna om de här 

valen. Om bara konsumenterna är 

medvetna så skapar även de ett tryck 

och ett mandat för oss att sätta press 

på tillverkarna av elektronik och 

andra hushållsapparater, säger Peter 

Bennich som inte utesluter att denna 

press kan bli hårdare i framtiden. 

– Ett tänkbart scenario i framtiden 

kan vara ännu tuffare krav, för även 

om de krav som till exempel sätts av 



ekodesigndirektivet är en bra början, 

så finns det oftast stort utrymme för 

att gå ännu längre. Men när jag 

säger det vill jag samtidigt understryka 

att det är en ren spekulation 

från min sida. Hur som helst pågår 

det en intressant diskussion om huruvida 

vi kanske borde koncentrera 

oss mer på hur mycket energi som är 

tillräckligt att använda, det vill säga 

energy sufficiency, och inte bara hur 

effektivt den används, alltså energy 

efficiency. Ett sådant synsätt skulle 

kunna leda till mycket tuffare krav på 

hur mycket energi olika tillämpningar 

får förbruka, till exempel att det sätts 

ett absolut tak på TV-apparaternas 

elförbrukning, vilket förmodligen 

också skulle leda till att apparaterna 

inte kan bli hur stora som helst. 

– Men vägen dit är lång och just 

nu koncentreras mycket av arbetet 

inom EU på att fortsätta arbetet med 

att beta av produktgrupp för produktgrupp 

inom ramen för ekodesign och 

energimärkning. Här kommer både 

tekniska underlag och förståelse av 

hur vi använder våra apparater att 

fortsätta spela en stor roll. 


Energirelaterad 

information och 

kommunikation 


energirelaterad information och kommunikation 

Inger Lindstedt är professor i medie- och 

kommunikationsvetenskap och verksam 

vid Malmö högskola. 

”Ny teknik skapar 

förväntan” 

Hur kommunicerar nätbolagen med kunderna när ny teknik ska 

införas Och hur tar kunderna till sig den information de får i 

samband med teknikskiften – förstår man den överhuvudtaget 

Dessa angelägna frågställningar 

har bearbetats i delprogrammet Kommunikation 

kring energi och vardagsfrågor 

under ledning av professor 

Inger Lindstedt vid Malmö högskola. 

Mer konkret har studierna undersökt 

vilka argument som energibolagen 

använder för att motivera införandet 

av ny mätteknik, det vill säga de drygt 

5 miljoner nya mätare som nu har 

installerats hos elkunderna, och hur 

informationen kring mätarbytena förmedlats, 

till exempel vilken nytta som 

har lyfts fram. 

– Ny teknik skapar alltid förväntan, 

konstaterar programledaren Inger 

Lindstedt som till vardags är verksam 

vid Malmö högskola, avdelningen 

Konst, kultur och kommunikation. 

– Det innebär att kunderna har 

förväntat och fortfarande förväntar sig 

viss nytta av de nya mätsystemen. Det 

vi tagit reda på är hur denna förväntan 

ser ut och hur energibolagen 

bemöter den. Vi har också undersökt 

vilka kanaler som används för att 

kommunicera med kunderna, säger 

Inger Lindstedt. 

Talar förbi kunderna 

Kommunikationen kring elmät arna har 

studerats ur såväl företagens som ur 



kundernas perspektiv. Detta med målsättningen 

att förstå människors behov 

och önskemål kring information och 

kunskap och hur detta kan omsättas 

till bättre kommunikation mellan energiföretag 

och kunderna. Och då inte 

bara utifrån att mätare installeras utan 

utifrån kundernas totala behov och 

förväntningar när det gäller energifrågor, 

framhåller Inger Lindstedt, som 

idag kan leverera flera intressanta 

slutsatser. 

Det är framför allt tydligt att energibolagen 

i sin kommunikation ofta 

talar förbi elkunderna, vilket till stor 

del beror på att kommunikationen 

inte har kundens intresse, behov eller 

kunskaper som utgångspunkt, menar 

Inger Lindstedt. 

– Många energiföretag berättade 

till exempel inte att det skulle dröja, 

efter det att de nya mätarna hade installerats, 

innan det kom fakturor som 

baserade sig på månadsförbrukningen. 

Många företag har också missat 

att informera om att fakturorna med 

det nya systemet blir olika månad för 

månad. Det har skapat misstro och 

oro hos många kunder eftersom de 

trott att räkningarna tvärtom nu skulle 

bli jämnare, säger Inger Lindstedt 

som även uppmärksammat att kunskapen 

om energi och måttet 1 kWh är 

mycket bristfällig. 

– En kilowattimme är ungefär lika 

abstrakt som Einsteins relativitetsteori 

och följaktligen något som de flesta 

har mycket svårt att ta till sig. Denna 

okunskap är heller ingenting man 

skäms för eftersom man delar den 

med så många andra. Därför vore det 

bättre att använda andra sätt att beskriva 

förbrukning än kilowattimmar. 

Det behövs något slags omvandlingstabell 

för elförbrukningen – och ett 

annat mått som är enklare att förstå, 

understryker Inger Lindstedt. 

Ett annat råd är att energiföretagen 

måste bli bättre på att bygga 

relationer till kunderna. 

– De borde lära känna kunderna 

bättre och ta reda på vilka behov de 

har. Genom öppenhet från företagets 

sida kan kunderna också lära känna 

sin elleverantör och då kan relationer 

byggas, säger Inger Lindstedt som 

också råder elföretagen att bli tydligare 

med vad de vill åstadkomma. 

– Många kunder uppfattar att det 

är motsägelsefullt att vi ska spara el. 

Vem tjänar på det Kunderna menar 

att elleverantörerna är företag och 

ska tjäna pengar. Varför pratar de 

så mycket om att vi ska spara el Det 

är viktigt att tala om vad man vill och 

varför, att vara tydlig i sin kommunikation. 



Efterlyses: 

Den tydliga Elräkningen 

Elräkningen ger en unik möjlighet att kommunicera. Men det 

gäller att utforma informationen på rätt sätt, annars ratar kunderna 

alla kloka råd. Detta framkommer i en kunskapsöversikt 

som sammanställts inom ramen för ELAN. 

I det nya energitjänstedirektivet som 

antogs av EU 2006 ställs nya krav 

på hur elbolagen ska informera sina 

kunder när det gäller deras energiförbrukning. 

Bland annat måste elräkningen 

utformas så att man lätt kan 

få en överblick över sin elkonsumtion. 

Där ska grafiskt också framgå 

hur elförbrukningen ser ut över tid i 

ett jämförande perspektiv. Syftet med 

denna återkoppling är att ge elkonsumenterna 

incitament att spara energi. 

För att få grepp om hur en sådan 

elräkning kan utformas på bästa 

sätt har en kunskapsöversikt sammanställts 

över aktuell forskning på 

området. Ett tjugotal rapporter och 

artiklar har studerats under ledning 

av professor Inger Lindstedt vid 

Malmö högskola. 

Ännu ingen bra lösning 

Trots en ganska omfattande forskning 

på området verkar inget elbolag 

ännu ha lyckats att utforma ett 

diagram som ger en effektiv återkoppling 

till elförbrukningen, konstaterar 

studien. 

– Det betyder att det i dagsläget inte 

finns någon självklar lösning på hur 

förbrukningen ska presenteras grafiskt, 

säger Inger Lindstedt. 

Den sammanställning som nu 

gjorts ger ändå en ganska god vägledning 

om vad som fungerar bra 

och vilka saker som bör undvikas. 

Det finns olika sätt att åskådliggöra 

ett elförbrukningsmönster grafiskt. 

Man kan visa hur förbrukningen ser 

ut i ett historiskt perspektiv med jämförelser 

bakåt i tiden eller som jämförelser 

med exempelvis grannarnas 

elförbrukning. Ett tredje alternativ är 

den så kallade uppdelningsåterkopplingen 

som visar kundens förbrukning 

uppdelad på olika slag av hushållsapparater 

och annan energikrävande 

utrustning. 



En kombination av olika sätt att 

göra återkopplingen är att föredra, 

menar Inger Lindstedt. 

– Historisk återkoppling i kombination 

med en eller två av de andra 

två formerna för återkoppling, gärna 

i samband med råd om energi och 

energisparande, borde sammantaget 

ge ganska goda resultat. 

Vid skapandet av historisk återkoppling 

är tidsaspekten en viktig 

fråga, konstaterar studien. Man 

måste bestämma hur långt bak i 

tiden man ska presentera jämförelsen 

samt på vilket sätt informationen 

delas upp. 

– En månadsvis uppdelning ger 

visserligen mycket siffror och staplar 

för kunden att hålla reda på, men 

med en väl genomarbetad graf 

borde detta inte bli något problem, 

tror Inger Lindstedt. 

De flesta är faktiskt intresserade av sin 

elförbrukning och av att spara energi 

framhåller Inger Lindstedt. 

Krångla inte till det 

Ett annat sätt att ge kunden information 

om sin elförbrukning är att sätta 

upp mål för hur denna kan minska. 

En fördel med en sådan metod är 

att återkopplingen i högsta grad blir 

personlig, vilket i sig visat sig vara ett 

effektivt sätt att kommunicera. 

Råd om energi och energisparande 

bör också finnas med och stå 

i relation till de andra formerna för 

återkoppling, menar studien. 

– De flesta är faktiskt intresserade 

av sin elförbrukning och av att spara 

energi. Elräkningen ger en unik 

möjlighet för elbolaget att visa sina 

kunder hur de kan använda elen 

mera effektivt. Men för att lyckas 

med det måste informationen vara 

enkel och lätt att förstå och inte minst 

vara personlig. Blir råden för allmänna 

tar kunderna inte dem till sig. 

Vilket framgått av flera rapporter och 

artiklar, säger Inger Lindstedt. 



Vad är 1 kWh 

Som bekant har nätbolagen bytt ut hushållens elmätare så att 

dessa kan leverera månadsvärden. Men det är svårt för elkunderna 

att förstå vilka fördelar detta kan ge. 

Det finns många förhoppningar 

knutna till det faktum att landets alla 

hushåll nu fått månadsavläsning av 

sina elmätare. Fakturan ska bli tydligare, 

det ska bli lättare att spara 

energi, kunderna ska få bättre koll 

på sin elförbrukning med mera. Det 

är åtminstone vad myndigheter och 

energibolagen hoppas. Men vad 

tycker kunderna 

Ja, inte så mycket alls, och det 

beror till stor del på att elkunderna 

saknar kunskaper om energimåttet 

kilowattimme, konstaterar professor 

Inger Lindstedt vid Malmö högskola. 

– I våra intervjuer framgår det 

med all tydlighet att nästan ingen av 

de tillfrågade förstår begreppet 1 

kWh och vad det innebär för deras 

förbrukning av el. De kan heller 

inte räkna ut hur mycket en apparat 

förbrukar i energi eller om det är 

lönsamt att satsa på energisnålare 

alternativ, säger Inger Lindstedt som 

drar slutsatsen att denna okunskap 

också förklarar det mycket måttliga 

intresset för de nya elmätarna. 

Mätaren ingen stor sak 

Det är också tydligt att elkunderna 

är medvetna om sin okunskap och 

därmed distanserar sig från frågan 

om månadsavläsning och vad detta 

innebär. 

– Bytet av elmätare har varit en 

stor sak för elnätbolagen, men en 

liten sak för kunderna. Elkunderna 

har en allmän, vag uppfattning att 

mätarbyte slulle ske, men få visste 

varför. Man har inte heller några 



stora förväntningar på vad som ska 

komma ut av de nya mätarna. 

Men beror detta ointresse på 

att elnätsbolagen inte har kunnat 

förklara fördelarna med månadsavläsningen 

och de nya mätarna Jo 

så förhåller det sig, menar Inger Lindstedt, 

även om hon också vill framhålla 

att många nätbolag verkligen 

har försökt att nå ut till sina kunder i 

frågan. 

– Men för att kunna ta ställning 

till olika produkter och deras energiförbrukning 

måste man också 

förstå vad som förbrukar energi och 

i det här fallet vad måttenheten 1 

kWh innebär. Om man inte förstår 

kilowattimmar är det inte heller lätt 

att förstå hur och på vilket sätt man 

kan förändra sitt beteende. Då kan 

man heller inte se sambandet mellan 

energimåttet och det egna beteendet 

och de apparater man använder. 

Därför borde elbolagen för att lyckas 

i sin kommunikation med kunderna 

överge kilowattimmen som beskrivande 

mått. 

– Det är bättre att använda jämförande 

mått, som man ofta gör inom 

journalistiken, som till exempel att 

något är lika stort som tre fotbollsplaner 

eller tungt som en buss och 

liknande, föreslår Inger Lindstetd. 

Utmaningen för energibolagen 

är att möta kunderna där de kunskapsmässigt 

befinner sig. Införandet 

av de nya elmätarna är, som sagt, 

ingen fråga för kunderna. Det är 

snarare hur energibolagen använder 

mätresultaten som kommer att vara 

avgörande för kundernas möjligheter 

att förstå och engagera sig i sin egen 

förbrukning. 

– För att öka kundernas intresse 

och vilja att engagera sig i energifrågorna 

måste energiföretagen utgå 

från kundens perspektiv och sätta 

kunden i fokus, säger Inger Lindstedt 

som också framhåller att det krävs 

mer forskning kring hur man gör elförbrukningen 

till en viktig fråga. 



Karin Mårdsjö Blume är docent vid Linköpings 

universitet där hon nyligen tillträtt en tjänst som 

dekan för utbildningsvetenskapen. 

Mätaren kommer 

På vilka sätt kommunicerar elnätsföretagen inför ett stort 

teknikskifte, som det som nu skett när alla hushåll fått nya 

fjärravlästa elmätare I rapporten ”Mätaren kommer” redogör 

docent Karin Mårdsjö Blume, Linköpings universitet, för de 

olika retoriska grepp som använts för att informera kunderna 

om bytet och dess konsekvenser. 

Hon har bland annat kunnat konstatera 

att företagen använt en rad olika 

grepp och kanaler för att få fram 

sina budskap. När det gäller valet 

av genre är det tydligt att elnätsföretagen 

totalt sett arbetat med en stor 

bredd: brev, broschyrer, annonser, 

vykort och ”road shows” med kändisar 

som dragplåster med mera. Informationsbehovet 

har varit stort och 

därmed också kreativiteten i valet av 

kommunikationssätt. 

Skillnad små och stora företag 

Ett vanligt sätt har varit att att ställa 

retoriska frågor som till exempel: 

”kostar bytet något för mig” Svar 

”nej, bytet är kostnadsfritt.” Ett annat 

grepp var att upprepa värdeladdade 

ord som enkelt, fördelar, dagsfärsk 

information. 

Kommunikationssättet har dock 

skiljt sig mycket åt mellan de olika 

företagen. Skiljelinjen verkar gå 

mellan stora och små företag, eller 

mellan företag som har eller inte har 

en stark lokal förankring. De företag 

som är väl förankrade på en ort – 

och då i allmänhet inte så stora – har 

arbetat med brev och direktkontakt. 



Den retoriska ansatsen i denna annons vill både ge fakta och skapa trygghet. 

Medan de stora, internationella 

bolagen arbetat med många fler kontaktkanaler 

för att fånga kundernas 

intresse och skapa kontakt. 

Ring Ismet 

Slående är till exempel hur ett mindre 

företag med lokal förankring som 

Alvesta Energi valt att informera i 

brev på följande vis: 

” Tillfälligt Avbrott – Alvesta elnät 

har planerat att besöka dig den… 

mellan kl…Passar ej tiden var vänlig 

ring Ismet och meddela vilken tid 

som passar…….” 

– Här ser man hur företaget 

vänder sig direkt till kunderna och 

ger dem information om den kommande 

händelsen. Den lokala framtoningen 

blir tydlig i och med referensen 

till en enskild person, konstaterar 

Karin Mårdsjö Blume. 

Ett stort internationellt företag 

som E.ON måste använda en annan 

strategi och gjorde det exempelvis 

såsom bilden ovan visar. 

Den retoriska ansatsen handlar 

i det här fallet om att både ge fakta 

och att skapa trygghet. 

– Målet med kommunikationen 

för företagen är både att förmedla 

fakta om det kommande bytet och att 



skapa känslor av trygghet inför bytet. 

Trovärdigheten och tryggheten samspelar 

med varandra. Även här är 

företagens lokala förankring viktig. 

Arbetet med att skapa trygghet och 

trovärdighet är mer omfattande för 

de företag som inte har en självklar 

förankring på en viss ort. De mindre 

och lokalt starkare förankrade företagen 

kan skapa kontakt och trovärdighet 

på annat sätt. Så det utskickade 

materialet blir mer kortfattat, och mer 

inriktat på fakta, som i exemplet från 

Alvesta Energi, säger Karin Mårdsjö 

Blume. 

Naturlig del av hemmet 

Hur stämmer då elnätsföretagens sätt 

att kommunicera överens med den 

kunskap som allmänt finns av kommunikationen 

kring ny teknik 

– Forskningsmässigt har man 

funnit att det är viktigt att knyta kommunikationen 

till brukarnas vardag 

och att inte ha en alltför teknisk 

framtoning i den information som 

sprids. Det handlar inte bara om att 

veta vad tekniken handlar om. Det är 

också viktigt att förmedla en positiv 

stämning och framför allt att visa 

att tekniken blir en naturlig del av 

hemmet och livet där. 

För att komma vidare i den 

analysen vore det värdefullt med en 

ingående studie av olika brukartyper 

för att få del av deras preferenser 

när det gäller språkbruk och grafiska 

medel, menar Karin Mårdsjö Blume. 

Vilka sätt att förmedla kunskap och 

skapa kontakt fungerar – och vilka 

fungerar inte 

– De andra delstudierna i detta 

projekt tangerar de frågorna och då 

kanske särskilt Inger Lindstedts studie 

”Mätaren kommer – vad hände” ( 

läs mer om detta på sidan 69, ”Vad 

är 1 kWh”). Men det vore också 

intressant med en djupdykning i de 

retoriska förutsättningarna, avseende 

bild och text, för att sprida ny teknik 

till hushållen. 



EL – vad är det 

Om el- och energifrågor står längst ned på kundernas dagordning, 

hur ska man då väcka deras intresse och engagemang 

för en effektivare energianvändning 

I projektet El – vad är det har designstudenter 

vid Malmö högskola, under 

ledning av fotografen och designläraren 

Christel Brost, tagit fram olika 

designkoncept i syfte att stimulera till 

ökad medvetenhet om vad el är för 

något och hur man kan använda den 

klokare. En utgångspunkt har varit 

att avvika från det schablonmässiga 

uttrycksätt som ofta används när tips 

om olika typer av elbesparande åtgärder 

ska marknadsföras. Istället har 

konstfärdiga broschyrer, affischer och 

till och med en barnbok tagits fram. 

Anslaget är såväl pedagogiskt (barnboken) 

som en smula provocerande 

som affischen med budskapet ”El finns 

inte!” Affischen ingår som en del i 

designkonceptet Upplysningen, som 

vill väcka uppmärksamhet och kittla 

människors fantasi genom att synas 

på bussar och stortavlor. 

Av de fyra koncept som prövats i 

projektet visar sig just Upplysningen 

fungera bäst. 

– Konceptet bygger på påståenden 

som tar fasta på den förvirring 

som finns kring el och energi. Det 

provokativa anslaget att ”el finns inte” 

eller att ”kWh är en myt” väckte uppenbart 

igenkänning hos elkonsumenterna. 

I relation till de andra förslagen 

så upplevdes detta som mest tydligt, 

konstaterar Christel Brost. 

De elaka eltjuvarna 

Även barnbokskonceptet fungerade 

bra. Boken som fått titeln Hustomten 

och elakingarna anspelar på gamla 

sagor om tomten som man ska hålla 

sig väl med på gården. I det här fallet 

ska han hjälpa till med att få bort 

elakingarna, det vill säga eltjuvarna 

som gömmer sig i stand by-funktioner 

med mera. Sagan är skriven på vers 

som en Elsa Beskow-bok för att stimulera 

till att de goda råden ska fastna 

i minnet. 

– Sagoboken gick hem hos barnfamiljer 

med små barn. Men förslaget 

blev ändå inte förstahandsvalet när 

man skulle välja sin favorit, då vann 

konceptet Upplysningen för sin tydlighet. 

Men många av de tillfrågade 



Under ledning av fotografen och designläraren Christel Brost har designstudenter vid Malmö 

högskola tagit fram olika designkoncept i syfte att stimulera till ökad medvetenhet om vad el 

är för något. På bilden håller Christel Brost upp det förslag som fått bäst genomslag. 



Boken Hustomten och elakingarna anspelar på 

gamla sagor om tomten som man ska hålla sig 

väl med. I det här fallet ska han hjälpa till med att 

få bort elakingarna, det vill säga eltjuvarna som 

gömmer sig i stand by-funktioner med mera. 

tyckte att sagoboken trots det borde 

finnas i skolor och daghem, och 

hemma hos barnfamiljer så att barnen 

tidigt kan lära sig om en effektivare 

energianvändning. 

Syftet med designprojektet är att 

påvisa människors behov och önskemål 

kring information och kunskap, så 

att förutsättningar för en bättre kommunikation 

mellan energiföretag och 

kunderna kan skapas. 

Med glimten i ögat 

En viktig slutsats är att kommunikationen 

måste bygga på långsiktighet och 

knyta an till kundernas intresse, behov 

och kunskap. Det är inte mer information 

som behövs, utan rätt utformad 

information som utgår från kunderna, 

menar Christel Brost. 

– Konceptet Upplysningen knyter 

an till allas vårt ointresse och bristfälliga 

kunskaper om el och energi, och 

var just därför framgångsrikt. Det 

talar till kunderna med glimten i ögat, 

säger Christel Brost som också konstaterar 

att mycket få människor förstår 

begreppet kWh. 

– Och det är förstås också en 

viktig anledning till att Upplysningen 

blev en klar vinnare. Det uppskattades 

även för att designstudenterna avstått 

ifrån att använda bilder. Affischerna 

med sitt avskalade textbudskap upplevdes 

som renare, tydligare och mer 

direkt i sitt tilltal. Även avsaknaden av 

färg gjorde att den stack ut i informationsbruset 

i det offentliga rummet. 

– Om man väljer att använda 

fotografier i samspel med text så bör 

man avstå från att använda ett bildspråk 

som påminner allt för mycket 

om annan reklam. Risken är annars 

stor att man går i dussinfällan, det 

vill säga att budskapet drunknar i 

reklam som ser likadan ut. Låt istället 

bildspråket ha en mer redaktionell 

karaktär. Ett journalistiskt bildspråk, 

där man talar genom en serie bilder 

som bär ett berättande snarare än att 

försöka förmedla en känsla, menar 

Christel Brost. 



Lars Ejeklint är energiexpert 

hos Vattefall. 

Kronor och ören 

förstår alla 

Det var inget fel på ambitionerna, elkunderna skulle informeras 

på bästa sätt inför den stora mätarreformen. Ändå blev det 

inte riktigt som man tänkt. Det säger Lars Ejeklint, energiföretagsrepresentant 

i ELANs programstyrelse. 

– Vi hade för mycket fokus på tekniken 

och för lite på användaren, och 

det är ett skäl till att det inte blev så 

lyckat när Sveriges nätbolag skulle 

informera om mätarbytena, säger 

Lars Ejeklint, som i sitt jobb som 

energiexpert hos Vattenfall jobbar 

mycket med olika typer av energirådgivning. 

Mätarbytet var en liten sak för 

kunderna och en stor för nätbolagen, 

konstaterar ett av delprojekten 

inom ELAN. Men egentligen borde 

det inte ha varit så svårt att få kunderna 

mera intresserade – i alla fall 

inte med facit i hand, menar han 

samtidigt. 

– Jag tror till exempel att man 

borde ha avdramatiserat det hela, 

börjat lite i en annan ände med 

att bygga upp en förväntan stegvis 

hos kunderna, något i stil med: ”Nu 

är det dags att byta teknik från de 

här gamla mekaniska mätarna. 

De nya mätarna bär med sig vissa 

fördelar, till exempel att de möjliggör 

räkningar som baserar sig på 

det avlästa mätvärdet varje månad. 

På sikt kommer tekniken dessutom 

möjliggöra nya tjänster som du som 



kund kommer att ha nytta av.” 

Men kunderna förstår ju inte 

heller måttet 1 kilowattimme, visar 

studierna. Hur ska man lösa det 

– När jag jobbar med energirådgivning 

pratar jag aldrig kilowattimmar, 

då använder jag istället procent 

och kronor och ören. Till exempel att 

man kan spara 400 kronor på elräkningen 

om man dammsuger bakom 

kylskåpet, har rätt temperatur i det 

och avfrostar frysen. Det förstår alla. 

Hade jag i stället sagt att du genom 

dessa åtgärder kommer att minska 

energiförbrukningen med ett antal 

kilowattimmar så förstår däremot få 

innebörden av det. 

– Sen är det klart att man inte 

helt kan överge måttet kilowattimmar 

för det är ju så vi mäter volymen 

av den el vi säljer, men vi måste bli 

bättre på att försöka översätta det så 

att kunderna förstår det bättre. Man 

kan ju till exempel resonera utifrån 

vad som är en normal förbrukning 

av el, alltså vad som är en typisk 

förbrukning för ett visst slags hushåll 

och sedan göra jämförelser, resonerar 

Lars Ejeklint, som tycker att 

ELAN gett värdefulla insikter om hur 

elkunderna förhåller sig till sin energianvändning. 

– Det vi, inom energibranschen, 

borde ta till oss är att mer utgå från 

kunden och kundens vardag, lite 

mer ”utifrån” perspektiv och därmed 

mindre ingenjörskommunikation. 

Kunderna har stort förtroende för energibolagen 

så vi har alla en förtroendebas 

att bygga på i vårt fortsatta 

arbete. 


Lärdomar från projekten 

Utgå från kundens intresse, 

behov och kunskap 

Många energiföretag berättade inte 

att det skulle dröja innan det kom 

fakturor baserade på förbrukningen, 

eller att med det nya systemet kommer 

fakturorna att bli olika månad för 

månad. Det har skapat misstro och 

oro hos kunderna. Eftersom man 

pratade om att man med den nya 

elmätaren skulle betala för den faktiska 

förbrukningen förväntade man 

sig jämnare fakturor med den nya 

tekniken. 

Tänk inte i teknik – tänk i vad 

som är bra för kunden 

Kunskaperna om el och energi och 

måttet 1 kWh är mycket begränsade, 

nästan obefintliga. Det måste man 

ta hänsyn till när man kommunicerar 

med sina kunder. 

Använd andra sätt att beskriva 

förbrukning än 1 kWh 

Det är bra med någon form av indikation 

på sin förbrukning, och den bör 

komma direkt. Den ska vara synlig, 

gärna i köket, och visa den aktuella 

förbrukningen. Eftersom de flesta inte 

förstår vad 1 kWh står för och hur 

det är relaterat till det egna beteendet 

måste förbrukningen visualiseras på 

något annat sätt. Det behövs en ”omvandlingstabell” 

för elförbrukningen 

– och ett annat mått som är enklare att 

förstå. 

Bygg relationer med kunderna 

Lär känna kunderna och vilka behov 

de har. Genom öppenhet från företagets 

sida kan kunderna också lära 

känna sin elleverantör och relationer 

byggs. Öppenhet och synlighet är 

viktigt för att åstadkomma en god 

kommunikation och relation. 

Var tydlig i kommunikationen 

Många kunder uppfattar att det är 

motsägelsefullt att vi ska spara el. 

Vem tjänar på det Kunderna menar 

att elleverantörerna är företag och 

ska tjäna pengar. Varför pratar de 

så mycket om att vi ska spara el Det 

är viktigt att tala om vad man vill och 

varför, att vara tydlig i sin kommunikation. 

Skapa tillit och förtroende 

När man känner tillit och förtroende 

för sitt elföretag litar man också på 

den information man får. 


Källhänvisning / Rapportlista 

Rapporterna nedan finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se 

Visualisering av elanvändningen i flerbostadshus (sid 10) 

Elforsk rapport 09:38 

Visual Wattch (sid 13) 


Att följa elpriset bättre: Prismodeller och styrteknik i fältförsök (sid 16) 

Elforsk rapport 09:70 (kan även laddas ned från www.marketdesign.se) 

Timmätning för alla (sid 20) 

Elforsk rapport 07:62 (kan även laddas ned från www.marketdesign.se) 

El-info via digitala kanaler – Potential att förändra elanvändning i bostäder (sid 24) 


Värme i bostäder (sid 29) 


Att värma bostäder – påverkansfaktorer och beslut (sid 31) 


Hushåll på elmarknaden – Information och agerande (sid 34) 


Hushållens inköp av eldriven hushållsutrustning och energi: en analys med fokus 

på olika generationer (sid 36) 


Krishantering i elsystemet (sid 43) 


Energitjuv eller sparverktyg Användning av informations- och 

kommunikationsteknologi i hushåll (sid 47) 


Uthålligt lärande om värmen (sid 50) 


Konstruktioner av barn och elanvändande teknik i reklamannonser (sid 53) 


Modellering av lastkurvor för hushållsel utifrån tidsanvändningsdata (sid 55) 


Småskalig elproduktion för en hållbar utveckling (sid 58) 


Att presentera förbrukningen (sid 67) 


Mätaren kom – vad hände (sid 69) 


Mätaren kommer (sid 71) 


El – vad är det Koncept för kommunikation om el (sid 74)

ELAN programmet 2006-2009

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?