Läs Mer om Masterprogrammen - BIG - Stockholms universitet

Masterprogram
i biologi
vid Stockholms universitet
2013-03-05

Innehållsförteckning
Introduktion 4
Masterutbildning 5
Praktik 5
Undervisningsspråk 5
Behörighetskrav 5
Högskolepoäng 5
Hur söker man 5
Kontaktinformation 5
Översikt över programmen och de valbara kurserna 6
Masterprogram i
Biogeovetenskap 7
Biologi 8
Ekologi och biodiversitet 9
Etologi 11
Genetisk och molekylär växtbiologi 13
Marinbiologi 15
Marin ekologi
Ekotoxikologi
Tropisk marin miljö
Mikrobiologi 17
Molekylära livsvetenskaper 19
Nordiskt masterprogram i biodiversitet och systematik (NABiS) 20
Social-ecological resilience for sustainable development 22
(Social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling, SERSD)
Toxikologi 24
Miljötoxikologi
Strålningsbiologi
Informationen i denna broschyr var förhoppningsvis korrekt
då den gick till tryck, men vi reserverar oss för tryckfel och
förändringar i utbildningarna.
Vid tveksamhet gäller de aktuella utbildningsprogrammen
och kursplanerna.
Dessa finns tillgängliga på www.big.su.se.
3

INTRODUKTION
Bygg på din kandidatutbildning och skaffa dig en internationell masterexamen!
En masterexamen innebär att du under två år fördjupar dig inom ett ämne och
gör ett större examensarbete med handledning av en forskare. På Stockholms
universitet kan du välja mellan 12 spännande inriktningar inom biologi och molekylär
biologi.
Den 1 juli 2007 fick vi en ny utbildnings- och examensstruktur.
Det innebär att utbildningar och examina
inom högskolan på tre nivåer: grundnivå, avancerad
nivå och forskarutbildningsnivå. Grundnivån
sträcker sig upp till 180 högskolepoäng (3 år), den
avancerade nivån utgörs av ytterligare 60-120 högskolepoäng
(1-2 år) och forskarnivån innebär ytterligare
240 högskolepoäng (4 år) (se figur nedan). Masterexamen
är en ny examen som hör hemma på den
avancerade nivån, och omfattar två år som bygger på
en treårig kandidatexamen.
En masterexamen kräver totalt fem års högskolestudier,
vilket motsvarar 300 högskolepoäng (hp).
På den avancerade nivå kommer det också att finnas
en ettårig examen (magisterexamen). Redan efter ett
år av kurser på avancerad nivå kan du ha behörighet
till forskarutbildningen.
Från och med hösten 2007 erbjuder Stockholms
universitet totalt 11 olika masterprogram inom biologi/molekylärbiologi.
I detta häfte ges en kort beskrivning
av programmen och de eventuella obligatoriska
kurser som ingår. För varje program finns en
översiktsfigur som beskriver hur de två utbildningsåren
är upplagda. Alla 11 programmen är samlade i en
översiktstabell på sidan 6, vilken visar de obligatoriska
och valbara kurserna inom varje program.
180 hp
3 år
KANDIDATNIVÅ
Kandidatexamen
1-2 år
60 hp alt.
120 hp
AVANCERAD NIVÅ
Masterexamen*
240 hp
ca 4 år
FORSKARUTBILDNINGSNIVÅ
Doktorsexamen
* det går att ta ut en magisterexamen efter ett års studier på avancerad nivå.
4

Masterutbildning
Under masterutbildningens två år läser du kurser på
avancerad nivå samt gör ett examensarbete som omfattar
en till två terminer. I de olika masterprogrammen
ingår ofta några obligatoriska kurser, och du
måste välja några kurser inom huvudområdet (en
översiktstabell över programmens obligatoriska och
valbara kurser finns på sidan 6). Förutom de valbara
kurserna inom programmens huvudområden ingår i
de flesta masterprogram också helt valfria kurser. I de
valfria kurspoängen kan du välja att läsa andra avancerade
biologikurser än de som ingår i ditt huvudområde.
Du kan också bredda dig genom att läsa ett helt
annat ämne, t.ex. något icke-naturvetenskapligt ämne
och på så sätt skapa din egen profil. De valfria poängen
kan även utnyttjas till att upp till en termin läsa
kurser på kandidatnivå inom ett valfritt ämne, förutsatt
att kurserna inte ingår i din kandidatexamen.
På Stockholms universitet kan du också skräddarsy
din egen masterutbildning genom att fritt välja
bland de avancerade biologikurserna som du uppfylller
förkunskapskraven till (se masterprogrammet i
biologi på sidan 10).
Praktik
På Stockholms universitet finns det möjlighet att göra
praktik ute i arbetslivet. Kursen ”Praktik i biologi”
omfattar 7,5 eller 15 hp och syftet är att få generell
arbetslivserfarenhet och särskild erfarenhet av en
arbetsplats där dina biologiska kunskaper kommer till
användning. Du kan t.ex. prova på forskning eller
konsultarbete eller testa drömarbetsplatsen. I kursen
ingår en obligatorisk introduktion innan du, under
handledning, deltar i den dagliga verksamheten på ett
företag, en myndighet eller annan arbetsplats med
biologisk anknytning.
Undervisningsspråk
Undervisningen sker till stor del på engelska i masterprogrammen.
Några program har dock svenska
som huvudspråk och ett masterprogram ges helt på
engelska.
Behörighetskrav
För att komma in på ett masterprogram krävs det
generellt att man har fullgjort fordringarna för en
examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng,
d.v.s. att man har kunskaper motsvarande
en kandidatexamen. Ett masterprogram kan
också kräva särskild behörighet, vilket innebär att
vissa ämnen eller ett visst ämnesområde ska ingå i
kandidatexamen (se översiktsfigur för respektive
program). De avancerade kurserna som ingår i programmen
kan också ha särskilda förkunskapskrav,
vilka måste uppfyllas innan kursen kan läsas. De
valfria poängen inom masterprogrammen kan i viss
mån användas till att uppfylla dessa förkunskapskrav.
I följande beskrivningar av masterprogrammens kurser
anges endast de särskilda förkunskapskrav som
gäller utöver masterprogrammets generella förkunskapskrav.
Högskolepoäng
Från och med den 1 juli 2007 har det svenska poängsystemet
att förändrats. Ett års heltidsstudier motsvarar
60 högskolepoäng, istället för 40 poäng enligt det
gamla systemet. Det nya systemet är därmed kompatibelt
med ECTS (European Credit Transfer System)
vilket är det europeiska systemet för överföring av
studiemeriter. En högskolepoäng blir därmed lika
med en ECTS.
Hur söker man
Du söker till masterprogrammen via ett internetbaserat
anmälningssystem på Antagning.se. I utbildningskatalogen
och på internet (www.antagning.se
och www.su.se) hittar du mer information om programmen,
eventuella behörighetskrav både för program
och enskilda kurser, samt urvalsförfarandet.
Kontaktinformation
Institutionen för Biologisk Grundutbildning (BIG), Stockholms universitet, SE 106 91 Stockholm
Studievägledare: Birgitta Åkerman, tfn: 08-16 40 70, e-post: birgitta@big.su.se
www.big.su.se
5

Biogeovetenskap
Biologi
Ekologi & biodiv.
SERSD
Etologi
GMV
Marinbiologi
Mikrobiologi
MLS
Toxikologi
Tabellen visar de obligatoriska (O) och valbara (V) kurserna inom respektive masterprogram.
Samtliga kurser kan läsas inom den valfria poängdelen på programmen, förutsatt
att förkunskapskraven är uppfyllda.
Masterkurser och -program
O = Obligatorisk
V = Valbar
Kurser som ges läsåret 13-14
HP
Akvatisk ekologi 15 V V V V O/V
Avancerad biostatistik 7.5 V V V V V V
Bevarandeekologi 15 V V O V
Biodiversitet: mönster och processer 7.5 V V V V
Biologisk statistik och försöksplanering 7.5 V V V V V
Cancerns biologi 15 V V V O
Etik och djurs välfärd 7.5 V V V O V
Etologi II 7.5 V V V O
Evolutionär ekologi 7.5 V V O V
Fisk- och fiskeribiologi 15 V V V V O/V
Genomets expression och dynamik 15 V V V
Humanetologi 7.5 V V O
Immunsjukdomarnas mol. patogenes 15 V V V
Infektionsbiologi 15 V O V
Marin miljööverv. & riskbedömning 15 V V V O/V
Molekylär cellbiologi 15 V V V V
Molekylär ekologi 15 V V V V V
Mol. växt- mikrobinteraktioner 15 V O V V
Molekylärgenetik 15 V V V V
Populations- och bevarandegenetik 7.5 V V V V
Praktik i biologi 7.5/15 V V V V V V V V V
Presentationsteknik för naturvetare 7.5 V V
Resiliensreflektioner & tillämpningar 7.5 O
Social-ekol. system: utmaningar & förhålln. 15 O
Styrning och förvaltn. av social-ekol. system 15 O
Systemteori och resilienstänkande 15 O
Stamceller i utvecklings- och cancerbiologi 15 V V V V
Strålningsbiologi 15 V V V/O
Tillämpad marin bevarandeekologi 15 V V V V O/V
Tillämpad miljövård för biologer 15 V V V
Tropisk vattenvård 15 V V V O/V
Vetenskapl. i biol. forskn. & utredn. 7.5 V O V
Växtekologi & växt-djurinterakt. 7.5 V V V
Växter i miljöns tjänst 15 V V V V
Växternas diversitet & evolution-ett glob. per. 15 V V V
Zoologisk systematik 15 V V V V
OBS! Preliminärt förslag. Vissa förändringar kommer att ske.
För kemikurser, se www.big.su.se
6

Biogeovetenskap
Vill du arbeta med miljö- och naturvård Då är masterprogrammet i Biogeovetenskap
en utmärkt grund. Här finns möjlighet till praktik på myndigheter och
företag som kanske senare blir din arbetsgivare.
En masterexamen i biogeovetenskap är en bra
grund för yrkesverksamhet inom miljö- och naturvårdssektorn.
Många biogeovetare arbetar med
miljöfrågor i kommuner, vid länsstyrelser eller
statliga myndigheter som till exempel naturvårdsverket.
Andra ägnar sig åt miljövårdsinriktad forskning
vid universitet eller arbetar som informatörer
eller lärare i miljövård. Det finns också biogeovetare
anställda vid företag som sysslar med naturinventeringar,
miljökonsekvensbeskrivningar och
andra miljöutredningar.
År1: Teoretiska kurser
Första året läser man valbara kurser i biologi och
geovetenskap eller miljövård (se figur).
År 2: Valfria kurser och examensarbete
Under andra året gör man sitt examensarbete, men
man kan också välja att läsa en termin valfria kurser.
Förkunskapskrav Kandidatexamen i biogeovetenskap eller motsvarande kunskaper
År 1 Valbara kurser 60 hp (varav 30 hp biologi och 30 hp geovetenskap)
År 2 Valfria kurser 0-30 hp
Examensarbete 30 / 45 / 60 hp
Examen
Masterexamen
*examensarbetet kan göras i biogeovetenskap,
naturgeografi och kvartärgeologi eller biologi.
Kontaktinformation
Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi &
Institutionen för Biologisk Grundutbildning
Stockholms universitet
Kontaktperson: Bo Eknert, bo.eknert@natgeo.su.se
Studievägledare: Maria Damberg, studier@natgeo.su.se, tfn: 08-16 47 98
Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta@big.su.se
www.ink.su.se
www.big.su.se
7

Biologi
I masterprogrammet i biologi kan du skapa din egen utbildning genom att
fritt välja kurser. Du kan t.ex. praktisera ute i arbetslivet och satsa på en
tvärvetenskaplig profil genom att kombinera biologin med andra ämnen.
För dig som vill skräddarsy en egen biologiutbildning
finns ett särskilt program. Du som vill bli tvärvetenskaplig
och önskar kombinera biologi med
humaniora eller samhällsvetenskap får här en unik
möjlighet. Du kanske vill fördjupa dig inom ett eller
flera områden inom ämnet biologi som saknar egna
masterprogram, t.ex. botanik, genetik, immunologi
eller fysiologi. Då kan du välja fritt bland alla avancerade
kurser i biologi under en – tre terminer. De
avancerade kurserna leder dig till ett examensarbete
som omfattar en – två terminer. I masterprogrammet i
biologi har du möjlighet att läsa upp till två terminer
helt valfria kurser så som avancerade kurser i andra
ämnen, t.ex. historia och psykologi. Det är även möjligt
att läsa kurser från grundnivå, högst en termin,
både inom biologi och i helt andra ämnen t.ex. företagsekonomi
eller språk.
Arbetsmarknaden behöver biologer med bred
kompetens. Masterprogrammet i biologi ger dig möjlighet
att möta kraven på breddning inom t.ex. juridik,
ekonomi och förvaltningskunskap. Det är meriterande
att ha praktisk erfarenhet av arbetslivet, inom
masterprogrammet i biologi vid Stockholms universitet
kan du göra poängsatt praktik i fem eller tio veckor.
Du väljer själv var du vill göra praktiken. Syftet är
att du ska få möjlighet att praktiskt tillämpa dina
kunskaper i biologi. Du ska vidare få kännedom om
hur arbete med biologisk anknytning organiseras och
bedrivs på t.ex. ett företag eller en myndighet. Praktik
är liksom examensarbetet många gånger det första
steget in på arbetsmarknaden.
Masterprogrammet i biologi erbjuder dig en bred
utbildning, och är en bra inkörsport för dig som ännu
är osäker på vilken del av biologin som du vill specialisera
dig inom. Beroende på dina val av kurser
finns det goda möjligheter att under utbildningen byta
till något av de andra, mer specialiserade, masterprogrammen.
År 1 & 2
Under två år läser du en till tre terminer valbara kurser
(se tabell på sidan 6), en till två terminer valfria
kurser och gör ett examensarbete som omfattar en till
två terminer (se figur).
Förkunskapskrav
Kandidatexamen i biologi där minst 60 hp inkluderar celloch
molekylärbiologi, botanik, zoologi, ekologi och fysiologi
År 1&2
Valbara kurser
Valfria kurser
Examensarbete
30 - 90 hp
0 - 60 hp
30 / 45 / 60 hp
Examen
Masterexamen
Kontaktinformation
Institutionen för Biologisk Grundutbildning
Stockholms universitet
Kontaktperson: Bertil Borg, bertil.borg@zoologi.su.se
Studievägledare Birgitta Åkerman, birgitta@big.su.se
www.big.su.se
8

Ekologi och biodiversitet
Ekologi är läran om samspelet i naturen. Masterprogrammet i ekologi täcker
därmed ett brett ämne där du har stor valmöjlighet att skapa din egen profil.
Programmet du skapar kan t.ex. vara yrkesinriktat mot förvaltning, naturvård
och miljövård eller inriktat mot forskning.
Ekologi är den vetenskap som studerar vad som påverkar
utbredning och antal av olika arter och hur de
är anpassade till sin omvärld. Alla arter påverkar och
påverkas av sin biologiska omgivning, genom konkurrens,
predation och mutualism. För att förstå de
komplicerade nätverken av förhållanden mellan arterna
och deras miljö och klimat, innefattar ekologin
studier av individer, populationer, organismsamhällen
och ekosystem. Ett påtagligt exempel på detta är
människan som idag påverkar förutsättningarna för
många arters existens.
Ekologi handlar i stor utsträckning om att använda
kunskaper ifrån olika delar av biologin för att besvara
mera övergripande frågor om hur organismer påverkas
av sin omgivning. Ekologin inkluderar därför
bl.a. evolutionära, fysiologiska, genetiska och morfologiska
perspektiv. Inom mastersprogrammet i ekologi
ges stort utrymme för studenten att skräddarsy
sin utbildning fram till en önskad profil. Ett avslutande
examensarbete i ekologi är obligatoriskt, liksom
de kurser i Biologisk statistik och försöksplanering
samt Vetenskaplighet i biologisk forskning och
utredning som läses i anslutning till examensarbetet.
Programmet kan ses som en förberedelse för studenter
som vill gå vidare till forskarstudier med ekologiska
aspekter i exempelvis ekologi, etologi, populationsgenetik,
bevarandebiologi och systematik men
kan även vara en mycket lämplig bakgrund för exempelvis
administration av forskning, vetenskaplig
journalistik, arbete med frågor rörande skogs- och
jordbruk, fiske och jakt, och för tjänster vid myndigheter
som arbetar med bevarandefrågor.
År 1 & 2
I programmet ingår nedanstående obligatoriska kurser
och ett examensarbete som omfattar en till två
terminer (se figur). Utöver det läser du minst en halv
termin valbara kurser (se tabell sid. 6) och upp till en
termin valfria kurser.
Förkunskapskrav Kandidatexamen i biologi eller motsvarande
År 1&2 Biodiversitet: mönster och processer 7.5 hp (BL8001)
Ekologi II
alternativt Evolution och biodiversitet
Evolutionär ekologi
15 hp (BL5005)
15 hp (BL5006)
7.5 hp (BL8017)
Vetenskaplighet i biologisk forskning och utredning 7.5 hp (BL8008)
Valbara kurser minst 22.5 hp
Valfria kurser
0 - 30 hp
Examensarbete 30 / 45 / 60 hp
Examen
Masterexamen
9

Obligatoriska kurser
Biodiversitet: mönster och processer
Kursen behandlar global, regional och lokal diversitet
hos djur och växter. I kursen ingår moment som geografiska
mönster, uppskattning av biodiversitet, nuvarande
utbredningar och hot. Kursen ger en fördjupad
kunskap om de processer (t.ex. artbildning, produktivitet,
historia, anpassningar, selektion och störningar)
som påverkar biodiversiteten Människans påverkan
på biodiversiteten belyses samt integration av denna
kunskap med olika etiska och ekonomiska värderingar.
Förkunskapskrav: Ekologi II, 15 hp eller motsvarande.
Ekologi II
Kursen ger fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper
om ekologiska mönster och processer från
individ- till ekosystemnivå och belyser frågor inom
evolutionär-, populations-, bevarande-, och samhällsekologi.
Kursen består av två teoriavsnitt samt två egna
fältprojekt där varje delmoment är två veckor. Fältarbetet
bedrivs i små grupper på två av SU:s fältstationer.
Alla delar av kursen betonar förståelse av ekologisk
teori samt hur man går tillväga för att praktiskt
testa och utveckla denna teori. Kursen ger en god
grund för mer specialiserade kurser inom ekologins
olika delområden. Förkunskapskrav: -
Evolution och biodiversitet
Kurs Kursen syftar till att ge insikt i modern evolutionsteori
samt att förstå uppkomst, bibehållande och
förlust av biodiversitet ur ett evolutionärt perspektiv.
Kursen har som målsättning att ge en bred förståelse
för såväl mikro- som makroevolutionära mönster och
processer och spänner därigenom över flera discipliner,
såsom ekologi, etologi genetik och systematik.
Tonvikten ligger på förståelse och mycket utrymme
ges för diskussion och reflektion. Förkunskapskrav: -
Evolutionär ekologi
Kursen behandlar principer för evolution av djurs och
växters livshistoria, sexuell reproduktion och evolution
av olika sexuella system, lokal anpassning/mikroevolution,
evolution av reaktionsnormer
och plasticitet, social evolution hos djur inklusive
människan, interaktioner och samevolution mellan
arter samt ekologi i ett fylogenetiskt perspektiv. Förkunskapskrav:
-
Vetenskaplighet i biologisk forskning och utredning
Kursen förbereder studenten för examensarbete och
eventuell forskarutbildning i biologi. Den behandlar
olika aspekter på vetenskaplighet, i både akademisk
forskning och utredningsarbete utanför universitetsvärlden.
Den innefattar fördjupning i vetenskapsteori
och vetenskapsfilosofi, forskningsetik, vetenskapligt
skrivande och publicering samt andra aspekter på den
vetenskapliga processen i praktiken. Förkunskapskrav:
minst 15 hp biologi på avancerad nivå.
Kontaktinformation
Institutionen för Biologisk Grundutbildning & Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Stockholms universitet
Kontaktperson: Anders Angerbjörn, ander.angerbjorn@zoologi.su.se
Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta@big.su.se
www.big.su.se
10

Etologi
Vill Du studera hur djur kommunicerar och löser konflikter, djursamhällenas
sociala uppbyggnad, djurs parbildning och fortplantningssystem och hur konkurrens
respektive samarbete kan uppstå Masterprogrammet i etologi syftar
till att ge förutsättningar för fortsatt verksamhet inom de delar av samhället där
aspekter på djurs beteenden är viktiga.
Masterprogrammet i etologi ger en bred insikt i ämnet.
Du får studera hur djur kommunicerar och löser
konflikter, djursamhällenas sociala uppbyggnad,
djurs parbildning och fortplantningssystem och hur
konkurrens respektive samarbete kan uppstå. Vi ger
förståelse för beteendets evolution och betydelse för
överlevnad och reproduktion. Vi studerar hur beteendet
formas under individens eget liv, från födelse till
vuxen ålder, och hur inlärning och erfarenheter påverkar
nedärvda beteendemönster för att ge ytterligare
anpassningar till den miljö individen lever i.
Etologi är den biologiska vetenskapsgren som
utforskar djurens beteende. Etologisk kunskap är
betydelsefull inom många grenar av biologin. Inom
ekologi, evolutionsbiologi och bevarandebiologi
utgör djurs beteenden numera ett viktigt studieområde,
men etologin har även tillämpningar utanför den
vetenskapliga världen. Inom alla de områden där
människan använder djur för sin existens eller för sitt
nöje behövs kunskaper om beteendet. Inte minst för
att djurskyddets krav på etik och välbefinnande hos
djuren ska tillgodoses.
Förutom grundforskning på universitet kan etologer
arbeta inom t.ex. husdjursverksamhet, bevarandebiologi,
djurparker, läkemedelsindustri och djurskydd.
År 1 & 2
Under utbildningens två år läser man förutom tre
obligatoriska kurser och ett examensarbete, drygt en
termin valbara kurser (se tabell sid. 6) samt upp till
en termin valfria kurser. Av de valbara kurserna
måste minst 7,5 hp vara kurser inom det huvudsakliga
området för utbildningen. Studierna i etologiprogrammet
omfattar såväl föreläsningar och seminarier
som praktiska studier i naturen, i Zoologiska institutionens
laboratorier eller på vår forskningsstation
Tovetorp.
Förkunskapskrav
Kandidatexamen i biologi varav 5 hp evolutionsbiologi
eller motsvarande
År 1&2 Etik och djurs välfärd 7.5 hp (BL7007)
Etologi II
Humanetologi
7.5 hp (BL8016)
7.5 hp (BL7009)
Valbara kurser
37.5 - 67.5 hp**
Valfria kurser
Examensarbete
0 - 30 hp
30 / 45 / 60 hp
Examen
Masterexamen
*grundkursen Etologi I kan läsas inom masterprogrammet.
** minst 7,5 hp måste vara inom huvudämnet.
11

De obligatoriska kurserna
Etologi I (kandidatkurs)
Kursen ingår i förkunskapskraven men kan läsas
inom masterprogrammet. Etologi I ger kunskaper
inom hela det etologiska ämnesområdet. Första halvan
av kursen ägnas åt etologisk teori i form av föreläsningar
och seminarier, där ämnen som inlärning,
beteendeontogeni, kommunikation, fortplantningsbeteenden,
samarbete och tillämpad etologi (bl.a. djurs
välfärd och husdjursetologi) behandlas. Andra halvan
av kursen ägnas åt en beteendestudie på djur. I projektet
ingår försöksuppläggning och analys av beteendedata.
Resultaten redovisas muntligen i seminarieform
och skriftligen i form av en vetenskaplig rapport.
Förkunskapskrav: -
Etik och djurs välfärd
Kursen behandlar de etiska aspekterna av vårt förhållande
till djur och diskutera beteendet hos djur som
lever under mänsklig påverkan. Syftet med kursen är
att ge etologiska och etiska aspekter på bland annat
djurhållning, uppfödning och djurförsök och ge insikter
om hur djurs välfärd och välbefinnande kan studeras.
Några teman som tas upp under kursen är: Domesticering
och naturligt beteende. Hur avgör man
vad djur känner Smärta och medvetenhet hos djur.
Djur i fångenskap och försöksdjursvetenskap. Förkunskapskrav:
Etologi I, 15 hp, eller motsvarande.
Etologi II
Kursen har en problemorienterad och tematisk uppläggning
och ger fördjupade kunskaper i aktuella
etologiska frågeställningar. Stor vikt kommer att
fästas vid att anknyta till vår egen forskningsprofil
och att lyfta fram aktuell internationell forskning. För
att uppnå dessa mål kommer internationellt framgångsrika
forskare inbjudas för att hålla i ett eller
flera teman. I kursen varvas föreläsningar, seminarier
runt utvalda texter med inläsning av aktuell litteratur.
Förkunskapskrav: Etologi I, 15 hp, eller motsvarande.
Humanetologi
Kursen behandlar mänskligt beteende i ett ämnesöverskridande
perspektiv där etologi tillsammans med
evolutionsbiologi, arkeologi, antropologi, historia och
psykologi utgör viktiga kunskapsområden. Kursen tar
upp biologiska, humanvetenskapliga och psykologiska
grundbegrepp relevanta för mänskligt beteende
och ger en orientering över viktiga idéer om människans
beteende, sociala liv och ursprung. Några teman
under kursen är kulturell förändring och genetisk
evolution, människans långtidshistoria, samverkan
mellan arv och miljö, och sociala beteenden. Förkunskapskrav:
-
Kontaktinformation
Institutionen för Biologisk Grundutbildning & Zoologiska institutionen,
Stockholms universitet
Kontaktperson: Sven Jakobsson, Sven.Jakobsson@zoologi.su.se
Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta@big.su.se
www.zoologi.su.se/master/etologi/
www.big.su.se
12

Genetisk och molekylär
växtbiologi
Tre lärosäten samarbetar för att skapa masterprogrammet i Genetisk och molekylär
växtbiologi. Studier vid Stockholms universitet, Uppsala universitet och
Sveriges lantbruksuniversitet syftar till att ge en bred och djup kunskap om
växters biologi som kan tillämpas i miljösammanhang, industriforskning, lagstiftning
och grundforskning.
Växtbiologi är ett centralt ämne inom biologin, och
sträcker sig från cellulär molekylärbiologi till ekofysiologi.
Växternas livsprocesser är av grundläggande
betydelse för globala biogeokemiska kretslopp
och uppbyggnad av biosfär och atmosfär, samt för
människor och djurs överlevnad (föda, djurfoder,
byggnadsmaterial, medicin mm). Kunskap om växter
och deras interaktion med omgivningen och andra
organismer är fundamental för att förstå evolution
och för att vidmakthålla en hållbar utveckling. Masterprogrammet
i genetisk och molekylär växtbiologi
kommer att ge ingående teoretiska kunskaper om
växters biologi och samspel med omgivningen, och
samtidigt vara inriktad mot bioteknologiska landvinningar
och forskning, samt mot förvaltning och företagande.
Programmet ger kunskaper och färdigheter för en
yrkeskarriär som forskare, lärare eller kvalificerad
handläggare eller utredare inom högre utbildning och
forskning, myndigheter eller näringsliv med inriktning
mot t.ex. växtförädling, bioteknik eller farmakognosi.
Den valbara delen under det andra året ger
möjlighet att utveckla kompetens för framtida arbetsuppgifter
som bl.a. kommunikatör eller egen företagare.
Samarbetet mellan de fyra lärosäten stimulerar
till många kontakter inom den svenska och via lärares
kontaktnät också den internationella forskarvärlden.
År1: Teoretiska kurser
Första året läser man tre obligatoriska kurser (se
figur).
År 2: Valfria kurser och examensarbete
Under andra året gör man sitt examensarbete, man
kan också välja att läsa en termin valfria kurser.
OBS! Undervisningen sker på engelska.
Förkunskapskrav
Kandidatexamen i biologi alternativt molekylärbiologi vari 30 hp biokemi,
molekylärbiologi och växtfysiologi ingår eller motsvarande
År 1&2
Molekylära växt-mikrobinteraktioner 15 hp (BL8020) SU
Växternas mångfald och förädling 15 hp (BI1000) SLU
Växternas tillväxt och utveckling 15 hp (1BG303) UU
Valbara kurser
Valfria kurser
Examensarbete
15 hp
0 - 30 hp
30 / 45 / 60 hp
Examen
Masterexamen
SU = Stockholms universitet, SLU = Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala,
UU = Uppsala universitet
13

Obligatoriska kurser
Växternas tillväxt och utveckling
Plant growth and development
Kursen fokuserar på mekanismer på molekylär, cellsamt
organismnivå som styr de olika faserna av växtens
utveckling och baseras på aktuell forskning i
växtfysiologi, molekylär växtbiologi och utvecklingsgenetik.
Växters tillväxt och utveckling är genetiskt
programmerad men styrs också i hög grad genom
integrering av detta program med externa signaler.
Många arter blommar till exempel inte förrän de
utsatts för en period av kyla. Därför kommer kursen
att innefatta såväl hormoner som påverkan av t.ex.
ljus och temperatur på växten, under växtens livscykel.
Förkunskapskrav: -
Växternas mångfald och förädling
Plant biodiversity and breeding
Kursen behandlar biodiversitet och selektiva krafter
som påverkar biodiversitet: Växtgenetik, växtförädling
och domesticeringsprocessen. Förhållande mellan
nedärvning, fysiologi och funktion. Komparativ
genetik. Bioinformatik. Bakgrund, riskbedömning
och tillämpningar inom växtbioteknik.
Förkunskapskrav: -
Molekylära växt-mikrobinteraktioner
Plant-microbe interaction and symbiosis
Kursen behandlar de molekylära mekanismer som
ligger till grund för både benigna och maligna interaktioner
mellan växter och mikrober (svampar, virus,
cyanobakterier samt övriga bakterier). Dessutom
diskuteras ekologiska konsekvenser och möjliga
praktiska tillämpningar av dessa interaktioner. Kursen
är lämplig både för dem som vill forska inom
industrin eller akademin och för dem som vill arbeta
inom växtskydd eller annan jordbruksrelaterad verksamhet.
Förkunskapskrav: minst 15 hp fördjupning
i molekylära livsvetenskaper.
Kontaktinformation
Institutionen för Biologisk Grundutbildning & Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Stockholms universitet
Kontaktperson SU: Katharina Pawlowski, Katharina.Pawlowski@botan.su.se
Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta@big.su.se
www.big.su.se
14

År 1 & 2
Marinbiologi
Kunskap om de processer som äger rum i haven, och hur vi på olika sätt påverkar
dessa, är en förutsättning för en bred förståelse av jordens miljö. Masterprogrammet
i marinbiologi finns med tre alternativa inriktningar:
"marin ekologi", "ekotoxikologi" och "tropisk marin miljö".
Haven utgör mer än 70 % av jordens yta. Här finns en
rikedom av miljöer, från arktiska isvidder, Östersjöns
skärgårdar och tidvattensslätter utmed Europas kust,
till korallrev och hålor som är långt djupare än Mount
Everest är högt. Här finns också ofantliga havsvidder
där merparten av havens produktion sker men som
ändå ibland kallas marina öknar. I denna mångfacetterade
miljö finns ett rikt och varierande växt- och
djurliv som på olika sätt anpassat sig till de skiftande
miljöerna – diversiteten är enorm. Haven bjuder inte
bara på rika och fascinerande miljöer, de ger oss
också rikedom. Exploateringen är mångfacetterad:
där fångas och odlas hälsosam mat, kustnära områden
används för rekreation, på haven transporteras mängder
av varor, de är viktiga som recipienter för avlopp.
Ofta utnyttjas resursen så intensivt att effekterna
skrämmer: övergödning, överfiske, förgiftning och
habitatförstöring.
År 1 & 2
Obligatoriska och alternativa kurser varierar mellan
de tre olika inriktningarna "marin ekologi", "ekotoxikologi"
och "tropisk marin miljö" (se figurer). Gemensamt
är ett examensarbete om 1-2 terminer. Detta
arbete kan utföras vid universitetet i Stockholm, vid
universitetets fältstationer i Östersjön (Askö) eller på
Västkusten (Tjärnö), i samarbete med någon myndighet
eller knutet till ett projekt i tropikerna. Utbildningen
är lämplig som grund för forskarutbildning
eller framtida arbete med vattenmiljöfrågor vid tex
miljömyndigheter, länsstyrelser, kommuner, industrier
etc.
Förkunskapskrav
Kandidatexamen i biologi varav 15 hp Ekologi & Artkunskap (BL2015)
eller motsvarande
Ekotoxikologi Marin ekologi Tropisk marinbiologi
Marin miljöövervakning och Valbara kurser inom huvudämnet minst 2 av: Valbara kurser inom huvudämnet minst 1av:
risk-bedömning 15 hp(BL8043)
Akvatisk ekologi 15hp (BL8011) Tropisk vattenvård 15 hp (BL7018)
Valbara kurser inom huvudämnet
minst 1 av: Fisk- och fiskeribiologi 15hp (BL7008)
Akvatisk ekologi 15 hp(BL8011) Marin miljöövervakning och ekologisk
Tropisk vattenv. 15 hp (BL7018) riskbedömning
15hp (BL8043)
Tillämpad marin bevarandeekologi
Tillämpad marin bevarandeekologi 15hp (BL8024)
Tropisk vattenvård
15hp (BL7018)
Valfria kurser 30 – 60 hp Valfria kurser 30 – 60 hp Valfria kurser 45 - 60 hp
Examensarbete 30/45/60 hp Examensarbete 30 / 45 / 60 hp Examensarbete 45 eller 60 hp
15 hp (BL8024)
Examen
Masterexamen
15

Obligatoriska kurser (varierar mellan inriktning)
Akvatisk ekologi
Kursen ger både historiska tillbakablickar och framtidsperspektiv
inom området akvatisk ekologi. För
förståelse av vattenmiljöer ges kunskap om biogeokemiska
processer och mekanismer. Vidare behandlas
ekologiska och evolutionära processer och hur
dessa påverkas av hydrografi och klimat. Betydande
utrymme ägnas faktorer som påverkar produktionsförhållanden
– olika näringsämnens betydelse, övergödning
och hur födovävens struktur drastiskt kan
påverka ekosystemets produktion. För att ge kunskap
om undersöknings- och experimentuppläggning samt
olika aspekter på metodval ägnas betydande tid åt
studiebesök och praktiskt fältarbete. Förkunskapskrav:
-
Marin miljöövervakning och ekologisk riskbedömning
Kursen behandlar teori och praktisk tillämpning av
metoder inom ekologisk riskbedömning (ERA) samt
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av antropogena
ingrepp i naturen, främst i akvatisk miljö. Kursen
presenterar dels olika metoder som används inom
prediktiv ERA, t.ex. vid framställning av kemikalier,
dels metoder som används vid en retrospektiv ERA,
dvs när miljörisker utvärderas i områden påverkade
av människans verksamhet, t.ex. övergödning och
industriutsläpp. Kursen utgår från fallstudier där
studenterna får lära sig att bedöma riskerna inom
miljöpåverkade områden i både tempererade och
tropiska ekosystem och föreslå lämpliga remedieringsåtgärder.
Förkunskapskrav: Ekotoxikologi 15
hp, eller Akvatisk ekologi 15hp, eller motsvarande.
Fisk- och fiskeribiologi
Av alla ryggradsdjur är fiskarna den artrikaste gruppen.
Kursen behandlar fiskar ur en mängd perspektiv:
deras biologiska uppbyggnad, fysiologi, systematik,
evolution, ekologi och värde som naturresurs. Förutom
vanliga föreläsningar med såväl ”egna” lärare
som inbjudna experter, ges utrymme för representanter
från bl.a. yrkes- och sportfisket, miljörörelsen,
Sveriges regering (departement och EUrepresentation).
Vi besöker Fiskeriverkets laboratorier
och genomför praktiska fisken med redskap som
nät, trål och elfiskeaggregat. Förkunskapskrav: -
Tillämpad marin bevarandeekologi
Kursen behandlar marina biotoper och habitat samt
marin populations- och samhällsekologi med exempel
från marina däggdjurs- och fiskpopulationer från
temperade och tropiska områden. Information och
modeller som används för att fastställa en
arts/populations status. Metoder för att fastställa
marina fisk- och däggdjurspopulationers utbredning,
abundans, överlevnad/mortalitet, genetiska och ekologiska
populationsstruktur, livshistorieparametrar
sam beteende. Potentiella effekter på marina däggdjur
och fiskpopulationer av mänskliga aktiviteter. Förkunskapskrav:
Ekologi II 15hp och Biologisk statistik
och vetenskaplig metodik 15hp, eller motsvarande.
Tropisk vattenvård
Kursen behandlar akvatisk ekologi i tropiska ekosystem,
tropisk ekotoxikologi och naturresurser i tropikerna.
Rörande marin miljö behandlas effekter på
korallrevs-, mangrove- och sjögräsekosystemen och
förändringar i havens produktivitet och fiskavkastning
till följd av exploatering av kustzonen för bebyggelse,
vattenbruk, jord- och skogsbruk, gruvdrift,
turism etc. Rörande limnisk miljö behandlas bl.a.
effekter av förändringar i markanvändning, dammbyggnad
mm på fisket och vattnens ekologi. Potentialen
och utvecklingen av fisket i olika områden diskuteras
och relateras till ekosystemets bärförmåga och
problem med överfiske. Förutsättningar, konflikter
och miljöeffekter av vattenbruk i dammar, sjöar och
hav tas också upp. Kursen behandlar även användning
och effekter av pesticider i tropikerna i jämförelse
med tempererade områden. De diskuterade
problemen sätts i relation till kunskapsnivå, utveckling
och forskningsvillkor i U-länder. Förkunskapskrav:
-
Kontaktinformation
Institutionen för Biologisk Grundutbildning & Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Stockholms universitet
Kontaktperson: Michael Tedengren, tedengren@ecology.su.se
Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta@big.su.se
www.big.su.se
16

Mikrobiologi
Vill Du studera hur mikroorganismer samspelar med sin omgivning och miljö
Vill Du veta hur mikrober påverkar oss i hälsa och sjukdom Då är masterprogrammet
i Mikrobiologi ett utmärkt val. En hög flexibilitet gör att du själv kan
välja hur du vill styra din inriktning och profil.
I vår vardag står vi i ständig kontakt med en mängd
olika mikroorganismer som kan skada eller gynna oss
och vår miljö. Masterprogrammet i mikrobiologi
syftar till att ge fördjupad förståelse för hur mikrober
interagerar med omgivningen och påverkar olika
biologiska system på molekylär, cellulär och organismnivå.
Kunskaper i mikrobiologi är viktiga inom
medicin, livsmedel, jordbruk, teknik, kemi och geologi.
I programmet behandlas olika aspekter runt
mikroorganismer som t.ex. deras roll som patogener,
biologisk mångfald, evolution och bioteknologi, med
möjlighet att brett välja kurser själv. Målet är att ge
insikt i ämnet genom teori, experiment, och annat
relevant arbete, så att du får en fullständig förståelse
för mikroorganismernas liv och interaktioner. Du
kommer också att göra ett forskningsprojekt vid den
institution som ansvarar för programmet: Molekylär
biovetenskap, (MBW). Masterexamen i mikrobiologi
öppnar karriärmöjligheter inom myndigheter, universitet
och industri, särskilt forskning och utveckling
inom bioteknisk och livsmedelsindustri, nutrition,
farmaceutisk och läkemedelsindustri.
År 1 & 2
Programmet innehåller bara en obligatorisk kurs (se
tabell nedan), och erbjuder därmed stor valfrihet av
både valbara (se tabell på sidan 6) och valfria kurser.
I programmet ingår dessutom ett längre examensarbete
på 45 eller 60 hp hos någon av de grupper som
finns inom den programansvariga institutionen
(MBW).
17

Förkunskapskrav Kandidatexamen i biologi/molekylärbiologi med minst 30 hp kemi
varav 7.5 hp biokemi eller motsvarande
År 1&2 Mikrobiologi 15 hp (BL4005)
Infektionsbiologi
15 hp (BL8035)
Valbara kurser
Valfria kurser
Examensarbete
15 - 45 hp
0 - 30 hp
45 eller 60 hp
Examen
Masterexamen
Obligatoriska kurser
Mikrobiologi
Kursen behandlar bakteriers och arkeers morfologi,
fysiologi och systematik, medicinsk mikrobiologi
med tyngdpunkt på bakteriella infektioner
och kroppens försvar mot dessa, samt
ekologisk och tillämpad mikrobiolog. Förkunskapskrav:
-
Infektionsbiologi
Kursen ger fördjupad insikt i och förståelse för processerna
vid mikrobiell infektion. Kursen behandlar
mikrob-värd-interaktioner, induktion av värdcellsresponser,
intracellulär överlevnad, sätt att undkomma
immunförsvaret, antibiotikaresistens samt alternativa
sätt att bota infektioner.
Förkunskapskrav: Mikrobiologi 15 hp
Kontaktinformation
Institutionen för Biologisk Grundutbildning & Institutionen för Molekylär biovetenskap
Stockholms universitet
Kontaktperson: Ann-Beth Jonsson, ann-beth.jonsson@gmt.su.se
Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta@big.su.se
www.mbw.su.se
www.big.su.se
18

Molekylära livsvetenskaper
Detta masterprogram erbjuder en bred utbildning som ligger i de molekylära
livsvetenskapernas forskningsfront. Programmet har mycket hög flexibilitet och
du kan skräddarsy din egen inriktning från ett smörgåsbord av kurser.
Molekylära livsvetenskaper syftar till att förstå struktur,
funktion och reglering av biologiska system på
molekyl-, cell- och organismnivå. Området är brett
med många olika ämnen som griper in i varandra; det
karakteriseras av en mycket snabbt expanderande
kunskapsinhämtning, omfattande teknikutveckling
och etablering av nya subdiscipliner. Det betyder att
vår förståelse av levande organismer tar jättekliv, och
att vi därigenom kan få nya kraftfulla verktyg för
biotekniska och biofarmaceutiska applikationer.
En masterexamen i molekylära livsvetenskaper
öppnar ett brett spektrum av karriärmöjligheter både
utanför och inom universitetsvärlden. Viktiga delar
av vår industri och vårt samhälle kräver djupa kunskaper
i molekylära livsvetenskaper, som sträcker sig
från biomedicinsk forskning och farmaceutisk utveckling
till miljöns påverkan på biologiska system,
kvalitetskontroll av födoämnen, och nutrition. Detta
program vänder sig självklart också till dig som vill
forska inom det spännande forskningsfältet molekylära
livsvetenskaper.
År 1 & 2
I programmet ingår minst en termin valbara kurser
inom huvudområdet (se tabell sidan 6). Därtill kan
högst två terminer valfria kurser väljas. Det obligatoriska
examensarbetet kan göras vid institutionen som
medverkar i programmet: Molekylär biovetenskap.
Förkunskapskrav Kandidatexamen i molekylärbiologi med minst 30 hp kemi varav
7.5 hp biokemi eller motsvarande
År 1&2
Examen
Valbara kurser
Valfria kurser
Examensarbete
Masterexamen
30 – 90 hp
0 – 60 hp
30 / 45 / 60 hp
Kontaktinformation
Institutionen för Biologisk Grundutbildning & Institutionen för Molekylär biovetenskap,
Stockholms universitet
Kontaktperson: Tore Bengtsson, tore.bengtsson@wgi.su.se
Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta@big.su.se
www.big.su.se
19

Nordiskt masterprogram i biodiversitet
& systematik, NABiS
Detta masterprogram ger dig de taxonomiska färdigheter som du behöver för
att arbeta med biodiversitet och dess bevarande i framtiden. Taxonomi är vetenskapen
om arter och deras evolutionära släktskap.
Inom programmet ges ett brett urval av kurser fördelade
mellan de nio nordiska universiteten som deltar.
Kurserna kombinerar teoretiska och praktiska studier
och är till största delen nätbaserade. Vid några tillfällen
är undervisningen förlagd till en fältstation så
studenter och lärare kan träffas kortare perioder med
intensiva lab- eller fältarbeten. Masterprogrammets
kurser kan indelas i fyra kategorier: Biodiversitet –
identifiering, Biodiversitet – klassificering, Systematisk
teori, och Verktygskurser. Examensarbetet är 30-
60 hp och görs vid det universitet där man blir antagen
till programmet i nära samarbete med en forskargrupp.
För mer information se: www.nabismaster.org
Efter genomgånget program förväntas man ha en
bred kunskap om levande organismer och deras släktskap,
ha specifika identifieringskunskaper om någon
eller några organismgrupper, vara bekant med nomenklaturregler,
kunna beskriva evolutionära mekanismer
som leder till artbildning, att kunna producera
och ta hand om molekylär systematisk information,
förstå biodiversitet i ett globalt perspektiv och kunna
förmedla vetenskaplig information till akademiska
grupper såväl som till allmänheten. NABiS vänder
sig till studenter som vill bli forskarstuderande och ha
en akademisk karriär som t.ex. forskare på universitet
eller kurator på museum eller som är intresserade av
en karriär inom Naturvård och Biodiversitet med
arbete på t.ex Artdatabanken, Världsnaturfonden
(WWF) eller GBIF som arbetar med biodiversitet.
År 1 & 2
I programmet ingår nedanstående obligatoriska kurser
och ett examensarbete som omfattar en till två
terminer (se figur). Utöver det läser du minst en
termin valbara kurser (se tabell sid. 6) och upp till en
termin valfria kurser.
Förkunskapskrav Kandidatexamen i biologi eller motsvarande
År 1&2 Alfataxonomiska principer 5 hp (NMP411) OU
Allmän och molekylär systematik
Växternas diversitet och evolution...
alternativt Zoologisk systematik
10 hp (1BG393) UU
15 hp (BL7032) SU
15 hp (BL7004) SU
Valbara kurser minst 30 hp
Valfria kurser
0 - 30 hp
Examensarbete 30 / 45 / 60 hp
Examen
Masterexamen
20

Obligatoriska kurser
Alpha taxonomical principles
Alpha taxonomy is the discipline within biology
concerned with delimiting, naming and describing
organisms. As such it constitutes the basis for conducting
systematic studies on our biodiversity at any
level from cell to ecosystem. The course comprises a
thorough discussion on species concepts, in biological
terms as well as with a philosophical angle.
Förkunskapskrav: -
Fundamental and molecular systematics
This course introduces you to fundamental concepts
in general and molecular systematics, lets you get
some skills in common molecular techniques and a
working knowledge of the phylogenetic analysis. We
will discuss questions in systematic research and how
to address them. You will be confronted with both
theoretical and practical aspects of phylogenetic
analysis and how to delimit and identify species and
other taxa, with a focus on molecular data.
Förkunskapskrav: -
Växternas diversitet och evolution ...
Kursen ger en fördjupad kunskap om landväxternas
diversitet, strukturer och evolution ur ett komparativt,
fylogenetiskt perspektiv. Stor vikt läggs vid att studera
och kunna beskriva levande material. Kursen
baseras på trädtänkande, moderna klassifikationer
och de senaste forskningsrönen. I kursen ingår även
ca. en veckas exkursion, ett eget forskningsprojekt,
samt studiebesök.
Förkunskapskrav: -
Zoologisk systematik
Kursen ger fördjupade kunskaper om djurens systematik
och morfologi. Såväl recenta som fossila grupper
behandlas. Kursen ger också insikt i fylogenetiska
metoder och principer för zoosystematiskt arbete som
artbeskrivning, nomenklaturregler och mikroskopisk
teknik. Kursen innehåller även obligatoriska fältstudier
under två veckor på västkusten. Kursen ger en
grund för forskarutbildning.
Förkunskapskrav: -
Kontaktinformation
Nordiska Riksmuseet
Kontaktperson: Lena Gustavsson, lena.gustavsson@nrm.se
Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta@big.su.se
www.nrm.se
www.big.su.se
21

Social-Ecological Resilience for
Sustainable Development
Stockholm University offers a interdisciplinary Master’s programme in ecosystem
management. The programme aims to give the students insight in
problem-driven interdisciplinary environmental research. The programme
will have a new name in the autumn 2011.
Stockholm Resilience Centre (SRC) has developed,
in cooperation with several departments at Stockholm
University, four unique courses for this purpose.
Inspired by the Millennium Ecosystem Assessment
(maweb.org), which emphasises the dependence
of human welfare on well-functioning
ecosystem services, we work towards a deeper understanding
of complex social-ecological systems.
Globalisation means that local ecosystem management
is affected by social, economic, and ecological
drivers at different scales: from local to global.
Aspects of governance at different scales are thus
important for our understanding of complex adaptive
systems. The programme aims to enhance the student’s
knowledge of the complex interactions between
ecosystem dynamics and human activities at
different scales; particularly ecosystem management
in the context of change and uncertainty. Throughout
the programme the students are introduced to different
research approaches and methods for studying
coupled social and ecological systems.
Year 1: Theoretical courses
The first year, which begins late-August, consists of
four compulsory courses (see figure).
Year 2: Degree Project
The second year is mainly spent writing a Master’s
thesis. Students can spend most of this year abroad
doing field work and/or have an assistant supervisor
at another university. This is an opportunity to apply
the theories of and approaches to ecosystem management
gained in the first year to an empirical context
of your own choice. Your thesis is presented at a
public seminar at the end of the academic year.
Entrance requirements
Bachelor's Degree, or the equivalent
Year 1
Social-ecological systems: challenges and approaches 15hp (BL7028)
Systems Theory and Resilience Thinking
15hp (BL8049)
Governing and managing social-ecological systems 15hp (BL8050)
Resilience reflections and applications
7.5hp (BL8051)
Optional courses
7.5hp
Year 2 Degree Project 60hp
Degree
Master’s Degree
22

The compulsory courses
Social-ecological systems: challenges and
approaches
This course introduces the students to the anthropocene,
one of several proposed terms for the new geological
era in which we live, in which humanity has
become the dominate force structuring the biosphere.
It will address what this means for critical subsystems
in the earth systems, for humanity, and for the development
of earth system governance. The course will
explore alternative approaches to coupled socialecological
systems from several disciplinary backgrounds
in, for example, anthropology, geography,
economics and ecology. We will look at current approaches
to measuring and monitoring how ecosystems
support human well-being. Students will be
introduced to theoretical concepts, methods for analysis,
and conduct group and individual research projects
that utilize these concepts and methods.
Systems Theory and Resilience thinking
This course introduces qualitative and quantitative
approaches to systems theory, and shows how they
can be applied in to analyse social-ecological systems.
Regime shifts, the reorganization of the structure
and processes shaping a social-ecological system,
are explored from a theoretical and practical
perspective, including the investigation of a set of
case studies. Resilience thinking uses systems concepts
to understand such abrupt changes. Key resilience
concepts will be introduced. Students will be
introduced to theoretical concepts, methods for analysis,
and conduct group and individual research projects
that utilize these concepts and methods. Entrance
requirements: Social-ecological systems:
challenges and approaches 15hp.
Governance and management of socialecological
systems
This course will explore alternative approaches for
analyzing how people make choices, use rules, and
learn to manage and govern social-ecological systems.
The course will combine economic approaches to
uncertainty, approaches to ecological management
that enable learning, how institutional choices shape
environmental management, and how governance can
be designed to adapt to social-ecological change.
Students will learn how to apply cost-benefit analysis,
decision analysis under uncertainty, and game
theory to the analysis of environmental issues. They
will explore successful cases of environmental management,
and how governance systems have been
successfully transformed. Strategies for effecting
positive change in environmental managements, and
barriers impeding such change will be examined.
Students will be introduced to theoretical concepts,
methods for analysis, and conduct group and individual
research projects that utilize these concepts and
methods. Entrance requirements: Social-ecological
systems: challenges and approaches 15hp. Systems
theory and resilience thinking 15hp.
Resilience reflections and applications
This course will reflect on how resilience thinking
methods can be applied to social-ecological systems.
It will explore contrasts and similarities between
resilience approaches and other approaches to socialecological
systems using a set of case studies. Students
will work in groups to apply resilience thinking
along with a set of alternative approaches to a case
study to analyse the strengths and weaknesses of
resilience approaches. Entrance requirements: Social-ecological
systems: challenges and approaches
15hp. Systems theory and resilience thinking 15hp.
Governance and management of social-ecological
systems 15hp.
Contact information
Department of Biology Education & Stockholm Resilience Centre,
Stockholm University
Contact: Miriam Huitric, miriam.huitric@stockholmresilience.su.se
Programme Assistant: Johan Ahlenius, johan.ahlenius@stockholmresilience.su.se
Student counsellor: Birgitta Åkerman, birgitta@big.su.se
www.stockholmresilience.su.se
www.big.su.se
23

Toxikologi
Hur påverkar giftiga ämnen biologiska system på molekylär, cellulär och organismnivå
Masterprogrammet i toxikologi är tvärvetenskapligt och omfattar
många olika utbildningsämnen som griper in i varandra. En hög flexibilitet gör
att du själv kan välja specialkompetens.
Masterprogrammet i toxikologi syftar till att ge en
fördjupad förståelse för hur giftiga ämnen påverkar
biologiska system på molekylär, cellulär och organismnivå.
Programmet är tvärvetenskapligt och omfattar
många olika utbildningsämnen som griper in i
varandra. Identifiering och syntes av kemiska ämnen
för utveckling nya produkter ökar exponentiellt. Samtidigt
ställer samhället allt högre krav på att kemiska
ämnen och produkter skall vara säkra för hälsa och
miljö. Detta gör att behovet av toxikologer kommer
att öka speciellt när det gäller bedömning av risker
för ohälsa hos människan.
En masterexamen i toxikologi öppnar karriärmöjligheter
både inom myndigheter och inom industrin.
Industri och vårt samhälle kräver fördjupade kunskaper
i toxikologi speciellt vad gäller forskning och
utveckling inom bioteknisk-, farmaceutisk- och läkemedelsindustri.
Toxikologer har traditionellt haft
en viktig funktion inom ovan nämnda områden men
kommer även att få en viktig funktion inom livsmedelsindustrin,
kvalitetskontroll av födoämnen och
nutrition. Ett annat viktigt område för toxikologer är
inom strålningsbiologin där användning av nya tekniker
såsom mobiltelefoni har blivit ett viktigt och
omdebatterat område förutom det fortsatta behovet att
kunna utvärdera och informera om riskerna kopplade
till joniserande strålning. Detta toxikologiska program
vid Stockholms universitet vänder sig självklart
också till dig som vill forska inom det spännande
forskningsfältet toxikologi, läkemedelsutveckling och
nutrition.
Detta masterprogram erbjuder en mycket hög grad
av flexibilitet och du kan själv välja kurser som ger
dig olika specialkompetenser. Programmet erbjuder
två inriktningar, en mot miljötoxikolog och en där du
blir utbildad till strålningsbiolog.
År 1 & 2
De obligatoriska kurserna beror på vilken inriktning
du väljer. På inriktningen mot miljötoxikologi läser
du, förutom examensarbetet, två obligatoriska kurser
innan du väljer ett antal valbara kurser (se tabell
sidan 6) och helt valfria kurser. På inriktningen mot
strålningsbiologi läser du ytterligare en obligatorisk
kurs. Examensarbetet kan du t.ex. göra vid institutionen
som ansvarar för programmet: Institutionen för
molekylär biovetenskap, MBW.
Notera att om Cellulär toxikologi inte ingår i din
kandidatexamen bör du välja den som valfri kurs, då
den är ett förkunskapskrav för den obligatoriska kursen
DNA-skador: signalering och reparation.
24

Förkunskapskrav
Miljötoxikologi
Kandidatexamen i biologi/molekylärbiologi med minst 30 hp kemi varav 7.5 hp
biokemi eller motsvarande
Strålningsbiologi
Cancerns biologi 15 hp (BL7026) Cancerns biologi 15 hp (BL7026)
Valbara kurser 15 – 45 hp Strålningsbiologi 15 hp (BL7016)
Valfria kurser 30 – 60 hp Valfria kurser 30 – 60 hp
Examensarbete 30 – 60 hp Examensarbete 30 / 45 / 60 hp
Examen
Masterexamen
Obligatoriska kurser
Cancerns biologi 15 hp
Kursen behandlar cancerprocessen utifrån en naturvetenskaplig-biologisk
grundsyn. Kursen beskriver
mekanismer för uppkomst av cancer och belyser
såväl genetiska som epigenetiska förändringar av
betydelse för tumörutveckling. Följande områden tas
upp: cellsignalering, cykliner och cyklinberoende
kinaser, receptorer och tillväxtfaktorer, onkogener
och tumörsuppressorgener, genomisk instabilitet och
DNAreparation, telomerer och åldrande, mekanismbaserad
cancerterapi och riskmodeller för cancer.
Förkunskapskrav: -
Strålningsbiologi 15 hp
(endast strålningsbiologisk inriktning)
Kursen behandlar följande: Strålningsfysik och strålningskemi,
dosbegreppet samt strålning i medicin och
teknik. Genomets organisation och funktion, endogent
och exogent bildade fria radikaler, reparation av
DNA-skador. Betydelsen av strålkvalitet för den
biologiska effekten. Mikrodosimetri. Strålterapi och
strategier bakom olika behandlingsformer. Strålningsinducerad
celldöd. Signaltransduktion och cellcykelreglering.
Genetiska effekter av strålning, carcinogenes
och celltransformation. Biologisk dosimetri,
riskuppfattning, strålskyddsfrågor för människa och
miljö samt jämförande riskbedömning. Förkunskapskrav:
-
Kontaktinformation
Institutionen för Biologisk Grundutbildning, BIG
Institutionen för Molekylär biovetenskap, MBW
Stockholms universitet
Kontaktperson: Dag Jenssen, dag.jenssen@gmt.su.se
Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta@big.su.se
www.big.su.se
25

Studera i huvudstaden
Stockholms universitet är ett stort universitet som erbjuder dig både akademisk bredd och
spets. Professorer och övriga forskare undervisar vilket gör att du får del av de senaste rönen.
Utbildningen berikas också genom samarbeten med utländska universitet och de många utbytesstudenter
som väljer att studera i Stockholm.
Stockholms universitet erbjuder mer än 1 500 fristående kurser inom humaniora, juridik, naturvetenskap
och samhällsvetenskap, vilket att du kan få den utbildning som passar just dig
och ger dig en unik kompetens.
Stockholms universitet ligger mitt i världens första nationalstadspark och präglas av såväl
unika kultur- och naturvärden som närhet till huvudstaden. Campus sträcker sig från Sveaplan
i söder till och med Bergianska trädgården i norr. Det mesta, institutioner, universitetsbiblioteket,
förvaltning, bokhandel, resebyrå, kårlokaler, motionshall och restauranger, finns samlat
på Frescati-området, vilket förenklar möten mellan människor över ämnes- och disciplingränser
och främjar tvärvetenskapliga samarbeten.
Stockholms studentliv
I Stockholm händer det alltid något, året runt.
Fakultetsföreningarna, studentkåren och studentpubar är naturliga mötesplatser för studenter
på universitetet. Den vackra naturen kring campus inbjuder till jogging och Frescatihallen
erbjuder hallar för alltifrån fotboll till styrketräning.
Bara tio minuter med cykel, tunnelbana eller buss och du befinner dig mitt i Stockholms centrum.
I Stockholm är det alltid mycket på gång - festivaler, sportevenemang, konserter och
utställningar. I och kring huvudstaden kan du välja och vraka bland äventyr och aktiviteter,
vad sägs om till exempel bad, ballongflygning, beach volley, fiske, golf, kajakpaddling, klättring,
långfärdskridskor, längdskidor, mountainbiking eller utförsåkning.
26