Ãversiktsplan Askersunds kommun 2012-2025, samrÃ¥dshandling

Samrådshandling 

ÖVERSIKTSPLAN 

ASKERSUNDS KOMMUN 2012 - 2025 

Lust, mod och engagemang 

1

För synpunkter: 

Askersunds kommun 

Eva Barrera Glader 

Kommunstyrelsen 

696 82 Askersund 

Översiktsplanen är framtagen av Sydnärkes byggförvaltning tillsammans med 

Askersunds kommuns medborgare, politiker och förvaltningar. Workshops och 

förstudie genomfördes av Göran Lock, Arkitektur & Kultur Arild 

Tjänstemän som varit involverade i framtagandet av översiktsplanen: 

Tobias Jansson, Planarkitekt 

Kenneth Berglund, Samhällsbyggnadsstrateg 

Ulrika Åberg, Planarkitekt 

Ove Sahl, Förvaltningschef 

Mathias Hellström, GIS-ingenjör 

Madeleine Andersson, Kommunchef 

Kjell Hedenström, Förvaltningschef för tekniska förvaltningen 

Inger Adolfsson, Förvaltningschef för socialförvaltningen 

Henrik Olofsson, Näringslivschef 

Gunilla Rönnberg, Förvaltningschef kultur och fritidsförvaltningen 

Diane Stenbacka, Förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen 

Carolina Hillerdal-Ljungqvist, Kommunekolog 

Harry Lundin, Förvaltningschef 

2 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

6 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN 

6 Hur fungerar detta dokument 

6 Arbetsprocess 

7 POLITISK VISION FÖR ASKERSUND 2025 

10 Attraktiva boende- och livsmiljöer 

11 Ett starkt näringsliv 

12 Kunskapsutveckling 

13 God trygghet och folkhälsa 

14 Effektiv resursanvändning 

15 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 

16 Historik och dagsläge 

17 Kommunens roll i regionen 

18 Hållbar utveckling 

18 Riksintressen 

18 Miljö 

19 Jämställdhet 

20 HUR VI UPPNÅR VISIONEN 

21 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 

21 Energismart planering och byggande 

22 Generella riktlinjer 

22 Askersund stad 

23 Åsbro 

23 Åmmeberg 

23 Snavlunda 

24 Olshammar 

24 Zinkgruvan 

24 Rönneshytta 

24 Hammar 

24 Landsbygden 

25 KARTOR 

28 ALLMÄNNA INTRESSEN 

28 BEFOLKNING & BOSTÄDER 

29 TRAFIK & TRANSPORTER 

29 Biltrafik 

29 Kollektivtrafik 

30 Gång- och cykelvägar 

30 Båt- och färjetrafik 

31 NÄRINGSLIV 

31 Handel 

31 Industrimark 

32 Landsbygdsutveckling 

32 Ensamföretagande 

32 Turism 

33 OFFENTLIG SERVICE 

33 Förskola & Grundskola 

34 Äldreomsorg 

34 Tillgänglighet och omsorg av funktionsnedsatta 

35 NATUR & GRÖNSTRUKTUR 

35 Vattenmiljö 

35 Öppet landskap 

36 Skogsmark 

37 Tysta områden 

37 Tätortsnära grönområden 

38 KULTURMILJÖ 

39 KULTUR & FRITID 

40 FRILUFTSLIV & REKREATION 

40 Rekreationsområden 

40 Friluftsanläggningar 

41 TEKNISK FÖRSÖRJNING 

41 Avfall 

41 Energi 

41 Vatten och avlopp 

42 SOCIALA VÄRDEN 

42 Jämställdhet 

44 Trygghet 

44 Integration 

45 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN 

46 REGIONALT PERSPEKTIV 

47 REGIONAL UTVECKLING 

48 FÖRDJUPNINGAR & TEMATISKA TILLÄGG 

49 Vindbruksplan 

49 FÖP Skärgården 

49 LIS 

49 Stadslivsmanifest 

4 5

Vad är en översiktsplan 

Översiktsplanen är vår vision om hur kommunen 

ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart och jämställt 

sätt. Processen för att nå dit sker genom fysisk 

samhällsplanering där olika samhällsintressen 

vägs mot varandra i en öppen, jämställd och 

demokratisk process samtidigt som enskildas 

rättigheter beaktas. 

Fysisk samhällsplanering behandlar hur markoch 

vattenområden ska användas för bebyggelse, 

infrastruktur och olika verksamheter. Det är 

kommunerna som ansvarar för denna planering 

som regleras i Plan- och Bygglagen (PBL). 

Lagen reglerar vad en översiktsplan ska innehålla, 

hur den ska utformas, användas och hanteras 

samt hur planprocessen ska gå till. 

Översiktsplanen ska omfatta hela kommunen och 

redovisa: 

• Grunddragen i användningen av mark och 

vatten 

• Kommunens syn på hur den byggda miljön ska 

utvecklas och bevaras 

• Hur kommunen tillgodoser riksintressen 

Kommunen ska under planprocessen: 

• Samråda brett kring förslaget till ny översiktsplan 

och göra eventuella justeringar med anledning 

av de synpunkter som framkommer 

• Ställa ut det slutliga förslaget 

• Anta planen efter utställningen vilket görs av 

kommunfullmäktige 

>> läs mer här 

Hur fungerar detta dokument 

Tanken med en översiktsplan är att det är en 

levande process och ett levande dokument, därför 

är detta dokument utformat som en interaktiv pdf. 

Det innebär att mycket av informationen som ofta 

ingår i en översiktsplan här är länkad. Detta är för att 

den som läser översiktsplanen ska få den senaste 

informationen, och även kunna fördjupa sig inom 

vissa ämnen om så är önskvärt. Översiktsplanen 

kommer att uppdateras med tematiska tillägg och 

fördjupade översiktsplaner när dessa blir antagna. 

Det är även möjligt att klicka på kartor i 

översiktsplanen för att få upp en mer högupplöst 

karta. De flesta bilder går även att förstora genom 

att klicka på dem. 

Arbetsprocess 

Arbetet med den nya översiktsplanen inleddes 

under 2009 genom en omfattande dialog med 

kommunens medborgare. Detta har sedan 

processats och koncentrerats politiskt för att ta fram 

en målbild av hur Askersunds kommun ska se ut 

år 2025. Kommunens förvaltningar har sedan fått i 

uppdrag att undersöka hur vi kan nå upp till denna 

målbild på ett hållbart sätt och vilka åtgärder som 

behöver genomföras för att detta skall realiseras. POLITISK VISION FÖR ASKERSUND 2025 

6 7

Vår vision 2025: 

Askersunds kommun är en livskraftig, långsiktigt hållbar kommun 

med balans mellan sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer. 

I Askersund har vi skapat en långsiktigt hållbar tillväxt, utvecklat 

medborgarnas välfärd, hälsa och trygghet, fördjupat demokratin och 

jämställdheten och skapat ett ekologiskt hållbart samhälle, med 

rättvisa och solidaritet. 

Givna övergripande mål och riktmärken för en hållbar utveckling 

är att värna våra riksintressen, att leva upp till Sveriges miljömål, 

Bruntlandskommisionens definition av hållbar utveckling samt 

FN-deklarationen om mänskliga rättigheter. 

Visionen innebär att hela kommunen ska leva! 

För att nå vår vision har vi formulerat fem övergripande 

utvecklingsstrategier. Dessa är: 

• Attraktiva boende och livsmiljöer 

• Ett starkt näringsliv 

• Kunskapsutveckling 

• God trygghet och folkhälsa 

• Effektiv resursanvändning 

På de följande sidorna redovisas mer i detalj vad 

utvecklingsstrategierna innebär. 

8 9

Politisk vision för Askersund 2025 

Attraktiva boende- och livsmiljöer 

Askersunds kommun har en unik miljö. Närheten 

till vatten, skog och natur gör det attraktivt att 

bosätta sig i vår kommun, men även att besöka, 

turista och bedriva aktivt friluftsliv i. Det finns 

möjlighet till boende i småstad, tätort eller på en 

levande landsbygd. Tillgången på bostäder i hela 

kommunen är god, vare sig man väljer att köpa sin 

egen villa eller hyra av kommunen eller de privata 

bostadsbolagen. Det finns även bostadsrätter att 

tillgå och dessa är belägna i flera tätorter samt i 

centralorten. 

Kommunen har en god planberedskap och 

exploaterar samt bygger i jämn takt utifrån det 

behov som finns hos medborgarna. Samtidigt 

behöver kommunen attrahera fler bosättare utifrån, 

vilket ställer krav på planering och byggande. De 

nya områden som byggs präglas av stort miljöoch 

klimattänkande för att kommunen ska bidra till 

en hållbar utveckling. Genom kunskapsspridning 

och information, i samband med planering och 

bygglovsgivning, kan kommunen lyfta fram de 

viktiga miljöaspekterna i samband med byggnation 

och verka för att det som byggs är ekologiskt samt 

resurs- och energisnålt. 

Hela kommunen präglas av att den upplevs 

som tillgänglig för alla, oavsett om man har en 

funktionsnedsättning eller inte. Detta gäller hela 

samhällsbilden, inkluderat bostäder, arbetsplatser 

och fritidsområden. Tillgänglighetsarbetet kan 

hela tiden bli bättre och genom lyhördhet och 

kommunikation kan kommunen utvecklas än mer i 

en positiv riktning. 

Nya bostadsområden skall redan i planeringsskedet, 

vid behov, ge plats för skola/förskola och annan 

samhällsservice. Det är viktigt att dessa områden 

blir flexibla och innehållande flera funktioner; vilket 

i sin tur gör att de blir attraktiva och levande. 

I Askersunds kommun kan alla hitta sin boendemiljö 

och det varierande utbudet på både miljöer och 

boendeformer tillåter invånarna att göra den 

bostadskarriär de önskar. Askersund 2025 erbjuder 

ett gott boende och en utvecklande livsmiljö. 

Ett starkt näringsliv 

Vi ska tillsammans med näringslivet skapa goda 

förutsättningar för företagande. Detta gäller både 

det företagande som redan finns och möjligheterna 

till nyetablering. I detta ingår ett snabbt och 

professionellt bemötande från kommunens olika 

verksamhetsgrenar. En bra kommunal grundservice, 

en god infrastruktur och lätthanterliga regelverk har 

hög prioritet. 

En utveckling av näringslivet i Askersunds 

kommun kräver en utvecklad och väl underhållen 

infrastruktur till såväl tätorter som landsbygden. 

Hållbara transporter för både varor och människor 

skapar en bättre livsmiljö för oss här och nu och för 

framtiden. För Askersunds kommun är ett hållbart 

näringsliv av stor vikt och ska hjälpas både genom 

transportmöjligheter och lokaliseringsalternativ. 

Eftersom Askersunds kommun har goda 

förutsättningar inom turistnäringen är det viktigt 

att riktade satsningar görs inom detta område för 

att skapa ännu bättre förutsättningar inom denna 

näringsgren. 


Turismen kräver ett varierat utbud av aktiviteter och 

rekreationsmöjligheter. Kommunen ska möjliggöra 

för ett näringsliv och företagande som kan locka 

flera typer av turister. 

Företag finns i såväl tätorterna som på landsbygden 

och för att hela kommunen ska leva ska kommunen 

planera på ett hållbart sätt för att kunna utveckla 

näringslivet. Detta utan att förstöra eller förvanska 

vykortsbilden av Askersund med sin gamla 

stadskärna, naturen i Tiveden, Alsen och Vättern, 

småstadslivet och den levande landsbygden. 

Askersunds kommun år 2025 erbjuder ett 

starkt näringsliv inom många branscher. Goda 

transportmöjligheter och alternativa lokaliseringar 

skapar bästa möjliga förutsättningar för företagarna. 

En väl utnyttjad men bevarad stadsmiljö, naturmiljö 

och landsbygd, med ett näringsliv anpassat 

till Askersunds förutsättningar lockar såväl nya 

företagare, invånare och turister till vår kommun, 

året runt. 

10 11


Kunskapsutveckling 

Kunskap är viktigt för människors självkänsla och 

möjligheter att göra vägval i livet. Skolan ska 

utmana och inspirera alla att nå så långt som 

möjligt i sin utveckling och i sitt lärande. Efterfrågan 

på, och konkurrens om kvalificerad arbetskraft 

kommer att öka. Kommunen ska tillgodose behovet 

av arbetskraft genom att tillhandahålla en god 

grundutbildning och ge möjlighet till vidareutbildning. 

Det är en utmaning för kommunen att fortsätta 

utveckla skolans och förskolans kvalitet i en 

situation där demografiska förändringar gör att 

efterfrågan i kommunens orter förändras. Det 

kommer att krävas en successiv anpassning av 

verksamheten till förändrade förutsättningar. 

En bra skola och förskola är en långsiktigt viktig 

framgångsfaktor för kommunens utveckling. Barnens 

och elevernas behov ska alltid vara styrande vid 

utvecklingen av verksamhetens organisation och 

innehåll. 

Kommunen har ambitionen att bedriva förskolor och 

skolor för yngre elever på flera orter i kommunen. 

Närhet till hemmet och att verksamheten bedrivs 

i mindre enheter bedöms vara en kvalitetsfaktor. 

Andra viktiga kvalitetsfaktorer är tillgång till 

behöriga pedagoger och bra skollokaler med en 

kreativ miljö. 

De äldre eleverna i grundskolan erbjuds skola i 

Askersunds tätort. Skolan kommer att inrymmas 

i det kunskapsoch kulturcentrum som ska 

byggas. Kunskaps och kulturcentrumet innehåller 

även kulturskola, fritidsgård, bibliotek, konsertoch 

teaterlokal och biograf. Ett allaktivitetshus 

som inrymmer bildning och kultur och som 

förhoppningsvis förutom elever också lockar andra 

kommuninvånare och besökare utifrån. 

Askersund 2025 erbjuder en utvecklande miljö 

för såväl unga som äldre inom hela kommunen. 

Utbildningen i Askersunds kommun har ett gott rykte 

både utifrån utbildningsnivån, lokaler, tillgänglighet 

och anpassningsmöjligheter. I Askersund ska alla 

få lära och utvecklas, ett livslångt lärande. 

God trygghet och folkhälsa 

Kommunen ska aktivt verka för skapande av trygga 

och kreativa miljöer inom alla områden och för alla 

individer. Hälsoperspektivet ska beaktas i form av 

övergripande insatser och uppmuntran samt stöd 

till individens egna ansvar för en god hälsa. En 

god folkhälsa främjar hela kommunen och den 

fysiska planeringen av samhället har en betydande 

del i detta arbetet. 

I Askersunds kommun ska möjligheterna 

för transporter till fots, på cykel eller andra 

folkhälsofrämjande transportsätt främjas. Fysisk 

aktivitet ska kunna utföras både som en del i 

vardagsarbetet, som spontanidrott och genom 

specifika aktiviteter. 

För att alla individer ska kunna utöva de aktiviteter 

de önskar behöver vi skapa en trygg kommun för 

alla. Trygghet för såväl kvinnor som män, unga 

som gamla, i tätorten eller på landsbygden är 

nödvändigt för att skapa en attraktiv kommun. 

Trygghet och möjlighet till en god folkhälsa 


innebär även god tillgänglighet inom kommunen. 

Tillgänglighetsanpassning är en ledstjärna i 

utvecklingen av framtidens Askersund, en kommun 

för alla! 

För en god folkhälsa är känslan av gemenskap 

betydelsefull. Att vara en del av något och känna 

samhörighet med andra i samhället omkring sig. Det 

ska finnas platser för folk att träffas och aktiviteter 

som bjuder in till gemenskap och integration. 

Genom en varierande bebyggelse med blandade 

upplåtelseformer inom områden, god tillgänglighet, 

inbjudande och trygga platser, kan Askersunds 

kommun främja den sociala integrationen. 

Askersund 2025 erbjuder en trygg uppväxt, en 

hälsosam skolgång, ett brett urval av fritidsaktiviteter, 

såväl arrangerade som spontana och en säker 

väg till och från hemmet. Askersund erbjuder även 

den äldre befolkningen en meningsfull vardag 

med möjligheter för alla att röra på sig, känna 

gemenskap i samhället, utöva aktiviteter och 

utveckla ett givande och hälsosamt liv. 

12 13


Effektiv resursanvändning 

Askersunds kommun ska ha en resurseffektiv 

struktur både i tätorterna och på landsbygden. Det 

innebär att vi ska använda våra resurser såsom 

mark, vatten och energi på ett effektivt sätt. 

Den kommunala verksamheten bygger på 

skattemedel och kommunen har ansvar för att 

dessa resurser används så effektivt som möjligt 

och utifrån ett perspektiv av långsiktigt hållbar 

utveckling. 

Resurshållning av mark innebär bland annat att 

vi ska satsa på förtätning där det finns möjlighet. 

Förtätning av bebyggelse kan ske genom att 

bygga på lågutnyttjad mark inom en befintlig 

bebyggelsestruktur och genom olika former av tilleller 

påbyggnader. Genom förtätning kan vi bättre 

hushushålla med vår jordbruksmark som är mycket 

värdefull både idag och i framtiden. 

Inom Askersunds kommun finns många sjöar och 

vattendrag av skiftande karaktär, storlek och kvalité. 

Vatten är en viktig resurs i flera avseende. Renat 

vatten är en stor del av vår vardag och vi har lyxen 

att få drickbart vatten direkt ur våra kranar var 

dag. Vatten är också en viktig del av naturlivet för 

djur och växter, det är visuellt betydelsefullt i våra 

rekreationsområden. Vattnet inbjuder till aktiviteter 

såsom bad, båtliv och fiske. Kort sagt, vi ska ta 

hand om våra vatten så framtidens askersundare 

kan njuta av det precis som vi. 

Vi ska även jobba för en effektiv energianvändning 

där vi tar hänsyn till miljön och klimatet och använder 

oss av uthålliga förnyelsebara energikällor. 

Askersund 2025 jobbar för en effektiv 

resursanvändning för att minska vår negativa 

miljöpåverkan. Vi minskar våra utsläpp och 

begränsar vår energianvändning, hushåller med 

mark och vatten samt arbetar aktivt för att driva 

klimatförbättringen framåt. Askersunds kommun 

hushåller även med de skattemedel som finansierar 

verksamheten och jobbar alltid utifrån vad som är 

bäst för kommunens invånare, klimatet och miljön, 

både idag och för framtiden. 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 

14 15

Vår kommun, som alla andra, har unika 

förutsättningar som vi måste utgå från i vår 

planering för att uppnå visionen. 

Här kommer vi redogöra för just Askersunds 

kommuns förutsättningar. Det finns ett flertal 

olika lagar, förordningar och riktlinjer som 

kommunen måste följa i sitt arbete, men då 

risken är att för mycket information är ingen 

information så har vi valt att lägga fokus 

på de mest angelägna. För den som vill 

fördjupa sig i de olika ämnena så länkar vi 

till lämplig källa i slutet av varje del. 

Historik och dagsläge 

Norra Vätterns stränder har varit bebodda sedan 

forntiden. Transporter över vatten var länge 

den förhärskande metoden att frakta varor och 

människor och utmed kusterna anlades också våra 

första städer. Vid Vätterns nordspets fanns goda 

förutsättningar för att skeppa in och ut gods och 

varor. Här anlades Askersund som tidigt blev ett 

betydelsefullt handels- och omlastningscentrum 

för vidare transporter till och från Hjälmaren och 

Bergslagen. 

Vid mitten av 1300-talet fick bergsmännen 

tillstånd av dåvarande kung Magnus Eriksson att 

bryta järnet i ”Västra berget” dvs. området kring 

Åmmeberg och Lerbäck. Det innebar att trakten 

kring Askersund kom att få stor betydelse för den 

medeltida svenska järnproduktionen. 

Näringsgeografiskt kan kommunen uppdelas i 

skogsbygden (Lerbäck och Snavlunda socknar) 

och Vätternbygden (Askersunds och Hammars 

socknar). Förutom jord- och skogsbruk med fiske 

och sjöfrakt har järnet och dess bearbetning haft 

en stor ekonomisk betydelse. Etableringen av bruk 

och hyttor expanderade under mitten av 1600-talet 

för att senare successivt avta och nästan helt 

försvinna vid 1800-talets slut. Ett urval av dessa 

är Skyllbergs bruk 1638-1933, Kårberg 1638- 

1876 (Industrin är fortfarande i drift), Aspa bruk 

1692-1901. 

Askersunds kommun bildades 1971 genom en 

sammanslagning av Askersunds stad och Hammars 

och Lerbäcks kommuner. Kommunen har idag ca 

11300 invånare, varav ca 4 000 bor i Askersunds 

stad dvs. ca 1/3 av invånarna. I kommunen finns 

ett flertal tätorter och där bor tillsammans också ca 

1/3 av invånarna. De största tätorterna är Åsbro, 

Åmmeberg, Zinkgruvan, Hammar och Olshammar. 

Vidare finns orterna Rönneshytta, Sänna, 

Skyllberg, Mariedamm, Nydalen, Kårberg, Lerbäck, 

Snavlunda och Närkesberg. Den resterande 1/3 

bor på landsbygden. 

Kommunens i särklass största arbetsgivare 

är den offentliga sektorn och därefter 

följer tillverkningsindustrin, varuhandeln, 

byggnadsverksamheten och jord- och skogsbruk. 

Företagsstrukturen präglas av några, i våra mått, 

större företag och många små. De större är 

Zinkgruvan Mining i orten Zinkgruvan, Munksjö 

Aspa Bruk i Olshammar, Skyllbergs Bruk i 

Skyllberg/Kårberg samt Alfapac i Åsbro. Som 

vi märker är dessa utspridda i mindre orter i 

kommunen, vilket ger oss en levande kommun med 

verksamhet och invånare praktiskt taget överallt. 

De mindre företagen är också utspridda, framför 

allt i Askersund och trakterna kring Hammar och 

Åsbro. Vi kan vidare konstatera att vi lever i en 

bygd där företagandet mår bra och vi har länets 

lägsta öppna arbetslöshet. Samtidigt är näringslivet 

i Askersunds kommun underdimensionerat om 

man ser till invånarantal. Vi har 5317 personer 

i arbetskraften och en nettoutpendling om 1381 

personer där 2043 pendlar ut och 662 in. (SCB 

Kommunfakta 2010. Siffrorna gäller 2009). 


Kommunens roll i regionen 

I Örebro finns arbetsplatser av många slag, 

universitet, sjukhus, konferenscentrum, kultur 

och handel, evenemang och nöjen mm. Detta 

gör staden till centrum och motor för regionens 

näringsliv och invånare. God tillgänglighet för 

askersundsborna till detta förutsätter en utbyggd 

infrastruktur. Det regionala samarbetet som berör 

275 000 invånare är en förutsättning för att finna 

lösningar på infrastruktur- och näringslivsfrågor. 

Länsstyrelsen Örebro län och Regionförbundet 

Örebro arbetar med den regionala utvecklingen i 

länet och regionen och har bl.a. utarbetat Regionalt 

utvecklingsprogram, Regionalt tillväxtprogram, 

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen och en 

Länstransportplan. 

För Askersunds kommuns utveckling är förstås 

dessa program, strategier och planer av avgörande 

betydelse för kommunens framtida utveckling. Det 

är därför viktigt för oss att aktivt delta och hitta vår 

roll i dessa sammanhang dvs. att nischa oss på ett 

sådant sätt så att vi aktivt bidrar till den regionala 

utvecklingen och därmed också förstärker den 

kommunala tillväxten. 

Dessa dokument innebär också att kommunen 

tagit på sig ett flertal målsättningar och åtaganden. 

I den mån dessa inte återfinns i målsättningarna 

för respektive område kommer de att inarbetas i 

respektive förvaltnings målbeskrivning. 

>> läsmer här 

16 17

Hållbar utveckling 

Ett av våra största globala problem idag är att vi 

förbrukar för mycket av jordens resurser, detta är 

en ohållbar utveckling som vi måste vända på. 

Därför har den viktigaste förutsättningen för denna 

översiktsplan varit att den ska präglas av just hållbar 

utveckling. Hållbar utveckling är ett begrepp som 

definierades av Bruntlandkommissionen och som 

innebär ”En samhällsutveckling som tillgodoser 

dagens behov utan att äventyra kommande 

generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 


Riksintressen 

Geografiska områden som är av nationell betydelse 

för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut 

som områden av riksintresse. 

Inom Askersunds kommun finns ett flertal 

riksintresse av olika karaktär att ta hänsyn 

till. Det finns sju riksintressen för kulturmiljö 

i kommunen; Askersundsstad med Edö och 

Stjärnsund, Lerbäcks sockencentrum, Svinnersta 

bymiljö, Vena gruvfält, västra och östra Nordhult 

och Åmmebergs industrimiljö. Att dessa miljöer 

är utpekade riksintressen innebär att här finns 

så höga värden att kulturmiljön har företräde då 

motstående intressen finns. 

Område för riksintresse för det rörliga friluftslivet 

och turism innefattar Vättern och Alsen och dess 

närområde. Även området kring Tiveden är klassat 

i detta avseende, både för friluftsliv och det rörliga 

friluftslivet. 

Elva områden i kommunen är klassade som 

riksintresse för naturvård vilket innebär att de ska 

representera huvuddragen i svensk natur, belysa 

landskapets utveckling och visa mångfalden i 

naturen. Exempel på dessa är skärgårdslandskapet 

i Vättern, Lerbäcksmon och Tisarförkastningen. 

Sedan 2004 finns det även riksintresseområden för 

vindbruk. Att ett område är angivet som riksintresse 

för vindbruk, innebär att Energimyndigheten 

bedömer området som särskilt lämpligt för 

elproduktion från vindkraft. Bedömningen görs med 

hänsyn till bland annat medelvinden i området. 

I Askersunds kommun finns det tre områden 

utpekade som riksintresse för vindbruk. 


Miljö 

De 16 nationella miljömålen är styrande för Sveriges 

miljöpolitik. Det övergripande målet är att till nästa 

generation, år 2020, lämna över ett samhälle där 

de stora miljöproblemen är lösta. 

I Askersund antogs miljömål för Begränsad 

klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag och 

God bebyggd miljö år 2008. Kommunen arbetar 

sedan dess aktivt med att minska klimat- och 

miljöpåverkan från den kommunala verksamheten 

och med att underlätta för kommuninvånare att 

minska sin klimat- och miljöpåverkan, till exempel 

genom förbättrad avfallshantering och fysisk 

planering. 

Kommunen utvecklar kontinuerligt sitt 

miljömålsarbete och som verktyg för att binda 

ihop miljömålsarbetet används miljödiplomeringen. 

Miljömålen ska genomsyra hela den kommunala 

verksamheten och ligger till grund för såväl politiska 

målsättningar som det praktiska arbetet med bland 

annat energieffektiviseringar och minskning av 

övergödningen i kommunens sjöar och vattendrag. 

Arbetet med miljömålen ”Begränsad 

klimatpåverkan” och ”God bebyggd miljö” kommer 

fortsatt att vara prioriterade. Klimatstrategi och 

energieffektiviseringsplanen styr detta arbete. 

Under perioden 2012-2021 intensifieras också 

arbetet med vattenfrågor, för att alla vatten i 

kommunen ska kunna uppnå God ekologisk status 

enligt EU:s ramdirektiv för vatten. En plan för 

vattenförvaltning har tagits fram, som styr detta 

arbete. 2012 startas även kommunens arbete med 

de naturvårdsrelaterade miljömålen upp genom 

kommunens naturvårdsprogram. 


Jämställdhet 

I visionen för Askersund år 2025 ingår 

att jämställdhetsarbetet har fördjupats. 

Förutsättningarna för detta är goda då Askersunds 

kommun, i september 2010, beslutade att 

underteckna den europeiska deklarationen om 

jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal 

och regional nivå, CEMR-deklarationen. Denna 

deklaration riktar sig till Europas kommuner och 

regioner och de anslutna förbinder sig till att 

offentligt ta ställning för principen att jämställdhet 

ska råda mellan kvinnor och män och att inom sina 

verksamhetsområden genomföra sina åtaganden 

enligt deklarationen. 


I arbetet med den översiktliga planeringen i 

kommunen ska hänsyn tas till både kvinnor 

och mäns preferenser och uppfattningar. Det är 

viktigt att innehållet, framtoningen och språkvalet 

i kommunens information tilltalar både kvinnor och 

män. Information om samråd och utställningar 

av planer måste anpassas så att den når både 

kvinnor och män. Det är samtidigt viktigt att tider 

och lokaler för samråd är anpassade till alla 

medborgare i kommunen. Genom att vara öppen 

för jämställdhetsfrågor genom hela planprocessen 

kan visionen uppnås och planen kan bidra till en 

mer jämställd kommun. 

Det planeringsunderlag som används måste 

utgå från både kvinnor och mäns livssituationer, 

beteende och rörelsemönster. Könsuppdelad 

statistik, rapporter kring kvinnor och mäns skilda 

uppfattningar och den fysiska miljön kan vara god 

hjälp i detta arbete. Finns inte kommunspecifik 

statistik över könsuppdelningen inom olika områden 

så kan vissa slutsatser ändå dras utifrån statistik 

från andra kommuner eller Sverige i helhet. 

18 19

Mark- och vattenanvändning 

HUR VI UPPNÅR VISIONEN 

Energismart planering och byggande 

Byggandet och befintliga byggnader står idag för 

en mycket stor del av klimatskadliga utsläpp. För 

att förbättra den byggda miljöns energieffektivitet 

är det därför av stor vikt för kommunen att se över 

hur den fysiska planeringen kan utvecklas i detta 

avseende. 

Bostadens lokalisering i förhållande till arbetsplatser 

och service är idag en av de faktorer som har 

störst inverkan på energieffektiviteten. Genom att 

planera för en blandad bebyggelse, där bostäder, 

arbetsplatser och service integreras, förbättras 

förutsättningar för en minskad klimatpåverkan. 

Vid planering av ny bebyggelse bör lokaliseringen 

kopplas till redan befintliga transport- och 

servicestrukturer. 

En stor del av kommunens invånare bor dock 

på landsbygden där funktionsblandade områden 

inte är genomförbart. Genom att planera för ett 

mer energieffektivt resande med en förbättrad 

kollektivtrafik och ett främjande av samåkning kan 

stora klimatmässiga vinster göras även för dessa 

invånare. 

Eftersom kommunen har planmonopol kan vi 

i stor utsträckning påverka den fysiska miljön 

i avseende som utformning av områden, 

lokalisering, bebyggelsetyper och transportvägar. 

Regleringar kan göras i form av övergripande 

riktlinjer i översiktsplaner och som juridiskt 

bindande bestämmelser i detaljplaner. Det finns 

dock begränsningar i hur mycket kommunen kan 

reglera gällande energieffektivt byggande. I de 

avseende kommunen inte kan bestämma kring 

energieffektiviteten i planeringen och byggandet 

ska vi dock informera om, rekommendera och 

främja de energimässigt bättre alternativen. 

Askersunds kommun ska främja ett ekologiskt 

och energismart byggande. Ett energisnålt och 

ekologiskt hus är byggt med miljövänliga material, 

är välisolerat och har fönster med lågt U-värde, 

har en väl fungerande ventilation, ett värmesystem 

med hög verkningsgrad och miljövänligt 

förbränningsmaterial. Den energismarta byggaren 

vinner i längden då elräkningarna blir mindre, 

klimatet bättre, och framtiden ljusare för kommande 

generationer. 

20 21

Generella riktlinjer 

· Vid all nybyggnation bör vi sträva efter en blandad 

markanvändning, där bostäder, verksamheter, 

kontor och handel integreras. Detta minskar 

behovet av resor med bil och möjliggör en levande 

miljö under dygnets alla timmar. 

· Områden nära kollektivtrafiknoder bör exploateras 

i en högre grad än områden som saknar 

kollektivtrafik. Detta möjliggör för högre turtäthet 

för busslinjer och minskar behovet att ta bilen. 

· Bebyggelse bör inte bli för monoton och likriktad 

eftersom olika människor attraheras av olika miljöer. 

I Askersunds kommun ska vi kunna erbjuda olika 

typer av boende. 

· Varje plats unika förutsättningar skall beaktas vid 

planläggning. 

· Grönytor med ekologiska, rekreativa eller 

strukturella värden värnas och utvecklas. Istället 

för att ha många mindre parkytor som inte sköts i 

tillräcklig utsträckning, så bör stort fokus läggas på 

de parker och grönytor som besöks av många och 

är viktiga ur ekologisk synvinkel. 

· Vid nybyggnation bör ianspråktagandet av 

jordbruksmark vara minimal. 

· Förtätning av vår stad och våra samhällen är alltid 

en bättre lösning än att bygga i utkanten och på 

så sätt skapa större avstånd och ökat bilberoende. 

· Våra planbestämmelser skall utformas så de är 

flexibla och generösa i sin markanvändning. 

· Dagligvaruhandel bör inte tillåtas i externa lägen 

då centrumhandeln riskerar att slås ut. Vi ska 

värna om våra lokala handlare. 

· I områden som idag är enfunktionella t ex 

villaområden, ska mindre planändringar göras 

som medger t ex kontor eller annan icke störande 

verksamhet som inte är besöksintensiv. 

Endast Askersund, Åsbro och Åmmeberg redovisas 

med markanvändningskarta här i översiktsplanen, 

övriga orter kommer att redovisas i fördjupade 

översiktsplaner eller i det tematiska tillägget för 

landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). 

Askersund stad 

Askersund, den unika småstadsidyllen vid Vätterns 

norra ände med i huvudsak trähusbebyggelse 

anordnad i 1600-hundratalets strikta renässansplan. 

Närheten till Vättern och Askersunds unika 

stadsmiljö är de komparativa fördelar som vi 

hoppas kunna utveckla. Vi ser stora möjligheter 

att kunna erbjuda fler att bo i vår centralort, och 

ser att den i framtiden än mer kan fungera som 

samlingsplats för kommunens invånare. 

När det gäller stadskärnan ställer kommunen 

höga krav vad gäller miljöanpassning och därmed 

sammanhängande val av utformning, material och 

färgsättning. Sådana krav gäller även belysning, 

skyltar och gatubeläggning. 

I Askersund har vi ett politiskt arkitekturprogram: 

”Stadslivsmanifest - Mer Askersund i Askersund” 

som syftar till att just bevara det som gör Askersund 

till Askersund och utveckla detta även i framtiden. 

Kommunen ska, genom markförvärv och 

planläggning, göra det möjligt att låta staden växa 

kring Alsen och Gårdsjön. Det viktigaste är att 

bevara karaktären av sjöstaden Askersund och det 

som gör att många upplever staden som en idyllisk 

plats. 

Människor som är intresserade av att bosätta sig i 

Askersunds stad är ofta intresserade av att bosätta 

sig inne i stadskärnan eller kring vattnet. Vi hoppas 

kunna möta upp denna efterfrågan på bästa sätt 

genom att ta fram en ny fördjupad översiktsplan 

och sedan flera detaljplaner som möjliggör för 

detta. 

Åsbro 

En fördjupad översiktsplan kommer att utreda 

Åsbro tätort mer ingående. Här kommer endast 

övergripande målsättningar att redogöras för. 

Åsbros geografiska lokalisering gör det till en 

utmärkt boendeort med goda pendlingsmöjligheter. 

Detta är Åsbros komparativa fördel jämfört med 

andra orter i kommunen. Det är viktigt att ta till 

vara på Åsbros närhet till Hallsberg då Hallsberg 

är en av Sveriges viktigaste järnvägsnoder och har 

ett växande näringsliv, med framförallt inriktning på 

logistik och lager. 

Vi tror att Åsbro kan vara ett attraktivt alternativ 

till Hallsberg för många hitflyttande. Det är därför 

viktigt att vi i Åsbro erbjuder tomter i efterfrågade 

lägen, gärna i närheten av de tre sjöarna Tisaren, 

Åsasjön och Estabosjön som omgärdar Åsbro. 

Då dubbelspåret av järnvägen mellan Hallsberg 

och Degerön byggs ut bör den gamla tågstationen 

tas i bruk igen och bli en naturlig del av det nya 

centrumet. 

Åsbro är idag ett uppdelat samhälle, ofta benämns 

norra och södra delen som Vissboda och Estabo. 

Tanken är att förtätat Åsbro så att ett gemensamt 

centrum kan skapas. En naturlig lokalisering för 

detta är vid den tidigare impregneringen mellan 

Vissbodavägen, Åsasjön och Tisaren. För att detta 

ska kunna realiseras krävs stora saneringsinsatser. 

Åmmeberg 

Åmmebergs Vättern-nära läge, ca 8 km sydöst om 

Askersunds tätort, med golfbana, båthamn, hotell 

och skola, ger orten goda utvecklingsmöjligheter. 

Golfbanan har för avsikt att utöka sin verksamhet 

och planläggning pågår för nya bostäder och 

hotell i samband med detta. Kommunen avser att 

möjliggöra för den utveckling av Åmmeberg som 

privata aktörer initierar. 

Åmmebergs läge mellan Kärrafjärden av Vättern 

och sjön Åmmelången, med stora naturområden, 

ger attraktiva boendemiljöer. En expanderande 

verksamhet på orten, med tillhörande bostäder, 

kan ge ett utökat befolkningsunderlag för service 

och utveckling av infrastruktur. Bilvägarna mellan 

Åmmeberg och Askersunds tätort är redan idag 

av god kvalité men satsningar på gång- och 

cykelmöjligheter behövs för att stärka orten. 

Åmmeberg är en av de orter som växt mest på 

senare år och vi tror på en fortsatt stark utveckling 

av orten. 

Snavlunda 

Snavlunda, med förskola och skola upp till femte 

klass, beläget ca 10 km norr om Askersunds tätort 

utmärker sig främst som en naturnära bostadsort. 

Tjälvesta naturreservat, klassat som Natura 

2000-område och riksintresse för naturvård är en 

bevarandevärd tillgång för orten. 

Nybyggnation i Snavlunda bör ske genom förtätning 

för att effektivt kunna utnyttja befintliga ledningsnät 

och infrastruktur. 

22 23

Olshammar 

Porten till Tiveden, på Vätterns västra sida, i 

anslutning till riksväg 49 mot Karlsborg och Skövde 

med närhet till både Vättern och Tiveden. Förutom 

en naturnära bostadsort finns här även Munksjö 

Aspa Bruk AB sulfatfabrik, Olshammarsgården, 

Birgittakyrkan och en båthamn för fritidsbåtar. 

Ombyggnationen av den olycksdrabbade väg 49 

har påbörjats. Första etappen mellan Stubbetorp 

och Gustavstorp har färdigställts med mötesfri 

väg och invigdes 2010. Andra etappen mellan 

Gustavstorp och Rude beräknas påbörjas årsskiftet 

2012 – 2013. 

En framtida utveckling av Olshammar som 

bostadsort kan ske genom förtätning av befintlig 

bebyggelse men även nybyggnation utmed 

strandlinjen från båthamnen upp mot Aspa. Genom 

att möjliggöra för byggnation längs denna sträcka 

kan attraktiva sjönära tomter erbjudas på orten för 

både permanent- och fritidsboende. 

Olshammar är vackert och ligger strategiskt bra 

för friluftsliv både på Vättern och i Tivedens 

skogar. Vi har i Olshammar bl a båthamnen, Aspa 

bruksmiljö och herrgård, Olshammarsgården och 

Birgittakyrkan. Vi tror att potentialen är stor att 

kunna utöka turism- och friluftslivet i Olshammar. 

Olshammar har länge varit en bruksort och känt för 

Munksjö Aspa Bruk AB sulfatfabrik. Vi tror att detta 

kan utvecklas än mer, och genom planläggning 

av ytterligare industrimark ökar möjligheterna för 

klustereffekter från den stora verksamhet som idag 

finns i samhället. 

Zinkgruvan 

Gruvföretaget Zinkgruvan Mining är tillsammans 

med skidanläggningen och den kuperade 

variationsrika naturen med ett flertal sjöar och 

Knalla naturreservat, det som gör Zinkgruvan till en 

attraktiv bostadsort. En förtätning av bebyggelsen i 

eftertraktade lägen såsom längs med strandkanten 

ger möjligheter för Zinkgruvan att utvecklas. 

Rönneshytta 

Rönneshytta med sina knappt 300 invånare är en 

idyllisk och väl utvecklad ort med förskola, skola, 

butik och drivmedelsstation. För att ytterligare 

stärka orten ska vi möjliggöra för en förtätning och 

expansion av bebyggelsen i attraktiva lägen längs 

med sjöarna Multen och Löcknasjön. 

Hammar 

Hammar- Sännaområdet har tillsammans ca 600 

invånare med ett läge vid Hammarssundet som 

förbinder Kärrafjärden med Vättern. I Hammar 

finns idag förskola och skola upp till och med 

årskurs fem. 

Ett industrihotell är idag beläget i Hammar. Det är 

lokalerna för det före detta glastillverkningsföretaget 

PLM som idag används av bl a företaget Hasopor 

som har sin tillverkning av isoleringsmaterial. Inom 

industrihotellet finns även Svensk GlasÅtervinning 

där allt glas som samlas in i Sverige sorteras, 

krossas och förädlas. 

Vidare utveckling av Hammar innebär både 

detaljplanering för bostäder, industrier och service. 

Idag planeras ett nytt bostadsområdet i privat 

regi mellan Hammars kyrka och det närbelägna 

industriområdet, med anslutning till Hammarsundet. 

Tomter finns vid södra infarten till samhället intill 

riksväg 50 med möjligheter att där uppföra butik, 

bensinstation och småindustri. Det bör också vara 

möjligt att erbjuda industrimark, i direkt anslutning 

till samhället, söder om vägen mot Åmmeberg. 

Landsbygden 

Miljöer som är viktiga för människors rekreation finns 

det gott om på landsbygden. Verksamheter som 

golfbanor, friluftsanläggningar, hästanläggningar etc 

spelar en viktig roll för välbefinnandet och hälsan 

hos såväl kommunens invånare som besökare. 

Det är viktigt att vi hittar balans mellan bevarande 

av landsbygdsmiljöerna samtidigt som utvecklingen 

är viktig för att stärka besöksnäringens roll på 

landsbygden och möjliggöra för hela kommunen 

att leva. 

Askersund 

m 

0 500 1 000 

Bebyggelseförtätning 

Verksamhetsförtätning 

Centrum 

Bebyggelseutveckling Verksamhetsutveckling Tätortsnära natur/ rekreation 

24 25

Åsbro 

Åmmeberg 

m 

0 500 1 000 

m 

0 500 1 000 



Centrum 



Centrum 



26 27

Befolkning & Bostäder 

För att vända den negativa befolkningsutvecklingen 

i Askersunds kommun behöver bostadsutbudet 

anpassas för att erbjuda plats åt människor i olika 

åldrar och livssituationer. Vi behöver se över de 

boendemiljöer som finns för att kunna förtäta och 

utveckla dessa. 

Vid planering av nya bostadsmiljöer är det 

viktigt att ta hänsyn till både de boende som 

redan finns i området och i kommunen, men 

även de potentiella inflyttarna. Vi ska planera 

för attraktiva boendemiljöer, något som inte har 

samma innebörd för alla. Bostäder i olika storlekar 

och upplåtelseformer ger förutsättningar för en 

balanserad och engagerad befolkning och främjar 

även den sociala integrationen. 

Ett hållbart Askersund skapar vi genom att samordna 

bostäder, kontor, butiker och grönstruktur för att 

erbjuda en livsstil med minskat bilberoende och ett 

praktiskt fungerande närområde. 

Askersunds kommun ska hushålla med mark 

och därför främst förtäta inom redan bebyggda 

områden. Även på landsbygden ska vi verka 

för att bostadsbebyggelsen kan förtätas för att 

effektivt kunna utnyttja befintliga servicestrukturer 

och system. Förtätningen bidrar även till en stärkt 

byidentitet och ett stärkt serviceunderlag. 

Vi ska: 

• Planera och bygga för ett balanserat 

bostadsutbud. 

• Förtäta bebyggelsen för att bli mer 

resurseffektiva. 

• Planera och bygga för både dagens och 

framtidens askersundare. 

Allmänna intressen 

Trafik & Transporter 

Biltrafik 

För att göra Askersund mer tillgängligt och 

förbättra pendlingsmöjligheterna måste riksväg 

49 och 50 utvecklas och förbättras, dels ur 

trafiksäkerhetssynpunkt och dels för att få till en 

höjning av hastighetsbegränsningen. Buss- och 

bilpendlingsmöjligheterna till och från Askersund 

bör bli bättre för att fler ska välja att bosätta sig 

och arbeta i kommunen. Dessa vägar är viktiga 

länkar vilka sammanbinder Askersund med 

närliggande kommuner och behövs för att främja 

arbetsmarknadsregionen. Vägarna underlättar 

även för skolelever på sin väg mellan bostaden 

och studieorten. Utöver detta är de även viktiga 

för tunga transporter samt för turister och besökare 

eller de som bara väljer att passera. 

Även riksväg 205 mot Laxå och vidare mot Karlskoga 

måste bli bättre och få en delvis ny sträckning för 

att främja trafiksäkerheten och förkorta restiden. 

Det är även viktigt för att transporter av farligt 

gods kan utföras utan risk för att en eventuell 

olycka ska generera utsläpp av miljöfarliga ämnen 

till Norruddens dricksvattentäkt. 

Målsättningen är att vägnätet förbättras så att 

invånares, företags och besökares behov av 

effektiva kommunikationer tillgodoses 

Vi ska: 

• Vara pådrivande i arbetet med utbyggnaden 

av Rv 49 och 50 samt fokusera insatserna till 

dessa vägar. 

• Vara pådrivande i arbetet med att förbättra 

Rv 205. 

Kollektivtrafik 

En av de viktigaste frågorna för Askersunds 

framtida utveckling är kollektivtrafiken. Det är 

mycket viktigt att kollektivtrafiken hittar rätt former 

för att transportera personer med bussar, tåg, 

monorail och färjor. 

Trafikföretag och beställare ansvarar tillsammans 

för att påverka och utveckla trafiken. Branschen 

har gått samman och formulerat ett gemensamt 

mål; antalet resenärer med kollektivtrafiken 

skall fördubblas till år 2020, det så kallade 

Fördubblingsprojektet. 

Regionförbundet Örebro har utarbetat 2010 – 

2021, Länsplan för regional transportinfrastruktur 

för Örebro län. Inriktningsmålen i planen för 

kollektivtrafiken är: 

• Restiden med kollektivtrafik mellan 

kommunhuvudorter och Örebro ska minska 

avsevärt. 

• Kollektivtrafikens andel av 

arbetspendlingsresorna ska öka kraftigt. 

• Kollektivtrafiken inom vår region och 

storregion är ett mönsterexempel ur både 

miljö- och effektivitetssynpunkt. 

Med bättre turtäthet, minskad restid och bättre 

bekvämlighet skulle resandet kunna ökas väsentligt. 

En målsättning är att restiden från Askersund till 

Örebro ska minskas till 40 minuter. Det skulle 

kunna betyda mycket för intresset att bosätta sig i 

Askersund. 

Målsättning är alltså att kollektivtrafiken i Askersunds 

kommun förbättras så att vi blir kända för snabba 

28 29

ekväma förbindelser till kringliggande tätorter och 

innovativa lösningar för den lokala kollektivtrafiken. 

Vi ska: 

• Aktivt engagera oss i och lyfta fram våra 

frågor i Länstrafiken. 

• Arbeta för att turtätheten utökas, restiden 

minskas och komforten ökas med 

kollektivtrafiken till Örebro och Hallsberg. 

• Arbeta för att restiden till Örebro blir 40 

minuter. 

• Bli först i länet med anropsstyrd kollektivtrafik. 

• Arbeta för att prissättningen på 

kollektivtrafiken alltid är det billigaste 

alternativet. 

• Fokusera utvecklingen på stomnätet. 

• Se till att kollektivtrafiken är tillgänglig för 

alla och att det är det miljömässigt bästa 

alternativet. 

Gång- och cykelvägar 

Kommunen behöver ständigt utveckla och förbättra 

gång- och cykelmöjligheterna i kommunen. Det ska 

kunna gå att ta sig runt i kommunen på ett säkert 

sätt även om man inte sitter i en bil eller buss. De 

oskyddade trafikanterna, som gående och cyklister 

utgör, ska ges de bästa förutsättningarna för att 

kunna ta sig säkert fram. För att uppnå detta 

måste en kontinuerlig utveckling av gång- och 

cykelvägar (G/C-vägar) ske samt att underhållet 

av de befintliga upprätthålls. I stadsmiljö kan det 

vara bra att bilar och andra motorfordon samsas 

med gående och cyklister då hastigheten tenderar 

att sänkas. På andra platser, där biltrafiken är mer 

intensiv och där hastigheten är högre ska separata 

G/C-vägar förespråkas för att trafiksäkerheten ska 

kunna tillgodoses. 

Vid kommunikationsknutpunkter, såsom 

bussterminaler och tågstationer, ska goda 

möjligheter till parkering av cyklar finnas. Det 

underlättar för att få till en smidig övergång mellan 

olika trafikslag samtidigt som fler cyklister bidrar till 

en miljövinst, då några av dessa annars kanske 

skulle välja bilen istället. 

Det finns samtidigt en viktig folkhälsoaspekt 

i att kunna erbjuda ett väl utbyggt G/Cvägnät. 

Ju fler som börjar cykla och gå i större 

utsträckning desto mer motion erhålls samtidigt 

som det ökar välbefinnandet. Hälsobefrämjande 

åtgärder är en viktig aspekt i samhällsplaneringen 

och alltfler kommuner inkluderar så kallade 

hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) i detaljplaner 

och planprogram. HKB:n belyser en rad olika 

aspekter utifrån om planens syfte helt eller delvis 

genomförs samt vilka grupper av medborgarna 

som drabbas, gynnas eller missgynnas. 

Vi ska: 

• Underhålla och utveckla de gång- och 

cykelbanor som finns i kommun för att 

ge likvärdiga möjligheter för gång- och 

cykeltrafikanter som de bilburna trafikanterna. 

• Skapa trygga och smidiga övergångar mellan 

olika trafikslag. 

• Främja gång- och cykeltrafiken med tanke 

på de miljö- och hälsoaspekter som dessa 

innebär. 

Båt- och färjetrafik 

Askersunds läge vid Alsen, med dess koppling 

med Vättern är en stor tillgång. Idag finns det 

flera turer att välja på, som exempelvis tar dig ut 

i Vätterns skärgård. 

Färjetrafiken och turistturer kan utvecklas för att 

skapa än större attraktionskraft och fler möjligheter. 

Det går att nå Motala på 45-50 minuter med 

båt från Askersund, baserat på om hastigheten 

är 25 knop. Detta gör att det skulle kunna gå att 

arbetspendla med färja istället för med bil, då det 

kan finnas möjlighet att arbeta under resans gång 

jämfört med om bilen väljs. Karlsborg kan också 

nås på liknande tid, vilket öppnar upp för en delvis 

ny arbetsmarknad. 

Vi ska: 

• Främja utveckling av båtpendling på Vättern. 

• Stödja dem som bedriver och vill bedriva 

charter- och reguljärtrafik på Vättern. 

Näringsliv 

Handel 

Handeln i Askersunds stad behöver stödjas med 

god infrastruktur som parkeringar, tillgänglighet och 

framkomlighet på gator, trottoarer och torg. 

Idag finns handel i Askersunds centrum, på Närlunda 

samt på Ullaviområdet. Externa handelscentra 

utanför den samlade bebyggelsen och de nämnda 

handelsområdena skall undvikas. 

Askersunds mycket goda fackhandel och fina utbud 

för invånarna bygger på den turistiska handeln på 

somrarna, då butikerna gör goda affärer som de 

kan täcka sämre vintermånader med. Därför bör 

vår planering göras i tät samverkan med handlarna. 

Åtgärder bör hela tiden genomföras i enlighet med 

stadslivsmanifestet. Det är vår pittoreska miljö som 

är vårt konkurrensmedel! 

Detaljplanering av stadskärnan bör främja obrutna 

rader av butiker/restauranger i bottenplan på båda 

sidorna av gatorna. På så sätt går kunderna från 

butik till butik och upplever ett levande centrum. För 

att detta ska bli möjligt krävs att handeln ytterligare 

förtätas och planeras till speciellt utvalda stråk. 

Handel i mindre tätorter i kommunen fyller flera 

viktiga funktioner. Kundunderlaget är ofta för 

litet för en livsmedelsaffär, men en kombinerad 

drivmedelsstation och butik vid en stor väg kan 

betjäna både ortsbefolkningen och förbipasserande. 

Vi ska: 

• Skapa förutsättningar för det lokala 

näringslivet att utvecklas i sin takt. 

• Samla handeln centralt och undvika externa 

etableringar. 

Industrimark 

Efterfrågan på industrimark är störst i Askersund 

och Åsbro, där markreserverna måste utökas 

planmässigt och som ren exploatering. Kommunen 

behöver också öka sitt markinnehav. Industrimark i 

Åsbro med direktaccess till järnväg kan bli intressant 

i framtiden. En satsning bör ske på större tomter i 

Åsbro och mindre tomter i Askersund. 

Vi bör också planmässigt förbereda för industrimark 

30 31

i direkt anslutning till befintliga industrier, där man 

kan vänta sig att en expansion eller sidoetablering 

kan ske. 

Ny industrimark bör ligga med bra exponeringsläge 

mot Rv 50. 

Vi ska: 

• Utveckla företagande i Åsbro med 

logistikbehov bl.a. genom god planberedskap 

och goda relationer med Hallsbergs kommun. 

• Utveckla befintliga industriområden i 

Askersund i goda lägen längs Rv 50. 

Landsbygdsutveckling 

Vi har en ovanlig struktur med invånarna jämnt 

fördelade på ren landsbygd, mindre tätorter och 

staden. Landsbygden kännetecknas bland annat 

av ett rikt förenings- och kulturliv. Kommunen 

ser också mycket positivt på samverkan med de 

olika byaråden med träffar ett par gånger per 

år. Turismen kan fungera som en motor för en 

levande landsbygd genom att den både skapar 

arbetstillfällen och underlag för service. Andra 

områden som bör prioriteras är förbättrat vägnät 

och kollektivtrafik, att erbjuda tomter samt utveckla 

de gröna näringarna. 

Landsbygden i Askersunds kommun utvecklas 

för att erbjuda attraktiva boendemiljöer, unika 

natur-, kultur-, och fritidstillgångar, turism och 

lokalproducerade livsmedel. 

Vi ska: 

• Värna om, och utveckla landsbygden genom 

att möjliggöra för verksamhetsutveckling inom 

olika sektorer. 

Ensamföretagande 

När kommunen gör detaljplaner för nya 

bostadsområden bör man beakta behovet av 

ytor för ensamföretagande. Till exempel kan 

byggnadsytan för garage/uthus göras så stor att 

det både ryms garage och en kontorslokal med 

utrymme för företagande utan anställda. 

Vi ska: 

• Möjliggöra för ensamföretagande i nya 

bostadsområden. 

Turism 

Turismen har stor utvecklingspotential i Askersunds 

kommun. Ren sommarturism står för en stor 

del, men även konferenser och affärsturism 

ökar stadigt. Turismen bygger dels på våra 

naturliga förutsättningar som Vättern, Tiveden och 

trästaden, dels på arrangemang och anläggningar 

samt ett stort utbud av konst och kultur. Ett sätt 

att öka turismen ytterligare är säsongsförlängning. 

Vi bör också skapa möjligheter för etablering av 

hotell, campingplatser och stugbyar. Även rena 

aktivitetsanläggningar är av stort 

intresse. Riksväg 49 och 50 är vägarna in i ”The 

Heart of Sweden” varför turistinformation längs 

dessa är av stor vikt. 

Vi ska: 

• Satsa ytterligare kommunala resurser på 

turism och marknadsföring för att lyfta fram 

kvaliteterna i hela kommunen och skapa en 

tydligare identitet och ett starkare varumärke. 

• Stödja utvecklingen av de gröna näringarna, 

förnybar energiproduktion och turism. 

Offentlig service 

Förskola & Grundskola 

Alla barn 1-5 år har rätt till plats i förskola eller 

pedagogisk omsorg när föräldrarna arbetar eller 

studerar. Genom den satsning som Askersunds 

kommun gjort på att bygga ut förskoleverksamheten 

råder det idag en bra balans mellan tillgång och 

efterfrågan totalt sett i kommunen. För barn i 

åldern 1-5 år finns idag 4 kommunala förskolor i 

centralorten samt ett föräldrakooperativ. Förskolor 

finns även i Hammar, Olshammar, Zinkgruvan, 

Åmmeberg, Snavlunda, Åsbro och Rönneshytta. 

I den nya läroplanen som trätt i kraft i juli 2011 

poängteras förskolans roll i att utveckla barns 

språk, förmåga till matematiskt tänkande och 

förståelsen för naturvetenskap och miljö. 

Askersunds kommun har valt att satsa på en 

verksamhet med många skolorter för elever i åk 

F-5, medan eleverna i åk 6-9 är samlade i en 

gemensam skola i centralorten. 

Projektering pågår av ett kunskapsoch 

kulturcentrum som utöver skolår 6-9 även 

innehåller kulturskola, fritidsgård, bibliotek, konsert/ 

teaterlokal, bio. Ett allaktivitetshus som inrymmer 

bildning och kultur och som förhoppningsvis 

lockar fler elever, besökare, turister och nya 

kommuninvånare till Askersund. 

Den nya skollagen som trätt i kraft 1 juli 2011 

kräver full ämnesbehörighet i samtliga ämnen, 

ett krav som är svårt att tillgodose på de minsta 

skolorna. Andra faktorer som har betydelse för en 

skolas storlek är att det finns tillräckligt många 

elever i samma åldrar för att ge ett urval av 

kamrater så att alla kan hitta någon som passar. I 

en liten skola är det svårare för barn som avviker 

från mängden att passa in. 

Vi står således även inom den närmaste framtiden 

inför svåra avvägningar mellan de krav som ställs 

på skolundervisningen och de kostnader som 

denna innebär och vårt mål att hela Askersunds 

kommun ska leva. Beslut som bl.a. styrs av hur 

elevantalet förändras, kostnader för skollokaler 

och hur behovet av ämnesbehöriga lärare kan 

tillgodoses. 

Vi ska: 

• Vara lyhörda för näringslivets behov av 

specialutbildad arbetskraft då efterfrågan 

och konkurrens om kvalificerad arbetskraft 

kommer att öka ytterligare i framtiden 

• Svara för en god grundutbildning samt skapa 

möjligheter till vidareutbildning 

• Värna landsbygdsskolornas och förskolornas 

fortsatta existens så långt detta är försvarbart 

ur ekonomisk och pedagogisk synvinkel. 

Det kan dock innebära att ytterligare 

landsbygdsskolor inom den närmsta framtiden 

måste läggas ner. 

• Utarbeta en skolplan som tar ett samlat 

grepp om de skolpolitiska frågorna. Utifrån 

denna ska sedan långsiktiga beslut fattas. 

• Ha framförhållning så att tomter finns 

tillgängliga i hela kommunen. 

32 33

Äldreomsorg 

Äldre personer ska så långt som möjligt kunna 

välja när och hur stöd och hjälp i boendet 

och annan service ska ges. Allt fler äldre och 

funktionsnedsatta väljer att bo hemma med 

hemtjänst. Därför ska lägenheter som fungerar för 

alla byggas i Askersunds tätort i attraktiva lägen 

nära stadskärnan och service av olika slag. Om det 

blir attraktivt för äldre personer att flytta blir de hus 

de lämnar tillgängliga för nya familjer, vilket kan 

ha en positiv påverkan på befolkningsutvecklingen. 

När det nya kunskapsoch kulturcentrumet är 

klart frigörs mark, där nuvarande högstadieskolan 

finns, för byggnation. Det är ett attraktivt läge nära 

stadscentrum, resecentrum och det nya kunskapsoch 

kulturcentrumet. Det är nära till strandparken, 

hamnen och sjön Alsen. En byggnation av 

äldreanpassat boende där kan vara attraktivt inte 

bara för äldre som redan bor i kommunen utan 

också för inflyttare. 

När allt fler äldre väljer att bo kvar hemma kommer 

de särskilda boendena framför allt behövas för 

äldre med stora vårdbehov och specifika diagnoser. 

Det gäller till exempel personer med demens eller 

annan psykisk problematik. Det ökar kraven på 

den vård och de omvårdnadsinsatser som görs 

där. 

Vi ska: 

• Planera för och tillskapa äldreanpassade 

boenden i attraktiva lägen. 

• Skapa förutsättningar för de äldre att kunna 

bo kvar i sitt hem så länge de önskar. 

Tillgänglighet och omsorg av 

funktionsnedsatta 

Att göra byggnader och utemiljöer tillgängliga för 

alla, oavsett funktionsnedsättningar, är en utmaning 

i all planering och byggande. I takt med att den 

åldrande andelen av befolkningen ökar, samtidigt 

som människor med funktionsnedsättningar ges ett 

starkare skydd för rätten att leva ett självständigt 

och oberoende liv, ökar kraven på god tillgänglighet 

i alla miljöer. 

Dock innefattar begreppet tillgänglighet även 

många andra faktorer; utformning av information, 

kommunikation, färger och kontraster, belysning, 

ljudmiljö m.m. Faktorer som alla, var för sig eller 

tillsammans, endera underlättar eller förhindrar 

vår orientering, förflyttning och möjlighet att delta 

fullt ut i aktiviteter. För människors fria rörlighet 

och möjligheten att mötas i det offentliga rummet 

måste vår kommun vara tillgänglig i alla dess delar 

och avseenden. 

Askersund erhöll som första svenska kommun år 

2008 Flaggan för städer och kommuner för alla, 

ett initiativ taget av Design for all Foundation. 

Mottagandet av flaggan utgör ett erkännande av 

att Askersunds kommun arbetar seriöst, metodisk 

och långsiktigt med tillgänglighetsfrågor. Flaggan 

är en signal både i det interna arbetet och ut 

till medborgare och besökare att Askersund är 

en kommun med en tydlig vision: Askersund 

skall göras tillgängligt för alla medborgare och 

besökare. Ökad tillgänglighet för personer med 

funktionsnedsättningar, betyder också bättre 

tillgänglighet och ökad bekvämlighet för övriga. 


Vi har idag en tillgänglighetspolicy som fungerar 

som strategidokument. För att uppnå än bättre 

tillgänglighet bör vi öka tillsynen av tillgänglighetsfrågor 

i den allmänna miljön och bli ännu bättre att 

uppmuntra till tillgänglighetsförbättrande åtgärder 

även när kommunen själva inte är exploatör eller 

huvudman. 

Vi ska: 

• Jobba för och uppmuntra till 

tillgänglighetsförbättrande åtgärder i alla 

avseenden inom Askersunds kommun. 

• Öka tillsynen av tillgänglighetsfrågor i den 

allmänna miljön. 

Natur & Grönstruktur 

Vattenmiljö 

Inom kommunens gränser finns ett stort antal 

sjöar och vattendrag vilka spelar en viktig roll ur 

ett flertal avseenden. Utöver själva vyerna och 

naturupplevelserna så går det att fiska, paddla 

kanot, bege sig ut med båt eller bada. Vatten 

utgör en stor attraktionskraft och många vill bo och 

vistas i eller i närheten av sjöar och vattendrag. 

Detta gör att Askersund har en stor potential, dels 

lokalt och regionalt men även nationellt, inte minst 

genom dess läge vid Vättern. Genom att ta tillvara 

på vattnet och dess betydelse kan kommunen 

ytterligare stärka sin position i regionen och göra 

den än mer lockande för besökare och potentiella 

nyinflyttare/-byggare. 

Strandskyddet skyddar områdena närmast sjöarna 

och de större vattendragen och strandskydd råder 

inom 100 meter från strandlinjen och 100 meter ut 

i sjön i Askersunds kommun, vilket är detsamma 

som det generella strandskyddsavståndet enligt 

Miljöbalken. Det pågår en översyn av strandskyddet 

runt bland annat Vättern, ett arbete som pågår 

inom länsstyrelserna kring de aktuella sjöarna. Det 

kan bli aktuellt med en utökning av skyddszonen 

då det idag råder skilda avstånd beroende på 

vilken kommun det handlar om. Målet med 

arbetet är att få ett enhetligt skyddsavstånd. Inom 

strandskyddsområdet ska inte byggnation eller 

andra åtgärder, som har en stor negativ inverkan 

på djur- och växtlivet samt hämmar det rörliga 

friluftslivet, tillåtas. Dispens från strandskyddet 

för att kunna godkänna en viss åtgärd är möjlig 

endast om så kallade ”särskilda skäl”, enligt 7 

kap. 18 c Miljöbalken finns. 


Kommunen arbetar enligt Vattendirektivet, vilket 

innebär att fokus ska inriktas på att skapa en 

god ekologisk status i alla sjöar och vattendrag. 

Vattenfrågor och vattenkvaliteten i hav, sjöar och 

vattendrag är något som lyfts upp alltmer på 

agendan. Vattenkvaliteten bör hållas på en sådan 

nivå att den inte inverkar negativt på djur- och 

växtliv samt förhindrar eller försvårar för människor 

att vistas i dem, exempelvis i samband med bad. 

Genom kontinuerlig provtagning kan statusen 

i sjöar och vattendrag fastslås och eventuella 

hälsorisker upptäckas vilket i sin tur möjliggör att 

åtgärder kan sättas in för att komma till rätta med 

de problem som uppstått. 


Vi ska: 

• Ta till vara på vattnet och dess betydelse för 

kommunen. 

• Arbeta för att upprätthålla god vattenkvalitet i 

enlighet med vattendirektivet. 

Öppet landskap 

Askersunds kommun kännetecknas av ett landskap 

som är småskaligt och mosaikartat. Detta gör 

samtidigt landskapet karaktäristiskt och vackert där 

det öppna odlingslandskapet bryts av åkerholmar, 

skogsdungar och hela skogspartier tillsammans 

med sjöar och vattendrag. 

Odlingslandskapet är viktigt att behålla och 

För många sammankopplas tillgänglighet ofta 

med behoven hos rörelsehindrade. Den fysiska 

tillgängligheten är en grundförutsättning för att 

alla skall kunna röra och förflytta sig i miljön. 

34 35

utveckla som ännu ett bidrag till landskapets 

mosaikartade karaktär. Landsbygdens möjligheter 

till fortlevnad och utveckling ligger i att lantbruken 

kan fortsätta bedriva sina verksamheter och 

göra dem livskraftiga. På samma sätt som för 

skogsbruket så måste hänsyn tas till naturmiljön. 

Genom att använda sig av bekämpningsmedel som 

är biologiskt nedbrytbara kan utsläppen av farliga 

ämnen till sjöar och vattendrag minska vilket leder 

till att djur- och växtliv får bättre livsvillkor samt att 

vattenkvaliteten blir tillfredsställande. 

Tjälvesta, Snavlunda, Stjernsunds slott och 

Svinnersta by utgör goda exempel på gamla 

kulturmiljöer som måste få leva kvar och utvecklas. 

Dessa miljöer är med och bidrar till Askersunds 

skäl och attraktionskraft på ett sätt som lockar 

till besök och vistelse i kommunen. Alla dessa 

ingredienser i landskapet bidrar till att kommunen 

kan utvecklas i en positiv riktning med allt vad det 

innebär av ökat besöksantal, intäkter av olika slag 

samt befolkningsutveckling. 

Vi ska: 

• Verka för att bevara det småskaliga 

och mosaikartade landskapet som är 

karakteristiskt för vår kommun. 

Skogsmark 

Skogen fyller en rad viktiga funktioner, dels rent 

naturmässigt och dels för samhället i stort. Skogen 

bidrar till biologisk mångfald och det är viktigt 

att bruka skogen på ett hållbart sätt för att inte 

störa och rubba balansen i naturen. Skogsbruket 

gör landskapet och landsbygden levande och 

ger arbetstillfällen samt ekonomiska intäkter för 

näringsidkare. Bruket av skogen måste dock ske 

på sådant sätt att den biologiska mångfalden 

behålls och utvecklas. 

Området runt Vättern har skogs- och 

rekreationsområden med höga naturvärden. Vare 

sig man befinner sig i en båt på Vättern eller 

rör sig i markerna runt den så utgör skogsmiljön 

en värdefull resurs värd att vårda och behålla. 

Dessa områden är en stor tillgång och är med 

och bidrar till kommunens attraktion. Övriga 

delar av kommunen har dels kuperad terräng, 

främst i de södra delarna, vilket gör landskapet 

böljande, medan det blir flackare ju längre norrut 

i kommunen man kommer. Tillsammans med det 

skogsbruk som bedrivs bildas ett landskap som 

är levande och mångfacetterat och som berikar 


Tiveden är ett stort skogsområde som sträcker sig 

från Vätterns västra strand och västerut, en bra bit 

in i Västra Götalands län. Tiveden berör ett flertal 

kommuner och delar av området är nationalpark. 

Hundratusentals årliga besökare till Tiveden vittnar 

om att området är en viktig oas som lockar till 

vistelse och en önskan om att få uppleva härliga 

naturmiljöer. Vikten av att ta vara på Tiveden och 

marknadsföra området på ett bra sätt gör att fler 

hittar dit. Detta leder i sin tur till att fler besök 

förläggs till tätorter och städer i områdets närhet 

för att behov av att införskaffa förnödenheter av 

olika slag blir den naturliga följden. 

Vi ska: 

• Ta tillvara på den resurs som skogen utgör 

för kommunen. 

Tysta områden 

Ett tyst område är, enligt Regeringen, ett område 

där oönskat buller, i form av billjud, tåg och 

industrier, inte finns utan man kan höra naturliga 

inslag i form av fågelsång, vågskvalp och myrors 

tramp. Människan behöver kunna koppla av i allt 

större utsträckning och för att kunna göra detta 

så behöver den ha ett visst lugn omkring sig. 

Buller och stress skapar sömnsvårigheter samt 

inlärnings- och koncentrationssvårigheter vilket 

utgör anledning till att tysta områden behöver 

finnas, både på landsbygden men även i tätortsnära 

lägen. 

Askersunds kommun har alla möjligheter att peka 

ut tysta områden och ge dessa det bevarandeskydd 

som de bör ha. Platser där människor kan stressa 

av och ”höra tystnaden” är värdefulla och berikande 

på många sätt. Kommunen kan inom ramen för 

samhällsplaneringen möjliggöra att sådana tysta 

områden skapas eller identifieras vilket gör att 

ytterligare en attraktionskraft kan läggas till de 

övriga i kommunen. Många väljer att söka sig till 

tysta och lugna platser eller områden för att koppla 

av och njuta; något som är väl värt att ta fasta på 

och utveckla. Behovet av att finna och nyttja dessa 

tysta områden kommer sannolikt att öka istället för 

att minska eftersom den omgivningspåverkan som 

finns idag, i form av buller av olika slag samt 

stress härrörande ifrån exempelvis behovet av att 

alltid vara tillgänglig, uppdaterad och informerad, 

tenderar att eskalera. 

Vi ska: 

• Identifiera tysta områden i kommunen och 

utarbeta rutiner för hur dessa ska värnas. 

Tätortsnära grönområden 

Parker och naturområden är en viktig beståndsdel 

i en god stadsmiljö och i tätorter. Träd är viktiga 

inslag i landskapsbilden. De ger frisk luft genom 

att de binder partiklar och bidrar till ett bra 

mikroklimat genom sin avdunstning. Dessutom är 

träden boplatser för fåglar, skalbaggar och andra 

småkryp. 

När bebyggelsen expanderar är det viktigt att 

planera in parkmark och andra grönområden. 

Parker och andra grönområden fyller en rad viktiga 

funktioner i staden och andra tätorter. Forskning 

visar på tydliga samband mellan tillgången på 

gröna områden och människors hälsa, upplevelsen 

av stress och barns utveckling. Städernas gröna 

områden är också viktiga för den biologiska 

mångfalden liksom för stadens gestaltning och de 

utgör en viktig del av stadens kulturella identitet. 

Alla oavsett ålder, kön eller funktionshinder ska ha 

tillgång till nära rekreationsmiljöer. Det ska finnas 

olika typer av parker och grönområden som ger 

upplevelser i form av såväl vild natur som parker 

och aktiviteter som både är av lugnare och mer 

aktiv karaktär. Alla boende i tätorterna skall ha 

tillgång till minst ett grönområde av social kvalitet 

inom 200 meter från bostaden. 

Valet av en plats för rekreation är skönhetsupplevelsen 

mycket viktig. Platser som i olika undersökningar 

visat sig uppskattade är där det finns utsikt över 

stad, vatten, båtar, platser i anslutning till vatten 

och idrottsplatser i anslutning till skogsmark. 

Parkers sociala värde bygger på upplevelser, 

tillgänglighet, trygghet, pedagogik, hälsa och 

identitet. 

Vi ska: 

• Utarbeta en grönstrukturplan. 

36 37

Kulturmiljö 

Kultur i det här avseendet innebär människans 

användning av marken. Askersund har under lång 

tid utvecklats på olika sätt vilket har bidragit till att 

kulturlandskapet och kulturmiljön har vuxit fram. 

Människors verksamhetsutövning samt vistelser i 

skog och mark har satt spår på olika sätt och 

bidragit till förändring under lång tid. Vissa miljöer 

har bevarats och getts ett visst skydd för att deras 

fortsatta existens ska kunna tryggas. Askersunds 

stads stadskärna är riksintresse för kulturmiljön 

vilket gör att det finns stora restriktioner i samband 

med om utveckling av den ska komma till stånd. 

Byggnader och bebyggelseområden har tilldelats 

vissa hänsynsregler för att dessa miljöer ska kunna 

behålla sin ursprungliga karaktär och utseende. 

Kulturmiljöerna behöver vårdas för att de ska 

kunna vara tillgängliga för kommande generationer. 

Genom att vårda byggnader och renovera dessa 

enligt gammal tradition och med material och färger 

som på bästa sätt stämmer överens med deras 

ursprung kan känslan av autenticitet och genuint 

hantverk leva vidare. 

Fornlämningar av olika slag vittnar om historisk 

verksamhetsutövning och tidigare livsföring samt 

existens. Många fornlämningar finns upptagna i 

Riksantikvariatets register medan många sannolikt 

ännu är oupptäckta. Dessa lämningar kan handla 

om gravhögar, rösen eller rester från boplatser 

där delar av grunden finns kvar. Det är viktigt att 

dessa miljöer tillåts finnas kvar och att de inte 

förvanskas. Eventuella intrång i dessa miljöer 

kan föranleda krav om tillstånd från länsstyrelsen, 

såsom vid etablering eller byggnation. 

Vi ska: 

• Värna om vårt kulturella arv och ta hänsyn till 

de skydd som finns för att bevara kommunens 

karakteristiska kulturmiljöer. 

Kultur & Fritid 

Människor söker boendemiljöer som erbjuder en 

kombination av möjligheter. Det ska finnas ett 

utbud av aktiviteter för både vuxna och barn inom 

flera olika områden. Rekreation i form av friluftsliv 

i vackra naturområden är också en betydande 

motvikt till människans mediamiljö och vardagens 

krav. Att på ett enkelt sätt kunna nå till, och förflytta 

sig mellan, dessa områden är en viktig faktor. 

Det är vetenskapligt belagt att bostadsmiljöer med 

nära tillgång till kultur, idrott och rekreationsutövning 

har en betydande konkurrensfördel. Vi vill vistas i 

miljöer, som boende eller turist, där vi själva kan 

delta i aktiviteter. Upplevelser och aktiviteter som 

främjar hälsan, både fysiskt och psykiskt prioriteras. 

Med detta i åtanke förbereder vi utvecklingen i 

Askersundsregionen för framtiden. 

Askersunds kommun gör en stor satsning på 

kultur i och med byggnationen av kunskapsoch 

kulturcentrum i Askersunds tätort. Syftet är 

att samla skola, fritidsgård, idrottsanläggning, 

musikskola, konsertsal och café i ett kluster för 

att samnyttja lokaler, utbyta idéer och samverka 

tvärsektoriellt för att möjliggöra en ökad kunskap 

och innovation i verksamheterna. 

Kunskaps- och kulturcentrum kommer ha stor 

dragningskraft regionalt och inom kommunen, 

vilket gör att fler människor besöker Askersunds 

kommun och vilket i sin tur kan leda till positiva 

externa effekter. 

För att kulturverksamheter av alla typer ska kunna 

vara verksamma behövs tillgång till billigare lokaler 

som inte är helt upprustade utan kan hyras till 

reducerat pris. Evenemang som anordnas i 

Askersunds kommun skall ha stor bredd för att 

tillgodose skilda önskemål. Vi vill synliggöra och 

uppmuntra barn och ungdomars kulturutövande 

och sätta deras egna initiativstagande i fokus. 

Ett naturligt rörelsestråk utvecklas från Askersunds 

hamn, utmed strandlinjen via Borgmästarholmen, 

till Solberga idrottsplats, som i sig ska utvecklas. 

Detta stråk förverkligas genom, förutom kunskapsoch 

kulturcentrum, etablering av ett badhus, en 

motionsslinga, aktivitetspark och bryggor utmed 

strandlinjen. Borgmästarholmen har potential att bli 

en av de mest attraktiva platserna i Askersund. 

Tack vare det ökade utbudet av aktiviteter i 

Askersunds tätort, kommer spin-off-effekten 

innebära ett ökat intresset för dessa i hela 

kommunen. Även de mindre orterna kommer att 

öka i attraktionskraft tack vare eget utbud och 

genom närheten till Askersunds centralort. 

Som en del av turismsatsningen planerar 

Askersunds kommun att, tillsammans med 

resterande kommuner kring Vättern, arbeta för 

en bilfri gång- och cykelled kring Vättern. Det blir 

ett unikt projekt som gynnar kommunen i flera 

avseenden. En bilfri gång- och cykelled har syftet 

att locka turister till kommunen samtidigt som en 

positiv bieffekt är ökade förutsättningar för en 

förbättrad folkhälsa. Genom att människor ges 

möjlighet att göra utflykter och semestra kring sjön 

kan en viss företagsamhet längs sträckan tänkas 

uppkomma. 

Genom att, i hela kommunen, underhålla miljöer 

för spontanidrott, t.ex. genom att spola isbanor 

och klippa gräset på fotbollsplaner, ger vi de 

boende närhet till idrottsaktiviteter. För många av 

de mindre orterna är även föreningsaktiviteter och 

friluftsliv utmärkande och fortsatta satsningar på 

anläggningar för deras utövande är nödvändigt. 

Välbesökta och viktiga fritidsanläggningar såsom 

Askersunds golfklubb, Zinkgruvans skidanläggning 

och badplatser runt om i kommunen ska främjas och 

kommunen ska möjliggöra och stötta utvecklingen 

av dessa. 

Vi ska: 

• Erbjuda en attraktiv boendemiljö med ett brett 

utbud av aktiviteter. 

• Möjliggöra för olika typer av kultur- och 

fritidsverksamheter genom att erbjuda lämpliga 

lokaliseringar. 

• Arbeta för en bilfri gång- och cykelled kring 

Vättern. 

• Underhålla miljöer för spontanidrott inom hela 


38 39

Friluftsliv & Rekreation 

Rekreationsområden 

Askersunds kommun har ett mycket varierat utbud 

av natur- och kulturmiljöer. I Askersunds kommun 

hittas närmare 20 naturreservat, de flesta med 

markerade vandringsstigar. Förutom Vättern har 

vi det sjötätaste området i Sverige, vilket gör 

Askersundsregionen till The Lake District of Sweden. 

Detta i kombination med Tiveden, som är ett unikt 

område med vandringsmöjligheter i gammal orörd 

naturskog med en fantastisk möjlighet till tystnad, 

rekreation och friluftsliv, ger Askersundsregionen 

ett unikt utbud för såväl invånare som turister. 

De många sjöarna ger goda möjligheter till rekreation 

genom såväl bad, fiske och båtliv. Strövområden 

och leder lockar allmänheten ut i markerna för att 

söka lugn och naturupplevelser. Det är viktig att 

dessa områden bevaras och utvecklas samtidigt 

som kommunen tar hänsyn till detta i den framtida 

samhällsplaneringen. Detta kan ske genom att peka 

ut så kallade ”tysta områden” och naturområden, 

för att på så sätt säkra en fortlevnad av dessa 

områden. 

Sammantaget kan kommunen erbjuda en stor 

variation och det är något mycket positivt för att 

höja attraktionsvärdet och locka till sig fler besökare 

men också nya bosättare. 

Vi ska: 

• Bevara och varsamt utveckla de 

rekreationsområden kommunen har att 

erbjuda. 

Friluftsanläggningar 

Inom kommunen finns en mängd friluftsanläggningar 

som bidrar till att folk tar sig ut i markerna och 

till sjöarna. Det handlar om åtta kommunala bad, 

idrottsanläggningar, parkanläggningar etc. som 

bidrar till ett varierat utbud. Dessa lockar människor 

i alla åldrar och är oerhört viktiga för kommunens 

attraktionskraft. 

Vi ska: 

• Underhålla kommunens friluftsanläggningar så 

en god standard upprätthålls. 

Teknisk försörjning 

Avfall 

Kommunens inriktning är att minska avfallsmängden. 

De möjligheter kommunen som myndighet har 

att påverka mängden avfall är främst genom 

information och en reglering av renhållningstaxan. 

Fastighetsnära insamling av förpackningar kan 

vara en möjlighet i framtiden. 

Vidare bör ett införande av system för separat 

insamling av matavfall planeras och aktualiseras. 

Oavsett om matavfallet bränns, komposteras 

eller rötas kommer behov av anläggningar eller 

transporter till sådana att uppstå. För att bestämma 

lämplig teknik behöver de olika alternativen utredas 

och detta redovisas i avfallsplanen. 

Det finns sannolikt också behov av att anlägga en 

ny biogasanläggning i Hammar. 

Det finns i en regionalpolitisk vilja att samarbeta 

kring frågan om avfallshantering. Samarbetsformen 

kommer troligen ske genom ett kommunalförbund. 

Vi ska: 

• Arbeta för en minskning av avfallsmängden 

inom kommunen genom åtgärder redovisade i 

avfallsplanen. 

Energi 

Vi kommer vara initiativtagare, rådgivare och 

pådrivare till alla projekt som främjar en hushållning 

med energi och övergång till förnyelsebar energi. 

Askersunds kommun har arbetat fram ett 

tematiskt tillägg till denna översiktsplan som 

syftar till att skapa ett tydligt beslutsunderlag 

för kommunen vid kommande förfrågningar om 

vindkraftsetableringar. Detta för att fastighetsägare 

och vindkraftsleverantörer på ett enklare sätt skall 

kunna ta del av den förnyelsebara energin. 

Vi ska: 

• Konsekvent planera för att minimera 

energiförbrukningen vid projektering och 

byggnation. 

Vatten och avlopp 

Kommunen vill verka för att vatten- och 

avloppshanteringen ständigt utvecklas och 

förbättras. Genom att i VA-strategin och 

vattenförsörjningsplanen peka på konkreta mål 

kan VA-verksamheten utvecklas i en positiv 

riktning. De fyra övergripande målen skall tas 

hänsyn till i samband med detaljplanering för att 

frågorna ska fångas upp på ett tidigt stadium i 

planeringsprocessen och därmed underlätta 

framtida projektering och exploatering. 

VA-strategin syftar till att skapa en rationell VAinfrastruktur 

inom kommunen som fram till år 

2025 ska leda till en effektivisering och förbättring 

av den allmänna VA-anläggningen. I stora drag 

innebär det att metodiskt övergå till att anlägga 

överföringsledningar till de mindre orterna för att på 

så sätt kunna avveckla små, lokala och omoderna 

vatten- och avloppsverk. VA-strategin innehåller 

även planen för att flytta i dagsläget felplacerade 

anläggningar i eller inom kommunens tätorter. 

Vattenförsörjningsplanens övergripande mål är att 

trygga säker dricksvattenförsörjning på lång sikt. 

Planen identifierar även problemområden samt 

åtgärder som leder till att vattenförsörjningen 

effektiviseras. Planen beskriver också de 

vattenresurser inom kommunen som skall skyddas 

mot andra intressen. I planen framgår status och 

skydd för aktuella vattentäkter, vattenverk och 

vattenledningsnät samt nödvändiga åtgärder både 

på kort och lång sikt i syfte att förstärka/förbättra 

skyddet. 

Kommunen är även i slutfasen med att arbeta fram 

en saneringsplan. Planen beskriver de nödvändiga 

åtgärder som krävs för att hantera inläckage av 

dagvatten i spillvattennätet som i dagsläget sker 

både genom direkta felkopplingar och genom 

skadade delar av ledningsnätet. Saneringsplanen 

beskriver också de åtgärder som krävs för att hitta 

orsaken till och eliminera tillflödet av metaller till 

spillvattnet. 

Vi ska: 

• I ett tidigt stadium i planeringsprocessen, 

ta hänsyn till kommunens VA-strategi och 

Vattenförsörjningsplan. 

• Utarbeta en dagvattenpolicy 

40 41

Sociala värden 

Jämställdhet 

För att uppnå visionen om en fördjupad jämställdhet 

i kommunen finns det mycket att jobba med, men 

samtidigt stora vinster att uppnå. Det är av stor vikt 

att alla som arbetar med den fysiska planeringen 

i kommunen engagerar sig för att skapa en 

planering som främjar både kvinnor och män. De 

skillnader mellan män och kvinnors livssituationer, 

rörelsemönster m.m. som finns idag måste tas 

hänsyn till i planeringen samtidigt som dessa inte 

får befästas. Om en förändring ska ske måste 

möjligheter till detta ges och den fysiska planeringen 

måste vara lyhörd för hur kvinnor och män vill leva 

både idag och i framtiden. Benämningen kvinnor 

och män innefattar även flickor och pojkar. 

Arbetet med ett jämställdhetsperspektiv i den 

fysiska planeringen kan delas upp i ett antal 

underrubriker; 

Bebyggelse 

Översiktsplanen ska verka för att föräldrar ska ha 

möjlighet att kunna dela på ansvaret för hem och 

barn. En stor del i detta är arbetet med lokalisering 

av bebyggelse och goda förbindelser med olika 

transportmedel mellan bostäder, arbetsplatser och 

service. 

Män reser längre och har större tillgång till bil. 

Kvinnor utnyttjar i större utsträckning kollektivtrafik 

jämfört med män. Såväl bostadsort som 

arbetsmarknadssituation, boendeförhållanden 

tillgängliga omsorgsformer tillgå. Den fysiska 

planeringen måste underlätta såväl mäns som 

kvinnors vardagsliv så som de ser ut idag. Samtidigt 

måste den vara lyhörd för förändringar av dessa 

mönster. 

Bostadsutbudet i kommunen måste beaktas vid 

planläggning för att kunna erbjuda boende för 

olika åldrar och familjesammansättningar. Vid 

planläggning av nya bostäder måste planeraren 

ifrågasätta för vem han/hon planerar, vilken 

familjenorm planeringen baseras på och om detta 

kan behöva förändras. 

Vi ska: 

• Planera för olika boendeformer och vara 

uppmärksamma på för vem vi planerar och 

om detta kan behöva förändras för att skapa 

ett samhälle som underlättar såväl kvinnors som 

mäns vardagsliv. 

Kulturmiljö 

Även kulturmiljön är en viktig del i arbetet för 

en mer jämställd fysisk planering. Resurser till 

kulturhistoriska miljöer och byggnader måste 

fördelas med hänsyn till de kvinnliga respektive 

manliga anknytningar dessa har. Både kvinnor och 

mäns historia måste uppmärksammas och lyftas 

fram. Även om det historiskt sätt kan upplevas 

enklare att hitta manliga kopplingar är det viktigt 

att anstränga sig för att likväl lyfta fram kvinnornas 

historia. 

För att skapa ett mer jämställt samhälle är det 

även viktigt att se över vad gator och torg har 

för namn och vilka statyer och vilken konst finns 

på allmänna platser i kommunen. Det är ofta 

mäns historia, namn och bedrifter som lyfts fram i 

staden. I arbetet med den fysiska planeringen finns 

dock alla möjligheter att förändra och utjämna med 

relativt enkla medel. Nya gator och torg kan få 

namn efter kvinnor från orten och detsamma gäller 

för statyer och konstverk. Det är viktigt att förstå 

hur dessa förändringar, som kan tyckas triviala, 

kan skapa en mer jämställd kommun och förmedla 

en mer jämställd bild till invånare och besökare, 

unga som gamla. 

Vi ska: 

• Uppmärksamma vilka typer av kulturmiljöer 

som lyfts fram inom kommunen och jämna ut 

skillnader efter hand genom t. ex. gatunamn, 

statyer och konstverk. 

Kommunikationer 

Som tidigare nämnts finns det skillnader i hur och 

med vilka transportmedel kvinnor och män tar sig 

fram. För att underlätta för både män och kvinnor 

behövs det kommunikationsmöjligheter i form av 

bilvägar, kollektivtrafik, parkeringar, cykel- och 

gångvägar m.m. 

Askersund ligger kommunikationsmässigt bra till. 

Riksväg 49 och 50 passerar genom kommunen 

från norr till söder. Till järnvägsknuten Hallsberg 

är det ca 3 mil och förutom bilvägar finns 

bussförbindelser till och från Askersund (ca 20 

dubbelturer per dag måndag-fredag). Det finns 

även direktbussar till Örebro och även linjetrafik till 

Motala och Laxå. 

Askersunds tätort har relativt bra kommunikationer 

för bil och kollektivtrafik redan idag. Det finns även 

bussförbindelser till de flesta tätorterna i kommunen. 

Turtätheten på dessa skiljer sig dock åt och detta 

kan behöva förbättras ur ett jämställdhetsperspektiv. 

Om underlaget är dåligt i de mindre orterna så kan 

anropsstyrd busstrafik vara ett alternativ. Utökade 

möjligheter och stödjande åtgärder för samåkning i 

bil är även det ett alternativ. 

Cykel- och gångvägar inom kommunen måste 

även dessa prioriteras. De är kommunikationsvägar 

både till och från arbete, serviceområden, 

fritidsaktiviteter och som vägar att ta sig till och från 

andra kommunikationsslag. Kommunens fysiska 

planerare måste vara uppmärksamma på de olika 

kommunikationsslagen vid detaljplaneläggning. 

Kvinnor och mäns resvanor skiljer sig åt och en 

jämställd kommun planerar för detta. 

Förutom själva resvägen och transportmedlen är 

även parkeringsplatser och hållplatser viktiga ur ett 

jämställdhetsperspektiv. Hur dessa platser nås och 

upplevs påverkar kommunikationsmöjligheterna. 

Kommunen ska jobba för ett sammanhållet trafiknät 

där anslutningar mellan skilda transportmedel kan 

göras på ett smidigt och tryggt sätt för både kvinnor 

och män. Vid planering av kommunikationsvägar 

och tillhörande platser måste både kvinnor och 

mäns referenser och upplevelser tas på allvar. 

Jämställda kommunikationer är grundläggande för 

en jämställd kommun. 

Vi ska: 

• Uppmärksamma kvinnor och mäns skilda 

resvanor vid planläggning. 

• Planera föra ett sammanhåller trafiknät 

med smidiga anslutningar mellan skilda 

transportmedel. 

Service 

Förutsättningarna att ta del av den service som 

kommunen erbjuder i form av förskolor, utbildning, 

sjukvård, äldreomsorg, affärer etc måste vara 

densamma för kvinnor och män. Den fysiska 

planeringen kan styra dessa förutsättningar i form 

av lokalisering och kommunikationsmöjligheter. 

Vid planering av nya serviceanläggningar bör 

för- och nackdelar av lokalisering, utformning och 

kommunikationer vägas ur ett jämställdhetsperspektiv. 

Den befintliga servicestrukturen i kommunen kan 

behöva stärkas efter hand för att skapa en än mer 

jämställd kommun. 

Vi ska: 

• Styra förutsättningarna för ett jämställt 

samhälle genom en medveten lokalisering av 

servicefunktioner i kommunen. 

Fritid 

Ett balanserat utbud av fritidsanläggningar, 

utifrån kvinnor och mäns önskemål, är en 

förutsättning för att skapa ett jämställt samhälle. I 

Askersunds kommun finns ett flertal föreningar och 

anläggningar med skilda inriktningar. Lokalisering 

42 43

och kommunikationsmöjligheter är av stor vikt vid 

planering av nya fritidsanläggningar. Önskemål från 

såväl kvinnor som män gällande fritidsanläggningar 

ska tas på stort allvar och anpassas för att attrahera 

båda könen. 

För att skapa ett jämställt utbud av fritidsaktiviteter 

bör både kvinnor och män höras för att skapa ett 

jämställt underlag att utgå ifrån. Fritidsanläggningar 

och aktiviteter som lockar främst ett av könen bör 

uppmärksammas för att se hur även det andra 

könet kan attraheras av verksamheten. Samtidigt 

som de skillnader som finns i kvinnor och mäns 

fritidsaktiviteter måste tas hänsyn till, får inte dessa 

befästas. 

Naturliga mötesplatser är viktigt för att skapa en 

levande kommun med levande orter. Dessa naturliga 

mötesplatser kan uppfattas olika av kvinnor och 

män, både dag- och kvällstid, och detta måste tas 

hänsyn till i planeringen. Andra mötesplatser som 

samlingslokaler, caféer, fritidslokaler etc måste 

även de lokaliseras utifrån kvinnor och mäns 

skilda rörelsemönster, livssituationer och ur ett 

trygghetsperspektiv. 

Vi ska: 

• Anpassa utbudet och lokaliseringen av 

fritidsanläggningar så att både kvinnor och 

män attraheras av dessa. 

sig på sina egna villkor och detta i sig skapar en 

tryggare kommun. 

Vi ska: 

• Se över vilka platser som upplevs otrygga 

inom kommunen och förbättra dessa. 

• Samråda med såväl kvinnor som män vid 

planeringen av nya områden. 

Integration 

Social integration är inte något vi kan tvinga fram, 

men vi kan jobba för möjligheter för alla människor 

att känna sig delaktiga i vår kommun. Genom att 

arbeta med integration av den fysiska miljön ger 

man goda förutsättningar för en förbättrad social 

integration. 

För Askersunds kommun innebär integrationsarbetet 

att planera för områden med skiftande bostadsoch 

upplåtelseformer. Det innebär även att skapa 

platser där människor kan träffas och känna sig 

trygga oavsett bakgrund. Ett Askersund för alla får 

vi genom att ge förutsättningar i den fysiska miljön 

för att de som vill och behöver integreras. 

Vi ska: 

• Planera för områden med skiftande 

bostadsformer. 

Mellankommunala 

intressen 

Askersunds kommun har en lång tradition av 

samarbete med framför allt kommunerna i Sydnärke 

samt efter 1995 även med Lekebergs kommun. Den 

så kallade Sydnärkegruppen träffas regelbundet för 

att utveckla och samarbeta i gemensamma frågor. 

Kommunen har mycket lite samarbete med 

grannkommunerna i Östergötland och Västra 

Götaland, vilket vi ser som en utvecklingspotential, 

framför allt inom kollektivtrafiken. 

Askersunds kommun har fler utpendlare än 

inpendlare. Varje dag pendlar ca 2000 personer 

ut från kommunen. Vilket vi tolkar som att det är 

attraktivt att bo i Askersunds kommun. Det primära 

arbetsmarknadsområdet utgörs av kommunerna 

Askersund, Motala, Hallsberg. I ett sekundärt 

arbetsmarknadsområde ingår även Örebro. 

Nedan redovisas en sammanställning av frågor som 

berör en eller flera kommuner utöver Askersunds 

kommun. 

• Besöksnäringen, The Heart of Sweden, 

turistsamverkan i Örebro län men framför allt 

Laxå, Karlsborg, Hallsberg m.fl, cykelleder m.m. 

• Renhållningsfrågor: NBÅ (kommunerna i länet) 

Sydnärkes RenhållningsAB: Laxå 

• Vägar: Riksväg 50: Nuvarande och framtida 

sträckning, Mjölby, Motala, Hallsberg, Läns-väg 

205: Laxå, RV 49: Karlsborg 

• Nerikes Brandkår: Nora, Lindesberg, Örebro, 

Lekeberg, Kumla, Hallsberg, Laxå. 

• Administration inom Sydnärkegruppen, Laxå, 

Kumla, Lekeberg och Hallsberg 

• Gemensam Byggnämnd: Laxå och Lekeberg 

• Gemensam Miljönämnd: Laxå och Lekeberg 

• Vättervatten, samverkan i Örebro och Sydnärke 

om vatten. 

• Sydnärkes Utbildningsförbund, Hallsberg, Laxå. 

Vår strategi att utveckla Askersunds kommuns 

roll i regionen innebär att det mellankommunala 

samarbetet ytterligare kommer att intensifieras. 

Vår målsättning är att öka det mellankommunala 

samarbetet eftersom vi bedömer det som en 

nödvändighet för att kunna erbjuda kommunal 

kompetens på alla områden till rimliga kostnader. 

• Planera för naturliga mötesplatser som 

uppfattas trygga för såväl kvinnor som män. 

Trygghet 

Kvinnor och män kan ha olika uppfattningar om hur 

trygga eller otrygga platser är. För att skapa en 

jämställd och trygg kommun måste båda könens 

upplevelser och referenser värderas lika. Finns 

det platser i kommunen som båda, eller något 

av, könen undviker att vistas på, kan den fysiska 

planeringen i många avseenden hjälpa detta. 

Genom belysning, utformning av bebyggelse, 

växtlighet m.m. kan kommunen underlätta för dess 

invånare och besökare att skapa levande samhälle 

både dag- och kvällstid. 

• Ge förutsättningar och möjligheter för naturliga 

möten på platser som upplevs trygga oavsett 

bakgrund. 

• Naturreservat, befintliga och föreslagna, Laxå, 

Hallsberg 

• Vindkraft (Laxå, Hallsberg, Motala) 

Vi ska: 

• Intensifiera vårt engagemang i 

Sydnärkegruppen samt med våra grannar i 

Östergötland och i Västra Götaland. 

I Askersunds kommun bör man se över platser 

som upplevs otrygga och undersöka varför det är 

så. Vid planering av nya områden är det viktigt att 

samråda med både kvinnor och män, och verkligen 

se till att båda könen hörs. Genom att planera 

och skapa tryggare platser kan fler människor röra 

44 45

Regionalt perspektiv 

Askersunds läge, med bland annat den starka 

kopplingen till Vättern, gör kommunen attraktiv 

både ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Vätterns 

skärgård lockar till besök och nyfikenhet vilket det 

stora antalet människor som rör sig i och vistas i 

området utgör bevis på. Närheten till järnvägsknuten 

Hallsberg och det pågående arbetet med att göra 

dubbelspår mellan Hallsberg och Degerön gör 

att Åsbro kan utvecklas ännu mer i och med det 

planerade tågstoppet i tätorten. Staden Askersund 

har ett strategiskt läge vid Alsens norra strand, 

vilken har koppling till Vättern. 

Samarbetet med övriga kommuner i Sydnärke ska 

fortsätta att utvecklas så att Askersunds roll stärks 

ytterligare och är med och bidrar till regionens 

utveckling. Kommunen måste även samarbeta 

över fler gränser, såsom till Östergötlands län med 

de närmast placerade kommunerna samt till Västra 

Götalands län och även söderut, till Jönköping. 

Genom att hitta fler områden att samarbeta inom 

så bidrar detta till regional utveckling. 

Askersunds kommun ska verka för att det planeras 

för utveckling och etablering av förnyelsebara 

energikällor, såsom vindkraft. Tillsammans med 

angränsande kommuner kan samplanering av 

detta komma till stånd vilket gagnar fler. En hållbar 

utveckling, såväl ekologisk som ekonomisk och 

social, är något som kommunen värderar högt och 

vill framhäva i sin vilja att utveckla Askersund. 

bosätter sig där. Kommunen måste samtidigt hitta 

platser för nybyggnation av bostäder och fritidshus, 

främst i strandnära lägen. Genom att peka ut så 

kallade LIS-områden (Landsbygdsutveckling i 

Strandnära läge) i översiktsplanen kan landsbygden 

utvecklas ytterligare och locka till sig bosättare. 

Vi ska: 

• Genom att planera för att bygga ut 

kollektivtrafiken (buss, tåg, båttrafik på 

Vättern), locka fler företag att etablera sig i 

kommunen 

• Ha planberedskap för industrier samt för 

nybyggnation av bostäder och fritidshus i 

attraktiva lägen; gärna strandnära. 

• Utveckla landsbygden (lokalproducerade varor 

och produkter, djurhållning, turism i form av 

ex. ”Bo på lantgård” och ridleder) 

• Utveckla och utöka samarbetet med andra 

kommuner (kunskap, större och bredare 

arbetsmarknad, kompetens) 

• Utveckla turismen inom kommunen men även 

tillsammans med närliggande kommuner 

• I samband med fysisk planering i 

gränsområden mot närliggande kommuner/ 

län ta kontakt med dessa för att om möjligt 

samplanera eller ta del av deras synpunkter i 

ett tidigt skede. 

Regional utveckling 

I dag finns 4 regioner i Sverige; Region Skåne, 

Västra Götalandsregionen, Region Halland och 

Region Gotland. 

Regionerna har övertagit landstingens uppdrag för 

sjukvård och infrastrukturplanering samt ansvarar 

för regional utveckling. Regionerna har beskattningsrätt 

och leds av direkt valda politiker. 

Staten har för avsikt att göra om sin regionala 

indelning och skapa större län. Den statliga översynsutredningen 

som ser över statens regionala 

förvaltning, ska lämna sitt betänkande den 15 

december 2012. Redan i januari 2012 måste de 

regionala diskussionerna knytas ihop för att beaktas 

av utredningen. 

Enligt Kommunallagen måste länsindelningen 

och landstingsindelningen vara gemensam. Såväl 

utredaren som regeringen har dock klargjort 

att man kan tänka sig flera landsting i ett större 

statligt län – dock inte att länet klyver en länsgräns. 

Det förutsätter en lagändring och kommer, 

om det blir aktuellt, att behandlas av riksdagen 

tillsammans med förslaget till ny länsindelning. 

Sveriges kommuner och landsting har uppdraget 

att verka för att regionala självstyrelseorgan 

bildas. Förbundet vill ha större folkvalda regioner 

med ansvar för både sjukvård och regional utveckling 

i hela landet. 

Sverige behöver även i framtiden en regional nivå 

med folkvalda representanter och beskattningsrätt, 

därmed förstärks demokratin. Regional utveckling 

handlar om politiska prioriteringar och ska skötas 

av folkvalda organ på regional nivå (regionkommuner). 

Örebro län tillsammans med Västmanlands län 

och Södermanlands län kommer i januari 2012 

att ansöka om att få bilda Region Mälardalen. Blir 

detta godkänt kan den nya regionen bildas 2015. 

Vi ska: 

• Vara aktiva i arbetet för regional utveckling. 

Genom att ta tillvara det som gör Askersund 

attraktivt samt utveckla och skapa förutsättningar 

för nyetableringar av företag samt nybyggnation av 

bostäder och fritidshus kan kommunen blomstra 

och dess roll i regionen ytterligare förstärkas. 

Askersund ska vara attraktivt att bo och vistas 

i men det är även viktigt att arbetsmarknaden 

utökas och breddas för att få fler att pendla in 

samt bosätta sig i kommunen. 

Landsbygden behöver utvecklas för att hela 

kommunen ska leva. Genom att kommunen skapar 

förutsättningar för företag att både få möjlighet 

och även vilja etablera sig på landsbygden ges 

bygden drivkraft och näring. De som har valt att 

leva och verka på landsbygden kan fortsätta med 

det samtidigt som etablering av nya företag kan 

innebära att fler söker sig till landsbygden och 

46 47

FÖRDJUPNINGAR & TEMATISKA TILLÄGG 

Vindbruksplan 

Syftet med vindbruksplanen är att skapa ett tydligt beslutsunderlag 

för kommunen vid kommande förfrågningar om 

vindkraftsetableringar. I planen redovisas områden som är 

lämpliga för vindbruk inom kommunen. Planen ska även 

klarlägga vilka områden som bör undantas från vindbruk 

samt ge rekommendationer för hur vindbruk ska behandlas 

inom övriga delar av kommunen. 

Fördjupad Översiktsplan 

Askersunds Skärgård 

Fördjupning av översiktsplanen för Askersunds skärgård 

syftar bland annat till att nå kommunens mål att skapa attraktiva 

boendemiljöer och öka invånarantalet. Planen syftar 

även till att göra en prioritering mellan de många bevarandeintressena 

som finns inom planområdet och en fortsatt 

boendeutveckling. 

Områdets geografiska avgränsning sträcker sig från Stjernsund 

i norr till kommungränsen i söder och innefattar Vättern 

med omgivande land och stränder. Området innefattar 

fem mindre tätorter; Hammar, Bastedalen, Harge/Sänna, 

Stora Forsa/Nydalen och Olshammar. Planområdet innefattar 

även av ett antal riksintressen och de viktiga transportlederna 

Rv 49 och Rv 50. 

Stadslivsmanifest 

För att stärka Askersunds ställning och skapa en stad 

som medborgarna känner stolthet och glädje över skall 

utformning av byggnader och offentliga platser utgå från 

Askersundarnas egna värderingar och preferenser. Stadslivsmanifestet 

utgör riktlinjer baserade på de önskemål om 

utformning som framkommit i öppen dialog mellan medborgare, 

politiker och tjänstemän på kommunen. 

Under arbete... 

Tematiskt tillägg 

Landsbygd i strandnära läge 

I det tematiska tillägget till översiktsplanen för LIS-områden 

pekas områden ut där en dispens från strandskyddet kan 

ses som motiverat för att utveckla landsbygden och Askersunds 

kommun. Genom att tillskapa möjligheten att bygga 

bostäder och utveckla besöksnäringen i dessa mycket 

attraktiva lägen ges Askersunds kommun ett verktyg för att 

vända befolkningstrenden och få hela Askersund att leva. 

48 49

Ãversiktsplan Askersunds kommun 2012-2025, samrÃ¥dshandling

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãversiktsplan Askersunds kommun 2012-2025, samrÃ¥dshandling