Spår av krig

4.3 Bibehållandet av slagfältet i det moderna landskapet
Under slutet av 1800-talet och fram till 2000-talet har ett antal betydande
landskapsförändringar skett i områdena i och runt Kviströmspasset. Munkedals järnväg togs i
drift år 1895 och är en smalspårig bruksjärnväg vars sträckning förhåller sig på älvens västra
sida (Dahlqvist 1983, s29). Bohusbanan togs i bruk omkring år 1903 och följer längs med E6
sträckning på östra sidan av älven. Fortsätter därefter över en bro till västra sidan, i riktning
norrut mot Munkedal (Wikström 1983, s44, vvs.se).
E6 som dessförinnan hade beteckningen rv2, rikstvåan, asfalterades troligen i mitten av
1960-talet. Innan dess bestod vägen av stenbeläggning, denna beläggning utfördes i slutet på
1930- och i början av 1940-talet. Vid tiden för slaget år 1788 var vägen av grus (Vägverkets
museum Borlänge 2008).
Den kanske största förändringen, som även har påverkat landskapets ursprungliga
topografi, är de rassäkringsarbeten som utfördes mellan åren 1984-1989. Ras och jordskred
inträffade flera gånger i slutet av 1800-talet. På 1900-talet schaktades stora jordmassor runt
älvbrinken bort. Även andra förebyggande åtgärder utfördes. Vid en bensinstation, belägen
intill berget på älvens östra sida, har stora delar av E6 grävts bort och betongplattor gjutits.
Ler och jordmassor har till viss del ersatts med cellplast. Dylikt arbete har även förkommit på
västra sidan av älven. Utöver ovanstående arbeten skall mellan 11 och 15 fastigheter rivits och
schaktats bort. Älvens sträckning och utformning har påverkats av ovanstående verksamhet
(Muntlig uppgift Larsson, R., Einarsson, L-I. 2008-05-15)
1700-talets landskap i jämförelse med det moderna landskapet har genomgått en
omfattande förändring. Av Holmbergs beskrivning av Kviström på mitten av 1800-talet i
relation till 1700-talets kartmaterial bestod landskapet av mindre skogsbevuxna områden,
ängar och mindre konstellationer av hus (Holmberg 1867, s170).
De områden som troligen skulle uppvisa starkast spår efter slaget vid Kviström 1788, de
svenska förskansningarna, samt området med det danska kanonbatteriet, har blivit förändrade
under årens lopp. Främst genom rassäkringsarbeten på 1980-talet och den påverkan
byggnation av både järnväg och europaväg har haft på landskapet.
Andra faktorer, såsom husbyggen, vägarbeten, trafik och andra för landskapet påfrestande
företeelser, har även de påverkat förändringen i stort.
Den approximativa teorin om slagfältets bibehållenhet är i detta fall ett rimligt antagande,
baserat på de ovannämnda landskapsförändrande faktorerna. För att verifiera teorin bör en
arkeologisk undersökning utföras.
28