Spår av krig

historia” från år 1888. Björlin använder sig främst av de svenska rättegångsprotokollen från
år 1788 och skildrar i första hand den svenska sidan av kriget (Björlin 1888, s209ff).
Bertil Holmströms ”Tio dagar som skakade Göteborg” är den senast utgivna boken som
berör det dansk-svenska kriget. Den är skriven i reportageform med bl a den svenske Överste
Tranefelt som en av huvudpersonerna. I boken får läsaren ta del av de deltagande soldaternas
tankar och handlingar som skedde under kriget. Holmström blandar historiska källor med
fiktiva inslag. (Holmström 2000, s10).
3. MATERIALPRESENTATION - Anno 1788 Spår av Krig
3.1 Kort historik över kriget mellan Danmark-Sverige 1788-1789
Sveriges konung Gustav III inleder år 1788 ofred med Ryssland när Sverige går över den
ryska gränsen via det dåvarande svenska territoriet Finland (Sundberg 1998, s341f).
Ett traktat mellan Ryssland och Danmark förbinder Danmark att ställa till förfogande en
styrka på omkring 12 000 man samt en flotta, i det fall att Ryssland blir angripet.
I september månad samma år, bryter en dansk styrka om 8 000 man över gränsen mellan
Norge och Sverige, och det danska anfallet på Bohuslän inleds (Sundberg 1988, s354).
Styrkan består till största delen av norrmän under danska överbefälhavare.
Under överbefälhavaren Prins Carl af Hessen samt den danske kronprisen, Prins Fredrik,
har den danska styrkan för avsikt att tåga igenom Bohuslän med Göteborg som mål för att
kräva stadens kapitulation (Apenes och Dyrhaug 1989, s71).
I början av fälttåget förfogade den svenska styrkan över en trupp om ca 350 man (Berg
1915, s347). Den underbemannade svenska truppen retirerar skyndsamt ned genom Bohuslän
då det ansenliga underläget är uppenbart (Apenes och Dyrhaug 1989, s76ff)
Den 29 september i den lilla dalgången Kviström, skulle senare krigets enda drabbning
taga plats. Dit hade den svenska styrkan efter reträtt förskansat sig och förstärkts. Efter knappt
45 minuters strid ger sig den svenska styrkan och den danska truppen marscherar nu vidare
mot Göteborg (Apenes och Dyrhaug 1989, s86ff, s99).
Truppen når Göteborg den 6 oktober då Prinsen af Hessen kräver stadens kapitulation.
Prinsens begäran avvisas och ett vapenstillestånd ingås med bistånd av medling från ett
engelskt sändebud. Vapenvilan prolongeras efter ännu en medling, den här gången genom
preussisk ordonnans. Efter varningar från de båda medlarmakterna, England och Preussen, om
att intaga Holstein, lämnar Prinsen af Hessen och hans styrka Göteborg.
9