Lagesrapport_14_Manniskohandel

Människohandel 

för sexuella och 

andra ändamål 

Lägesrapport 14 

RPS Rapport 2014


Människohandel för 

sexuella och andra ändamål 


3 

Lägesrapporten ger Rikspolisstyrelsens bild av hur 

människohandelns omfattning och utbredning i 

Sverige har förändrats sedan lägesrapporten för 2011. 

Rapporten bygger främst på förundersökningar 

och domar samt på information som inkommit till 

polisen under 2012 och som berör människo handel 

och därtill relaterad brottslighet. Rapporten är 

fram förallt avsedd för regeringen, polisens särskilda 

enheter och myndigheter i allmänhet. Den innehåller 

även information som kan vara användbar för frivilligorganisationer 

och för allmänheten. 

Rapporten har utarbetats av kriminalkommissarie 

Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen. 

RIKSPOLISSTYRELSEN 

Bengt Svenson

Innehåll 

5 

Innehåll 

1. Sammanfattning .........................................................6 

1.1 Människohandel för sexuella ändamål ......................7 

1.2 Andra former av människohandel .............................8 

1.3 Handel med barn för sexuella och andra ändamål .....9 

1.4 Sexuella övergrepp på barn under 18 år utanför 

Sveriges gränser......................................................10 

2. Inledning ....................................................................11 

2.1 Syftet med denna rapport .......................................11 

3. Brottsutvecklingen ....................................................12 

3.1 Människohandel för sexuella ändamål ....................12 

3.1.1 Profiler: gärningspersoner, organiserade nätverk 13 

3.1.2 Offer för människohandel för sexuella ändamål 13 

3.1.3 Stöd för frivilligt återvändande och 

åter integration för personer utsatta för 

människohandel för sexuella ändamål eller 

prostitution i Sverige.........................................14 

3.1.3 Tillvägagångssätt ..............................................16 

3.1.4 Människohandel från Rumänien .......................16 

3.1.5 Försäljning och köp av sexuella tjänster 

via internet under 2012 ....................................16 

3.2 Människohandel för andra ändamål ........................18 

3.2.1 Tvångsarbete eller situation som 

innebär nödläge ...............................................19 

3.2.2 Människohandel för tiggeri och brottslig 

verksamhet.......................................................20 

3.2.3 Utnyttjande av utländska bärplockare i Sverige .21 

3.2.4 Utnyttjande av personer genom asfalt- och 

stenläggningsarbete .........................................23 

3.2.5 Utnyttjande av personer genom krigstjänst .......24 

3.3 Handel med barn för sexuella och andra ändamål ...25 

3.3.1 Människohandel för sexuella ändamål ..............25 

3.3.2 Köp av sexuell handling av barn........................26 

3.3.3 Tillvägagångssätt: människohandel med barn 

med ändamål att utnyttjas för att begå brott ....27 

3.4 Sexuella övergrepp på barn under 18 år utanför 

Sveriges gränser......................................................28 

3.5 Rapport från Europol ..............................................30 

4. Rikskriminalpolisens övriga insatser 

mot människohandel ................................................32 

5. Rikspolisstyrelsens övriga insatser 

mot människohandel ................................................34 

6. Analys och rekommendationer ................................36 

6.1 Inledning ................................................................36 

6.1.1 Förslag till åtgärder: 

Alla former av människohandel ........................36 


Människohandel för sexuella ändamål ..............39 


Människohandel för andra ändamål .................40 


Handel med barn för olika ändamål ..................41 

7. Bilagor ........................................................................43 

Bilaga 1 – Inrapportering från polismyndigheterna ........43 

Bilaga 2 – Lagstiftning på området ................................61 

Bilaga 3 – Domar om människohandel och brott 

av människohandelsliknande karaktär ...........64 

Bilaga 4 – Anmälda brott under 2011-2012 ..................71


6 

1 Sammanfattning 

Människohandel är till sin natur ett brott mot person 

och behandlas i 4 kap. brottsbalken (BrB) om brott 

mot frihet och frid (se Bilaga 2). Straffansvar gäller 

för den som genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande 

av någons utsatta belägenhet eller med annat 

sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, 

överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att 

han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, 

avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete 

eller annan verksamhet i en situation som innebär 

nödläge för den utsatte. I det fall offret är under 18 år 

döms för människohandel även om gärningspersonen 

inte använt sig av otillbörliga medel för att genomföra 

brottet. Gemensamt för de omständigheter som 

nämns i bestämmelsen är att de på olika sätt syftar 

till att bemästra offrets fria och verkliga vilja, oavsett 

tilltänkt utnyttjande. 

Människohandel för sexuella ändamål är en 

brottslig företeelse som kan förekomma i hela landet 

men som under 2012 framför allt påträffats i och 

runt de tre storstadsregionerna. När det gäller fall av 

människohandel för andra ändamål såsom tvångsarbete, 

tiggeri och för att begå brott, förekommer även 

dessa brott i storstadsregionerna men begås också på 

mindre orter runt om i landet. 

I de former av människohandel som förekommer 

i Sverige kommer gärningspersonerna och de offer 

som tvingas eller förmås att åka hit i de flesta fall från 

ursprungsländer där det råder en utbredd fattigdom, 

stor arbetslöshet, väpnad eller intern konflikt och 

diskriminering t.ex. av kvinnor och/eller personer 

från minoritetsgrupper och där det dessutom saknas 

adekvata sociala skyddsnät. Förövarna utnyttjar offrens 

utsatta socioekonomiska situation vilket innebär 

att de inte kan neka till ett erbjudande om arbete i ett 

annat land, trots att erbjudandet kan innebära en risk 

för att de utnyttjas. Den ökande rörligheten inom EU 

och Schengenområdet till följd av slopade gränskontroller 

har delvis visat sig underlätta för kriminella 

nätverk att agera över nationsgränser och bli alltmer 

rörliga. Utvecklingen understryker vikten av att 

polis- och åklagarmyndigheterna utvecklar förmågan 

och metoder att arbeta gränsöverskridande. 

I september 2008 lämnade regeringen ett uppdrag 

till Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten att 

förstärka de operativa insatserna för att bekämpa 

människohandelsbrott samt utöka metod- och 

kompetensutvecklingen. Med uppdraget följde extra 

medel bestående av 4 miljoner för 2008 och 18 miljoner 

för vardera 2009 och 2010. Totalt tilldelades 

Polisen 40 miljoner kronor varav 30 miljoner för operativa 

insatser och 10 miljoner för metod- och kompetensutveckling 

av polisorganisationen. Brottsförebyggande 

rådet (Brå) fick i uppdrag av regeringen att 

följa upp och utvärdera handlingsplanen. Uppdraget 

redovisades i en rapport i november 2011. 1 

Antalet anmälningar om människohandel för sexuella 

ändamål har minskat under 2012 (21) jämfört 

med 2011 (35). Antalet anmälningar om människohandel 

för andra ändamål har också minskat under 

2012 (48) jämfört med 2011 (63). Detta kan bero på att 

den särskilda satsningen som gjordes inom regeringens 

handlingsplan mot människohandel för sexuella 

ändamål och prostitution upphörde under 2011. 

Antalet fällande domar om människohandel för 

sexuella och andra ändamål ökade däremot under 

2012 (9) jämfört med 2011 (3). Att antalet domar kan 

öka trots att antalet anmälningar minskar förklaras av 

att det inte går att jämföra antalet anmälningar med 

antalet domar från år till år, eftersom en utredning om 

människohandel kan pågå under en mycket lång tid. 

Under 2012 genomförde Rikspolisstyrelsen en 

inspektion av polismyndigheternas förmåga att utreda 

ärenden om människohandel för sexuella ändamål 

och köp av sexuell tjänst. Resultatet av inspektionen 

redovisades i en rapport som bl.a. pekade på att det 

fanns flera möjliga utvecklingsområden på området. 2 

(För mer information, se under kapitel 5 Rikspolisstyrelsens 

övriga insatser mot människohandel). 

1 Rapport 2011:18 Prostitution och människohandel för sexuella 

ändamål-Slutredovisning av regeringens handlingsplan. 

2 Tillsynsrapport 2013:7 Inspektion av polismyndigheternas 

förmåga att utreda ärenden om människohandel för sexuella 

ändamål och köp av sexuell tjänst.

Samanfattning 

7 

Polisanmälningar 2008-2012 

År Människohandel för sexuella ändamål Koppleri/ grovt koppleri Människohandel för andra ändamål än sexuella 

2008 15 51 8 

2009 31 94 28 

2010 32 120 52 

2011 35 86 63 

2012 21 95 48 

Totalt 134 446 199 

Statistik-Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 2012 

Lagförda brott 2012 

Typ Fängelse Skyddstillsyn Villkorlig om Böter 34 kap §1 Strafföreläggande Åtalsunderlåtelse Totalt 

Människohandel (alla former) 9 0 0 0 0 0 0 9 

Koppleri 23 1 1 0 0 0 0 25 

Grovt koppleri 3 3 

Köp av sexuell tjänst 0 1 5 71 2 231 9 319 

Köp av sexuell handling av barn 0 6 8 9 1 0 0 24 


1.1 Människohandel för sexuella ändamål 

Enligt Rikspolisstyrelsen kan det vara svårt att uppskatta 

hur många som kan ha fallit offer för människohandel 

i Sverige under 2012. Antalet människohandelsoffer 

som uppdagas i Sverige beror till stor del på 

vilka resurser som polismyndigheterna lägger ner på 

att uppdaga denna brottslighet samt på den kompetens 

som finns inom polisorganisationen. Nivån på 

dessa insatser skiftar mellan polismyndigheter och 

ser olika ut från år till år. Det är inte heller möjligt att 

identifiera, eller ens lokalisera, alla offer, mestadels 

flickor och kvinnor, som nämns under telefonavlyssning 

eller iakttas under polisens spaning. Inte heller 

kan uppskattningen baseras uteslutande på antalet 

offer som ses som målsägande i människohandelsutredningar; 

särskilt eftersom flertalet av dessa utredningar 

resulterar i domar om koppleri/grovt koppleri. 

Under 2012 upprättade polisen 21 anmälningar 

som rörde människohandel för sexuella ändamål 

jämfört med 35 anmälningar året innan. Under 2012 

dömdes sju personer i tingsrätten för människohandel 

för sexuella ändamål. Därtill dömdes tre personer 

för grovt koppleri och 25 för koppleri. Slutligen togs 

319 lagföringsbeslut rörande köp av sexuell tjänst och 

24 lagföringsbeslut rörande köp av sexuell handling 

av barn under 18 år 3 . Ytterligare förundersökningar 

om människohandel, koppleri och köp av sexuell tjänst 

är pågående för vilka domar väntas falla under 2013. 

Information som polisen erhöll under 2012 visade 

att den absoluta majoriteten av offer var flickor och 

kvinnor, vanligen mellan 19-40 år gamla. Precis som 

under tidigare år så identifierades inte några pojkar 

eller män som offer för människohandel för sexuella 

ändamål under 2012. Det begränsade antal flickor 

och kvinnor som rekryterades till Sverige för prostitutionsändamål 

kom i första hand från Öst- och 

Sydösteuropa (företrädesvis Rumänien, Bulgarien, 

Litauen och Polen) och Nigeria. Här kan ett skifte 

skönjas då information om flickor och kvinnor från 

Rumänien som utnyttjas i prostitution i Sverige ökat 

något under 2012 jämfört med tidigare år, medan 

3 Summan av domslut, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser 

under 2012.


8 

information om kvinnor som människohandelsoffer 

från Litauen har minskat. 

Enligt den europeiska polisorganisationen Europol, 

är människohandel för sexuella ändamål med offer 

från Rumänien sedan några år tillbaka ett omfattande 

problem i stora delar av Europa. Även i Sverige, 

främst i Göteborg och Stockholm, noterade polisen 

under 2012 en viss ökning av antalet rumänska 

kvinnor som utnyttjades för prostitutionsändamål 

i gatumiljö och genom försäljning via internet. De 

gärningspersoner som låg bakom denna handel, 

mestadels män men också några kvinnor, kom även 

de ursprungligen från Rumänien. 

Förutom de rumänska gärningspersonerna, så 

var de ansvariga för de brottsliga verksamheter som 

utretts under 2012 män och kvinnor som ursprungligen 

kom från Litauen, Serbien, Tyskland, Kosovo, 

Makedonien, Sverige och Polen. Några av gärningspersonerna 

hade vistats under längre eller kortare tid 

i Sverige, eller hade sin hemvist i landet 

Försäljningen av sexuella tjänster sker idag i Sverige, 

liksom i andra länder, mestadels via internet. I 

de utredningar som genomfördes under 2012 publicerade 

gärningspersonerna annonser på webbsidor 

utformade så att sexköpande män skulle få intrycket 

att offren själva var ansvariga för dessa. I själva verket 

hade kvinnorna oftast ingen vetskap om vad som 

faktiskt beskrevs i annonserna. Detta gällde särskilt 

flickor och kvinnor som inte kunde läsa eller skriva. 

1.2 Andra former av människohandel 

Brottsbalkens människohandelsparagraf 4 berör 

också andra former av utnyttjanden. Förövare kan 

också dömas för att ha utnyttjat människohandelsoffer 

i krigstjänst, för avlägsnande av organ, för tvångsarbete 

eller annan verksamhet i en situation som 

innebär nödläge för den utsatte 5 . 

4 4 kap. 1 a § brottsbalken. 

5 Med nödläge avses att offret är förhindrat att fritt bestäm- 

Under 2012 dömdes två personer för människohandel 

för andra ändamål än sexuella. Ärendet rörde en 

man och en kvinna från Bulgarien som tvingade tolv 

bulgariska män och kvinnor till Sverige för att plocka 

bär i Gävleborgs län. I ett annat fall dömdes två personer 

från Pakistan, boende i Sverige, till samhällstjänst 

för ocker gentemot tre landsmän. 6 Gärningspersonerna 

hade genom uttalade och underförstådda 

hot om att offren skulle kunna komma att skickas 

tillbaka till sitt hemland, förmått dem att arbeta 

väsentligt mer än heltid. Gärningspersonerna tvingade 

därefter offren att betala tillbaka merparten av 

den utbetalade lönen. Utnyttjandet av offren pågick 

dessutom under en längre tid och avsåg, för offren, 

betydande belopp. 

Under 2012 upprättade polismyndigheterna 21 

anmälningar om människohandel för sexuella ändamål 

och 48 anmälningar som rörde människohandel 

för andra ändamål än sexuella. Polismyndigheternas 

inrapporteringar till Rikspolisstyrelsen under 

året tyder på att antalet anmälningar och inledda 

förundersökningar om annan människohandel än 

människohandel för sexuella ändamål minskade 

under 2012 (21) jämfört med 2011 (35). Information 

till polisen om utnyttjande av människohandelsoffer 

för andra ändamål rörde framförallt situationer där 

personer förts till Sverige av kriminella grupper från 

andra länder för att utnyttjas i tiggeri, för tvångsarbete 

eller för att medverka i brottslig verksamhet 

såsom exempelvis organiserade stölder. Liksom för 

människohandel för sexuella ändamål är det svårt 

att ge exakta uppgifter beträffande omfattningen av 

människohandel för andra ändamål till, genom och 

inom Sverige. 

I syfte att motverka att utländsk arbetskraft i framtiden 

utnyttjas på ett otillbörligt sätt genom orimliga 

ma över sina göranden och låtanden eller befinner sig i en verkligt 

svår belägenhet som inte är helt tillfällig eller övergående. 

Prop. 2009/10:152 Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel 

sid. 21. 

6 Skellefteå tingsrätt 2012-04-19, Mål nr 179-12.

Sammanfattning 

9 

arbetsvillkor, utebliven lön, under hot och slavliknande 

förhållanden fortsatte Rikspolisstyrelsen 

under våren 2012 sitt samarbete med Migrationsverket, 

Skatteverket och Arbetsmiljöverket. Samarbetet 

ledde bl.a. fram till att de riktlinjer som Migrationsverket 

tog fram 2011 för företag som erbjuder anställning 

till bärplockare från tredje land även kom att 

tillämpas inom andra branscher såsom städ- och 

restaurangbranschen. 

Som en del av den nationella satsningen mot 

mängd- och seriebrott under 2012 ansvarade Polismyndigheten 

i Östergötland för samordningen av 

polisens insatser mot grupperingar av oseriösa 

asfalts- och stenläggare från Storbritannien och 

Irland. Polisen inledde också ett samarbete med 

Skatteverket, Tullverket, Åklagarmyndigheten, 

Larmtjänst och Migrationsverket med anledning av 

den särskilda satsningen. En metodhandbok uppdaterades 

och gjordes tillgänglig på polisens intranät, 

för att samordna och underlätta polisens arbete mot 

den här typen av brott. 7 

1.3 Handel med barn för sexuella och 


Sedan lagstiftningen om människohandel infördes 

2002 har alla barn som fallit offer för människohandel 

för sexuella ändamål i Sverige varit flickor. 

Majoriteten av dem har varit i åldrarna 16–17 år men 

i enstaka fall något yngre. 8 I de förundersökningar 

som bedrevs i Sverige under år 2012 rörande människohandel 

för sexuella ändamål, förekom också 

enstaka brottsoffer under femton år; den yngsta 

flickan var 14 år gammal. 

Under 2012 samarbetade Rikskriminalpolisen 

med Polismyndigheten i Örebro län i en förundersökning 

om människohandel. Fallet rörde misstankar 

om att sex män från Serbien planerade att rekrytera, 

7 Metodhandbok/Åtgärdsplan, Asfaltläggare 2012 Version 4. 

8 De enstaka fallen har rört flickor i 12-13års åldern. 

transportera och inhysa tre unga romska flickor, de 

flesta under 15 år, från Serbien i syfte att de sedan 

skulle säljas till unga romska män för giftermål i 

Sverige, s.k. ”brudköp”. 9 Förundersökningen lades 

ner i april 2013 eftersom Serbien inte kunnat bistå 

svenska myndigheter med rättshjälp eftersom serbiska 

myndigheter bedrev en egen förundersökning. 

Det gick därför inte att bevisa att de misstänkta gjort 

sig skyldiga till brott enbart baserat på det svenska 

förundersökningsmaterialet som förelåg, och det var 

därför inte möjligt att fullfölja förundersökningen. 

Enligt Säkerhetspolisens årliga rapport förekommer 

det att personer reser eller förmås att resa från 

Sverige till Afghanistan, Pakistan, Somalia, Irak, 

Jemen och Syrien för att ansluta sig till våldsfrämjande 

islamistiska nätverk- och där tränas för att 

eller delta i olagliga våldshandlingar, eller i väpnade 

konflikter/krigshandlingar. 10 Det finns indikationer 

på att dessa personer ingår i sociala nätverk i Sverige 

med en ideologi/filosofi som kan leda till att unga 

pojkar och män riskerar att falla offer för människohandel. 

Våren 2012 inkom information om misstänkt 

människohandel för krigstjänst till Rikskriminalpolisen. 

Enligt informationen hade en 16-årig svensk 

ung pojke gripits utomlands i september 2011 efter 

att han hade rest in illegalt i ett land i Mellanöstern. 

Misstankar uppstod om att pojken och det sällskap 

han reste med sannolikt var på väg till ett grannland 

för att där delta i en väpnad konflikt då de greps. 

Trots ett aktivt förebyggande arbete på EU-nivå 

och i Sverige förekommer det fortfarande att människohandlare 

tar kontakt med föräldrar som lever 

i fattigdom i t.ex. Rumänien och Bulgarien, för att 

antingen köpa eller hyra deras döttrar och söner i 

syfte att utnyttja dem för stöld- och tiggeriändamål 

eller för att utnyttja dem i prostitution i andra EU- 

9 “Breaking the Silence - Trafficking in Romani Communities”, 

The European Roma Rights Centre (ERRC) and 

People in Need (PiN), 2011. 

10 Säkerhetspolisen 2012.


10 

länder. Flickorna och pojkarna, som ofta är i 10–14- 

års-åldern, får inte gå i skolan utan tränas tidigt 

av människohandlare att stjäla i butiker eller begå 

fickstölder. Människohandlarna utnyttjar att barnen 

mestadels undgår straff och registrering i brottsregister 

på grund av deras låga ålder. 

1.4 Sexuella övergrepp på barn under 18 år 

utanför Sveriges gränser 

En brottstyp som fick uppmärksamhet under 2012 

rör svenska män som begår allvarliga sexualbrott mot 

flickor och pojkar i andra länder. Under svensk lag 

är det olagligt att resa till ett annat land för att där 

sexuellt utnyttja en flicka eller pojke med hemvist i 

landet. Dessa brottslingar kan dömas i svensk domstol 

eller i domstol i det land där brottet begåtts, och 

riskera fängelsestraff i destinationslandet. De brott 

som begås mot barnen är företrädesvis våldtäkt/grov 

våldtäkt mot barn, köp av sexuell handling av barn 

samt barnpornografibrott (dokumentation av sexuella 

övergrepp på barn). 

Under 2009-2010 bedrev Rikskriminalpolisens 

IT-brottssektion ett projekt mot handel med barn för 

sexuella ändamål inom ramen för regeringens uppdrag 

till Rikspolisstyrelsen att förstärka de nationella 

insatserna mot prostitution och människohandel för 

sexuella ändamål. 11 Syftet med projektet var en mer 

effektiv brottsbekämpning av handel med barn för 

sexuella ändamål samt att utveckla ett förenklat förfarande 

för att lämna tips om dessa brott till polisen 

i Sverige 12 . Detta för att särskilt underlätta identifieringen 

av personer som misstänks utnyttja barn för 

sexuella ändamål utanför Sveriges gränser. Under 

2012 fattades beslut om att projektet om handel 

med barn utanför Sveriges gränser skulle ingå i den 

ordinarie verksamheten vid Rikskriminalpolisen. 

Detta innebär att fem poliser har som huvuduppgift 

att kartlägga och utreda sexuella övergrepp mot barn 

i utlandet som begåtts av personer från Sverige. 

Information om sexuella övergrepp på barn under 

18 år utanför Sveriges gränser som inkommer till 

Rikskriminalpolisen, kommer i första hand från 

svenska och utländska polismyndigheter, men också 

från allmänheten. Även om det kan vara svårt att 

uppskatta hur många svenska män som begår sexuella 

övergrepp mot barn i andra länder, visar underrättelsearbetet 

att problemet är så pass omfattande att 

samlade åtgärder är nödvändiga. Utredningsarbetet 

kan dock försvåras av begränsningar i befogenheterna 

för svensk polis att verka utomlands, särskilt 

utanför EU:s gränser. Det är därför särskilt viktigt 

att upparbeta ett samarbete mellan myndigheter och 

organisationer i aktuella länder. 

11 Ju2008/7403/PO 

12 Tillgängligt: http://polisen.se/sv/Kontakta-oss/Tipsa- 

Polisen/.

Inledning 

11 

2. Inledning 

Människohandelsbrott innefattar situationer där 

flera personer samverkar, ofta i olika länder men 

också inom ett land, för att rekrytera och sedan 

förmå ett offer att resa från ett ställe till ett annat och 

där utnyttjas för olika ändamål. Handel med människor 

är ett globalt växande problem som kräver en 

strategi med prioriterat internationellt samarbete och 

omfattande förebyggande och straffrättsliga nationella 

åtgärder. 

Eurostat 13 noterade i sin senaste rapport från år 

2013 14 att majoriteten av identifierade offer för människohandel 

inom EU under åren 2008-2012 var offer 

för människohandel för sexuella ändamål (62 %). En 

fjärdedel av alla offer för människohandel utnyttjades 

för tvångsarbete (25 %) medan 14 % av offren 

utsattes för människohandel för att delta i kriminella 

aktiviteter eller för andra ändamål såsom handel 

med organ. Eurostat konstaterade också att huvudparten 

av alla offer för människohandel, oavsett 

ändamål, var flickor och kvinnor (68 %). 15 Rapporten 

visar att de offer som identifierats under perioden till 

största delen kom från andra EU länder (61 %) och 

då företrädelsevis från Rumänien och Bulgarien. 

Utanför Europeiska unionen är Nigeria det vanligaste 

ursprungslandet när det gäller människohandel 

för sexuella ändamål och Kina när det gäller människohandel 

för andra ändamål. I motsats till situationen 

i Sverige, minskade antalet fällande domar om 

människohandel generellt inom EU med 13 % under 

perioden 2008-2010. 

2.1 Syftet med denna rapport 

Årets lägesrapport ger Rikspolisstyrelsens bild av 

läget under 2012 rörande människohandel och därtill 

relaterad brottslighet inom, genom och till Sverige 

samt hur omfattningen och utbredningen förändrats 

sedan föregående års lägesrapport. 

I separata bilagor redovisas: 

u polismyndigheternas inrapporteringar till Rikspolisstyrelsen 

u gällande svensk lagstiftning på området 

u domar och information kring offer, gärningspersoner 

och påföljder som rör olika former av människohandel, 

koppleri och köp av sexuell tjänst/ 

köp av sexuell handling av barn 

u statistik över antal anmälningar 

13 Europeiska unionens statistikkontor i Luxemburg som 

sammanställer statistik som är jämförbar på EU-nivå och 

kan användas som underlag för unionens politiska beslut. 

14 Eurostat and European Commission, Trafficking in human 

beings (Luxembourg and Brussels, Belgium: Eurostat Methodological 

and Working Papers, 2013). 

15 17 % av alla offer var män medan flickor (12 %) och pojkar 

(3 %).


12 

3. Brottsutvecklingen 

3.1 Människohandel för sexuella ändamål 

Rikskriminalpolisen inhämtar regelbundet information 

om grupper och individer som är ansvariga för 

olika former av människohandel inom, genom och 

till Sverige. Informationen kommer bl.a. från svensk 

och utländsk polis, frivilligorganisationer, allmänheten, 

Migrationsverket och andra myndigheter. Denna 

information, och de förundersökningar som bedrevs 

under 2012, visar att människohandel för sexuella 

ändamål inte bara är ett storstadsfenomen utan att 

dessa brott även förekommer på mindre orter runt 

om i Sverige. 

Enligt Rikspolisstyrelsen kan det vara svårt att 

uppskatta hur många som var offer för människohandel 

för sexuella ändamål i Sverige under 2012. 

Antalet människohandelsoffer som identifieras i Sverige 

beror till stor del på vilka resurser som polismyndigheterna 

lägger ner på att uppdaga denna brottslighet 

samt på den erfarenhet och kompetens som finns 

inom polisorganisationen. Nivån på dessa insatser 

skiftar mellan polismyndigheter och kan variera från 

år till år. Det är inte heller möjligt att identifiera, eller 

ens lokalisera alla offer, mestadels flickor och kvinnor, 

som nämns under telefonavlyssning eller iakttas 

under polisens spaning. Inte heller kan uppskattningen 

baseras uteslutande på antalet offer som ses som 

målsägande i människohandelsutredningar, eftersom 

flertalet av dessa utredningar resulterar i domar om 

koppleri/grovt koppleri. Händelseförloppet i ett 

koppleri mål uppvisar ofta mycket stora likheter med 

det i ett människohandelsmål. Den avgörande frågan 

om förövarna ska kunna åtalas och dömas för människohandel 

eller för koppleri är huruvida offrets 

frihet kränkts. 

Att flertalet lagföringar resulterar i koppleri/grovt 

koppleri istället för människohandel kan ha flera förklaringar. 

Det kan bero på att människohandelslagstiftningen 

är en svårtolkad lagstiftning vars beviströskel 

är hög. I syfte att undvika långa straff har 

gärningspersonerna dessutom anpassat sina tillvägagångssätt 

under de senaste åren. Istället för att bruka 

direkt våld och hot mot offren så kontrolleras offren 

ofta med mer utstuderade ”grooming” 16 metoder som 

också normaliserar det fysiska och sexuella våld som 

förövarna ofta utsätter offren för 17 . Ofta erbjuder 

gärningspersonerna ”bättre villkor” för offren bl.a. i 

form av större handlingsfrihet som att de exempelvis 

tillåts gå ut och handla på egen hand. Offren får dessutom 

ibland behålla en större del av inkomsterna. 

Dessa är effektiva sätt som används av förövarna 

för att knyta offren till sig och göra dem känslomässigt 

beroende, vilket kan resultera i att offren blir 

lojala och mindre benägna att vittna emot dem i en 

rättsprocess. Flera domar under 2012 visar att det 

ofta kan vara svårt för domstolarna att förstå allvaret 

av det ofta utstuderade förtryck som kvinnorna 

har utsatts för, särskilt när gärningspersonerna inte 

utsatte kvinnorna för allvarliga fysiska eller sexuella 

övergrepp. Under 2012 sågs dock en återgång till mer 

brutala metoder i människohandelsfall. I två större 

förundersökningar, en i Stockholm och en i Västra 

Götaland, använde gärningspersonerna allvarliga 

hot om och fysiskt och sexuellt våld mot offren. 

Under 2012 upprättade polisen 21 anmälningar 

som rörde människohandel för sexuella ändamål. 

Under samma period dömdes sju personer i tingsrätten 

för människohandel för sexuella ändamål. Därtill 

dömdes 3 personer för grovt koppleri och 25 för 

koppleri. Slutligen togs 319 lagföringsbeslut rörande 

köp av sexuell tjänst och 24 beslut om lagföring 

rörande köp av sexuell handling av barn under 18 år 18 . 

Ytterligare förundersökningar om människohandel, 

koppleri, köp av sexuell tjänst och köp av sexuell 

handling av barn är pågående för vilka domslut väntas 

falla under 2013. 

Ovanstående statistik kan jämföras med situationen 

16 Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften, 6 kap. 10 § 

brottsbalken. 

17 Normaliseringsprocess: http:/www.roks.se/mans-vald-motkvinnor/normaliseringsprocessen. 

18 Summan av domslut, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser 

under 2011.

Brottsutvecklingen 

13 

under 2011 då det upprättades 35 anmälningar om 

människohandel för sexuella ändamål jämfört med 

21 under 2012. Under samma år dömdes två personer 

för människohandel för sexuella ändamål. Under 

2011 dömdes tre personer för grovt koppleri och 21 för 

koppleri. Samma år togs 450 lagföringsbeslut rörande 

köp av sexuell tjänst men enbart sju beslut om lagföring 

rörande köp av sexuell handling av barn. 

Information som polismyndigheterna erhöll under 

2012 visade att den absoluta majoriteten av offer var 

flickor och kvinnor. Precis som under tidigare år så 

identifierades inte några pojkar eller män som offer 

för människohandel för sexuella ändamål under 

2012. Det begränsade antalet flickor och kvinnor som 

rekryterades till Sverige för prostitutionsändamål 

kom i första hand från Öst- och Sydösteuropa (företrädesvis 

från Rumänien, men också från Litauen, 

Bulgarien och Polen) samt Nigeria 19 . Här kan ett 

skifte skönjas då information om kvinnor från 

Rumänien som utnyttjas i prostitution i Sverige har 

ökat mer under 2012 jämfört med tidigare år, medan 

information om kvinnor från Litauen och de andra 

baltiska länderna har minskat. Förändringar i offrens 

bakgrund och nationalitet kan förklaras av en 

ytterst försämrad nationell socioekonomisk situation 

i t.ex. Rumänien som slår särskilt hårt mot kvinnor 

och flickor. Den ekonomiska krisen i södra och östra 

Europa kan också göra att människohandlare och 

hallickar riktar sina aktiviteter mot länder med stabilare 

ekonomier som exempelvis Sverige. 

Information till Rikskriminalpolisen om misstänkt 

prostitution i thaimassagesalonger i Sverige 

inkom under 2012 i inte ringa omfattning. Vid årsskiftet 

2011/2012 beräknades antalet thaimassagesalonger 

i Stockholmsområdet till ca 250 och i hela 

landet ca 450 20 . Skatteverket genomförde kontroller 

19 För mer information om offer från Thailand och Nigeria, 

se RPS lägesrapporter Människohandel för sexuella och 

andra ändamål för åren 2009 och 2010. 

20 Thaimassageguiden och information från Conny Svensson, 

nationell samordnare inom kontanthandeln för Skatteverket. 

under 2011-2012 avseende kontanthanteringen på 

ett större antal thaimassagesalonger i Stockholmsområdet, 

som vid ett flertal tillfällen visade sig ha 

allvarliga brister. I samband med dessa kontroller har 

Skatteverket även på enstaka ställen uppmärksammat 

att personal på salongerna saknat uppehållstillstånd 

i Sverige 

3.1.1 Profiler: gärningspersoner, organiserade 

nätverk 

De brottsliga grupperingar som var ansvariga för 

de människohandelsbrott som uppdagats i Sverige 

under 2012 misstänks i några fall tillhöra större organiserade 

nätverk i offrens ursprungsländer såsom 

Litauen och Rumänien. Grupperingarna som mestadels 

bestod av yngre män härrörde från ett flertal länder 

såsom Litauen och Rumänien, var av skiftande 

etnisk bakgrund, och var oftast knutna till organiserad 

brottslighet eller ingick i familjeliknande sammanslutningar. 

Vissa av gärningspersonerna hade 

vistats under längre eller kortare tid i Sverige, eller 

hade sin permanenta hemvist i landet. De behärskade 

det svenska språket, och ibland även engelska, 

samt besatt goda kunskaper om det svenska samhället. 

Detta innebar att gärningspersonerna hade och 

utnyttjade ingående kunskaper både om situationen i 

destinationslandet, och om brottsoffrens levnadsförhållanden 

och ekonomiska och sociala förutsättningar 

i ursprungslandet för att rekrytera och kontrollera 

offren. Förundersökningar och domar från 2012 

visar att de som handlade med människor i vissa fall 

även ägnade sig åt annan brottslighet såsom narkotikabrott 

och stölder. 

3.1.2 Offer för människohandel för sexuella 

ändamål 

I den senaste rapporten från Eurostat noterades 

det att 62 % av identifierade offer för människohandel 

inom EU under åren 2008-2012 var offer för 

människo handel för sexuella ändamål, och att den 

absoluta majoriteten av dessa offer är flickor och


14 

kvinnor. Detta är också fallet i Sverige. Sedan 1999 

har alla kända offer för människohandel för sexuella 

ändamål och koppleri/grovt koppleri, varit flickor 

och kvinnor i åldrarna 13–45 år. I de relativt få fall 

där män eller pojkar fallit offer för människohandel 

i Sverige handlar det om andra ändamål än sexuella 

såsom stöldverksamhet, tiggeri och tvångsarbete. 

Olika erfarenheter och studier i Sverige och internationellt 

visar att offer för människohandel för 

sexuella ändamål ofta har ett bristande förtroende 

för myndigheter och är ovilliga att låta sig intervjuas 

av polisen eller vittna mot sina angripare. De kan 

dessutom sakna tilltro till de tolkar som finns tillgängliga 

eftersom dessa kan ha samma bakgrund 

som offret eller komma från samma plats, etniska 

grupp eller land. Detta gör att offret kan känna oro 

för sin personliga säkerhet och för att kränkande och 

känslig information kan spridas i deras hemländer 

eller bland landsmän i destinationslandet. De kan 

även känna rädsla för repressalier från förövarna, 

skam och skuld när de tvingas berätta om de allvarliga 

och förnedrande sexuella övergrepp som sexköpande 

män och ofta gärningspersoner utsatt dem för, 

vilka också ofta pågått under en längre tid. Det har 

också förekomit fall där en gärningsperson initierat 

ett sexuellt och ofta känslomässigt kontrollerande 

förhållande med offret, något som kan skapa en 

ovilja hos kvinnan att ange sin ”partner”. Kvinnorna 

blir på så sätt mer lojala med gärningspersonerna och 

mindre benägna att vittna emot dem. 

De kvinnor som utsattes för människohandel eller 

människohandelsliknande brott till Sverige under 

2012 hade, liksom tidigare år, en likartad bakgrund. 

Det rörde sig om kvinnor som prostituerats för första 

gången eller kvinnor som utnyttjats i prostitutionsaktiviteter 

i många år i andra EU länder eller i sina 

ursprungsländer. Dessa kvinnor kom ofta från en 

fattig bakgrund i länder där kvinnors och flickors 

rättigheter begränsas på olika sätt; genom diskriminering 

i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden 

eller där det sociala trygghetsnätet inte fungerar. 

Många av flickorna och kvinnorna hade dessutom 

flytt från situationer där de utsatts för olika former av 

fysiskt, psykologiskt och sexuellt våld såsom tvångsgifte, 

våldtäkter, sexuella övergrepp eller våld i nära 

relationer. Många saknade kunskaper om hur det 

svenska samhället fungerar och om möjligheterna till 

att söka hjälp och skydd från polis, sociala myndigheter 

och frivilligorganisationer. Få av kvinnorna och 

flickorna förstod eller talade svenska och endast ett 

fåtal behärskade det engelska språket. 

3.1.3 Stöd för frivilligt återvändande och återintegration 

för personer utsatta för människohandel 

för sexuella ändamål eller prostitution i Sverige 

Under 2012 inledde Länsstyrelsen i Stockholms län 

ett pilotprojekt tillsammans med International Organisation 

for Migration (IOM) i Helsingfors i syfte att 

på sikt upprätta ett permanent nationellt återvändandeprogram 

för personer utsatta för människohandel 

för sexuella ändamål och prostitution i Sverige. 

När den utsatta återvänder hem väntar många 

utmaningar, t.ex. ekonomiska svårigheter, social 

ojämlikhet och diskriminering samt oroligheter eller 

konflikter. Dessa faktorer kan även öka risken för 

den utsatta att på nytt hamna i människohandel. 

Internationella erfarenheter visar att återvändandet 

måste planeras noggrant tillsammans med mottagande 

myndighet eller organisation i hemlandet och vid 

behov innefatta såväl stöd innan återvändandet och 

under resan som stödinsatser efter hemkomst. Om 

personen önskar hjälp, ska ett individanpassat stöd 

kunna ges oavsett var personen påträffas i Sverige, 

kön, ålder eller nationalitet. 

Pilotprojektet som benämns ”Assisted Voluntary 

Return and Reintegration for Victims of Trafficking for 

Sexual Exploitation and Foreign Citizens in Prostitution 

in Sweden (AVRRTiPP-SWE)”, pågår under 14 

månader och ska erbjuda stöd till 15 personer, både 

vuxna kvinnor och barn. 21 Genom projektet erbjuds 

21 För mer information se: www.iom.int och www.iom.fi


15 

svenska myndigheter och andra aktörer stöd och 

råd av IOM när ett återvändande ska planeras och 

genomföras. IOM har ett omfattande nätverk av fältkontor 

och kontakter över hela världen som används 

för att bl.a. undersöka vilket tillgängligt stöd som finns 

i hemlandet samt för att följa upp ärenden och återkoppla 

till svenska myndigheter. Länsstyrelsens samordnar 

arbetet mellan svenska aktörer och IOM i Helsingfors. 

Genom projektet kan återvändande offer få stöd 

under hela återvändandeprocessen genom att projektorganisationerna: 

u Undersöker hur situationen ser ut för den som 

återvänder i hemlandet, t.ex. familjesituationen. 

u Hjälper till med att ordna nödvändiga resedokument, 

t.ex. passhandlingar. 

u Bokar flygbiljetter och ordnar eventuell vidaretransport 

inom både Sverige och hemlandet. 

u Vid behov, ordnar assistans eller en ledsagare som 

följer med personen under resan, t.ex. i transit. 

u Ordnar så att den återvändande personen möts 

upp och får hjälp på flygplatsen i hemlandet. 

u Ombesörjer transport till skyddat boende i hemlandet. 

u Stöttar den som återvänder med att göra upp en 

realistisk plan för återintegration i hemlandet och 

följer upp den etc. 

3.1.3 Tillvägagångssätt 

Den information som inkom till polisen under 2012 

visade, precis som tidigare år, att människohandlare 

och hallickar utnyttjade offrens socioekonomiska 

och individuella sårbarhet för att få dem att lämna 

sina hemmiljöer. De erbjöd kvinnorna försörjningsmöjligheter 

som verkade attraktiva, eller i vissa fall, 

initierade ett känslomässigt förhållande som kunde 

vara svårt att motstå på grund av kvinnornas redan 

utsatta situation. Vanligast var att kvinnor reste till 

Sverige efter att ha ingått en överenskommelse med 

rekryteraren som de fått kontakt med via tidningsannonser, 

internet eller genom sociala medier, lokala 

rekryteringsbyråer eller ofta genom personliga kontakter 

t.ex. inom familjen eller i vänkretsen. 

Flertalet av de kvinnor och flickor som upptäcktes 

under 2012 var medvetna om att de skulle komma att 

utnyttjas i prostitution, men blev vilseledda när det 

gäller de verkliga villkoren, levnadsförhållandena, 

det ekonomiska upplägget, de alvarliga sexuella och 

fysiska övergreppen och begränsningar i den personliga 

friheten. För en stor del av dessa kvinnor är de 

övergrepp som de utsätts för av män som köper en 

sexuell tjänst och människohandlare redan normaliserade 

då de utnyttjats i prostitution under kortare 

eller längre tid i hemlandet, i transitländer och/eller 

har tidigare utsatts för sexuella övergrepp. 

Informationen visade också att människohandlarna 

ofta behöll hela eller större delen av inkomsterna 

från prostitutionsverksamheten. Samtidigt förväntades 

de som var offer för människohandel att återbetala 

en summa pengar för resehandlingar, kostnader 

för resor och andra kringkostnader till människohandlarna 

och hallickarna. Den ursprungliga skulden 

ökade också eftersom kvinnorna förväntades 

betala för olika kringkostnader i destinationslandet 

såsom kostnader för annonsering och lokalhyra, 

transporter, hygienartiklar, kondomer, städning och 

mat – ett kostnadsansvar som offret inte informerades 

om under rekryteringsskedet. Förövarna skapade 

därmed en skuldfälla som hade som ändamål att 

kvinnan/offret aldrig skulle kunna göra sig skuldfri, 

och på så sätt vara fortsatt knuten till förövaren. 

Precis som tidigare år använde människohandlarna 

flyg, bil, buss eller färja för att transportera 

flickorna och kvinnorna till Sverige. När kvinnorna 

kom till Sverige fick de i många fall själva ta sig till 

en överenskommen adress, oftast en lägenhet, eller 

så fördes de dit av gärningspersonerna. Kvinnorna 

utnyttjades för prostitutionsändamål i lägenheter, 

i hyrda hotellrum eller i gatuprostitution. Det förekom 

också att hallickarna och människohandlarna 

eskorterade kvinnorna till en sexköpares bostad eller 

till hans hotellrum för att minska risken för upptäckt


16 

3.1.5 Försäljning och köp av sexuella tjänster via 

internet under 2012 

Öppnare gränser i kombination med de möjligheter 

som teknikutvecklingen erbjuder för transaktioner 

och betalningslösningar via internet underlättar för 

kriminella aktörer. Internet används av gärningspersoner 

för att förbereda brott, inhämta information 

om lämpliga marknader, kartlägga och rekrytera 

offer, annonsera offrens tjänster och för att publicera 

hot och undanröja bevis. Brottsligheten frigörs från 

både tid och rum eftersom förövarna kan begå brotten 

när och var som helst. 

Eftersom internetbrottslighet till sin natur är 

gränsöverskridande är internationellt rättsligt samarbete 

en förutsättning för effektiv brottsbekämpning. 

Samtidigt försvåras samarbetet av att många länders 

lagstiftning på området är outvecklad eller av att 

lagstiftningen i olika länder skiljer sig åt. 

Försäljningen av sexuella tjänster sker idag i Sverige, 

liksom i andra länder, mestadels via internet. I 

de utredningar som genomfördes under 2012 publioch 

hålla nere kostnaderna för t.ex. lokaler. Skuldsatthet 

till människohandlarna och hot om att själv 

eller närstående utsätts för våld gjorde att kvinnorna 

mycket sällan vågade fly. 

3.1.4 Människohandel från Rumänien 

Under 2012 förekom en viss ökning av information 

till polisen om rumänska kvinnor som såldes för 

prostitutionsändamål i Stockholm och Göteborg. 

Försäljningen av de rumänska kvinnorna som styrdes 

av rumänska hallickar och människohandlare 

ägde rum både på gator i centrala Stockholm och 

Göteborg, och via annonsering på internetwebbsidor. 

De kvinnor som såldes genom annonser på internet 

visste oftast inte vad annonserna innehöll och hur de 

utformats eller vilka sexuella tjänster som de förväntades 

utföra. Dessutom talade inte någon av kvinnorna 

svenska och endast ett fåtal förstod engelska. 

De ansvariga gärningspersonerna i Sverige, som 

ofta var rumänska medborgare av romsk härkomst, 

rapporterade fortlöpande till sina huvudmän i 

Rumänien. 22 Intäkterna från prostitutionsverksamheten 

fördes ut ur landet av gärningspersoner som 

reste hem till Rumänien med bil eller buss, eller 

skickades till mottagare via Western Union. 23 De 

gärningspersoner som organiserade människohandel 

för sexuella ändamål till Sverige under 2012 ingick 

ofta i löst sammansatta mindre nätverk där de olika 

nätverken kände till varandra och ibland samarbetade. 

Vissa var multikriminella och ägnade sig också 

åt organiserade stölder av t.ex. båtmotorer, diesel 

och kläder samt organiserade snatterier. Några av 

nätverken hade också förgreningar till andra länder 

som t.ex. Danmark och Storbritannien. 

De rumänska kvinnorna som utsattes för prostitution 

i Sverige var i huvudsak mellan 18-26 år och 




23 Western Union är ett amerikanskt företag som specialiserat 

sig på att överföra pengar över hela världen. 

rekryterades till stor del från samma region, Oltenita, 

i södra Rumänien. Detta område kännetecknas av 

stor arbetslöshet och fattigdom och förtryck, särskilt 

för kvinnor. Flera av de unga kvinnorna hade 

minderåriga barn som antingen var placerade hos 

bekanta i hemlandet eller som bodde hos släktingar, 

t.ex. far- eller morföräldrar. En 18-årig kvinna var 

gravid i femte månaden under den period som hon 

utnyttjades av sexköpande män i Sverige. 

I vissa fall hade hallicken och kvinnan ett fast förhållande 

och i andra fall föreställde sig hallicken vara 

en pojkvän till kvinnan. Oftast tvingades kvinnan 

lämna ifrån sig hela förtjänsten till hallicken, men i 

vissa fall fick hon behålla hälften av pengarna. I syfte 

att kontrollera kvinnorna använde sig hallickarna av 

hot och fysiskt och sexuellt våld riktade mot kvinnorna 

och deras familjer i hemlandet. Under sommaren 

2012 gick aktiviteterna ner till stor del eftersom 

sexköparna var på semester.


17 

cerade gärningspersonerna annonser på webbsidor 

utformade så att sexköpande män skulle få intrycket 

av att offren själva var ansvariga för annonserna. I 

själva verket hade kvinnorna oftast ingen vetskap om 

vad som faktiskt beskrevs i annonserna, och vad de 

förväntades utföra. Detta gällde särskilt flickor och 

kvinnor med romskt och nigerianskt ursprung som 

ofta inte var skriv- och läskunniga. 24 

Under 2012 publicerades annonser där kvinnor 

och flickor bjöds ut för prostitutionsändamål bland 

annat på följande webbplatser. 

u Adoos.se 

u Sexwork.net 

u Adultforumhost.com 

u Sthlmtjejer.net 

u Sexystockholmcityescorts.com 

u Cityoflove.com 

u Rosa Sidan.com 

u Escortguide24.com 

u Escort-Sweden.com 

u Sex-tjejer.com 

u Stockholm.backpage.com 

u Realescort.se 

u Eskorterplats.com 

Enligt Rikskriminalpolisen och polisens prostitutionsgrupp 

i Stockholm rörde huvudsakligen annonseringen 

under 2012 utländska flickor och kvinnor 

från Rumänien och Litauen samt svenska flickor och 

kvinnor. Människohandelsgruppen i Västra Götaland 

rapporterade dessutom om en ökning av antalet 

annonser under 2012 rörande kvinnor från Västafrika 

och Sydamerika. Det förekom också att annonserna 

utlovade kvinnor från Sydamerika medan 

kvinnorna i själva verket kom från Nigeria. 

Under 2012 kunde inte någon av de webbplatser 




där flickor och kvinnor säljs för prostitutionsändamål 

lokaliseras till en server i Sverige. I stället lagrades 

de flesta webbplatserna på servrar i utlandet i t.ex. 

Nederländerna och där dessa sidor inte lagligen kan 

stängas ner. Webbplatsadministratörerna använde 

sig av tjänster som analyserar besökstrafiken på en 

webbplats för att uppdaga var de sexköpande männen 

befinner sig geografiskt, och för att kunna skräddarsy 

annonserna till en lämplig mottagargrupp och 

del av landet. 

Informationen från 2012 visade att sexköpande 

män beställde kvinnor och flickor till eller i Sverige 

via annonser på internet genom att ringa eller skicka 

ett sms till ett svenskt mobiltelefonnummer. Ibland 

kopplades samtalet eller sms:et vidare till en bokningscentral, 

ett s.k. call-center, i utlandet och ibland 

direkt till kvinnan eller hennes hallick. På webbsidorna 

fanns också priser gällande kostnaderna för 

sexköpen. Resor och hotellrum beställdes i förekommande 

fall av bokningscentralen, som också såg till 

att kvinnorna skickades till Sverige i de fall de inte 

redan var i landet, eller till ett annat land beroende på 

sexköparnas önskemål. Information om tid och plats 

för överenskomna sexköp förmedlades till offren och 

sexköparna genom telefonsamtal, e-post och sms. 

Många av de kvinnor som såldes för prostitutionsändamål 

genom webbaserade eskortverksamheter 

till sexköpande män i Sverige under 2012 såldes även 

i andra länder såsom Finland, Danmark, Norge, 

Nederländerna och Tyskland. Kvinnorna annonserades 

i vissa fall ut till försäljning under några veckor 

innan planerad ankomst till Sverige. En del annonser 

innehöll svenska mobilnummer som aktiverades 

när kvinnorna anlänt till Sverige. På webbplatserna 

kunde sexköpande män beställa en kvinna till sitt 

hem/hotellrum (s.k. out-call) eller boka ett besök hos 

kvinnan i en lägenhetsbordell eller på ett hotellrum 

(s.k. in-call). Många sexköpare föredrar ”out-calls” 

då de betraktar risken för upptäckt som mindre om 

de beställer hem en kvinna istället för att utnyttja 

henne på ett hotellrum.


18 

I ett flertal av de fall som Rikskriminalpolisen och 

Stockholmspolisens prostitutionsgrupp granskade 

under 2012 fanns det misstankar om att försäljningen 

organiserades av organiserade brottsgrupper eller 

nätverk baserade i kvinnornas hemländer. Undantag 

förekom i fall där kvinnan var knuten till en agentur, 

vilken kunde vara stationerad i ett helt annat land än 

kvinnans ursprungsland. Vissa webbsidor innehöll 

bilder av ett stort antal kvinnor som fotograferats i 

samma miljö t.ex. i ett hotellrum och/eller var knutna 

till e-postadresser med liknande namn eller tema, 

eller till samma mobilnummer. Annonserna publicerades 

på olika webbplatser men runt samma datum. 

Det var också vanligt att bilder på kvinnor tagna från 

modellsidor eller liknande lades ut på webbsidorna 

för att attrahera sexköpare, men i verkligheten var 

det en annan kvinna som var till försäljning. I vissa 

fall bytte gärningspersonerna ut kvinnorna men lät 

samma bilder och telefonnummer ligga kvar. 

Rikskriminalpolisen kan konstatera att ämnen 

som rör köp av sexuella handlingar, eskortservice 

och andra prostitutionsverksamheter fortfarande, 

trots ett sexköpsförbud, engagerar män i Sverige. På 

webbplatsen Sexwork.net och på diskussionsforumen 

Flashback finns hundratals sidor med tusentals diskussionstrådar 

kring dessa ämnen. Vissa av trådarna 

innehåller recensioner, skrivna av sexköpande män, 

om kvinnor som utnyttjas för prostitutionsändamål. 

Recensionerna rör bl.a. huruvida kvinnan motsvarar 

den sexköpande mannens förväntningar, hennes 

utseende, fysiska attribut och hennes villighet att 

utföra de ”tjänster” som utlovats på webbsidan. Om 

den kvinna som beställts är den som faktiskt erbjuds, 

är också viktig information för den sexköpande mannen. 

Dessutom utbyter sexköpande män erfarenheter 

t.ex. om hur de kan undvika upptäckt av polisen eller 

familjemedlemmar, eller undvika fällor som att utsättas 

för rån eller utpressning. Språket som använts 

av dessa män i recensionerna är ofta sexualiserat, 

nedsättande och kränkande mot kvinnor. Trådarna 

på webbforumet Sexwork.net är indelade i olika 

regioner; Sverige, andra nordiska länder, de baltiska 

länderna, Europa och Thailand. 

3.2 Människohandel för andra ändamål 

Brottsbalkens människohandelsparagraf 25 kan också 

användas i situationer där ett offer exploateras i 

krigstjänst, för avlägsnande av organ, för tvångsarbete 

eller annan verksamhet i en situation som innebär 

nödläge för den utsatte 26 . I en dom från Göteborgs 

tingsrätt förklarar domstolen att ”situationer som 

innebär nödläge i den mening som avses med straffbestämmelsen 

om människohandel är när en person 

förmås arbeta under synnerligen svåra förhållanden 

till en mycket låg lön. Andra exempel är när en person 

förmås tigga eller stjäla. 27 ”. 

Polismyndigheternas inrapporteringar till Rikspolisstyrelsen 

under 2012 tyder på att antalet anmälningar 

och inledda förundersökningar rörande 

annan människohandel var fler än när det gäller 

människohandel för sexuella ändamål. 

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet 

upprättade polismyndigheterna 48 anmälningar som 

rörde människohandel för andra ändamål än sexuella 

under 2012, jämfört med 63 anmälningar 2011. Precis 

som under 2011 rörde årets anmälningar framförallt 

situationer där personer förts till Sverige av kriminella 

grupper från andra länder för att utnyttjas i tiggeri, 

för tvångsarbete eller för att medverka i brottslig 

verksamhet såsom organiserade stölder. 

Under 2012 dömdes två personer för människohandel 

för andra ändamål än sexuella. Ärendet rörde 

en man och en kvinna från Bulgarien som tvingade 

tolv bulgariska män och kvinnor till Sverige för att 

25 4 kap. 1 a § brottsbalken. 

26 Med nödläge avses att offret är förhindrat att fritt bestämma 

över sina göranden och låtanden eller befinner sig i en 

verkligt svår belägenhet som inte är helt tillfällig eller övergående. 

Prop. 2009/10:152 Förstärkt straffrättsligt skydd 

mot människohandel s. 21. 

27 Göteborgs tingsrätt avd. 4, 2012-01-30, Mål nr 15416–11, s. 23.


19 

plocka bär i Gävleborgs län. I ett annat fall dömdes 

två personer från Pakistan till samhällstjänst för 

ocker gentemot tre landsmän. 28 Gärningspersonerna 

hade genom uttalade och underförstådda hot om 

att offren skulle skickas tillbaka till sitt hemland, 

förmått dem att arbeta väsentligt mer än heltid. Gärningspersonerna 

tvingade därefter offren att betala 

tillbaka merparten av den utbetalade lönen. Utnyttjandet 

av offren pågick dessutom under en längre tid 

och avsåg betydande belopp för dem. 29 

3.2.1 Tvångsarbete eller situation som innebär 

nödläge 

Inom flera sektorer på den svenska arbetsmarknaden 

används i allt högre grad utländsk arbetskraft som 

ofta rekryteras med hjälp av utländska bemanningsföretag. 

Till skillnad från arbetskraft från EU-länder, 

behöver medborgare i länder utanför EU arbetstillstånd 

för att få rätt att arbeta i Sverige. I takt med att 

inslaget av utländsk arbetskraft ökade på den svenska 

arbetsmarknaden under 2000-talet skedde även 

en ökning av information till polisen gällande bl.a. 

arbetskraftsexploatering 30 dåliga arbetsförhållanden, 

orimliga arbetsvillkor och låga löner, svårigheter att 

få ut inarbetad lön, men även rörande människohandel 

för tvångsarbete. 

Enligt artikel 2 i ILO-konvention Nr.29 definieras 

tvångsarbete som 31 

u varje arbete eller tjänst 

u som avfordras en person under hot om något slag 

av straff, och 

u till vars utförande ifrågavarande person icke 

inbjudit sig av fri vilja. 

28 9 kap. 5 § brottsbalken. 

29 Skellefteå tingsrätt 2012-04-19, Mål nr 179-12. 

30 Med begreppet arbetskraftsexploatering förstås en situation 

som kan innebära hårt arbete, långa arbetsdagar och 

låga inkomster. 

31 International Labour Organisation, http://ilo.org. 

Människohandel för tvångsarbete kan vara svårt 

att påvisa eftersom de personer som utnyttjas inte 

alltid ser sig som offer för människohandel – även i 

de fall då polis och åklagare har misstankar om att 

de utsatts för dessa brott. Offren är särskilt utsatta 

då de befinner sig i ett annat land med en främmande 

kultur där de ofta inte kan språket. Det kan också 

vara svårt att utreda i vilken utsträckning en person 

kan ha blivit utnyttjad och huruvida utnyttjandet är 

tillräckligt allvarlig för att ses som brottslig under 

människohandelslagstiftningen. Offren rör sig oftast 

fritt men är kontrollerade, exempelvis genom hot om 

våld eller genom att de fråntagits sina passhandlingar 

eller satts i skuld till gärningspersonerna. Arbetstagare 

från länder utanför EU, som arbetar illegalt i 

Sverige hos oseriösa svenska arbetsgivare, står dessutom 

under stor press eftersom den illegala vistelsen 

kan avslöjas för myndigheterna om arbetstagarna 

protesterar över dåliga villkor. 

Under 2012 inkom information till polismyndigheterna 

om att utländska arbetstagare som utlovats 

arbeten inom byggbranschen, inom städ- och restaurangbranschen, 

i hushållsarbete eller inom andra 

serviceyrken fått besked om att arbetsförhållandena 

ändrats i samband med resan till eller strax efter 

ankomsten till Sverige. Gärningspersonerna försatte 

därmed medvetet arbetstagarna i en situation där 

de tvingades acceptera avsevärt försämrade arbetsvillkor 

eller helt förlora möjligheten till arbete och 

inkomst eller bli hemsända. 

Det handlade dock inte bara om dåliga villkor och 

låga löner. I en del fall uppgav de utländska arbetarna 

att de hade fått betala för att arbetsgivaren skulle 

ge ett erbjudande om att arbeta i Sverige. Ett sådant 

arbetserbjudande, som är nödvändigt för att få 

arbetstillstånd, kunde kosta upp till 200 000 kronor. 

Handel med arbetserbjudanden eller arbetstillstånd 

är en lukrativ och relativt riskfri verksamhet och 

betalningen för arbetserbjudandet eller arbetstillståndet 

kan göras på olika sätt. En del arbetstagare 

betalar kontant medan andra tvingas av arbetsgiva-


20 

ren att betala sin arbetsgivaravgift själva och får på 

så sätt en väldigt låg lön. 

För att komma åt problemet skärpte Migrationsverket 

sina rutiner i januari 2012 för vissa branscher 

som städ- och restaurangbranschen. Detta ledde till 

att arbetsgivare bl.a. tvingades styrka att de kunde 

betala tre månadslöner till arbetstagarna. Information 

som inkom till polismyndigheterna under 2012 

tydde dock på att vissa arbetsgivare fortfarande 

missbrukade reglerna. Eftersom ett arbetstillstånd i 

Sverige ger tillträde till hela Schengenområdet, är det 

viktigt att en myndighet får i uppdrag att följa upp 

huruvida de arbetstagare som fått arbetstillstånd faktiskt 

anlänt till Sverige och att de arbetat inom landet. 

I de ärenden under året där det fanns misstankar 

om människohandel för tvångsarbete kom både de 

utpekade gärningspersonerna och målsäganden från 

Somalia, Rumänien, Uganda och Serbien. Fallen var 

svårutredda eftersom det från början var oklart om 

det rörde sig om människohandel för tvångsarbete, 

eller om gärningspersonerna gjort sig skyldiga till 

bedrägeri eller avtalsbrott. 

I december 2012 inleddes en förundersökning om 

misstänkt människohandel för tvångsarbete på en 

McDonalds restaurang i Rissne utanför Stockholm. 

Uppgifter gjorde gällande att anställda från Pakistan 

fick betala stora summor, upp till 150 000 kronor, för 

arbetstillstånd som andra anställda på företaget förmedlade. 

Ärendet överlämnades till Rikskriminalpolisens 

korruptionsenhet och förundersökningen är 

pågående. Beslut i ärendet förväntas under 2013. 

3.2.2 Människohandel för tiggeri och brottslig 

verksamhet 

Det kan, precis som med människohandel för sexuella 

ändamål, vara svårt att bedöma omfattningen av 

människohandel för andra ändamål till, genom och 

inom Sverige. 

Information som kom till polismyndigheternas 

kännedom under 2012 om misstänkt människohandel 

för andra ändamål där personer tvingats till 

Sverige av kringresande kriminella grupper för att 

begå brott rörde främst offer och gärningspersoner 

från Rumänien, Bulgarien, de baltiska länderna samt 

Polen och Slovakien. Dessa grupper förflyttade sig 

över hela landet medan de brottsnätverk från samma 

länder som organiserade tiggeri verkade till största 

delen i och kring tätorter och utmed huvudvägar. 

De ansvariga utländska kriminella grupperingarna 

var välorganiserade och systematiska i sin 

brottsutövning, särskilt när det gäller tillgrepps- och 

bedrägeribrott. Brottsligheten under 2012 var oftast 

av seriekaraktär och omfattade flera länder 32 . För att 

inte ertappas förde gärningspersonerna offren över 

läns- och landsgränser och bytte dessutom ofta ut 

fordon och personer i grupperingarna. Information 

bekräftade att ett antal individer, ofta minderåriga, 

inom dessa grupperingar hade tvingats att begå brott 

och att de sålunda kunde vara offer för människohandel. 

Dessa grupperingar består ofta av familjekonstellationer 

med komplicerade lojaliteter mellan gärningsperson 

och offer. Offren anmälde därför sällan 

själva att de utsatts för människohandel. Flera av 

offren var dessutom minderåriga och stod i direkt 

beroendeställning till gärningspersonerna. Andra 

kände ett bristande förtroende för rättsvårdande 

myndigheter eller var rädda för repressalier. Familjemedlemmarna 

hade dessutom ibland flera olika ideller 

passhandlingar med flera olika identiteter som 

gjorde att identifieringen av offren försvårades. 

De ansvariga grupperna utvecklade en medveten 

strategi som bl.a. innebar att tvinga offren att begå 

brott med lågt straffvärde som inte prioriteras av 

polismyndigheterna. Den nationella mängd- och 

seriebrottssatsningen som inleddes i september 2011 

har inneburit ökade möjligheter att identifiera och 

32 Brott av seriekaraktär är exempelvis inbrott, snatteri, 

stöld och skimning. Brotten begås ofta av organiserade 

brottsnätverk som rör sig snabbt inom ett land och är ofta 

gränsöverskridande.


21 

bekämpa misstänkt människohandel och har gett 

ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i 

bekämpning av seriebrotten. 

Bakgrunden till satsningen, som genomförs av 

Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen och polismyndigheterna, 

var ett växande problem med kriminella 

ligor som rörde sig snabbt genom landet och 

som ofta specialiserade sig på vissa typer av brott. 

Eftersom många brott begicks i flera län var det 

viktigt att polismyndigheterna utvecklade förmågan 

att snabbt utbyta information, samordna ärenden 

och genomföra gemensamma insatser. Satsningen 

stärkte polisens förmåga att lagföra dessa ligor och 

att möjliggöra snabba insatser i områden där brottsligheten 

ökar. 

Överenskommelsen består av fem delar: 

1. Strategisk och operativ samsyn och nationell 

lägesbild 

2. En nationell förstärkningsresurs 

3. Särskilda åtgärder mot seriebrottslighet 

4. Samordning av ärenden 

5. Utökade möjligheter att utbyta information 

inom polisen 

En viktig del av satsningen är den nationella 

mängd- och seriebrottsstyrkan som gör snabba 

insatser i områden där brottsligheten ökar. Styrkans 

136 poliser fördelades på 14 grupper i yttre tjänst och 

fyra spaningsgrupper. Var och när styrkan sätts in 

beslutas av den nationella operativa ledningsgruppen 

(NOLG). Den leds av rikskriminalpolischefen 

och består i övrigt av representanter från Polisens 

samverkansområden, Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten. 

Gruppens huvuduppdrag är att, 

utifrån en gemensam lägesbild, besluta var och när 

den nationella mängd- och seriebrottsstyrkan ska 

sättas in. 

Ett ärende av särskilt intresse 

I februari 2012 åtalades en man från Polen för bl.a. 

människohandel och stöld tillsammans med två 

kvinnor från Polen som åtalades för bl.a. medhjälp 

till människohandel och stöld. Åklagaren ansåg att 

mannen ensam eller tillsammans med släktingar 

genom vilseledande och våld, och eller hot om våld, 

rekryterat, låtit föra till, inhyst och övervakat personer 

från Polen i sin bostad i Sverige. Mannen hade 

sedan med våld och hot om våld och utnyttjande 

av deras utsatta belägenhet i landet, övertygat och 

förmått dem att stjäla i butiker i Göteborg och andra 

platser på hans uppdrag och för hans vinning vid 

ett stort antal tillfällen. Kvinnornas medhjälp till 

människohandel bestod enligt åklagaren i att de tagit 

emot och inhyst offren och dessutom hjälpt till med 

att bevaka dem. Kvinnorna skulle dessutom ha medverkat 

i en del av stölderna samt gett instruktioner till 

offren vid några stöldtillfällen. 

Mannen dömdes av tingsrätten till fängelse i åtta 

månader för stöld och för anstiftan av, medhjälp till 

och försök till stöld. Den ena kvinnan dömdes av 

tingsrätten till skyddstillsyn för stöld samt för försök 

och medhjälp till stöld. Åtalet om människohandel 

mot dessa två personer ogillades. Den andra kvinnan 

friades helt. 33 Mannen överklagade till hovrätten som 

ändrade domen och ogillade åtalet dels för anstiftan 

till stöld och medhjälp till stöld, dels för försök till 

stöld samt bestämde fängelsestraffets längd till två 

månader. 34 

3.2.3 Utnyttjande av utländska bärplockare 

i Sverige 

I Sverige utförs den säsongsmässiga kommersiella 

bärplockningen till stor del av tillfällig utländsk 

arbetskraft under sommar- och de tidiga höstmånaderna. 

Bären säljs sedan till livsmedels- och läkemedelsindustrin 

i Sverige och utomlands. Under de 

senaste åren har samarbetet mellan de olika aktörerna 

i branschen ökat, och lett till en högre grad av 

33 Göteborgs tingsrätt 2012-03-16, Mål nr B 16821-11. 

34 Hovrätten för Västra Sverige 2012-12-14, Mål nr B 2408-12.


22 

specialisering och utpräglad rollfördelning mellan 

aktörerna. Vissa aktörer fungerar som inköpare på 

plats i skogarna och har direktkontakt med bärplockarna, 

medan andra fungerar som grossister och har 

ansvar för vidareförsäljning till svenska och utländska 

kunder. Det finns olika kategorier av bärplockare, 

dels de som hyrs in av bemanningsföretag och dels 

de så kallade ”friplockarna”, som inte är anställda, 

utan säljer direkt till bäruppköpare. Friplockarna är 

inte garanterade minimilön för sitt arbete eftersom 

de saknar avtal med bäruppköpare. 

Under 2011 inkom uppgifter till polisen om oegentligheter 

och misstänkt människohandel av bärplockare 

från Bulgarien. Förhållandena som beskrevs 

liknade ett fall som anmäldes och utreddes 2010. De 

misstänkta tillhörde samma brottsliga gruppering 

som misstänktes vara inblandade i det tidigare fallet 

och dessutom var på plats i Sverige och bedrev liknande 

verksamhet. Åklagarmyndigheten beslutade 

därför att återuppta det gamla ärendet. 

Utredningarna visade att arbetstagarna bl.a. 

utlovades villkor och förtjänstmöjligheter som inte 

uppfylldes vid ankomsten till Sverige eller vid kontraktets 

slut. Arbetstagare berättade om uteblivna 

löneutbetalningar, undermålig bostadsstandard, men 

också om akut brist på mat och vatten. Dessutom 

utövade eller hotade vissa arbetsgivare med våld när 

bärplockarna vägrade att överlämna passhandlingar, 

telefoner och andra ägodelar. Vissa arbetsgivare 

hotade också bärplockare med att de skulle tvingas 

att utföra stölder (män) eller utnyttjas i prostitution 

(kvinnor) eller med böter om de inte plockade tillräckliga 

mängder bär. Det förekom också att ett stort 

antal bärplockare kom till Sverige på eget initiativ 

eller blev lurade av rekryterare i hemlandet. Rekryteraren 

tog sedan ut ersättning för att hjälpa bärplockarna 

till Sverige där de sedan lämnades utan ekonomiska 

tillgångar och utan att kunna språket. 

Många bärplockare skuldsatte sig i hemlandet 

för att kunna betala resan till Sverige. Detta gjorde 

dem extra sårbara för gärningspersonernas hot och 

utnyttjande. Offren saknade dessutom kunskaper 

om svenska förhållanden och i det svenska språket, 

vilket gjorde att de inte kunde bedöma riskerna med 

att resa till och arbeta i Sverige. Många bärplockare 

tjänade inte tillräckligt för att täcka kostnader för 

resa och logi, trots en relativt god tillgång på bär och 

långa arbetsdagar och är nu skuldsatta. 

I syfte att motverka att utländsk arbetskraft i 

framtiden utnyttjas på ett otillbörligt sätt, genom 

orimliga arbetsvillkor, utebliven lön, under hot och 

slavliknande förhållanden inledde Rikspolisstyrelsen 

under våren 2011 ett samarbete med Migrationsverket, 

Skatteverket och Arbetsmiljöverket. Samarbetet 

ledde bl.a. till att Migrationsverket tog fram riktlinjer 

inför bärsäsongen för företag som erbjöd anställning 

till bärplockare från tredje land. För mer information, 

se Rikspolisstyrelsens lägesrapport för 2011. 35 

De skärpta riktlinjerna förbättrade situationen 

under 2011 för bärplockare från länder utanför EU 

genom att göra det svårare för oseriösa aktörer att 

utnyttja dem. Trots de vidtagna åtgärderna visade 

det sig dock att medborgare från EU-länder som 

rekryterats för att plocka bär, fortsatt riskerade 

missförhållanden och att utnyttjas på ett oskäligt 

sätt. Detta eftersom oseriösa aktörer rekryterade 

arbetskraft från särskilt sårbara grupperingar såsom 

vissa etniska minoriteter, personer som varken kan 

läsa eller skriva och som inte behöver arbetstillstånd 

för att plocka bär i Sverige. 

Inför bärsäsongen 2012 förtydligades kravet på 

att bärföretagen skulle visa att de hade ekonomiska 

möjligheter att betala ut lön till bärplockarna. Det 

tidigare kravet på bankgaranti togs bort då detta 

visade sig inte vara praktiskt tillämpbart på företagen. 

Krav ställdes istället på att företag som erbjöd 

anställning till bärplockare skulle kunna visa att de 

hade reella förutsättningar för att kunna organisera 

arbetet. Dessutom krävdes en redovisning av samt- 

35 Lägesrapport 13, Människohandel för sexuella och andra 

ändamål.


23 

liga kostnader som skulle kunna komma att belasta 

bärplockarna. 

Under 2012 inkom inga rapporter till Migrationsverket 

om missförhållanden för bärplockare utanför 

EU. Som befarat uppstod det problem under bärsäsongen 

2012 rörande utnyttjandet av bärplockare 

från andra EU- länder, framför allt från Bulgarien, 

samt medborgare utanför EU som saknade arbetstillstånd. 

Bärföretagen uppskattade att ca 3 000 personer, 

både män och kvinnor, tillhörde en av dessa 

kategorier. 

Under sommaren 2012 reste 500-700 utblottade 

bulgariska bärplockare från norra Sverige till Stockholm 

för att ansöka om konsulärt bistånd hos den 

bulgariska ambassaden. Eftersom bärplockarna 

saknade medel till uppehälle beslöt Stockholms stads 

socialtjänst inledningsvis att betala ut ekonomiskt 

bistånd till bärplockarna i enlighet med socialtjänstlagen. 

Biståndet bestod främst av mat och inkvartering. 

Svenska berörda myndigheter gjorde därefter en 

överenskommelse med den bulgariska ambassaden 

i Stockholm om att de skulle ombesörja hemresan 

för 143 bärplockare, och att den bulgariska ambassaden 

skulle anordna hemtransport för den övriga 

gruppen bärplockare med hjälp av chartrade bussar 

från Bulgarien. Vid hemkomsten höll bulgarisk polis 

förhör med de återvändande bärplockarna för att få 

information om de som organiserat resan till Sverige 

m.m. 

Ett ärende av särskilt intresse under 2010-2012 

Under hösten 2011 häktades en bulgarisk man och en 

bulgarisk kvinna av Hudiksvalls tingsrätt misstänkta 

för människohandel. Paret misstänktes ha tvingat 

sju personer från Bulgarien till Bollnäs för att plocka 

bär under sommaren 2010. Flera av offren sökte 

upp polisen och berättade att de blivit misshandlade 

och tvingade till att begå brott när eller om de inte 

plockade tillräckligt med bär. De kvinnliga offren 

hade dessutom hotats med att de skulle utnyttjas i 

prostitution. Utredningen försvårades av att offren 

återvände till Bulgarien, men återupptogs under 

2011. I juni 2012 dömdes de två gärningspersonerna 

av Hudiksvalls tingsrätt till tio månaders fängelse 

vardera, samt tio års utvisning, för människohandel 

för tvångsarbete 36 . 

Ett ärende av särskilt intresse under 2012 

Under 2012 inleddes fem förundersökningar vid 

Polismyndigheten i Uppsala län rörande människohandel 

för tvångsarbete kopplat till bärplockning 

i Mehedeby. Samtliga fall kunde härröras till en 

43-årig man från Bulgarien som var häktad under en 

kort period på sannolika skäl misstänkt för människohandel. 

I ärendena förekom sex namngivna 

brottsoffer i tjugoårsåldern och nio icke namngivna 

brottsoffer i fyrtioårsåldern. Samtliga målsäganden 

kom från Bulgarien. Under förhör med offren berättade 

de att de lurats till Sverige för att plocka bär 

men att de varken fått boende, mat eller lön för utfört 

arbete. Förundersökningarna om människohandel 

lades ner då brott inte gick att bevisa. 

3.2.4 Utnyttjande av personer genom asfalt- och 

stenläggningsarbete 

Som ett led i den nationella satsningen mot mängdoch 

seriebrott inför 2012 ansvarade Polismyndigheten 

i Östergötland för att samordningen av polisens 

insatser mot grupperingar av oseriösa asfalts- och 

stenläggare från Storbritannien och Irland 37 . Polisen 

inledde också ett samarbete med Skatteverket, 

Tullverket, Åklagarmyndigheten, Larmtjänst och 

Migrationsverket med anledning av den särskilda 

satsningen. Sedan 2007 har polismyndigheterna 

noterat att misstänkt människohandel, människorov, 

mordbrand, misshandel och olaga hot m.m. i vissa 

fall kunde relateras till dessa grupper. 

36 Hudiksvalls tingsrätt 2012-06-15, Mål nr 2220-11. 

37 För mer information om utnyttjande av personer genom 

asfalt- och stenläggningsarbete, se Rikspolisstyrelsens 

tionde lägesrapport Människohandel för sexuella och 

andra ändamål 2007-2008.


24 

Polismyndigheten i Östergötlands arbete utmynnade 

bl.a. i en erfarenhetsberättelse som visade på 

de problem som några av de 21 polismyndigheterna 

upplevde med oseriösa asfalt- och stenläggare under 

2012. 38 

Under vår- och sommarmånaderna 2012 reste 

grupperingarna mellan olika platser i Sverige för att 

utföra asfalt- och stenläggningsarbeten och bodde 

i husvagnar på campingplatser eller större parkeringsplatser. 

De erbjöd sina tjänster till privatpersoner, 

ofta villaägare, i närområdet genom att dela ut 

broschyrer med upplysningar om sin verksamhet. 

Problem som kan uppstå i dessa fall är när arbetsgivare 

inte har tillstånd att verka i Sverige, om de som 

jobbar för dem är offer för människohandel eller om 

de som efterfrågar och köper tjänster av dem inte 

betalar skatt. 

Vissa polismyndigheter konfronterades oftare med 

dessa brott än andra under 2012. Av antalet iakttagelser 

och anmälningar att döma var det de större städerna 

med tillhörande förorter som hade flest besök. 

Stockholm och ett antal städer runt Mälardalen hade 

ett flertal besök av ett antal grupper med kringresande 

asfalt- och stenläggare och då främst under våren 

och försommaren. Även i Västra Götaland inkom 

ett flertal iakttagelser om grupper som stannade och 

erbjöd sina tjänster under kortare eller längre vistelser 

i området. I de norra delarna av landet var iakttagelserna 

få. Exempelvis gjordes inga iakttagelser eller 

anmälningar under året i Norr- och Västerbotten. 

De brott som på ett eller annat sätt kunde knytas 

till de oseriösa kringresande asfalt- och stenläggarna 

var ungefär de samma som under tidigare år. Det 

handlade främst om bedrägerier, stöldbrott, egenmäktigt 

förfarande, miljöbrott, olaga hot, narkotikabrott, 

trafikbrott, brott mot ordningslagen samt 

ett par misstänkta fall av människohandel. De olika 

ärendena utreddes med varierande framgång. 

38 Polismyndigheten i Östergötland 2013-02-16, Kringresande 

sten- och asfaltläggare i Sverige under 2012. 

Enligt internationell rätt ska efterfrågan på tjänster 

från personer som är offer för människohandel förebyggas 

och bekämpas. 39 . De privatpersoner som anlitar 

sådana företag begår därför en brottslig handling. 

I Sverige kan den som köper/anlitar offrens tjänster 

riskera att fällas till ansvar för ocker enligt 9 kap. 5 § 

första stycket brottsbalken samt brott mot bestämmelserna 

i skattebrottslagen (1971:69). I bestämmelsen 

om ocker straffas den som vid avtal eller någon 

annan rättshandling begagnar sig av någons trångmål, 

oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till 

att bereda sig förmån, som står i uppenbart missförhållande 

till vederlaget eller för vilken vederlag inte 

ska utgå. 

Även bestämmelsen i 20 kap. 5 § utlänningslagen 

kan tillämpas i vissa fall om någon uppsåtligen eller 

av oaktsamhet har en utlänning i tjänst fastän utlänningen 

inte har föreskrivet arbetstillstånd. Här kan 

också nämnas arbetsmiljöbrott i 3 kap. 10 § brottsbalken 

i de fall någon uppsåtligen eller av oaktsamhet 

åsidosätter vad som i enlighet med arbetsmiljölagen 

åligger honom för att förebygga ohälsa eller olycksfall 

och därigenom vållar annans död, kroppsskada 

eller sjukdom. 

3.2.5 Utnyttjande av personer genom krigstjänst 

Enligt Säkerhetspolisens årliga rapport från 2012 

förekommer det att personer reser eller förmås att 

resa från Sverige till Afghanistan/Pakistan, Somalia, 

Irak, Jemen och Syrien för att ansluta sig till våldsfrämjande 

islamistiska nätverk och där utbildas för 

eller delta i olagliga våldshandlingar eller i väpnade 

konflikter. 40 Det finns indikationer på att dessa personer 

ingår i sociala nätverk i Sverige med en ideologi/filosofi 

som kan leda till att unga pojkar och män 

riskerar att falla offer för människohandel. Risken är 

39 Europarådets konvention för bekämpande av människohandel 

(2005:8, ratificerad den 31 maj 2010), artikel 19: Kriminalisering 

av användningen av ett brottsoffers tjänster. 

40 Säkerhetspolisen 2012.


25 

stor att dessa personer mister livet, skadas eller tas till 

fånga och kanske utsätts för tortyr. Särskilt sårbara 

för att utsättas människohandel är unga pojkar som 

är politiskt engagerade och som är medlemmar av 

politiserade sociala nätverk i hemlandet. Ofta går 

rekryteringen i vågor och destinationsländerna skiftar 

i popularitet. 

Under våren 2012 inkom information om misstänkt 

människohandel för krigstjänst till Rikskriminalpolisen. 

Enligt informationen hade en 16-årig 

svensk ung pojke gripits utomlands i september 2011 

då han reste in illegalt i ett land i Mellanöstern. Misstankar 

uppstod om att pojken och det sällskap han 

reste med sannolikt var på väg till ett grannland för 

att där delta i en väpnad konflikt då de greps. Då pojken 

under hela sin uppväxt präglats av den aktuella 

miljön omkring honom bedömdes framgångsfaktorerna 

för en lagföring som begränsade och i november 

2012 lades förundersökningen ner med motiveringen 

att det inte gick att bevisa vem eller vilka som 

hade begått gärningen. Ärendet beskrivs utförligare 

i kapitel 4 i denna rapport – Rikskriminalpolisens 

övriga insatser mot människohandel. 

3.3 Handel med barn för sexuella och 


Sedan lagstiftningen om människohandel infördes 

2002 har alla barn som fallit offer för människohandel 

för sexuella ändamål i Sverige varit flickor. 

Majoriteten av dem har varit i åldrarna 16–17 år men 

i enstaka fall något yngre. 41 

Det förekommer att människohandlare tar kontakt 

med föräldrar som lever i fattigdom i EU-länder 

såsom Rumänien och Bulgarien, för att antingen 

köpa eller hyra deras flickor och pojkar i syfte att 

utnyttja dem för stöld- och tiggeriändamål eller för 

att utnyttja dem i prostitution. Flickorna och pojkarna, 

som ofta är i 10–14 års åldern, får inte gå i skolan 

41 Enstaka fall har rört flickor i 12-13 års åldern. 

utan tränas tidigt av människohandlaren att stjäla i 

butiker eller begå fickstölder. Människohandlarna 

utnyttjar barnens låga ålder som gör att de undgår 

straff och registrering i brottsregister. 

3.3.1 Människohandel för sexuella ändamål 

I de förundersökningar som bedrevs i Sverige under 

år 2012 rörande människohandel för sexuella ändamål, 

förekom enstaka brottsoffer under femton år; 

den yngsta flickan var endast 14 år gammal. 

Två ärenden av särskilt intresse 

Under 2012 samarbetade Rikskriminalpolisen med 

Polismyndigheten i Örebro län i en förundersökning 

om människohandel. Fallet rörde misstankar om att 

sex män från Serbien skulle organisera rekrytering, 

transport och inhysning av tre unga romska flickor, 

de flesta under 15 år, från Serbien i syfte att de sedan 

skulle säljas till unga romska män för giftermål i 

Sverige s.k. ”brudköp”. 42 Förundersökningen lades 

ner i april 2013 då Serbien inte kunnat bistå svenska 

myndigheter med rättshjälp eftersom de serbiska 

myndigheterna bedrev en egen förundersökning. Det 

gick därför inte att bevisa att de misstänkta gjort sig 

skyldiga till brott på det förundersökningsmaterial 

som förelåg, och det fanns därför inte anledning att 

fullfölja förundersökningen. 

I ett annat fall åtalades en man och en kvinna från 

Serbien i december 2011 i Göteborgs tingsrätt för 

människohandel för sexuella ändamål och försättande 

i nödläge efter att ha rekryterat en 14-årig 

flicka från Serbien till Sverige. Detta för att flickan, 

enligt åklagaren, skulle exploateras sexuellt av parets 

25-årige son samt försättas i ett nödläge genom en 

påtvingad relation med sonen. Kvinnan åtalades 

dessutom för misshandel, olaga hot, våldtäkt alternativt 

medhjälp till våldtäkt eller sexuellt tvång. Sonen 



People in Need (PiN), 2011.


26 

åtalades för våldtäkt mot barn alternativt sexuellt 

utnyttjande av barn och för våldtäkt alternativt sexuellt 

tvång. 

Åtalet grundades huvudsakligen på de uppgifter 

som flickan förmedlade i polisförhör. Under rättegången 

ändrade flickan sina uppgifter. Domstolen 

kunde därför inte bedöma vilka av flickans uppgifter 

som var korrekta och huruvida flickan ändrat inställning 

eftersom hon utsatts för hot om repressalier. 

Åtalet om människohandel ogillades bl.a. eftersom 

syftet att ta flickan till Sverige inte kunde bevisas 43 . 

Övriga åtalspunkter ogillades också. Domen, som 

överklagades, fastställdes av hovrätten i september 

2012 44 . Riksåklagaren överklagade till Högsta 

domstolen som beslutade att inte bevilja prövningstillstånd. 

45 

3.3.2 Köp av sexuell handling av barn 

I samband med att en ny sexualbrottslagstiftning 

trädde i kraft den 1 april 2005, skärptes och utvidgades 

förbudet mot köp av sexuella handlingar av 

barn under 18 år 46 . Syftet var att förbudet även skulle 

omfatta situationer där en person t.ex. utnyttjar ett 

barns bristande mognad för att mot ersättning locka 

och utnyttja honom eller henne i ett sexuellt syfte. 

Precis som är fallet när det gäller köp av en sexuell 

tjänst, så omfattas också fall där en person utnyttjar 

ett barn genom en sexuell handling som någon annan 

betalar eller har betalat för. Straffbestämmelsen 

omfattar också köp av sexuella handlingar av barn 

som sker under andra förhållanden än sådana som 

utgör prostitution. En person som köper en sexuell 

handling av ett barn under 18 år kan dömas till fängelse 

i högst två år. 

43 Göteborgs tingsrätt, 2012-01-30, Mål nr B 15416–11. 

44 Hovrätten för Västra Sverige 2012-09-14, Mål nr B 1689-12. 

45 Högsta domstolen, 2013-01-07, Mål nr B 4535-12. 

46 ”En ny sexualbrottslagstiftning” (prop. 2004/05:45). 

År 

Köp av sexuell handling 

av barn – anmälningar 

Köp av sexuell handling av 

barn – lagföringar/domslut 

2008 46 4/3 

2009 150 6/5 

2010 231 9/9 

2011 131 7/7 

2012 97 24 


Brottet köp av sexuell handling av barn 47 kan ibland 

vara både svårt att utreda och att bevisa. Det kan 

ofta dröja lång tid efter att barnen utsatts för övergrepp 

till dess att anmälan görs. Detta kan ha flera 

förklaringar: I många fall hotar förövaren barnet 

med att avslöja barnets ”agerande” inför föräldrar, 

skola och kamrater om barnet berättar om övergreppen. 

Barnen känner också ofta en stor rädsla för 

förövaren och för att fortsatt utsättas för sexuella 

övergrepp. Ibland tar barn dessutom på sig skulden 

för de övergrepp som hon eller han utsatts för. Många 

barn kan också tidigare ha utsatts för övergrepp och 

litar inte på att vuxenvärlden ska ta dem på allvar, 

eller att övergreppen kommer att upphöra. 

Många brott som rör köp av sexuell handling av 

barn sker efter det att förövaren tagit kontakt med 

flickan eller pojken genom webbsidor på internet i 

syfte att utnyttja barnet sexuellt. Förövaren anstränger 

sig ofta för att skapa ett (falskt) förtroende med 

barnet, vilket gör det ännu svårare för henne eller 

honom att anmäla den vuxne förövaren för övergreppen. 

De flesta barn som faller offer för köp av sexuell 

handling av barn och där brotten avslöjats är i de 

yngre tonåren. Trots detta så undgår många förövare 

fortfarande att dömas för detta brott. I många fall 

där förövare åtalats för försök till eller köp av sexuell 

handling hävdar de att de inte haft någon vetskap 

om barnets verkliga ålder. I dessa situationer finner 

domstolarna ofta att den åtalades invändning i fråga 

om barnets ålder inte kan vederläggas och dömer 

47 6 kap. 9 § brottsbalken.


27 

dem istället för köp av sexuell tjänst, ett brott som ger 

kortare straff. 

Köp av sexuell handling av barn via internet 

Under 2012, genom sin satsning mot sexuella övergrepp 

av flickor och pojkar under 18 år, utredde 

Stockholmspolisen flera ärenden där män genom 

annonser på internet, kontaktat och köpt sexuella 

handlingar av barn eller utnyttjat barn sexuellt på 

andra sätt. Polisen upptäckte även fall där förövare 

av sexuella övergrepp övergått till att agera hallickar 

åt unga flickor. I samband med denna satsning 

kontaktade polisen också personer som annonserade 

om försäljning av sexuella tjänster på internet där 

misstanke fanns om att de var minderåriga. Majoriteten 

av de unga flickor som lagt ut ”sexannonser” 

på sig själva visade sig lida av en allvarlig självskadeproblematik, 

varför arbetet bedrevs i samarbete med 

socialtjänsten i Stockholm för att de unga personer 

som anträffats genom satsningen skulle kunna erbjudas 

skydd och stöd. Under satsningen utvecklade 

polisen sina arbetsmetoder för att nå och intervjua 

dessa flickor, och antalet lagföringar om köp av sexuell 

handling av barn ökade därför under 2012 till 24, 

jämfört med sju under 2011. 

3.3.3 Tillvägagångssätt: människohandel med barn 

med ändamål att utnyttjas för att begå brott 

Sedan tidigare år är det känt att vissa brottsgrupperingar 

i länder såsom Rumänien och Bulgarien 

specialiserar sig på handel med barn för att utnyttja 

dem för stöld- och tiggeriändamål eller för att utnyttja 

dem sexuellt genom prostitution. 

Människohandlare tar kontakt med föräldrar som 

lever i fattigdom med erbjudanden om att köpa eller 

hyra deras barn i syfte att utnyttja dem för stöldändamål. 

Flickorna och pojkarna, som ofta är i 10-14 

års åldern, får inte gå i skolan utan tränas tidigt av 

människohandlaren att stjäla i butiker eller begå fickstölder. 

Ofta förser människohandlarna barnen och 

sig själva med flera olika identitetshandlingar, vilket 

gör det svårt för polisen att identifiera och kartlägga 

denna brottslighet, särskilt eftersom dessa kringresande 

grupper rör sig mellan olika EU-länder. 

Flickorna och pojkarna förs ofta ut ur sina hemländer 

i familjeliknande grupperingar bestående 

av två vuxna och två eller tre barn. För att försvåra 

upptäckt anskaffar gärningspersonerna handlingar 

som visar att de fungerar som vårdnadshavare med 

tillstånd att resa utomlands med barnet/barnen 

under en bestämd tid. Grupperna färdas i bil mellan 

länder inom EU, där barnen utnyttjas för tiggeri och 

för att begå olika egendomsbrott. 

De polisutredningar som genomfördes under 

tidigare år visade att det var vanligt att en vuxen 

utgav sig för att vara släkt med barnet, eller att vara 

barnets vårdnadshavare för att kunna hämta honom 

eller henne efter att det omhändertagits av polis 

eller socialtjänst. Barnen utgör en viktig ekonomisk 

investering för människohandlarna, som ibland tar 

till våld för att återta barnen från myndigheterna. 

Barnen isoleras socialt, fråntas möjlighet till utbildning, 

och knyts känslomässigt till förövarna. De är 

därför ytterst rymningsbenägna när de placerats på 

skyddade boenden. Barnen saknar också ofta tilltro 

till myndigheter, särskilt till polisen, och ser sig heller 

inte som offer för ett brott. Detta leder till tidskrävande 

förundersökningar där förutsättningarna för 

att åtala förövarna hitintills har varit små. 

Ett ärende av särskilt intresse 

Med början under hösten 2010 samarbetade Rikskriminalpolisen 

med polisen i Hordaland polisdistrikt 

i Norge i ett omfattande människohandelsärende. 

Ärendet rörde flickor i åldrarna 13-17 år som köpts 

och sålts av ett flertal gärningspersoner i syfte att 

utnyttjas för bedrägerier i form av att sälja falskt 

guld, begå stölder, tiggeri, m.m. Förundersökningen 

omfattade även information om tvångsäktenskap, 

våldtäkter, misshandel m.m. I juli 2012 dömdes sex 

personer, tre män och tre kvinnor, av Bergens tingsrätt 

till fängelse mellan tre och sex år för människo-


28 

handel 48 . Gärningsmännen fälldes också för ytterligare 

brott, t.ex. våldtäkt och medhjälp till våldtäkt 

samt för att ha tvingat en minderårig flicka att ”inngå 

ekteskap etter romfolkets tradisjon”. 49 Samtliga 

inblandade, sex gärningsmän och fyra målsäganden, 

kom ursprungligen från Rumänien och människohandelsbrotten 

begicks i Sverige, Norge och Rumänien. 

Även en av våldtäkterna begicks i Sverige. 

Ärendet är av särskilt intresse och bör öka uppmärksamheten 

kring barn som utnyttjas för människohandel 

för flera olika ändamål, samt för att säkerställa 

att både ett målsägande- och ett barnperspektiv 

beaktas i dessa ärenden. Brottsligheten i det aktuella 

ärendet utfördes av kriminella grupperingar som av 

Europol utpekats som en av de tre största samhällshoten 

avseende människohandel 50 . Brottsoffren var 

barn som utsattes för flera olika typer av brott och de 

befann sig i en kringresande brottslig gruppering där 

utnyttjandet även var en del av vad som kan betraktas 

som seriebrottslighet. Ärendet visar på ett tydligt 

behov att öka kunskap och medvetenhet hos svenska 

myndigheter när det gäller människohandel i relation 

till t.ex. seriebrottslighet med minderåriga offer för 

människohandel, som också tvingats att begå brott. 

3.4 Sexuella övergrepp på barn under 18 år 


En brottstyp som har fått ökad uppmärksamhet 

under 2012 rör svenskar som begår allvarliga sexuella 

övergrepp mot flickor och pojkar i andra länder. Här 

menas vanligen att en person, med hemvist i Sverige 

48 Bergen tingrett 2012-07-05, Saksnr 11-194827MED- 

BBYR/01. 




50 https://www.europol.europa.eu/sites/default/files/publications/trafficking-in-human-beings-in-the-europeanunion-2011.pdf. 

För mer information om kriminella människohandelsgrupperingar 

inom EU, se sidan 32 i denna 

rapport. 

reser till ett annat land för att där sexuellt utnyttja 

en flicka eller pojke med hemvist i landet, mot någon 

form av ersättning. De brott som begås mot barnen 

är företrädesvis våldtäkt mot barn, köp av sexuell 

handling av barn samt barnpornografibrott (dokumentation 

av sexuella övergrepp på barn). 

Projekt mot handel med barn för sexuella ändamål 


Under 2009-2010 bedrev Rikskriminalpolisens 

IT-brottssektion ett projekt mot handel med barn för 

sexuella ändamål inom ramen för regeringens uppdrag 

till Rikspolisstyrelsen att förstärka de nationella 

insatserna mot prostitution och människohandel för 

sexuella ändamål. 51 Syftet med projektet var en mer 

effektiv brottsbekämpning av handel med barn för 

sexuella ändamål som utförs av svenskar utanför 

Sveriges gränser, samt ett förenklat förfarande för att 

lämna tips om dessa brott till polisen i Sverige. 

Arbetet med att kartlägga och utreda dessa brott 

fortsatte efter projekttidens utgång och under 2012 

fattades beslut om att projektet om handel med barn 

utanför Sveriges gränser skulle ingå i Rikskriminalpolisens 

ordinarie arbetsuppgifter. Detta innebär att 

fem poliser har som huvuduppgift att kartlägga och 

utreda sexuella övergrepp mot barn i utlandet som 

begåtts av personer från Sverige. 

Det är svårt att uppskatta hur många svenskar som 

begår sexuella övergrepp mot barn i andra länder, 

men det underrättelsearbete som bedrevs under projekttiden 

visade att problemet är omfattande. Erfarenheterna 

från projektet visade också att flertalet av 

de svenska män som begick dessa övergrepp var av 

uppfattningen att inget görs från svenskt håll för att 

bedriva förundersökningar avseende dessa brott, och 

att risken för upptäckt därför var minimal. 

Utredningssvårigheterna ligger i den operativa 

begränsning som det innebär för svensk polis att verka 

utomlands. Det är därför nödvändigt att utveckla 

ett samarbete mellan myndigheter och organisationer 

51 Ju2008/7403/PO


29 

i aktuella destinationsländer. Därför är det viktigt att 

regeringen försöker påverka att de juridiska processerna 

i andra länder håller hög kvalité så att rättvisa 

brottsutredningar bedrivs i fall där brottet förövades 

och brottsutredningen genomförs. Det är också 

av stor betydelse att det finns samarbetsavtal med 

berörda destinationsländer för att kunna bedriva 

utredningarna på ett effektivt sätt. 

Tre ärenden under 2012 

I början av oktober 2012 reste Rikskriminalpolisens 

barnutredare till Moldavien för ett möte med ”The 

Centre for Combating Trafficking in Persons”. 52 

Anledning till mötet var en pågående utredning i 

Moldavien om människohandel, där det fanns misstankar 

om att svenska medborgare rest till landet för 

att köpta sexuella handlingar av barn 

Ärendet rörde en kriminell organisation i Transnistrien 

53 som transporterade pojkar över regiongränsen 

till Moldavien. I Moldavien utnyttjades pojkarna 

sexuellt av manliga turister från Västeuropa 

eller manliga västeuropéer boende i landet. I några 

fall arrangerades också förtäckta turistresor till 

Transnistrien där de sexuella övergreppen på pojkar 

ägde rum. 

Uppgifterna om de misstänkta svenska medborgarna 

var vaga och byggde på gissningar och antaganden. 

Endast i ett fall fanns det tillräckligt med 

information för att upprätta en anmälan om köp av 

sexuell handling av barn. En förundersökning inleddes 

och leds av svensk åklagare som begärt rättshjälp 

i Moldavien. 

I maj 2012 inkom ett ärende där en man pekades ut 

som våldtäktsman i Sverige. När polisen genomsökte 

52 ”The Centre for Combating Trafficking in Persons” är en 

myndighet som lyder under Moldaviens inrikesministerium. 

Myndigheten består av en åklagarkammare, fyra 

förundersökningsenheter, en analytisk och en administrativ 

enhet. 

53 Transnistrien är en utbrytarrepublik som gränsar till 

Moldavien. 

mannens dator hittades så kallade ”skärmdumpar” 54 

där den misstänkte mannen hade beställt sexuella 

övergrepp på barn i Filippinerna i realtid via webkamera. 

Priset för övergreppen varierade mellan 25-50 dollar 

per tillfälle, beroende på hur grova övergreppen 

var. De personer som förmåddes begå de sexuella 

övergreppen var kvinnor som ofta var nära släktingar 

till barnen. Samtliga barn var knutna till en 

och samma ort på Filippinerna. Rikskriminalpolisens 

utredare reste till Filippinerna tillsammans med 

svensk åklagare för att höra de brottsutsatta barnen 

på plats. Arbetet skedde i samverkan med den svenska 

polissambandsmannen i regionen som hjälpte till 

med att upprätta kontakt mellan svensk och filippinsk 

polis. Åtalet rörde sexuella övergrepp mot sex 

flickor varav fem ansågs vara styrkta som brottsoffer. 

Den misstänkte dömdes av tingsrätten för anstiftan 

av grov våldtäkt mot barn, stämpling till grov våldtäkt 

mot barn samt barnpornografibrott till fängelse i 

åtta år. Hovrätten sänkte straffet till fängelse i fyra år 

och sex månader. 

Under hösten 2012 inkom information från australiensisk 

polis om att en person hade lagt upp flera 

bilder av en sydamerikansk flicka, via ett svenskt IPnummer, 

på det ryska bildforumet iMGSCRC (image 

source). Ett flertal bilder bedömdes som barnpornografiska. 

55 Internetspaning ledde till att IP-adressen 

kunde spåras till en svensk manlig medborgare som 

tidigare var dömd för grovt barnpornografibrott. 

En förundersökning är pågående och brottsrubriceringen 

är utnyttjande av barn för sexuell posering 

och barnpornografibrott, men det finns vissa indika- 

54 En skärmdump är en digital bild som föreställer en hel 

eller delar av en webbsida som visas på en bildskärm vid ett 

givet ögonblick. 

55 Det är vanligt förekommande att användare lägger upp 

icke-barnpornografiska bilder på imagesource som ett 

”smakprov” och att fortsatt kommunikation och eventuell 

utväxling av grövre bilder sker på ett annat forum med de 

som är intresserade.


30 

tioner som tyder på att mannen även kan ha begått 

sexuella övergrepp på flickan. I slutet av juli 2013 

reste två utredare till Sydamerika för att hålla förhör 

med de inblandade personerna. Samtidigt anhölls 

den svenske mannen i sin frånvaro och greps i bostaden 

samma dag som förhören hölls i Sydamerika. 

Projekt hos Riksåklagaren 

Under 2012 inleddes ett projekt på uppdrag av Riksåklagaren 

i syfte att finna former för ökad lagföring i 

ärenden som rör handel med barn för sexuella ändamål 

utanför Sveriges gränser. 

Den internationella åklagarkammaren i Stockholm 

fick i uppdrag att leda projektet. En polis från 

Rikskriminalpolisen deltar i projektet för att bidra 

med polisens erfarenheter på området 

Några led i projektet är att: 

1. Öka kunskapen om företeelsen och kompetensen 

att handlägga ärendetypen 

2. Utveckla samarbetet med polisen och anda viktiga 

aktörer nationellt och internationellt 

3. Bilda nätverk för kunskapsutbyte 

En redovisning av projektet ska ske till Riksåklagaren 

i form av en rapport under hösten 2013. Rapporten 

är tänkt att fungera som ett underlag för kommande 

utvecklingsarbete vid Åklagarmyndighetens 

Utvecklingscentrum i Göteborg. 

Nya arenor 

Under de år som Rikskriminalpolisen arbetat med 

problematiken kring sexuella övergrepp och köp av 

sexuell handling av barn under 18 år utanför Sveriges 

gränser har antalet fall som lett till fällande domar 

ökat. Utredningsarbetet visar att sexuella övergrepp 

mot barn som begås av svenska män utanför Sveriges 

gränser är intimt förknippade med barnpornografi. 

Dessa brott kan därför inte ses som separata brott. 

Internet fyller en mycket viktigt funktion när det 

gäller hur information sprids om tillgängliga offer, 

kostnader etc. och ger tillgång till barnpornografi 

och är en arena där förövare möts. Det innebär stora 

utmaningar för polismyndigheterna att identifiera 

dessa arenor och forum. 

Beställda sexuella övergrepp på barn via webkamera 

är inte en isolerad företeelse, utan ett sätt 

som allt fler gärningspersoner använder sig av för 

att kunna få tillgång till filmer av övergrepp som är 

anpassade till deras personliga smak. Information till 

polismyndigheterna visar att det finns anledning att 

tro att fler förundersökningar kommer att inledas. 

Det är viktigt med ett väl fungerande internationellt 

samarbete för att identifiera nya trender och arenor 

när det gäller köp av sexuell handling av barn och 

sexuella övergrepp på barn utanför Sveriges gränser. 

Få länder har specialgrupper inom polismyndigheterna 

som på heltid utreder dessa brott. Intresset för 

det svenska arbetet har därför ökat och gruppens 

utredare har anlitats flitigt för att föreläsa om sitt 

arbete vid möten på Europol och Interpol. 

3.5 Rapport från Europol 

Enligt en rapport från Europol märktes en klar 

ökning av människohandeln för alla ändamål inom 

EU med EU-medborgare som offer under 2012. 

Den fria rörligheten inom unionen medförde, enligt 

Europol, att gärningspersoner kunde transportera 

människohandelsoffer som är EU-medborgare 

inom EU utan större risk för upptäckt. Reglerna 

inom Schengenområdet gjorde också att riskerna 

för att offren utsattes för en identitetskontroll eller 

att gärningspersoner avslöjades vid en gränspassage 

var begränsade. De flesta offer för människohandel 

inom EU kom enligt rapporten ursprungligen från 

Bulgarien och Rumänien, medan offer från tredje 

land i första hand rekryterades eller från andra 

länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Europol 

menar att det stora antalet unga personer i arbetsför 

ålder i Afrika, Mellanöstern och Ostasien kombinerat 

med en stor arbetslöshet i dessa länder, gör att fler

offer kan komma att rekryteras till EU både för att 

utnyttjas för sexuella ändamål och för tvångsarbete. 

Enligt Europol samarbetade många brottsgrupperingar 

över nationsgränserna, med undantag av 

romska kriminella grupperingarna som opererar 

isolerat. 

Situationen var under 2012 likartad i Sverige. Personer 

av bulgarisk och rumänsk härkomst förekom 

både som offer och misstänkta gärningspersoner när 

det gällde olika former av människohandel. Även 

nigerianska människohandelsnätverk försökte under 

2012 etablera sig i Sverige för att utnyttja offer för 

sexuella ändamål, men inte i samma omfattning som 

i många andra länder i Europa. 

Europols tidigare bild av att offrens och förövarnas 

ursprung och nationalitet mer eller mindre stämde 

överens var inte lika tydlig under 2012. Det blev också 

vanligare att offren transporterades innehavande 

sina egna äkta id-handlingar. Det vanligaste sättet 

att rekrytera offer på var genom socialt nätverkande 

eller genom webbaserade ”dating”- och diskussionssidor. 

Människohandlarna var, enligt Europol, fortsatt 

mindre våldsbenägna i sin hantering av offren men 

tvekade dock inte att ta till både fysiskt och psykiskt 

våld. Liksom i Sverige kunde människohandlarna i 

EU också länkas till andra brott och aktiviteter som 

sken- och tvångsäktenskap, människosmuggling, 

vardagsbrottslighet, narkotikabrott, organiserat 

tiggeri samt bedrägerier mot välfärdssystemet. Vissa 

kriminella grupper tillägnade sig flera miljoner euro 

genom att tvinga offer för människohandel att ansöka 

om olika nationella socialförsäkringsförmåner. 


31


32 

4. Rikskriminalpolisens övriga 

insatser mot människohandel 

Rikskriminalpolisen leder Sveriges bekämpande av 

grov organiserad brottslighet, nationellt och internationellt. 

Det övergripande målet för Rikskriminalpolisens 

uppdrag är att motverka de kriminella nätverkens 

möjligheter att etablera sig och verka i Sverige. 

Myndigheten ska dessutom etablera internationellt 

samarbete och delta i krisberedskap. Rikskriminalpolisen 

utgör den svenska polisens nationella kontaktpunkt 

i internationella ärenden och har ett nära 

samarbete med bland annat Interpol och Europol. 

Underrättelsesektionen 

Rikskriminalpolisens underrättelsesektion har 

genom bearbetning och analys av information en 

god bild av den grova organiserade brottsligheten i 

Sverige. Underrättelsesektionen delger denna bild 

genom strategiska rapporter och operativa underrättelser. 

Underrättelsearbetet förväntas förebygga och 

bekämpa organiserad brottslighet eller, i konkreta 

fall, leda till att förundersökningar inleds om pågående 

allvarliga brott. 

Underrättelsesektionen ansvarar för strategisk 

och operativ kriminalunderrättelsetjänst på nationell 

nivå bl.a. med inriktning mot människohandel 

för olika ändamål. Underrättelsesektionen biträder, 

samordnar och koordinerar internationella ärenden 

och underrättelseärenden som berör flera myndigheter 

eller länder. Arbetet sker i samarbete med 

polismyndigheternas kriminalunderrättelsetjänster, 

övriga brottsbekämpande myndigheter samt genom 

det internationella polissamarbetet. 

Utredningssektionen 

Vid Rikskriminalpolisen finns även en utredningssektion 

som har till uppgift att utreda grova brott, 

såsom människohandel för olika ändamål, och att 

vid behov biträda de lokala polismyndigheterna. 

Sektionen hanterar även fall som rör begäran om 

rättshjälp från andra länder. 

Under 2012 deltog Rikskriminalpolisen aktivt i 

flera av de ärenden som beskrivs i årets lägesrapport 

och ansvarade dessutom för vissa större internationella 

människohandelsärenden Se nedan: 

Samarbete med Serbien. 

Med början under våren 2012 samarbetade Rikskriminalpolisen 

med Polismyndigheten i Örebro län 

i en förundersökning om människohandel. Fallet 

rörde misstankar om att sex män från Serbien skulle 

organisera rekrytering, transport och inhysning av 

tre unga romska flickor, de flesta under 15 år, från 

Serbien i syfte att de sedan skulle säljas till unga 

romska män för giftermål i Sverige s.k. ”brudköp”. 56 

Köpesumman skulle ligga på 6 000 euro varav flickans 

föräldrar skulle få ca 1 000 euro och resten skulle 

tillfalla gärningspersonerna. Verksamheten skulle 

ha pågått i flera år och misstänktes vara pågående. 

Flickorna skulle säljas till främmande män i syfte att 

inta en roll som hustru med skyldighet att utföra hushållsarbete 

och ha sexuellt umgänge, på ett sätt som 

kunde misstänkas vara att likställa med tvångsarbete 

och sexuellt utnyttjande samt våldtäkt enligt svenska 

lag i de fall flickorna var under 15 år. 

Två av de sex huvudmisstänkta var frihetsberövade 

i Serbien sedan i slutet av februari 2012 som 

misstänkta för människohandel efter beslut av åklagare. 

Svensk polis och åklagare misstänkte ett klart 

samband mellan de misstankar som serbiska och 

svenska myndigheter utredde på var sitt håll. Svensk 

åklagare begärde därför rättshjälp i Serbien för att 

tillsammans kunna lagföra de misstänkta gärningspersonerna. 

Förundersökningen lades ner i april 2013 

då Serbien inte kunnat bistå svenska myndigheter 

med rättshjälp eftersom de serbiska myndigheterna 

bedrev en egen förundersökning. Det gick därför 

inte att bevisa att de misstänkta gjort sig skyldiga till 

brott på det förundersökningsmaterial som förelåg, 

och det fanns därför inte anledning att fullfölja förundersökningen. 



People in Need (PiN), 2011.

Rikskriminalpolisens övriga 


33 

Samarbete med Polismyndigheten i Gävleborgs län 

Under 2011 biträdde Rikskriminalpolisens underrättelse- 

samt utredningssektion Polismyndigheten 

i Gävleborgs län i en förundersökning om människohandel 

för tvångsarbete, där offer från Bulgarien 

tvingats till Sverige för att plocka bär. Vid två tillfällen 

reste åklagare och poliser från utredningssektionen 

till Bulgarien för att hålla förhör med tolv 

brottsoffer. Offren som var utsatta och lättpåverkade, 

ingick i familjeliknande konstellationer med 

komplicerade lojaliteter mellan gärningspersoner 

och offer. Offrens utsatthet i hemlandet utnyttjades 

av gärningspersonerna som också krävde att offren 

betalade alla omkostnader för resa och logi, vilket 

försatte dem i ett ytterligare beroende i förhållande 

till människohandlarna. I juni 2012 dömdes två 

gärningspersoner av Hudiksvalls tingsrätt till tio 

månaders fängelse vardera, samt tio års utvisning, 

för människohandel för tvångsarbete. 

Människohandel för krigstjänst/nödläge. 

Våren 2012 inkom information om misstänkt människohandel 

för krigstjänst till Rikskriminalpolisen. 

Enligt informationen hade en 16-årig svensk ung 

pojke gripits utomlands i september 2011 då han 

reste in illegalt i ett land. Misstankar uppstod om 

att pojken och det sällskap han reste med sannolikt 

var på väg till ett grannland för att delta i en väpnad 

konflikt då de greps. 

En kompletterande informationsinhämtning som 

genomfördes av Rikskriminalpolisens underrättelsesektion 

bekräftade att den unga pojken befann sig 

i en omskriven och välkänd radikal våldsfrämjande 

islamistisk miljö. Underrättelsearbetet inriktades dels 

mot att skapa ett underlag för inledande av en förundersökning 

om människohandel och dels för att skapa 

underlag för andra åtgärder i syfte att förmå den unga 

pojken att bryta kontakten med den aktuella miljön 

och därmed förhindra att han utnyttjas av densamma. 

Det framkom ganska snart indikationer på att pojken 

återigen var på väg att lämna Sverige för att delta i en 

väpnad konflikt utomlands och läget blev brådskande 

då information som inkom tydde på en nära förestående 

avresa. Med anledning av detta genomförde 

Rikskriminalpolisen med biträde av Polismyndigheten 

i Stockholms län i maj 2012 ett omhändertagande 

av pojken med stöd av polislagen, varefter han överlämnades 

till socialtjänsten som beslutade om ett omedelbart 

omhändertagande enligt lagen med särskilda 

bestämmelser om vård av unga (LVU). 

Rikskriminalpolisen initierade samtidigt en 

förundersökning om misstänkt människohandel 

med pojken som målsägande. Misstankarna avsåg 

att han befann sig i en radikal och våldsfrämjande 

islamistisk miljö, och därigenom utsattes för påverkan 

och rekrytering för deltagande i en väpnad 

konflikt utomlands där han riskerade att mista livet. 

Förvaltningsrätten biföll socialtjänstens ansökan om 

vård med stöd av LVU och beslutade i juni 2012 om 

att målsäganden skulle beredas vård med stöd av 1, 

2 och 3 §§ LVU. Beslutet grundades således både på 

att det förelåg omsorgsbrister och ett socialt nedbrytande 

beteende hos den omhändertagne. 

I oktober 2012 beslutade kammarrätten om 

fortsatt vård enligt 1 och 2 §§ LVU. Detta innebar att 

omhändertagandet fortsättningsvis endast baserades 

på omsorgsbrister och inte på den unges egna sociala 

nedbrytande beteende vilket fick till följd att pojken 

inte längre fick vårdas på en sluten institution (12 §) 

utan placerades på ett öppet boende. I början av 

november 2012 avvek pojken från vården. 

Då pojken under hela sin uppväxt präglats av den 

aktuella miljön omkring honom bedömdes framgångsfaktorerna 

för en lagföring som begränsade 

och i november 2012 lades förundersökningen ner 

med motiveringen att det inte gick att bevisa vem eller 

vilka som hade begått gärningen. Med anledning 

av den information som sedermera inkom bedömde 

Rikskriminalpolisens underrättelsesektion det som 

bekräftat att den avvikne pojken lämnat Sverige och 

rest till Syrien för att delta i väpnade strider.


34 

5. Rikspolisstyrelsens övriga 


En del av Rikspolisstyrelsens strategiska arbete 

består av att bedriva generell tillsynsverksamhet. 

Tillsynsverksamheten ska bidra till att garantera och 

säkerställa myndighetens offentliga åtaganden och 

kraven på rättsäkerhet, trygghet och god hushållning 

med offentliga medel. Genom att utöva tillsyn belyses 

hur olika polismyndigheter använder sina resurser 

för att nå uppsatta mål. Tillsynsverksamheten är 

också en del av verksamhetsutvecklingen för hela 

polisen. 

Under 2011 fattade Rikspolisstyrelsen beslut om en 

inspektionsplan som bl.a. innehöll ett uppdrag om att 

genomföra tillsyn av ”polismyndigheternas förmåga 

att utreda ärenden om människohandel för sexuella 

ändamål och köp av sexuell tjänst”. Tillsynen, som 

genomfördes under 2012, ”förväntades ge svar på om 

polismyndigheterna agerade enligt regeringsuppdraget 

(Ju 2008/7403/PO) med fokus på operativt arbete 

präglat av strategi, uthållighet m.m” 57 . 

För att inspektionen inte skulle bli allt för svårhanterlig 

kom den enbart att beröra köp av sexuell tjänst 

och människohandel för sexuella ändamål. Tillgänglig 

statistik före inspektionen visade på stora skillnader 

mellan polismyndigheternas engagemang och 

förmåga att uppdaga och bekämpa dessa brottstyper 

trots de särskilda satsningar som genomförts sedan 

2004. Inspektionen, som förväntades belysa dessa 

skillnader, kom att fokusera på: 

u polismyndigheternas strategi för bekämpning av 

människohandel och köp av sexuell tjänst 

u hur polismyndigheterna hanterar dessa typer av 

brott inom ramen för den strategiska och operativa 

styrningen av verksamheten 

u myndigheternas uthållighet över tid att bekämpa 

dessa brott 

u vilken förmåga polismyndigheterna har att 

bekämpa dessa brott och vilka arbetsmetoder de 

använder för att avslöja människohandel för sexuella 

ändamål och köp av sexuell tjänst 

57 VLK-128-494/12 

u i vilken omfattning anmälda brott leder till fällande 

domar 

u hur polismyndigheternas arbete för att bekämpa 

människohandel bedrivs inom ramen för Polisens 

Nationella Utredningskoncept (PNU) 

u hur polismyndigheternas arbete för att bekämpa 

människohandel bedrivs inom ramen för Polisens 

Underrättelsemodell (PUM) 

u i vilken mån och hur polismyndigheterna använt 

Artikel 13 i Europarådets konvention mot människohandel 

från 2005 om att en person som 

utsatts för människohandel har rätt till en trettio 

dagars reflektionsperiod för vila och återhämtning, 

i syfte att den drabbade ska få möjlighet att 

göra sig fri från inflytandet av människohandlarna 

u i vilken mån och hur myndigheterna tillämpar 

utlänningslagens 5 kap. 15 § om tidsbegränsat 

u uppehållstillstånd i syfte att förundersökning eller 

huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras, 

och 

u samarbetet mellan polismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, 

Migrationsverket, länsstyrelserna, 

kommunerna och frivilligorganisationer. 

Inspektionsgruppen inspekterade fem polismyndigheters 

förmåga att arbeta mot brottsområdena människohandel 

för sexuella ändamål och köp av sexuell 

tjänst under hösten 2012. 

Resultatet av inspektionen redovisades i en rapport 

som bl.a. pekade på att det fanns flera möjliga 

utvecklingsområden. 58 

För det första måste polismyndigheterna förebygga 

människohandel för sexuella ändamål genom att 

också arbeta mot köp av sexuell tjänst. Det finns det 

direkta kopplingar mellan människohandel för sexuella 

ändamål och köp av sexuell tjänst eftersom offer 

58 Tillsynsrapport 2013:7 Inspektion av polismyndigheternas 

förmåga att utreda ärenden om människohandel för sexuella 

ändamål och köp av sexuell tjänst.

Rikspolisstyrelsens övriga 


35 

för människohandel för sexuella ändamål utnyttjas i 

prostitution, som ett resultat av att det finns en efterfrågan 

på sexuella tjänster. 

Annonser som rör försäljning av sexuella tjänster 

återfinns idag till största delen på internet. Ingen 

av de inspekterade lokala myndigheterna hade en 

fullständig lägesbild av omfattningen av denna 

annonsering riktad mot det egna geografiska området, 

eftersom de inte bedrev någon kontinuerlig 

och strukturerad internetspaning. De kunde istället 

vid behov vända sig till Rikskriminalpolisens 

internetspaningsgrupp och beställa inhämtning 

av information avseende annonsering om sexuella 

tjänster riktade mot den egna myndighetens geografiska 

område. Rikskriminalpolisen bedriver sedan 

2004 en kontinuerlig övervakning och inhämtning 

av information om annonsering av sexuella tjänster 

på internet riktade mot hela Sverige. Slutligen fanns 

dessutom brister inom kriminalunderrättelsetjänsten 

eftersom man inte arbetade på samma sätt mot det 

inspekterade brottsområdet som man gör mot övrig 

grov organiserad brottslighet. 

I de fem inspekterade polismyndigheterna ingår 24 

polisområden/ polismästardistrikt. I de tre storstadslänen 

är förekomsten av människohandel för sexuella 

ändamål och relaterad brottslighet större, vilket 

innebär att det läggs ner mer resurser på bekämpning 

i dessa distrikt än i de mindre polismyndigheterna. 

Inspektionen kunde konstatera att det inte bedrevs 

något arbete mot köp av sexuell tjänst inom 21 av 

de 24 inspekterade polisområdena/polismästardistrikten. 

Eftersom köp av sexuell tjänst utgör ett led 

i människohandel för sexuella ändamål och grova 

kopplerier är detta inte tillfredsställande. Inspektionsgruppens 

bedömning var att ett framgångsrikt 

arbete mot det inspekterade området förutsätter att 

hela kedjan av kriminella aktörer angrips dvs. sexköpare, 

hallickar och människohandlare. 

Inspektionen visade också att arbetet mot människohandel 

för sexuella ändamål och köp av sexuell 

tjänst organiseras, prioriteras och regleras på olika 

sätt inom de inspekterade myndigheterna, vilket får 

till följd att verksamheten och resultaten varierar 

avsevärt mellan myndigheterna. 

Inspektionsgruppen rekommenderade bl.a. polismyndigheterna 

att skapa sig en fullständig lägesbild 

av problemområdet där internet ingår som en av källorna, 

avsätta resurser, tydliggöra ansvar, metod och 

mål för verksamheten inom hela det inspekterade 

brottsområdet.


36 

6. Analys 

och rekommendationer 

6.1 Inledning 

Som en av åtgärderna i regeringens handlingsplan 

mot prostitution och människohandel för sexuella 

ändamål gavs Rikspolisstyrelsen ett uttryckligt mandat 

att fortsätta vara nationell rapportör i frågor som 

rör människohandel. 59 I den nationella rapportörens 

uppgifter ligger bl.a. att samla uppgifter om omfattningen 

av människohandel till, i och genom Sverige, 

analysera situationen, ge rekommendationer om hur 

handeln kan förebyggas och bekämpas samt att årligen 

redovisa dessa resultat till regeringen 60 . 

Insamlingen av uppgifter sker bl.a. genom att 

Rikspolisstyrelsen årligen skickar ut ett frågeformulär 

till samtliga polismyndigheter och till Rikskriminalpolisen. 

Frågeställningarna rör exempelvis 

antalet förundersökningar, domar och vad man vet 

om hur människohandeln går till samt vad man vet 

om gärningspersoner och offer. Frågorna kring gärningspersoner 

och offer är uppdelade på kön, ålder, 

medborgarskap/ursprung, etnicitet där det kan ha 

varit av betydelse för utredningen samt ekonomisk 

eller annan bakgrund. Erfarenheter från Sverige och 

andra länder visar att det oftast finns en korrelation 

mellan gärningspersonens etniska och kulturella 

bakgrund och vilka offer gärningspersonen väljer 

och har tillgång till. Informationen är nödvändig 

för att Rikspolisstyrelsen ska kunna utarbeta relevanta 

förslag på åtgärder om hur människohandeln 

bäst ska kunna förebyggas och bekämpas. Sådana 

åtgärder rör bl.a. arbetsmetoder, utbildningsinsatser, 

inventering av behov av tolkar, identifiering av samarbetspartners, 

brottsförebyggande åtgärder, bemötande 

av samt skydd och stöd till offren, planering av 

offrets återvändande till hemlandet m.m. 

59 Regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel 

för sexuella ändamål, Skr. 2007/08:167, åtgärd 19, 

sid. 23. 

60 Regeringens proposition 2010/11:77, Skärpt straff för köp 

av sexuell tjänst. 

6.1.1 Förslag till åtgärder – Alla former av människohandel 

Få fällande domar om människohandel 

Att det finns få fall av fällande domar om människohandel 

i Sverige kan bero på flera saker. För det första 

är människohandelslagstiftningen en komplicerad 

och ofta svårtillämpad lagstiftning. För att straffansvar 

för människohandel ska kunna utkrävas måste 

gärningspersonen exempelvis ha ett direkt uppsåt i 

förhållande till utnyttjandet, dvs. han eller hon måste 

ha avsett att utnyttja offret. Detta krav kan medföra 

stora svårigheter i tillämpningen av lagstiftningen 

när det gäller att styrka gärningspersonens uppsåt 

att utnyttja offret, särskilt i fall då rekrytering och 

transport skett utanför Sverige. 

För det andra uppstår det problem i domstolen när 

inte offret håller fast vid den berättelse som han eller 

hon lämnat till polisen vid tidigare förhör. Detta kan 

leda till att offrets trovärdighet minskar och att åtalet 

ogillas, om inte annan bevisning finns. 

För det tredje är det svårt att visualisera för domstolen 

de psykologiska mekanismer som styr offer för 

människohandel, och att det för offret inte funnits 

något annat verkligt eller godtagbart alternativ än att 

underkasta sig gärningspersonens vilja. De sätt som 

gärningspersonen använder för att bemästra offrets 

fria och verkliga vilja består ofta av subtila hot och 

påtryckningar. Detta är omständigheter/bevisning 

som offret oftast berättar om, men som inte alltid 

kan stödjas av annan bevisning i form av exempelvis 

skriftliga hot eller genom dokumenterad telefonavlyssning 

eller annan spaning. 

En fjärde orsak kan vara att vissa gärningspersoner 

har ändrat tillvägagångssätt de senaste åren. 

Istället för att som tidigare bruka våld och hot mot 

offren så erbjuder de istället bättre villkor i form av 

mer frihet och en större andel av inkomsterna. Detta 

leder ofta till att offren blir mer lojala mot gärningspersonerna 

och mindre benägna att vittna emot dem. 

Någon eller några av dessa faktorer har ibland 

bidragit till att åtal om människohandel aldrig

Analys och rekommendationer 

37 

väckts, ogillats eller att domstolen valt en påföljd 

i den lägre delen av straffskalan eller en mildare 

brottsrubricering: koppleri i fall av misstänkt människohandel 

för sexuella ändamål och ocker i fall av 

misstänkt människohandel för tvångsarbete. 

Eftersom framgångsfaktorerna i dessa utredningar 

är relativt låga i jämförelse med annan allvarlig 

brottslighet och straffvärdena låga, kan straffvärdena 

och inte straffsatserna komma att påverka 

polisens framtida prioriteringar. 

Förslag till åtgärd: En rapport från internationella 

åklagarkammaren i Göteborg indikerar att förändringen 

av lagtexten i människohandelsparagrafen 

som gjordes 1 juli 2010 inte har fått avsedd effekt. 61 I 

de 23 tingsrätts- och hovrättsdomar i vilka prövningen 

skedde enligt paragrafens tidigare lydelse, prövades 

ansvar för åtalade personer vid en eller båda 

instanser vid sammanlagt 57 tillfällen. Vid 35 tillfällen 

(61 %) friades för brottet medan det vid 22 tillfällen 

(39 %) fälldes till ansvar. I de elva tingsrätts- och 

hovrättsdomar i vilka bedömningen gjorts enligt den 

nya lydelsen, har ansvar för människohandel prövats 

sammanlagt vid 29 tillfällen i en eller båda instanser. 

Därvid har ansvar för människohandel utdömts 

avseende 10 tillfällen (34 %) medan 19 har ogillats 

(66 %). Materialet är litet men Rikspolisstyrelsen 

avser att noga följa utvecklingen och vid behov återkomma 

i fråga om en ny översyn av bestämmelsen. 

Förslag till åtgärd: För att människohandel för olika 

ändamål ska kunna utredas och lagföras på bästa 

sätt bör metod- och kompetensutvecklande åtgärder 

regelbundet genomföras inom samtliga rättsvårdande 

myndigheter som kommer i kontakt med frågor 

som rör människohandel. Metod- och kompetensutvecklande 

åtgärder är särskilt viktiga för att öka kun- 

61 Människohandel-delredovisning av ett projekt, Domar 

2009-2012, Internationella åklagarkammaren i Göteborg, 

ÅM-A 2013/1731. 

skapen om mekanismerna bakom människohandeln, 

och särskilt rörande offrens agerande och reaktioner. 

De kompetenshöjande insatserna måste därför inriktas 

på de faktorer som möjliggör människohandel för 

olika ändamål, utformningen av kriminaliseringen, 

identifiering av offren och deras faktiska situation 

med målet att ge ett heltäckande skydd och stöd, 

samt en analys av rättstillämpningen i syfte att verka 

för en större enhetlighet. Detta gäller alla former av 

människohandel men särskilt människohandel för 

andra ändamål än sexuella, där bristen på kunskap 

är stor och erfarenheterna ringa. 

Förslag till åtgärd: Administrativa åtgärder vid sidan 

av lagföring bör också noga övervägas i syfte att 

förhindra och försvåra för människohandelsnätverken 

att etablera sig och verka i landet. Dessa åtgärder 

kan exempelvis innebära införande av kontroller 

och eller/ inspektioner, utfärdande av tillstånd och 

förändrade rutiner inom en myndighet etc. Exempel 

på administrativa åtgärder är de riktlinjer som Migrationsverket 

tog fram för företag som erbjöd anställning 

till bärplockare från tredje land för att förhindra 

utnyttjandet av enskilda personer. Se avsnitt 3.2.3 

Utnyttjande av utländska bärplockare i Sverige. 

Ökat skydd och stöd till alla offer för människohandel 

och stärkt samverkan 

Målen med regeringens satsning mot prostitution och 

människohandel för sexuella ändamål var att öka 

kunskapen om frågorna men också att öka samverkan 

för att stärka offrens rättigheter. 

Trots olika riktade kompetenshöjande insatser 

inom rättsväsendet uppmärksammas inte offrens sårbarhet 

och faktiska situation tillräckligt med följd att 

offren inte får det stöd och skydd som de har behov 

av och rätt till. Människohandelsoffer granskas och 

deras motiv och situation ifrågasätts; ofta på ett 

mycket långtgående sätt. Detta tyder på en avsaknad 

av kunskap om de sociala, ekonomiska, politiska och 

juridiska omständigheter i offrens hemländer, som


38 

fått till följd att de blivit offer för människohandel, 

och om konsekvenserna för dem t.ex. när de återvänder 

hem eller när personlig information hanteras på 

ett olämpligt sätt. 

Det är inte enbart rättsvårdande och sociala myndigheter 

som är involverade i arbetet för att ge ett heltäckande 

skydd och stöd till offer för människohandel 

för olika ändamål. Kvinnojourer, barnrätts- och 

brottsofferorganisationer, fackförbund och andra 

aktörer i samhället kommer också i kontakt med 

offer för människohandel i sitt dagliga arbete. Dessa 

kan och bör bidra med kunskap om offrens situation, 

bakgrund och behov av åtgärder samt skydd och stöd 

för att stärka rättsväsendets handläggning av människohandelsfall. 

Förslag till åtgärd: En utökad samverkan mellan 

rättsväsendet och frivilligorganisationerna för att få 

en ökad kunskap om offrens situation, bakgrund och 

behov av åtgärder samt skydd och stöd för att stärka 

rättsväsendets handläggning av människohandelsfall. 

Adekvat stöd utan krav på att en förundersökning 

inleds samt uppehållstillstånd till medföljande barn till 

bevispersoner 

Enligt nuvarande reglering omfattas människohandelsoffer, 

och andra bevispersoner, av ett heltäckande 

skydd bl.a. i de fall där det behövs för att förundersökning 

i brottmål ska kunna genomföras 62 . Offret 

ges då möjlighet att få betänketid för att ta ställning 

till om han eller hon vill samarbeta med de brottsutredande 

myndigheterna, och kan sedan erhålla 

ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som utfärdas 

av Migrationsverket. Med tillståndet följer rätt till 

skydd samt ekonomisk, social och medicinsk hjälp 

för offret i större utsträckning än för exempelvis asylsökande. 

Med det tidsbegränsade uppehållstillstån- 

62 Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan också beviljas en 

utlänning som vistas här om det behövs för att huvudförhandling 

i brottmål ska kunna genomföras. 

det följer också en möjlighet för kommunerna att få 

ersättning från staten för den uppkomna kostnaden 

för offret, vilket regleras i en förordning 63 . Den starka 

kopplingen till den rättsliga processen gör att offer 

för människohandel som identifieras utanför denna, 

i en situation då offret behöver betänketid innan en 

anmälan görs till polisen, inte kan få det stöd och 

den hjälp som de har rätt till enligt de internationella 

konventioner som Sverige har anslutit sig till 64 . 

I de fall där ett offer för människohandel identifieras 

utanför den rättsliga processen, dvs. när socialtjänsten 

eller t.ex. en frivilligorganisation misstänker 

att en person är offer för människohandel men 

förövarna inte kan identifieras, kan endast hans eller 

hennes grundläggande behov tillgodoses, t.ex. genom 

utbetalning av akut ekonomisk ersättning från socialtjänsten, 

s.k. nödbistånd. Så kan exempelvis vara fallet 

om en person identifieras som ett offer för människohandel, 

av exempelvis socialtjänsten, och behöver 

betänketid för att ta ställning till om han eller hon 

ska våga eller orka delta i den rättsliga processen. 

Kommunerna får inte någon ersättning från staten 

för detta ekonomiska bistånd vilket gör att offret skyndsamt 

måste bestämma sig för om han eller hon ska delta 

i den rättsliga processen eller inte. Detta gör att offret 

hamnar i en stressad situation och kanske alltför snabbt 

måste fatta beslut om ett eventuellt deltagande. I det fall 

offret väljer att inte delta minskar naturligtvis rättsväsendets 

möjligheter att kunna utreda brottet. 

Fler förundersökningar skulle i förlängningen 

kunna inledas som ett resultat av att personer som 

misstänks vara offer för människohandel erbjuds 

adekvat hjälp och skydd utan krav på att en förunder 

sökning har inletts. Detta skulle även kunna göras 

om uppehållstillstånd för medföljande barn till bevispersoner 

kunde utfärdas. 

63 Ersättning från staten till kommunerna regleras i förordningen 

(2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande 

m.fl. 

64 Se t.ex. Europarådets konvention om bekämpande av handel 

med människor (2005), artikel 12.


39 

Förslag till åtgärd: För att ytterligare stärka möjligheterna 

för de rättsvårdande myndigheterna att 

förebygga och bekämpa människohandel bör ett heltäckande 

brottsofferstöd och skydd införas avseende 

personer som misstänks vara offer för människohandel 

oavsett ändamål även i fall där en förundersökning 

inte har inletts. 

En möjlighet att utfärda uppehållstillstånd till medföljande 

barn till bevispersoner bör övervägas för att 

underlätta deltagandet i den rättsliga processen. 

Begränsad tillgång till kvalificerade tolkar 

Som tidigare understrukits i Rikspolisstyrelsens 

årliga människohandelsrapporter så har Sverige en 

skyldighet under de internationella överenskommelser 

som Sverige undertecknat att tillse att offer 

för människohandel har tillgång till översättning 

av allt material som berör dem, samt också tillgång 

till tolkning på ett språk som de kan förstå 65 . Enligt 

EU-direktivet om rätt till tolkning och översättning 

vid straffrättsliga förfaranden ska dessutom tolkning 

vara tillgänglig utan dröjsmål och hålla tillräckligt 

hög kvalitet för att garantera att misstänkta eller 

tilltalade förstår vad de anklagas för och kan utöva 

sin rätt till försvar. Samma rättigheter gäller för 

målsägande 66 . Liknande skyldigheter för polismyndigheterna 

och andra myndigheter återfinns i förvaltningslagen 

(1986:223). 

Trots dessa åtaganden finner polismyndigheterna 

det allt svårare att få tillgång till kvalificerade tolkar 

och översättare, särskilt på vissa språk. Dessa brister 

har allvarligt påverkat utredningarna och resultaten 

i vissa fall. 

Rättssäkerheten kan bli lidande när målsägande 

och/eller misstänkta talar ett språk för vilket enbart 

ett fåtal tolkar finns att tillgå. I vissa fall tillhör 

65 Se t.ex. Europarådets konvention om bekämpande av handel 

med människor (2005), artikel 10. 

66 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU av den 

20 oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid 

straffrättsliga förfaranden. 

dessutom målsägande eller vittnen och tolkar samma 

sociala nätverk i Sverige eller i ursprungslandet. Det 

finns därmed ibland en oro hos offren, för att känsliga 

uppgifter om dem ska komma att spridas till 

personer de känner eller till de misstänkta gärningspersonerna. 

Förslag till åtgärd: För att förbättra tillgången på 

kvalificerade tolkar och översättare i människohandelsfall, 

bör en nationell inventering som innefattar 

en analys av rättsväsendets framtida behov av 

rättstolkar skyndsamt genomföras. 

6.1.2 Förslag till åtgärder – Människohandel för 

sexuella ändamål 

De senaste åren har det skett en stadig ökning av 

människohandel för sexuella ändamål inom EU. 

Denna ökning kan ha flera orsaker. Utvidgningen 

av EU och slopande av viseringskrav för medborgare 

i de nya kandidatländerna har medfört att det 

blivit lättare för människohandlare att rekrytera 

och transportera särskilt utsatta unga kvinnor och 

flickor för att utnyttjas för sexuella ändamål i EU:s 

medlemsländer. Ökningen kan också bero på att 

vissa länder inom EU öppnat upp legala prostitutionsmarknader 

som ger möjligheter till organiserade 

brottsnätverk att etablera sig inom EU. Det fortsatt 

svåra ekonomiska läget i vissa EU-länder såsom 

Spanien, Italien, Cypern och Grekland har lett till att 

vinstmöjligheterna från prostitutionsmarknaderna 

i dessa länder försämrades, samtidigt som antalet 

kvinnor och flickor i riskzonen för människohandel 

och lokal prostitution ökade. Människohandlare och 

hallickar utnyttjar situationen och söker sig istället 

till nya och mer ekonomiskt lönsamma marknader 

i Nederländerna och Tyskland, men också till Danmark, 

Finland, Norge och Sverige. 

Förslag till åtgärd: Arbetet med att bekämpa människohandel, 

oavsett för vilket ändamål, måste koncentreras 

på alla led i den brottsliga verksamheten. När


40 

det gäller människohandel för sexuella ändamål bör 

polismyndigheternas arbete fokuseras både på de 

män som köper sexuella tjänster eller sexuella handlingar 

av barn under 18 år i Sverige och i transitländer, 

och på människohandelsorganisatörerna inom 

och utom Sverige. Detta arbete är särskilt viktigt för 

att förhindra etablering av grovt kriminella organisationer 

i Sverige och för att minska efterfrågan på 

sexuella tjänster. För att lyckas i det här arbetet måste 

inte bara polismyndigheterna, utan också åklagarmyndigheterna 

och domstolarna regelbundet öka sin 

kompetens genom kompetenshöjande åtgärder och 

utbyte av erfarenheter samt prioritera arbetet för att 

bekämpa dessa brott. 

Behov av översyn av viseringsrutiner på vissa svenska 

ambassader 

Som tidigare nämnts inkom tips och information 

till Rikskriminalpolisen om misstänkt prostitution 

i thaimassagesalonger i Sverige under 2012 i icke 

ringa omfattning. (För mer information, se avsnitt 3.1 

Människohandel för sexuella ändamål). 

De kontroller som Skatteverket gjorde under 

2011-2012 avseende kontanthanteringen på ett större 

antal thaimassagesalonger och vid ett flertal tillfällen 

visade på brister i denna. Det visade sig också att 

några av de kvinnor som arbetar i dessa massagesalonger 

inte har uppehållstillstånd. 

Förslag till åtgärd: En genomgripande riktad översyn 

och förbättring av viseringsrutinerna på svenska 

ambassader i utvalda ursprungsländer bör snarast 

genomföras. En översyn och förbättring av viseringsrutinerna 

förväntas försvåra för de nätverk 

som specialiserar sig på människohandel för sexuella 

ändamål. I de fall problembilder avseende missbruk 

av viseringar, arbetstillstånd m.m. framkommer ska 

förstärkta kontroller av ansökningsärenden kunna 

införas på aktuella ambassader med syfte att motverka 

att personer faller offer för människohandel eller 

att inresor sker på falska grunder. 

Förslag till åtgärd: Polisens utredningsarbete av dessa 

brott skulle underlättas av att Migrationsverket ges 

möjlighet att informera polismyndigheterna i fall 

där samma referensperson förekommer i ett stort 

antal viseringsärenden. En sådan åtgärd skulle också 

förhindra att kvinnor och flickor i dessa ursprungsländer 

utsätts för dessa brott. 

Förslag till åtgärd: Det bör övervägas om inbjudare/ 

referenspersoner ska hållas ekonomiskt ansvariga 

avseende exempelvis logi och hemresa för de personer 

som man bjuder till Sverige. Detta skulle kunna 

göras genom att inbjudaren/referenten får erlägga en 

deposition för detta ändamål, ett system som man 

exempelvis tillämpar i Danmark. 

6.1.3 Förslag till åtgärder – Människohandel för 


I takt med att inslaget av utländsk arbetskraft ökade 

på den svenska arbetsmarknaden skedde en ökning 

av information till polisen under 2012 som bl.a. rörde 

fall av människohandel för tvångsarbete där arbetstagare 

från EU-länder och tredje land utnyttjades av 

oseriösa arbetsgivare och kriminella nätverk. För att 

en person ska kunna erhålla arbetstillstånd i Sverige 

måste arbetsgivaren inkomma med ett anställningserbjudande 

till Migrationsverket som visar att löner 

och arbetsvillkor överensstämmer med rådande kollektivavtal. 

Detta erbjudande är inte juridiskt bindande. 

Offren rekryteras för att utnyttjas i arbete exempelvis 

inom bärindustrin, bygg- eller restaurangbranschen. 

Det är svårt att ange omfattningen av människohandel 

för andra ändamål än sexuella till och 

inom Sverige. Ett av skälen är att det är ett brott som 

sällan anmäls och kan vara svårt att upptäcka. Att 

det inte anmäls kan bero på allmänhetens bristande 

kunskaper om offrens situation, offrens rädsla för 

repressalier och att offren ibland känner tacksamhet 

gentemot gärningspersonerna eftersom de har det 

marginellt bättre i Sverige än i hemlandet, trots deras 

svåra situation.


41 

Förslag till åtgärd: Det fortsatta arbetet med att 

bekämpa människohandel för tvångsarbete skulle 

gynnas av att regeringen antog en handlingsplan 

om människohandel för andra ändamål än sexuella. 

En handlingsplan sätter ett större fokus på frågan 

och kan också involvera ett större antal aktörer där 

särskilda medel också kan vara kopplade till identifierade 

insatsområden. 

Förslag till åtgärd: För att förhindra en ökning av 

dessa brott och för att ge stöd till brottsoffren, bör 

samverkan mellan polismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, 

Ekobrottsmyndigheten, socialtjänsten, 

Migrationsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, 

Arbetsmiljöverket, Skatteverket, fackförbund och 

arbetsgivarorganisationer m.fl. samt deras motsvarigheter 

i offrens ursprungsländer intensifieras och 

utökas. Dessutom bör regelverket som rör dessa 

frågor genomgå en fortsatt översyn för att försvåra 

etableringen av oseriösa arbetsgivare och brottsnätverk 

i Sverige. 

Förslag till åtgärd: För att vidare kunna bekämpa 

människohandel för tvångsarbete är det viktigt att 

polisen utreder de brott som begås när privatpersoner 

köper tjänster av personer utsatta för tvångsarbete. 

Rikspolisstyrelsen föreslår att en nationell informationskampanj 

om denna form av människohandel 

genomförs, som fokuserar på efterfrågan på dessa 

tjänster och privatpersoners straffansvar. 

6.1.4 Förslag till åtgärder - Handel med barn för 

olika ändamål 

Precis som med handel med vuxna människor så 

står organiserade brottsnätverk till stor del bakom 

handeln med barn. Detta är särskilt tydligt i länder 

som saknar ett effektivt regelverk för skydd av flickor 

och pojkar 67 . 

67 UNICEF, 2006. 

Utmaningar för rättsväsendet 

Människohandlare förstår, och känner väl till, de 

svårigheter som rättsväsendet står inför när det gäller 

att handskas med flickor och pojkar under 18 år som 

offer för människohandel samt gärningspersonerna. 

Det har visat sig att vuxna, och de barn som de fört 

med sig för stöld- och tiggeriändamål, kan ha anträffats 

i flera länder under olika identiteter. Det försvårar 

för polisen att kartlägga och ingripa mot den 

organiserade brottsligheten, eftersom dessa enskilda 

brottsanmälningar inte automatiskt sätts i samband 

med människohandel. Flera länder i Europa, liksom 

Sverige, registrerar inte minderåriga i centrala register 

när de begått brott. 

Även kunskapsnivån inom polismyndigheterna 

varierar när det gäller handel med barn i syfte att de 

ska begå brott. Det beror troligtvis på att företeelsen 

är relativt ny i Sverige. Förhör med barnen ger vid 

handen att de fostrats av förövare till att få en kriminell 

identitet, vilket gör att gängse förhörsmetoder 

måste anpassas. Då barnen är tränade från tidig 

ålder att begå brott har de också fått lära sig att inte 

samarbeta med myndigheter och att inte ge någon 

information som kan fälla gärningspersonerna. 

Sammantaget resulterar detta i utdragna förundersökningar 

där möjligheterna till lagföring är relativt 

begränsade. 

Förslag till åtgärd: Enligt de internationella åtaganden 

som Sverige har under de konventioner som rör 

människohandel bör det beaktas att de brott som 

flickorna och pojkarna begår när de kontrolleras 

av människohandlarna inte automatiskt ska leda 

till straff 68 . Under FN:s barnkonvention är Sverige 

dessutom skyldig att genomföra omfattande åtgärder 

för att motverka sexuell exploatering och handel med 

barn. 69 De tidigare föreslagna kompetenshöjande 

68 Europarådets konvention om bekämpande av handel med 

människor, artikel 26. 

69 Se artikel 34 och 35.


42 

insatserna bör även inbegripa ökad kunskap om att 

det i det svenska regelverket finns olika möjligheter 

att underlåta att utdöma påföljd för offer som tvingats 

att begå brottsliga gärningar 70 . 

Förslag till åtgärd: Samhället har ett stort och övergripande 

ansvar när det gäller att skydda dessa barn 

mot fortsatta övergrepp. Det behövs göras studier 

som genomgripande analyserar vilka kunskaper som 

bör och kan inhämtas av rättsväsendet om barn och 

unga som i Sverige varit utsatta för människohandel 

för andra ändamål, för att få fram vilka metoder som 

kan ge information av hög kvalité. 

70 23 kap. 5 § och 29 kap. 6 § brottsbalken. För mer information 

se ”Bestämmelser om påföljdseftergift”, SOU 2008:41 

Människohandel och barnäktenskap s. 282-283.

7. Bilagor 

Bilaga 1 – Inrapportering från 

polismyndigheterna 

Bilagor 

43 

Följande redovisning bygger på den information som 

polismyndigheterna inrapporterat till Rikspolisstyrelsen 

för 2012. Här nämns endast de polismyndigheter 

som har redovisat ärenden rörande människohandel 

för olika ändamål, relaterade ärenden och 

ärenden av särskilt intresse. 

Samverkansområde Stockholm 

(Stockholms län, Gotlands län) 

Situationen i Stockholms län 

Under 2003 beslutade regeringen att fördela 30 

miljoner till Polisen för att för att bekämpa människohandeln 

under 2004-2006. Samma år startade 

spaningsroteln vid City polismästardistrikt ett människohandelsprojekt, 

Projekt Europa. Syftet med 

projektet var att identifiera individer och nätverk som 

är ansvariga för grovt koppleri eller människohandel 

för sexuella ändamål samt därtill hörande brottslighet 

i Stockholms län och, att lagföra dessa personer. 

Ledningen för Polismyndigheten i Stockholms 

län beslutade i maj 2008 att Projekt Europa skulle 

ombildas till en kommission mot människohandel 

för sexuella ändamål och projekttiden förlängdes 

till december 2010. I april 2011 blev verksamheten 

permanent och kommissionen ombildades till en sektion. 

Människohandelssektionen följer utvecklingen 

av prostitutionsaktiviteter och relaterade brott som 

köp av sexuell tjänst, koppleri och människohandel 

för sexuella ändamål i Stockholmsområdet. Mindre 

komplicerade fall av koppleri handläggs vid länets 

övriga polismästardistrikt. 

Sedan länge har Polismyndigheten i Stockholms 

län bedrivit riktade insatser mot den öppna gatuprostitutionen 

samt mot köp av sexuella tjänster på 

hotell och i andra lokaler i Stockholms innerstad 

och förorter. Insatserna mot gatuprostitutionen 

resulterar oftast i ingripanden mot sexköpsbrott, 

misshandel, rattfylleri, narkotikabrott, och brott mot 

utlänningslagen. Polismyndigheten utövar också lagstadgad 

tillsyn och kontroller av kända verksamheter 

av så kallade videoklubbar 71 . Polisinsatserna sker 

alltid i samverkan med socialtjänstens prostitutionsgrupp 

som har möjlighet att erbjuda stöd och hjälp 

till de utsatta personer, mestadels flickor och kvinnor, 

som anträffas. 

Citypolisens Prostitutionsgrupp består av två poliser 

som arbetar på heltid mot köp av sexuella tjänster 

på allmän plats, inomhus och via internet. Efter kompetenshöjande 

insatser organiserade av Prostitutionsgruppen 

har andra arbetsgrupper inom Citypolisen 

också involverats i arbetet. Gruppen besöker regelbundet 

hotell i och utanför Stockholm och informerar 

om sitt arbete. Hotellpersonal har utbildats och 

kan kontakta Prostitutionsgruppens ”hotline” om de 

misstänker att brott som människohandel, koppleri 

och köp av sexuella tjänster eller köp av sexuell handling 

av barn förekommer inom hotellen. 

Under 2012 arbetade Prostitutionsgruppen fortsatt 

förebyggande för att förhindra sexuella övergrepp 

på unga flickor och pojkar som säljs för att utnyttjas 

sexuellt via sociala nätverk eller webbsidor på internet. 

Flera ärenden uppdagades där män köpt sexuella 

handlingar av barn och där barn utnyttjats sexuellt 

på andra sätt. Polisen upptäckte också fall där 

sexköpande män också agerat som hallickar och sålt 

minderåriga flickor till andra män för att utnyttjas 

sexuellt. Prostitutionsgruppen kontrollerade också 

internetwebbsidor med annonser för försäljning av 

sexuella tjänster där det fanns anledning att misstänka 

att offren var under 18 år. 

Situationen i Stockholms län under 2012 

Människohandel för sexuella ändamål och koppleri: 

Under 2012 inkom framförallt information om 

flickor och kvinnor från Rumänien, Litauen, Nigeria 

och Polen som utnyttjats för sexuella ändamål i 

Stockholmsområdet. De misstänkta gärningspersonerna 

härrörde antingen från samma länder eller 

71 Med en videoklubb menas i det här sammanhanget en videobutik 

som också erbjuder bås för den som önskar titta på 

erotisk film och samtidigt tillfredsställa sig själv sexuellt.


44 

från Sverige. De utländska kvinnor som erbjöds för 

försäljning på webbsidor i Sverige, utnyttjades av 

sexköpande män i sexköparnas hem, i lägenheter och 

på hotell i Stockholm. 

Under 2012 förekom gatuprostitution i begränsad 

omfattning främst i de centrala delarna av Stockholm 

och då företrädesvis på Malmskillnadsgatan och 

Mäster Samuelsgatan. Under året vistades kvinnor 

av både svenskt och utländskt ursprung, främst från 

Rumänien och Nigeria, på dessa gator varje kväll. 

Under 2012 identifierade Citypolisens prostitutionsgrupp 

nya kvinnor från följande länder: Australien 

(2), Brasilien (8), Bulgarien (2), Costa Rica (4), Gambia 

(1), Grekland (1), Kina (1), Lettland (3), Litauen 

(10), Mexiko (1), Nigeria (21), Norge (1), Polen (9), 

Rumänien (20), Ryssland (2), Slovakien (1), Spanien 

(1), Storbritannien (1), Ukraina (1), Ungern (3) och 

Vitryssland (2). Antalet kvinnor i gatuprostitution i 

Stockholms City uppskattades till 10-15 kvinnor på 

vardagarna och ca 15-20 på helgerna. 

Antalet män som köpte sexuella tjänster från kvinnor 

som utnyttjats i gatuprostitution i Stockholms 

city fortsatte att minska under året samtidigt som 

socialtjänstens KAST-projekt såg en ökning av antalet 

män som sökte hjälp för att sluta att köpa sexuella 

tjänster 72 . Uppskattningsvis sju av tio sexköpare i 

Stockholm som Prostitutionsgruppen rapporterade 

under 2012 erkände försök till eller köp av sexuell 

tjänst omgående när de anträffades och erhöll då ett 

strafföreläggande 73 . 

Under 2012 uppdagades flera rumänska brottsgrupperingar 

som handlade med rumänska unga 

kvinnor i 18-20 års åldern för sexuella ändamål i 

Sverige. De inblandade kom från samma område, 

72 KAST- Köpare Av Sexuella Tjänster. En kommunal verksamhet 

i Stockholm, Göteborg och Malmö som vänder sig 

till den som köper sexuella tjänster eller har funderingar 

kring sexköp. 

73 Straffet för försök till köp av sexuella tjänster är fortfarande 

ca 30 dagsböter, medan straffet för fullbordat brott 

uppgår till 50-60 dagsböter. 

Oltenita i södra Rumänien, och använde liknande 

metoder. Oftast reste två rumänska hallickar till Sverige 

med bil/buss i sällskap med de rumänska kvinnor 

som skulle utnyttjas i prostitution. Verksamheten 

annonserades företrädelsevis ut på internetwebbsidor, 

och kvinnorna placerades i lägenheter eller 

transporterades till de sexköpande männens hem 

eller hotellrum. 74 

Statistik 

Under 2012 upprättades tolv anmälningar rörande 

människohandel för sexuella ändamål samt 53 

anmälningar om grovt koppleri och/eller koppleri i 

Stockholms län. Dessutom upprättades 298 anmälningar 

om försök till eller fullbordat köp av sexuell 

tjänst. Samtliga granskade anmälningar ledde till att 

förundersökning inleddes. 

Under 2012 avvisades enstaka kvinnor som befunnit 

sig i prostitutionsmiljön i Stockholm till de länder 

där de hade sin hemvist. Detta rörde i första hand 

kvinnor från Nigeria som hade sin hemvist i Spanien 

eller i Italien. Innan avvisning skedde utredde polisen 

om kvinnorna utnyttjades i prostitutionsverksamhet 

i Sverige inom ramen för brottslig verksamhet såsom 

människohandel för sexuella ändamål eller koppleri. 

Nedan följer ett antal ärenden som utretts eller där 

domslut fallit under 2012. Redovisade ärenden utreddes 

vid sektionen mot människohandel för sexuella 

ändamål, gränspolisen i Stockholm samt vid Södertälje 

polismästardistrikt: 

Förundersökning: Ärende STHLMSTJEJER 

I denna förundersökning upprättades en anmälan 

rörande grovt koppleri. Huvudmisstänkt var en 

52-årig man av finskt ursprung, bosatt i Sverige. 

Mannen fungerade som s.k. webb-master för en 

webbsida som publicerade annonser för försäljning 

av kvinnor i åldrarna 18-40 år för sexuella ändamål. 

74 Såsom: Sexystockholmcityescorts.com, RealEscort.se, 

Cityoflove.com, Sex-tjejer.com och Eskorterplats.com.

Bilagor 

45 

Mannen häktades men släpptes i avvaktan på rättegång. 

Han dömdes senare av tingsrätten till skyddstillsyn 

för koppleri. 75 Han ålades dessutom att betala 

116 716 kronor till staten. 

Förundersökning: Ärende Oktav 

I denna förundersökning upprättades ett flertal 

anmälningar rörande grovt koppleri och köp av sexuella 

tjänster. De huvudmisstänkta var en 32-årig man 

och en 29-årig kvinna med hemvist i Sverige men med 

ursprung i Polen. Ytterligare en man anhölls i Polen 

för samma brott men försattes på fri fot av polska 

myndigheter. I ärendet samarbetade sektionen med 

den svenska tull sambandsmannen i Polen och med 

polska polis- och åklagarmyndigheter. 76 

Den 32-årige huvudmannen dömdes i januari 2012 

av tingsrätten till fängelse i åtta månader för koppleri 

och stöld. Mannen som försatts på fri fot dömdes 

till fängelse i fyra månader för koppleri medan den 

29-åriga kvinnan dömdes till villkorlig dom och 

dagsböter för stöld. 77 Tingsrätten ansåg att de kopplerimisstänkta 

främjat och på ett otillbörligt sätt 

ekonomiskt utnyttjat att fyra kvinnor från Polen, i 

åldrarna 20-33 år, haft tillfälliga sexuella förbindelser 

med sexköpande män mot ersättning. Främjandet 

bestod av att gärningspersonerna tillhandahållit en 

lägenhet i Stockholm och en i Tumba där kvinnorna 

bott och utnyttjats. De hade även försett kvinnorna 

med mobiltelefoner och telefonkort, annonserat om 

försäljning av sexuella tjänster på webbsidor i Sverige 

samt tagit emot telefonsamtal från män som önskade 

köpa sexuella tjänster. De hade dessutom tillägnat 

sig viss del av ersättningen för köpen av de sexuella 

tjänsterna. Huvudmannen överklagade tingsrättens 

dom till hovrätten i den del som avsåg stöld. Hovrätten 

fastställde domen i november 2012. 78 

Förundersökning: Ärende Joanitis och Tancerev 

I detta ärende dömdes två män från Litauen, 24 och 

25 år, av tingsrätten till fängelse i sex respektive fyra 

månader för koppleri mot två unga kvinnor från 

Litauen. 79 Männen hade främjat och på ett otillbörligt 

sätt ekonomiskt utnyttjat kvinnorna för tillfälliga 

sexuella förbindelser med sexköpande män mot 

ersättning. Männen arrangerade dessutom kvinnornas 

resor till Sverige, lade ut annonser på internet 

där kvinnorna erbjöds för sexuella tjänster, försåg 

kvinnornas mobiltelefoner med SIM-kort, bestämde 

priser för de sexuella tjänsterna samt skjutsade kvinnorna 

till de sexköpande männen m.m. Den 24-årige 

mannen överklagade tingsrättens dom som fastställdes 

av hovrätten. 80 

Förundersökning: Ärende Bark 

Denna förundersökning ledde till att en 38-årig man 

från Tyskland dömdes av tingsrätten till fängelse i 

fyra månader för koppleri mot två 23 och 24-åriga 

kvinnor från Litauen. 81 Samtidigt dömdes två män 

till dagsböter för köp av sexuell tjänst. Mannen skjutsade 

kvinnorna till sexköpande män och agerade 

som vakt när de utsattes för sexuella tjänster. Han 

utnyttjade dem även ekonomiskt genom att kräva 

ersättning med 500 euro per vecka och kvinna för 

sina ”tjänster”. 

Förundersökning: Ärende Buba 

I detta ärende dömdes en 25-årig man från Litauen av 

tingsrätten till fängelse i två år och sex månader samt 

till livstids utvisning för grovt koppleri mot en 23-årig 

kvinna från Litauen. 82 Mannen anordnade kvinnans 

resor till Sverige samt tog betalt för de sexuella tjänster 

som hon tvingades utföra. Brottet ansågs som 

grovt eftersom kvinnan utnyttjats för prostitutions- 

75 Stockholms tingsrätt 2012-09-24, Mål nr B 6735-10. 

76 Polis- och tullsamarbete. 

77 Stockholms tingsrätt 2012-01-10, Mål nr B 14587–10. 

78 Svea Hovrätt 2012-11-02, Mål nr B 1161-12. 

79 Stockholms tingsrätt 2012-01-23, Mål nr B 17373–11. 

80 Svea hovrätt 2012-03-20, Mål nr 1064-12. 

81 Stockholms tingsrätt 2012-04-12, Mål nr 2888-12. 

82 Stockholms tingsrätt 2012-04-20, Mål nr 2362-12.


46 

ändamål ett stort antal gånger, och ansågs också vara 

en verksamhet av större omfattning. Enligt kvinnan 

hade hon och mannen inledningsvis ett förhållande 

men efter hand tog han kontrollen över henne 

och utnyttjade också henne ekonomiskt genom att 

behålla alla inkomster från försäljningen av henne 

för sexuellt utnyttjande. Eftersom mannen inte kunde 

bevisa att han hade haft några arbetsinkomster 

under den tid som han och kvinnan bodde tillsammans, 

trodde domstolen på kvinnans uppgifter. Efter 

överklagande sänkte hovrätten straffet för mannen 

till fängelse i två år för grovt koppleri och begränsade 

utvisningen till tio år. 83 

Förundersökning: Ärende Pawlowski 

Denna förundersökning ledde till att en 34-årig man 

från Polen dömdes av tingsrätten till fängelse i fyra 

månader för koppleri samt för försök till koppleri 

mot två kvinnor från Polen, 26 och 30 år. 84 Mannen 

lade bl.a. ut annonser på internetwebbsidor där kvinnorna 

erbjöds för sexuella tjänster och försåg kvinnorna 

med mobiltelefoner samt SIM-kort för kontakt 

med sexköpande män. Han bestämde också priser för 

de erbjudna sexuella tjänsterna och tillhandahöll en 

lägenhet där kvinnorna tvingades utföra de sexuella 

tjänsterna mot betalning. Mannen utnyttjade dessutom 

kvinnorna ekonomiskt genom att konfiskera 

hälften av kvinnornas ersättning som de fick då de 

utnyttjades för prostitutionsändamål. Domen överklagades 

inte utan vann laga kraft den 28 maj 2012. 

Förundersökning: Ärende Mirica och Straulescu 

I detta ärende dömdes två män från Rumänien, 27 

och 22 år, av tingsrätten till fängelse i tio respektive 

fem månader för koppleri mot en 23-årig kvinna från 

Rumänien. 85 Samtidigt dömdes en 40-årig svensk 

man till dagsböter för köp av sexuell tjänst. Verksam- 

83 Svea Hovrätt 2012-07-02, Mål nr B 4490-12. 

84 Stockholms tingsrätt 2012-05-07, Mål nr B 4670-12. 

85 Södertälje tingsrätt 2012-05-15, Mål nr B 599-12. 

heten avslöjades när polisen konfronterade männen i 

deras bil som gick på tomgång och hade belysningen 

nersläckt under natten. Männen skötte kontakterna 

med sexköpande män och skjutsade dessutom 

kvinnan till dessa möten och tillägnade sig viss del 

av ersättningen för de utförda sexuella tjänsterna. 

Domen överklagades inte och vann laga kraft den 5 

juni 2012. 

Förundersökning: Ärende Balttjejer 

Förundersökningen ledde till att en litauisk man 

dömdes av tingsrätten till fängelse i tre år och sex 

månader för människohandel för sexuella ändamål 

gentemot fem kvinnor från Litauen. 86 Ytterligare två 

litauiska män dömdes till fängelse för grovt koppleri 

och tre män för koppleri. Hovrätten skärpte straffet 

för den människohandelsdömde mannen till fängelse 

i fyra år. 87 För mer information se Bilaga 3, Domar i 

Stockholms län. 

De litauiska kvinnorna, som var mellan 20 och 30 

år och rekryterades från samma område, Siauliai, i 

Litauen. Detta område kännetecknas stor arbetslöshet, 

särskilt för kvinnor. Flera av de unga kvinnorna 

hade minderåriga barn som antingen var omhändertagna 

av sociala myndigheter och placerade på 

barnhem eller som bodde hos far- eller morföräldrar. 

Totalt utnyttjades 19 kvinnor varav åtta kunde 

identifierades och förhöras av polisen. Fem av de åtta 

kvinnorna, 20-27 år gamla, samarbetade med polisen 

och vittnade mot gärningspersonerna. 

Vid rekryteringstillfället utlovades kvinnorna 

halva förtjänsten. Männen tvingade dock dem att 

betala alla kostnader både för sig själva och för 

gärningspersonerna. Gärningspersonerna tog också 

hand om inkomsterna från prostitutionsverksamheten 

och om kvinnorna protesterade hotade gärningspersonerna 

med att sprida rykten i hemlandet 

om ”deras verksamhet”. Försäljningen av kvinnorna 

86 Stockholms tingsrätt 2012-06-12, Mål nr B 6114. 

87 Svea hovrätt 2012-10-10, Mål nr B 5309-12.

Bilagor 

47 

förmedlades genom annonsering på internet. Kvinnorna 

informerades inte om hur annonserna hade 

utformats eller vilka sexuella tjänster som de förväntades 

utföra. Ingen av kvinnorna talade svenska 

eller engelska, vilket ofta ledde till missförstånd i 

kontakten med de sexköpande männen. Kvinnorna 

berättade också att männen ofta blev irriterade och 

ibland våldsamma eftersom de inte fick tillgång till de 

sexuella tjänster som utlovats i annonserna. Kvinnorna 

och annonserna byttes ut regelbundet medan gärningspersonerna 

behöll samma telefonnummer för att underlätta 

i kontakten med de sexköpande männen. 

De ansvariga gärningspersonerna i Sverige rapporterade 

fortlöpande till huvudmännen i Litauen. 

Intäkterna från prostitutionsverksamheten fördes ut 

ur landet av gärningspersoner som reste med färja 

till Litauen via Lettland, eller skickades via Western 

Union. Vissa av gärningspersonerna begick också 

stölder i Sverige, och andra kunde även knytas till 

narkotikabrott i Norge. 

Förundersökning: Ärende Oprea 

Förundersökningen ledde till att en 25-årig man från 

Rumänien dömdes av tingsrätten till fängelse i ett år 

och två månader samt till fem års utvisning för koppleri 

mot en gravid 18-årig kvinna från Rumänien. 88 

Mannen hade organiserat transporten av kvinnan 

från Rumänien till Sverige och tagit emot och tillägnat 

sig pengar som ersättning för utförda sexuella 

tjänster. Domen överklagades inte utan vann laga 

kraft. I ärendet dömdes också en svensk 40-årig man 

till dagsböter för köp av sexuell tjänst. 

Förundersökning: Ärende Antonov 

Förundersökningen ledde till att en 25-årig man från 

Rumänien dömdes av tingsrätten till fängelse i sex 

månader samt fem års utvisning för koppleri mot tre 

kvinnor från Rumänien, 20, 25 och 26 år. 89 Mannen 

88 Stockholms tingsrätt 2012-08-24, Mål nr 8382-12. 

89 Solna tingsrätt 2012-10-29, Mål nr B 2591-12. 

anordnade transporten av kvinnorna från Rumänien 

till Sverige samt skjutsade kvinnorna till sexköpande 

män som han också skötte alla kontakter med. Mannen 

tog emot och förvarade de pengar som intjänades 

då kvinnorna utnyttjades i prostitution. Domen 

överklagades inte. 

Förundersökning: Ärende Chirica 

Förundersökningen ledde till att en 34-årig man 

från Rumänien dömdes av tingsrätten till fängelse 

i ett år samt fem års utvisning för koppleri mot en 

24-årig kvinna från Rumänien. Mannen planerade 

och transporterade kvinnan till Sverige för att sedan 

utnyttja henne för prostitutionsändamål. Han hade 

också inhandlat en mobiltelefon, en GPS och en bil 

för att kunna transportera kvinnan till sexköpande 

män och tog emot och tillägnade sig ersättning för 

utförda sexuella tjänster. I ärendet dömdes samtidigt 

två män till dagsböter för köp av sexuell tjänst. 

Hovrätten fastställde tingsrättens dom förutom i den 

del som avsåg yrkande på förverkande av vinning av 

brott. 

Förundersökning: Ärende Liang 

I detta ärende dömdes en 28-årig svensk man av 

tingsrätten till villkorlig dom och samhällstjänst i 

100 timmar för koppleri och köp av sexuell tjänst. 

Mannen som hade främjat att två svenska kvinnor i 

åldrarna 22 och 24 år utnyttjats för tillfälliga sexuella 

förbindelser mot ersättning, skapade och administrerade 

också annonser på internet där han bjöd ut 

kvinnorna till försäljning för sexuella ändamål. Han 

försåg dem dessutom med mobiltelefoner för kontakt 

med sexköpande män samt bokade och checkade in 

kvinnorna på olika hotellrum i Stockholmsområdet. 

Människohandel för andra ändamål 

Sedan den 1 oktober 2010 är gränspolisavdelningen 

i Stockholms län ansvarig för att utreda människohandelsbrott 

för andra ändamål än sexuella. Gränspolisavdelningen 

erhåller regelbundet information


48 

om att människor från EU- eller andra länder förts 

till Sverige för att utnyttjas för tvångsarbete, tiggeri 

och stöld under organiserade former. 

Under 2012 utredde Gränspolisen åtta ärenden 

som rubricerades som människohandel för andra 

ändamål än sexuella. Inget av ärendena har hittills 

lett till åtal: 

Ärende 1: I ärendet misstänktes en 46-årig man från 

Somalia, boende i Stockholm, för människohandel 

och människosmuggling efter att ha fört en ensamkommande 

15-årig pojke från Somalia till Sverige. 

Obekräftade uppgifter fanns om att pojken tvingats 

att städa på daghem och skolor för att återbetala en 

skuld till den misstänkte mannen som han också 

bodde hos. Förundersökningen lades ner eftersom 

brott inte kunde styrkas. 

Ärende 2: Förundersökningen rörde en 17-årig rumänsk 

rullstolsburen pojke som greps för stöld tillsammans 

med tre landsmän i 20-årsåldern. Misstankarna om 

människohandel grundades på uppgifter om att den 

17-åriga pojken tvingades att stjäla och arbeta för 

andras räkning. Det visade sig senare att han inte var i 

behov av att använda rullstol. Ärendet överlämnades 

till socialtjänsten som ombesörjde att pojken kunde 

återvända till hemlandet. Förundersökningen om människohandel 

lades ner då brott inte kunde styrkas. 

Ärende 3: Förundersökningen rörde misstänkt människohandel 

av individer som utnyttjades för tvångsarbete 

på ett städföretag i Norsborg. Efter spaning 

och husrannsakan lades förundersökningen gällande 

människohandel ner då brott inte kunde styrkas. 

Istället gjordes en anmälan om brott mot utlänningslagen 

eftersom personerna hade arbetat utan 

arbetstillstånd samtidigt som arbetsgivaren anställt 

dem utan arbetstillstånd. I ärendet identifierades 

en man från Montenegro som hade uppehålls- och 

arbetstillstånd i Sverige samt en kvinna från Serbien 

som saknade tillstånd. Eftersom kvinnan återvände 

till hemlandet lades förundersökningen ner. Förundersökningen 

gällande mannen, tillika arbetsgivare 

åt kvinnan, är pågående. 

Ärende 4: Förundersökningen rörde ett fall av misstänkt 

människohandel för tvångsarbete där en 

16-årig rumänsk pojke arbetade som plattsättare i 

Stockholm. Pojken uppgav i förhör att han var i Sverige 

frivilligt med sin äldre syster som hade fullmakt 

att ansvara för honom. Socialtjänsten i Stockholm 

ombesörjde syskonens hemresa till Rumänien innan 

polisförhör kunde genomföras, vilket ledde till att 

förundersökningen lades ner eftersom brott inte 

kunde styrkas. 

Ärende 5: Förundersökning om misstänkt människohandel 

inleddes eftersom en 16-årig rumänsk flicka 

gripits för snatteri i Stockholm. Misstankar fanns om 

att flickan förts till Sverige för att tvingas begå stölder 

för andra personers räkning. 

Vid förhör uppgav flickan att hon var i Sverige 

frivilligt för att arbeta och tjäna pengar som skickades 

hem till Rumänien. Flickan uppgav att en moster 

hade fullmakt att ta hand om henne. Varken mostern 

eller fullmakten kunde återfinnas. Socialtjänsten 

ombesörjde flickans hemresa till Rumänien. Förundersökningen 

lades ner eftersom flickan inte ville 

samarbeta med myndigheterna och då det inte gick 

att identifiera en gärningsperson. 

Ärende 6: Förundersökningen rörde misstänkt människohandel 

för tvångsarbete på en Mc Donalds 

restaurang i Rissne. Uppgifter fanns som gjorde gällande 

att vissa anställda fick betala stora summor för 

arbetstillstånd som andra anställda inom företaget 

förmedlade. Ärendet överlämnades till Rikskriminalpolisens 

korruptionsenhet och förundersökningen 

är pågående. 

Ärende 7: Förundersökning inleddes om misstänkt 

människohandel för tvångsarbete efter att en 16-årig

Bilagor 

49 

flicka från Uganda anmälde till polisen att hon varit 

inlåst i en lägenhet i Stockholm under två års tid, och 

tvingats arbeta som hembiträde hos en familj utan 

ersättning. Flickan kunde inte uppge var hon varit 

inlåst/frihetsberövad eller ge någon detaljerad information 

om ”arbetsgivaren” förutom att det var en 

kvinna, ca 30-40 år gammal, från Uganda. Flickan 

placerades i ett familjehem och flera förhör hölls med 

henne men förundersökningen lades ner då spaningsuppslag 

saknades. Enligt uppgift till polisen ville hon 

återvända till Uganda. 

Ärende 8: I samband med en utresa från Skavsta 

flygplats kontrollerades en 49-årig serbisk man. Han 

uppgav att han hade vistats i Sollentuna under flera 

månaders tid och arbetat som snickare. Mannen 

berättade att han hade levt under svåra förhållanden 

i Sverige och erhållit en bråkdel av den lön som 

han utlovats. Mannens arbetsgivare hade konfiskerat 

hans pass och biljetter och lämnade tillbaka 

dokumenten först när byggnadsarbetet var slutfört. 

Arbetsgivaren hade hotat mannen när han förklarade 

att han tänkte polisanmäla arbetsgivaren om han 

inte fick tillbaka sina dokument. En förundersökning 

om människohandel för tvångsarbete inleddes och är 

pågående. 

Gotlands län 

Under 2012 inleddes en förundersökning om köp 

av sexuell tjänst och en förundersökning om köp av 

sexuell handling av barn. Ingen av dessa kunde härledas 

till människohandel för sexuella ändamål eller 

relaterade brott. 

Samverkansområde Väst 

(Västra Götalands län, Hallands län) 

Västra Götalands län 

Polismyndigheten i Västra Götaland har sedan 2003 

en särskild spaningsgrupp, Människohandelsgruppen, 

som administreras under länskriminalpolisen. 

Människohandelsgruppen ansvarar för arbetet mot 

människohandel för sexuella ändamål och koppleri 

och har även ett nära samarbete med ordningspolisen 

i Göteborgs city samt med gränspolisen i Västra 

Götaland. Gruppen är en av sex spaningsgrupper 

som sorterar under en s.k. GOB-rotel (Grov Organiserad 

Brottslighet) och står i förbindelse med en 

aktionsgruppsledare som har möjlighet att avdela 

andra spaningsgrupper för att biträda Människohandelsgruppen 

i ett människohandelsärende. 

I Västra Götaland finns sedan 2005 en plan för 

skydd och omhändertagandet av brottsoffer som 

utsatts för människohandel för sexuella ändamål. 

Planen innehåller olika åtgärder som rör själva 

omhändertagandet av människohandelsoffer i 

Sverige, och ett åtagande från berörda myndigheter 

att så långt möjligt förbereda brottsoffrens säkra 

återvändande och att ta kontakt med berörda myndigheter 

och organisationer i offrets hemland för att 

underlätta offrets återintegrering. 

Situationen i Västra Götalands län under 2012 

Människohandel för sexuella ändamål 

Polisområde Stor-Göteborg bedrev även under 2012 

operativ verksamhet i Rosenlundsområdet med 

fokus på att motverka människohandel för sexuella 

ändamål och förhindra köp av sexuella tjänster. I 

hela Västra Götaland upprättades 169 anmälningar 

om köp av sexuell tjänst under 2012. Av dessa kunde 

142 knytas till gränsöverskridande fall av koppleri/ 

människohandel för sexuella ändamål. 

Annonseringen av flickor och kvinnor till försäljning 

för prostitutionsändamål på internet ökade 

under 2012. Annonserna rörde oftast kvinnor från 

Västafrika och Sydamerika, företrädelsevis Brasilien. 

Under 2012 inleddes två förundersökningar 

rörande människohandel för sexuella ändamål, varav 

en rörde offer under 18 år: 

Ärende 1: Förundersökningen rörde misstankar om 

att en 70-årig svensk man köpt en 16-årig thailändsk


50 

pojke i syfte att transportera honom till Sverige för 

att utnyttja honom för sexuella ändamål. 

Ärende 2: Förundersökningen rörde misstankar om 

att en 34-årig svensk man rekryterat och transporterat 

en 29-årig kvinna från Kamerun till Sverige i syfte 

att utnyttja henne för sexuella ändamål. 

Dessutom inleddes två förundersökningar rörande 

koppleri/grovt koppleri som i vissa fall kunde härledas 

till människohandel för sexuella ändamål: 

Ärende 1: I augusti 2012 dömdes en 24-årig man från 

Rumänien av Göteborgs tingsrätt till fängelse i fyra 

månader samt fem års utvisning för koppleri mot två 

22-åriga kvinnor från Rumänien. 90 Kvinnorna hade 

endast grundskoleutbildning och saknade arbete i 

hemlandet. Hovrätten skärpte mannens straff till 10 

månaders fängelse för koppleri. 91 Kvinnorna kunde 

återvända till hemlandet med hjälp av socialtjänsten 

och en rumänsk frivilligorganisation. 

Ärende 2: Förundersökningen rörde misstankar mot 

tre bulgariska män i tjugoårsåldern samt en 27-årig 

bulgarisk kvinna för att de rekryterat och transporterat 

fem bulgariska kvinnor, 18-30 år gamla, till Sverige 

i syfte att utnyttja dem för prostitutionsändamål. 

Gärningspersonerna misstänktes också ha publicerat 

annonser på internet för försäljning av kvinnorna 

för sexuella ändamål samt förmedlat dem till sexköpande 

män. Misstankar fanns dessutom om att fler 

gärningspersoner var inblandade, eventuellt genom 

ett familjenätverk i Bulgarien. En tillgångsutredare 

deltog i förundersökningen för att spåra eventuell 

vinning av brott. Obekräftade uppgifter fanns om 

att kvinnorna hade erhållit hälften av inkomsterna 

som gärningspersonerna tjänat på försäljningen av 

dem. Tre av kvinnorna erhöll 30-dagars uppehållstillstånd 

från Migrationsverket för att ge dem möjlig- 

90 Göteborgs tingsrätt 2012-08-15, Mål nr 834-12. 

91 Hovrätten för västra Sverige 2012-09-14, Mål nr B 3937-12. 

het att återhämta sig och för att kunna ta ställning 

till om de ville samarbeta med de brottsutredande 

myndigheterna. I juni 2013 dömdes två av männen av 

Göteborgs tingsrätt till fängelse i 1 år och 8 månader 

vardera för koppleri och narkotikabrott. 92 

I två av dessa förundersökningar förekom även 

misstankar om annan brottslighet såsom narkotikabrott 

och egendomsbrott. I tre av ärendena fanns det 

dessutom bevis att gärningspersonerna hade gjort 

penningtransaktioner genom Western Union. 

De förundersökningar som inleddes under 2012 

avseende koppleri/grovt koppleri och människohandel 

för sexuella ändamål avsåg åtta gärningspersoner: 

en man som var hemmahörande i Sverige och 

övriga i Rumänien och Bulgarien. 

En förundersökning om människohandel för 

sexuella ändamål som inleddes 2011 och som fortfarande 

pågick under 2012 involverade ytterligare sex 

gärningspersoner med hemvist utanför Sverige. 

Förundersökningar som lett till fällande dom om 

människohandel under 2011- 2012 redovisas nedan: 

Förundersökning: Ärende Madonna 

Under våren 2011 inleddes en förundersökning mot 

ett rumänskt människohandelsnätverk i Göteborg. 

I ärendet identifierades femton rumänska kvinnor, i 

åldrarna 18-42 år som offer för människohandel för 

sexuella ändamål. Ytterligare ett femtontal kvinnor 

kunde kopplas till nätverket som offer men kunde 

inte identifieras. Kvinnorna levde under svåra förhållanden 

i hemlandet och saknade både utbildning och 

arbete. Gärningspersonerna transporterade kvinnorna 

till Sverige med buss, ordnade boende och 

utnyttjade kvinnorna i gatuprostitution. 

Kvinnorna utnyttjades dagligen av ett stort antal 

sexköpande män under förhållanden som även 

involverade misshandel och våldtäkter begångna av 

både sexköpare och huvudmän. Gärningsmännen 

övervakade kvinnorna och höll dem inlåsta förutom 

92 Göteborgs tingsrätt 2013-06-27, Mål nr 1306-13.

Bilagor 

51 

när de transporterades till de sexköpande männen. 

En av gärningsmännen var sedan tidigare dömd för 

misshandel till fyra års fängelse i Rumänien. Gärningspersonerna 

ombesörjde att delar av förtjänsten 

skickades till hemlandet. 

I maj 2012 dömdes två av gärningsmännen från 

Rumänien av Göteborgs tingsrätt till fängelse i sex år 

vardera för människohandel och grovt koppleri. Samtidigt 

dömdes ytterligare tre män från Rumänien till 

fängelse i fyra år och sex månader för grovt koppleri 

medan en fjärde rumänsk man dömdes till fängelse i 

tre år för grovt koppleri 93 . Till följd av en förhöjd hotbild 

mot två av brottsoffren genomfördes en hot- och 

riskbedömning i samband med rättegången. Samtliga 

sex brottsoffer erhöll tidsbegränsade uppehållstillstånd 

i Sverige under tiden för förundersökning och 

huvudförhandling. Domarna överklagades. 

Hovrätten ogillade delar av åtalet och sänkte 

straffen för samtliga sex tilltalade. 94 Påföljderna för 

de två huvudmännen sänktes till fängelse i fem år 

för människohandel för sexuella ändamål och grovt 

koppleri samt utvisning i femton år. Påföljderna för 

de övriga fyra gärningspersonerna sänktes till mellan 

6 och 9 månader för grovt koppleri samt utvisning i 

tio år. Fyra offer tilldömdes ett skadestånd om 60 000 

kronor vardera. En av kvinnorna fick sedermera ett 

permanent uppehållstillstånd beviljat av Migrationsverket 

och lever i Sverige under skyddat identitet. 

Övriga kvinnor valde att återvända till Rumänien 

med hjälp av socialtjänsten och en rumänsk frivilligorganisation. 

Människohandel för andra ändamål 

Ärende 1: Ärendet rörde misstankar om att en 50-årig 

svensk man rekryterade personer från Indien till 

Sverige för att arbeta under slavliknande förhållanden 

i mannens restaurang. Uppgifter gjorde gällande 

att offren tvingades betala 200 000 kronor för att få 

komma till Sverige och arbeta, och att de därmed 

hamnade i ett skuldförhållande till mannen. 

Ärende 2: I februari 2012 åtalades en man från Polen 

för bl.a. människohandel för andra ändamål och 

stöld tillsammans med två kvinnor från Polen som 

åtalades för bl.a. medhjälp till människohandel och 

stöld. Mannen hade ensam eller eventuellt tillsammans 

med släktingar genom vilseledande och våld, 

och eller hot om våld, rekryterat, låtit föra hit, inhyst 

och övervakat personer från Polen i sin bostad i Sverige. 

Vid ett stort antal tillfällen hade mannen också 

med våld och hot om våld utnyttjat deras utsatta 

belägenhet i landet, övertygat och förmått dem att 

stjäla i butiker i Göteborg och andra platser på hans 

uppdrag och för hans vinning. Kvinnorna misstänktes 

ha tagit emot och inhyst offren, hjälpt till med att 

bevaka dem och medverkat i en del av stölderna samt 

gett instruktioner till offren vid några stöldtillfällen. 

Den ena kvinnan dömdes av tingsrätten till 

skyddstillsyn för stöld samt för försök och medhjälp 

till stöld. Mannen dömdes till fängelse i åtta månader 

för stöld och för anstiftan av, medhjälp till och försök 

till stöld. Åtalet om människohandel mot dessa två 

personer ogillades. Den andra kvinnan friades helt. 95 

Mannen överklagade till Hovrätten som ändrade 

domen och ogillade åtalet dels för anstiftan till stöld 

och medhjälp till stöld, dels för försök till stöld samt 

bestämde fängelsestraffet till två månader. 96 

Hallands län 

Under 2012 utredde Polismyndigheten i Halland inte 

några fall av människohandel för sexuella eller andra 

ändamål eller därtill relaterad brottslighet såsom 

köp av sexuell tjänst eller koppleri. Under våren 2013 

planeras en utbildningsinsats för ca 100 polisanställda 

på länskriminalpolisen i syfte att öka kunskaperna 

om hur denna brottslighet kan förebyggas och 

bekämpas. 

93 Göteborgs tingsrätt 2012-05-14, Mål nr 8184-11. 

94 Hovrätten för Västra Sverige 2012-09-21, Mål nr B 2827-12. 

95 Göteborgs tingsrätt 2012-03-16, Mål nr B 16821–11. 

96 Hovrätten för Västra Sverige 2012-12-14, Mål nr B 2408-12.


52 

Samverkansområde Nord 

(Västerbottens län, Norrbottens län, Västernorrlands 

län, Jämtlands län) 

Västerbottens län 

Under 2012 inleddes inga förundersökningar om 

koppleri som kunde härledas till människohandel, 

om köp av sexuell tjänst eller om människohandel för 

sexuella ändamål. 

Däremot inleddes en förundersökning om människohandel 

för andra ändamål än sexuella. Ärendet 

rörde en företagare som hade rekryterat arbetskraft 

från Kamerun, ett 40-tal män i åldrarna 23-43 år, för 

att plantera skog under sommaren och hösten 2012. 

Männen uppgav för polisen att företagaren lurat dem 

på den utlovade ersättningen för utfört arbete och 

att de därför fick problem, bl.a. med att resa tillbaka 

till sitt hemland. Eftersom det inte gick att styrka att 

personerna utsatts för människohandel fokuserade 

förundersökningen istället på annan brottslighet 

såsom olaga hot, bedrägeri och misstankar om skattebrott. 

Förundersökningen pågick fortfarande vid 

årsslutet 2012. 

I ett annat ärende, där misstankar inledningsvis 

fanns om människohandel för andra ändamål, dömdes 

två personer från Pakistan till samhällstjänst för 

ocker gentemot tre landsmän. 97 Gärningspersonerna 

hade genom uttalade och underförstådda hot om 

att offren skulle tvingas resa tillbaka till hemlandet, 

förmått dem att arbeta väsentligt mer än heltid. Gärningspersonerna 

tvingade också offren att återbetala 

merparten av den utbetalade lönen. Offren utnyttjades 

dessutom under en längre tid och de uteblivna 

lönerna rörde betydande belopp för dem. 

Norrbottens län 

Polismyndigheten i Norrbotten erhöll mycket begränsad 

information om människohandel under 2012 

och den rörde sig mestadels om anonyma telefontips. 

Flera anonyma uppgiftslämnare informerade också 

om att sexköpande män utnyttjade unga asylsökande 

afrikanska kvinnor på Migrationsverkets förläggningar 

i Gällivare och Kalix. De sexköpande männen 

antogs också utnyttja kvinnorna i hus och lägenheter 

som tillhandahölls av Migrationsverket för asylboende. 

Informationen undersöktes men kunde inte 

bekräftats. 

Under 2012 upprättades också sju anmälningar 

om människohandel för sexuella och andra ändamål 

varav några av de sistnämnda var relaterade till 

bärplockning. Ingen av dessa anmälningar ledde till 

fällande dom. 

Västernorrlands län 

Under 2012 inleddes två förundersökningar rörande 

människohandel för sexuella ändamål och köp av 

sexuell tjänst. I det första fallet misstänktes två män 

i åldrarna 56 och 60 år för att ha utnyttjat en 23-årig 

ursprungssvensk kvinna för sexuella ändamål i männens 

bostäder och i hotellrum. Båda ärendena lades 

ner eftersom kvinnan inte ville medverka i utredningen. 

Under 2012 inleddes också en förundersökning om 

koppleri där det fanns misstankar om att en 48-årig 

svensk man utnyttjat sin 24-åriga mentalt funktionshindrade 

flickvän för tillfälliga sexuella förbindelser 

mot ersättning. Information gjorde gällande att 

kvinnan annonserades ut för försäljning av sexuella 

tjänster på internet. Förundersökningen lades ner 

med motiveringen att brott inte kunde styrkas. 

Dessutom inleddes en förundersökning om köp 

av sexuell handling av barn. Både målsäganden och 

den misstänkte gärningspersonen var minderåriga 

pojkar, hade svenskt ursprung och förnekade att 

något otillbörligt hade ägt rum. I ärendet fanns misstankar 

om att alkohol och snus gavs som vederlag för 

oralsex. Förundersökningen lades ner då brott inte 

gick att styrka. 

97 Skellefteå tingsrätt 2012-04-19, Mål nr 179-12.

Bilagor 

53 

Jämtlands län 

Under 2012 inkom inte någon information till Polismyndigheten 

i Jämtland om människohandel för 

sexuella eller andra ändamål. Inom myndighetens 

geografiska område finns dock två s.k. strippklubbar 

som under 2012 huvudsakligen besöktes av norska 

män samt av den lokala manliga befolkningen. Under 

skidturistsäsongen i Åre ökade antalet besökare. De 

kvinnor som uppträdde på klubbarna kom i första 

hand från de baltiska länderna men kvinnor med 

andra nationaliteter förekom också. 

Samverkansområde Syd 

(Skåne län, Kalmar län, Kronobergs län, Blekinge län) 

Skåne län 

Inom polismyndigheten i Skåne utreds ärenden som 

rör människohandel för sexuella och andra ändamål 

vid Länskriminalavdelningen medan de olika polisområdena 

själva utreder ärenden som rör koppleri 

och köp av sexuell tjänst. 

Vid Gränspolisenheten, som tillhör Länskriminalavdelningen, 

tillsattes under 2011 en brottsspaningsgrupp 

med särskild inriktning mot människohandel 

och människosmuggling. Samma år utökade också 

Länskriminalavdelningen sin spaningsledarresurs för 

att öka möjligheten att arbeta mot människohandel. 

Situationen i Skåne län under 2012 

Under 2012 förekom fem förundersökningar rörande 

koppleri som kunde härledas till människohandel för 

sexuella ändamål, fem förundersökningar om människohandel 

för sexuella ändamål, fyra förundersökningar 

om andra former av människohandel än 

sexuella och 21 förundersökningar om köp av sexuell 

tjänst, varav åtta som kunde härledas till människohandel 

för sexuella ändamål/ koppleri. Dessutom 

rapporterades fyra förundersökningar om köp av 

sexuell handling av barn. Inga av dessa ärenden 

kunde dock härledas till människohandel för sexuella 

ändamål. Det gjordes också fyra förundersökningar 

om andra former av människohandel än sexuella. 

Förundersökningar under 2012 om koppleri som kunde 

härledas till människohandel för sexuella ändamål 

Ärende 1: Förundersökningen rörde grovt koppleri 

där tre män, en 44-årig svensk medborgare från 

Makedonien, en 44-årig svensk medborgare från 

Kosovo samt en 36-årig svensk medborgare från 

forna Jugoslavien, misstänktes för att gemensamt 

och i samråd med varandra ha främjat att ett flertal 

kvinnor tvingades ha tillfälliga sexuella förbindelser 

mot ersättning. De utsatta kvinnorna var en 20-årig 

svensk medborgare från Bosnien-Hercegovina, en 

18-årig svensk medborgare född i Sverige av föräldrar 

födda i Serbien-Montenegro samt en 30-årig kvinna 

från Serbien – Montenegro. 98 

Ärende 2: Förundersökningen rörde ett ärende om 

koppleri där en 56-årig irakisk kvinna misstänktes 

bedriva koppleriverksamhet i sin lägenhet. Ärendet 

lades ner till följd av bristande spaningsresultat. 99 

Ärende 3: Förundersökningen rörde grovt koppleri 

samt medhjälp till grovt koppleri. Huvudmannen, en 

21-årig svensk medborgare från Rumänien, misstänktes 

utnyttja fyra kvinnor för prostitutionsändamål. 

Brottet ansågs vara grovt då koppleriverksamheten 

bedrevs på ett affärsmässigt sätt under en ej 

obetydlig tid samt att de fyra kvinnorna befunnit sig 

i en utsatt situation. Kvinnorna, i åldrarna 19-23 år, 

var samtliga rumänska medborgare. Utöver huvudmannen 

misstänktes två män, en 19-årig svensk 

medborgare från Rumänien och en 24-årig rumänsk 

medborgare, för medhjälp till grovt koppleri genom 

att tillsammans med huvudmannen främja att minst 

två av kvinnorna haft tillfälliga sexuella förbindelser 

mot ersättning. Även delen som rörde medhjälp till 

brott ansågs grov då även den bedrivits på ett affärsmässigt 

sätt, under en ej obetydlig tid, samt att de två 

kvinnorna befunnit sig i en utsatt situation. 100 

98 1200-K86268-12 

99 1200-K92203-12 

100 1200-K155783-12


54 

Den 21-årige huvudmannen dömdes av tingsrätten 

till fängelse i två år för koppleri, grov stöld, snatteri 

samt förseelse mot trafikförordningen. 101 I samma 

ärende utfärdades ett strafföreläggande för en man 

för köp av sexuell tjänst. 

Ärende 4: Förundersökningen rörde koppleri där en 

54-årig jugoslavisk man, med våld samt hot om våld, 

tvingat sin 29-åriga bulgariska hustru att vid ett flertal 

tillfällen ha sexuella förbindelser med andra män. 

Det var inte klart om någon ekonomisk ersättning för 

de sexuella tjänsterna faktiskt förekommit. 102 

Ärende 5: Förundersökningen rörde koppleri, våldtäkt 

samt grovt sexuellt tvång. Gärningsmannen, 

en 30-årig dansk medborgare folkbokförd i Sverige, 

misstänktes ha utsatt sin 25-åriga danska hustru, 

även hon folkbokförd i Sverige, för koppleri genom 

att mot betalning försett andra män med sexuella 

förbindelser med hustrun, och för våldtäkt då han 

med våld tvingat kvinnan till sexuellt umgänge samt 

grovt sexuellt tvång då han med hot tvingat henne att 

”ha sex” med andra män mot sin vilja. 103 

Förundersökningar om människohandel för sexuella 

ändamål 

Ärende 1: Förundersökningen gällde människohandel 

för sexuella ändamål med barn under 18 år där 

gärningsmannen misstänktes ha fört bort en 16-årig 

vietnamesisk flicka mot hennes vilja i Vietnam, för 

att sedan transportera henne till Sverige i syfte att 

utnyttja henne för sexuella ändamål. Förundersökningen 

lades ner i augusti 2012 av åklagare eftersom 

det i utredningsmaterialet inte fanns bevis för vem 

eller vilka som begått gärningen. 104 

Ärende 2: Förundersökningen rörde människohandel 

för sexuella ändamål med barn under 18 år där en 

okänd gärningsman misstänktes ha lurat en släkting, 

en 15-årig rysk flicka, till Sverige med löfte om 

skolgång. I Sverige misstänktes gärningsmannen ha 

frihetsberövat henne och sålt henne för sexuella ändamål. 

Förundersökningen lades ner av Polismyndigheten 

i Skåne till följd av bristande spaningsresultat. 105 


för sexuella ändamål med person 18 år eller äldre. 

Gärningsmannen, en ca 38-årig dansk medborgare 

(ursprungligen från Sydafrika eller Uganda) misstänktes 

för att ha utnyttjat två sydafrikanska eller 

ugandiska kvinnors (28 respektive 35 år gamla) 

utsatta situation i deras hemland och erbjudit sig, 

att mot ekonomisk ersättning, transportera dem till 

Danmark i syfte att utnyttja dem sexuellt. Förundersökningen 

lades ner eftersom målsägandena inte 

längre önskade medverka i utredningen och att det i 

övrigt saknades bevisning i ärendet. 106 



en oidentifierad nigeriansk man, under falska förespeglingar 

om studier, lurat en 15-årig nigeriansk 

kvinnlig släkting (som han hade vårdnaden för) från 

hemlandet till Europa där hon utnyttjats sexuellt. 

Förundersökningen lades ner av åklagare då brottet 

begåtts utanför Sveriges gränser och bevisning i 

övrigt saknades i ärendet. 107 

101 Malmö tingsrätt 2012-12-21, Mål nr B 9735-12 

102 1200-K192481-12 

103 1200-K204661-12 

104 1200-K201857-11/B807-12 

105 1200-K18670-12 

106 1200-K35929-12 

107 1200-K100537-12/B6734-12

Bilagor 

55 



en 59-årig svensk man erbjudit en thailändsk kvinna 

ekonomisk ersättning för att ta med hennes 16-åriga 

thailändska son till Sverige i syfte att exploatera 

honom sexuellt. Förundersökningen lades ner av 

åklagare då det inte längre fanns anledning att fullfölja 

förundersökningen. 108 


för sexuella ändamål med barn under 18 år där en 

okänd kvinna, med möjligt ursprung i Sierra Leone, 

men boende i Sverige, under falska förespeglingar om 

arbete i en butik, lurat en 17-årig kvinna från Sierra 

Leone till Sverige där hon med hot om våld och våld 

tvingats utföra sexuella tjänster mot betalning. Den 

ekonomiska ersättning som erhölls omhändertogs 

av den misstänkta gärningspersonen. Förundersökningen 

lades ner av åklagare trots att målsägandes 

uppgifter framstod som trovärdiga, eftersom hon inte 

kunnat lämna uppgifter om var hon befunnit sig, den 

misstänktas identitet eller var den misstänkta befann 

sig. Alla försök att efterforska dessa uppgifter var 

resultatlösa och möjligheterna till ytterligare efterforskningar 

uttömda. 109 

Förundersökningar om människohandel för andra 

ändamål än sexuella 


för andra ändamål där en 31-årig ungersk man, 

folkbokförd i Sverige, under falska förespeglingar 

gällande betald resa, anställningskontrakt samt 

ordnat boende lurade två ungerska män, en 34-åring 

och en 26-åring, från Ungern till Sverige. I Sverige 

förvägrades offren legitima anställningskontrakt och 

återbetalning av resekostnader vilket resulterade i att 

de vägrade utföra det angivna arbetet. Gärningsman- 

108 1200-K132067-12 

109 1200-K134895-12/B8379-12 

nen frihetsberövade männen genom att låsa in dem 

i en arbetsbod. Offren lyckades fly och tog kontakt 

med polisen och anmälde dessutom brottet i hemlandet 

där utredning också genomfördes. Förundersökningen 

leddes av internationella åklagarkammaren i 

Malmö. 110 

Ärende 2: Förundersökningen gällde en 39-årig 

turkisk kvinna som utsatts för människohandel 

för andra ändamål av sin 57-åriga make, svensk 

medborgare med turkiskt ursprung, samt av dennes 

före detta hustru, en 49-årig svensk medborgare 

med turkiskt ursprung. Det 39-åriga turkiska offret 

tvingades arbeta som personlig assistent till en av 

den 49-åriga kvinnans släktingar samt utsattes för 

våldtäkt av en oidentifierad man som var bekant till 

familjen. Förundersökningen leddes av internationella 

åklagarkammaren i Malmö. 111 


där en okänd man, troligtvis från Polen, som under 

falska förespeglingar om arbete i Sverige tvingat offret, 

en 43-årig hemlös polsk medborgare, att resa från 

Polen till Sverige för att begå butiksstölder. Förundersökningen 

lades ner av Polismyndigheten i Skåne 

då spaningsresultat saknades. 112 

Ärende 4: Förundersökningen gällde en 17-årig 

nigeriansk flicka som under falska förespeglingar 

gällande arbete som hårfrisör lurades till Norden av 

en oidentifierad nigeriansk kvinna. I Norden försökte 

den nigerianska gärningskvinnan tvinga 17-åringen 

till prostitution, men flickan lyckades fly. Förundersökningen 

leddes av internationella åklagarkammaren 

i Malmö. 113 

110 1200-K40204-12 

111 1200-K152978-12 

112 1200-K167554-12 

113 1200-K196231-12


56 

Domar: 

Ärende 1: Margot 

I december 2011 dömdes två män, 24 respektive 30 

år, från Rumänien av tingsrätten i Helsingborg till 

fängelse. Den ene till fängelse i två år och sex månader 

för människohandel för sexuella ändamål och 

den andre till två år för medhjälp till människohandel 

för sexuella ändamål 114 . I samma ärende dömdes en 

21-årig man från Kristianstad till dagsböter för köp 

av sexuell tjänst. Tingsrätten ansåg det klarlagt att 

de två huvudmännen hade rekryterat och vilselett två 

unga kvinnor från Rumänien för att resa till Sverige 

för att här utnyttjas för sexuella ändamål. I Sverige 

transporterade gärningspersonerna kvinnorna, som 

inte fick någon ersättning, direkt till sexköpande män 

efter annonsering på internet. 

Domen överklagades. Hovrätten ansåg i sin dom i 

mars 2012 däremot inte att det uppstått något maktförhållande 

mellan gärningsmännen och offren, och 

dömde istället den ene mannen till fängelse i två år 

för grovt koppleri och den andre mannen till fängelse 

i tio månader för koppleri 115 . 

Ärende 2: Beata 

Förundersökningen rörde fyra män som utnyttjade 

en 23-årig rumänsk kvinnas utsatta belägenhet. 

Kvinnan fördes till Sverige från Rumänien för att 

utnyttjas för prostitutionsändamål. Gärningspersonerna 

omhändertog större delen av betalningen från 

de sexköpande männen. Männen hade dessutom 

ett stort inflytande över kvinnans handlingar och 

hennes möjligheter att påverka sin situation eftersom 

hon aldrig varit i Sverige tidigare, inte kunde språket 

och inte hade tillgång till pengar. I tingsrätten 

dömdes en 28-årig man från före detta Jugoslavien 

samt en 29-årig serbisk man till fängelse i fyra år för 

människohandel. En 29-årig svensk man dömdes 

till fängelse i två år för människohandel för sexuella 

ändamål, narkotikabrott samt brott mot knivlagen. 

En 32-årig serbisk man dömdes till fängelse i två år 

för människohandel för sexuella ändamål. En 52-årig 

makedonsk man dömdes till fängelse i sex månader 

för koppleri. En 34-årig man från Serbien dömdes till 

fängelse i åtta månader för koppleri. 116 

Ärendet överklagades till hovrätten som ändrade 

domen enligt följande: 117 

Den 28-åriga mannen från före detta Jugoslavien 

och den 29-årig serbiska mannen som tidigare dömdes 

för människohandel för sexuella ändamål dömdes 

istället till tre års fängelse för grovt koppleri. Den 

29-åriga svenska medborgaren, ursprungligen från 

före detta Jugoslavien, dömdes till två års fängelse för 

grovt koppleri. Den 32-åriga serbiska mannen dömdes 

till fängelse i två år och sex månader för grovt 

koppleri. Den 52-årige makedonske mannen dömdes 

till fängelse i tre månader för koppleri. I övrigt fastställde 

hovrätten tingsrättens dom. 

Blekinge län 

Under 2012 inleddes inga förundersökningar om 

koppleri, människohandel, köp av sexuell tjänst eller 

köp av sexuell handling av barn i Blekinge län. 

Kalmar län 

Under 2012 hade Polismyndigheten i Kalmar inga 

operativa ärenden rörande människohandel för sexuella 

eller andra ändamål, koppleri eller köp av sexuell 

tjänst. Däremot utreddes fem fall av köp av sexuell 

handling av barn. I samtliga fall var barnen flickor 

och de misstänkta vuxna män bosatta i Sverige. Två 

av dessa ärenden lades ner av åklagare då brott inte 

kunde styrkas, två är pågående och i ett fall väcktes 

åtal under 2012. 

114 Helsingborgs tingsrätt 2011-12-28, Mål nr B 4188-11. 

115 Hovrätten över Skåne och Blekinge 2012-03-26, Mål nr B 

111-12. 

116 Lunds tingsrätt 2012-03-14, Mål nr B137/10. 

117 Hovrätten över Skåne och Blekinge 2012-07-04, Mål nr 

B897/12.

Bilagor 

57 

Kronobergs län 

Länsstyrelsen i Kronobergs län är sedan några år 

tillbaka ansvarig för en spetskompetensgrupp med 

syfte att identifiera och upptäcka förekomst av människohandel 

för sexuella och andra ändamål i länet. I 

gruppen ingår företrädare för Åklagarmyndigheten, 

Migrationsverket, Socialtjänsten och Polismyndigheterna 

i Kalmar och Kronoberg. 

Under 2012 inleddes en förundersökning vid Polismyndigheten 

i Kronoberg mot en svensk man som 

anmälts av sin f.d. sambo för koppleri, misshandel, 

olaga hot och ofredande m.m. Ytterligare en man 

dömdes för bl.a. ett tiotal köp av sexuella tjänster 

till fängelse i sex månader. Händelsen inträffade i 

Täby då mannen rekryterat en thailändsk 45-årig 

kvinna på Malmskillnadsgatan i Stockholm, som 

han utnyttjade genom att köpa en sexuell tjänst av 

henne på ett hotell. Mannen betalade för den sexuella 

tjänsten men stal sedan tillbaka pengarna och misshandlade 

kvinnan. 

Samverkansområde Mitt 

(Uppsala län, Gävleborgs län, Västmanlands län) 

Uppsala län 

Under 2012 inleddes sex förundersökningar rörande 

människohandel för andra ändamål än sexuella. Fem 

av dessa förundersökningar rörde människohandel 

för tvångsarbete kopplat till bärplockning. I dessa 

ärenden häktades en 43-årig man från Bulgarien 

under en kort period på sannolika skäl misstänkt för 

människohandel. I ärendena förekom sex namngivna 

brottsoffer i tjugoårsåldern och nio icke namngivna 

brottsoffer i fyrtioårsåldern från Bulgarien. Gärningspersonerna 

lurade offren till Sverige för att 

plocka bär där de varken fick boende, mat eller lön 

för utfört arbete. Förundersökningarna om människohandel 

lades ner då brott inte gick att bevisa. 

Den sjätte förundersökningen rörde människohandel 

för tvångsarbete och egenmäktigt förfarande 

kopplat till irländska asfaltsläggare. 118 I ärendet var 

en 40-årig man från Storbritannien misstänkt för att 

ha tvingat ett okänt antal brottsoffer från Polen att 

arbeta under tvång och utan betalning. 

Gävleborgs län 

Under hösten 2012 antogs en regional samverkansplan 

för arbetet mot prostitution och människohandel 

för sexuella ändamål i samverkan mellan 

Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Polismyndigheten i 

Gävleborg, Migrationsverket, Åklagarmyndigheten 

och Region Gävleborg, som representerades av socialtjänsten 

i tre olika kommuner. Utgångspunkten för 

arbetet är regeringens uppdrag till Länsstyrelserna 

att stärka samverkan för att motverka människohandel 

för sexuella ändamål och prostitution. En regional 

”spetskompetensgrupp” med representanter från 

Polismyndigheten i Gävleborgs län, Åklagarmyndigheten, 

socialtjänsten, Migrationsverket samt Länsstyrelsen 

i Gävleborgs län bildades med uppdrag 

att sprida kunskap och utveckla samverkan mellan 

fler berörda myndigheter och frivilligorganisationer 

såsom Landstinget, Försäkringskassan, Skatteverket, 

länets kvinnojourer, krismottagning för män, samt 

brottsofferjourer. 

Inflödet av information inom de aktuella brottsområdena 

till polismyndigheten var begränsat under 2012. 

Polismyndigheten undersökte dock tre tips avseende 

köp av sexuell tjänst. De fall av människohandel 

för andra ändamål relaterade till bärplockning som 

utreddes under 2012 var komplicerade och krävde 

stora resurser av polismyndigheten, särskilt under 

sommarmånaderna. 

118 För mer information om utnyttjande av personer genom 

asfalt- och stenläggningsarbete, se Rikspolisstyrelsens 

tionde lägesrapport Människohandel för sexuella och 

andra ändamål 2007-2008.


58 

Människohandel för tvångsarbete 

En återkommande problematik i Gävleborgs län är 

att personer från utlandet ibland rekryteras under 

falska förespeglingar till länet för att plocka blåbär 

och lingon. Vissa bärplockare hyrs in av bemanningsföretag 

och andra är ”fria plockare”, dvs. de är 

inte anställda utan säljer bär direkt till lokala bäruppköpare. 

Antalet bärplockare varierar år från år och har 

ökat stadigt de senaste åren, men det antas röra sig 

om cirka 300-400 personer enbart i Gävleborgs län 

varje säsong. Ofta infrias inte rekryterarnas löften 

om ersättning, mat och husrum. I vissa fall rekryteras 

dessutom bärplockarna till Sverige för tidigt under 

säsongen innan bären har mognat, vilket innebär att 

de tvingas söka andra sätt att försörja sig på exempelvis 

genom att samla pantflaskor eller leta mat i 

containrar utanför matbutiker. 

Under 2012 rörde alla ärenden bulgariska medborgare 

som rekryterades i hemlandet av landsmän för 

att plocka bär. De som rekryterats befann sig ofta i 

ett utsatt läge i hemlandet på grund av stor arbetslöshet 

och bristande utbildningsmöjligheter. 

En förundersökning ledde till att en bulgarisk 

man och en bulgarisk kvinna dömdes av tingsrätten 

i Hudiksvall i juni 2012 till fängelse i tio månader 

vardera för människohandel för tvångsarbete 

relaterat till bärplockning. Paret dömdes dessutom 

till tio års utvisning 119 . Brottsoffren var tolv män 

och kvinnor från Bulgarien. I ärendet samarbetade 

Polismyndigheten i Gävleborgs län med Rikskriminalpolisen, 

bulgarisk polismyndighet, internationella 

åklagarkammaren i Stockholm och med den norske 

sambandsmannen i huvudstaden Sofia. 

Västmanlands län 

Länsstyrelsen i Västmanland är huvudman för länets 

samverkansgrupp mot människohandel. Gruppen 

119 Hudiksvalls tingsrätt 2012-06-15, Mål nr 2220-11. 

består av representanter från socialtjänsten, Polismyndigheten, 

Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, 

Svenska kyrkan, kvinnojourerna, Brottsoffer 

jouren samt länets skolor. 

Under 2012 inleddes två förundersökningar om 

koppleri som dock inte kunde härledas till människohandel 

för sexuella ändamål. Två av förundersökningarna 

lades ner och en är fortfarande pågående. 

Inga förundersökningar om människohandel för 

sexuella eller andra ändamål inleddes under 2012. Tre 

förundersökningar om köp av sexuell handling av 

barn samt tre förundersökningar om köp av sexuell 

tjänst inleddes under 2012. Under våren 2013 planerar 

Polismyndigheten i Västmanlands län att genomföra 

en riktad satsning mot köp av sexuella tjänster 

och därtill hörande brottslighet som människohandel 

och koppleri. Satsningen kommer att ske i samverkan 

med Åklagarmyndigheten och socialtjänsten i första 

hand. 

Samverkansområde Bergslagen 

(Dalarnas län, Värmlands län, Örebro län) 

Dalarnas län 

Polismyndigheten i Dalarnas län rapporterade inte 

några ärenden inom brottsområdet under 2012. 

Värmlands län 

Vid Polismyndigheten i Värmlands län bedrevs 

under 2012 ett aktivt spaningsarbete på internet för 

att finna annonser som rör försäljning av sexuella 

tjänster. Särskild spaning bedrevs för att utröna 

om brott såsom koppleri eller människohandel för 

sexuella ändamål låg bakom annonseringen. I de 

fall där polisen uppdagade internetannonser där det 

kan antas att den som säljs är minderårig kontaktade 

polisen barnet och dess föräldrar, och erbjöd dem 

hjälp genom olika stödorganisationer. Även män 

som rapporterades för brottet köp av sexuell tjänst 

erbjöds sådan hjälp. 

Under 2012 inleddes inte några förundersökningar

Bilagor 

59 

rörande människohandel för sexuella eller andra 

ändamål i Värmlands län. Däremot utreddes ett fall 

av koppleri som inte kunde relateras till människohandel 

för sexuella ändamål. Förundersökningen 

rörde en 26-årig svensk man som sålde en svensk 

18-årig kvinna för prostitutionsändamål via internet. 

Mannen dömdes av Värmlands tingsrätt till 

fyra månaders fängelse för koppleri samt till att utge 

skadestånd till kvinnan med 10 000 kronor. Domen 

överklagades. Hovrätten sänkte påföljden till villkorlig 

dom med samhällstjänst 45 timmar, och ogillade 

målsägandens ersättningsyrkande. Under året 

dömdes dessutom två män av Värmlands tingsrätt 

till dagsböter för köp av sexuell tjänst och ytterligare 

nio män fick motta strafföreläggande av åklagare för 

samma brott. 

Örebro län 

Med början under våren 2012 samarbetade Polismyndigheten 

i Örebro med Rikskriminalpolisen i en 

förundersökning om människohandel för tvångsäktenskap. 

Fallet rörde misstankar om att sex män 

från Serbien organiserade rekrytering, transport och 

inhysning av tre unga romska flickor, under 15 år, 

från Serbien i syfte att sälja offren till unga romska 

män för giftermål i Sverige. Verksamheten misstänktes 

ha pågått i flera år. 

Två av de sex huvudmisstänkta var frihetsberövade 

i Serbien sedan i slutet av februari 2012 som 

misstänkta för människohandel för tvångsäktenskap 

efter beslut av serbisk åklagare. Svensk polis och 

åklagare konstaterade att det fanns ett klart samband 

mellan de brott som serbiska och svenska myndigheter 

utredde. Svensk åklagare begärde därför rättshjälp 

i Serbien för att tillsammans kunna lagföra de 

misstänkta gärningspersonerna. 

Förundersökningen lades ner i april 2013 då 

Serbien inte kunnat bistå svenska myndigheter 

med rättshjälp eftersom de serbiska myndigheterna 

bedrev en egen förundersökning. Det gick därför 

inte att bevisa att de misstänkta gjort sig skyldiga till 

brott på det förundersökningsmaterial som förelåg, 

och det fanns därför inte anledning att fullfölja förundersökningen. 

Samverkansområde Öst 

(Östergötlands län, Jönköpings län, Södermanlands 

län) 

Östergötlands län 

Som ett led i den nationella satsningen mot mängdoch 

seriebrott under 2012 inledde Polismyndigheten i 

Östergötland ett förberedande arbete under 2011 för 

att ansvara för att samordna polisens insatser mot 

grupperingar av oseriösa asfalts- och stenläggare 

från Storbritannien och Irland, där det finns misstankar 

om människohandel. Polismyndigheten inledde 

också ett samarbete med Skatteverket, Tullverket, 

Åklagarmyndigheten, Larmtjänst och Migrationsverket 

med anledning av den särskilda satsningen. En 

metodhandbok uppdaterades och gjordes tillgänglig 

för alla polismyndigheter på polisens intranät, för 

att stimulera till ett enhetligt arbetssätt mot den här 

typen av brott. 120 

Under 2012 inledde Polismyndigheten inte några 

förundersökningar rörande människohandel för 

sexuella ändamål. En förundersökning om koppleri 

inleddes dock efter misstankar om att en 50-årig 

svensk man rekryterat en 33-årig nigeriansk kvinna 

i Köpenhamn för att utnyttja henne i prostitution 

i Sverige. Verksamhet avbröts dock innan kvinnan 

utnyttjats. Kvinnan reste på ett nigerianskt pass men 

antogs vara hemmahörande i Italien då hon hade ett 

giltigt uppehållstillstånd där. Förundersökningen 

lades ner då brott inte kunde styrkas. 

En förundersökning inleddes under 2012 om människohandel 

för andra ändamål med barn. Uppgifter 

inkom till polisen om att en äldre kvinna från okänt 

land tvingade en 10-årig flicka att sälja rosor på ett 

120 Metodhandbok/ Åtgärdsplan, Asfaltläggare 2012 

version 4.


60 

torg. När polis kom till torget hölls ett förhör med 

anmälaren men kvinnan och flickan kunde då inte 

lokaliseras. Förundersökningen lades ner då spaning 

inte gav några resultat. 

mannen deras pass och hotades dem när de krävde 

passen tillbaka. 

Jönköpings län 

Under 2012 inleddes inte några förundersökningar 

rörande människohandel för sexuella eller andra 

ändamål i Jönköpings län. Däremot inleddes två 

förundersökningar om koppleri. 

Det ena ärendet rörde en 42-årig svensk man som 

misstänktes för att främja en 23-årig svensk kvinnas 

utnyttjande i prostitution genom att rekrytera sexköpande 

män mot ersättning. Förundersökningen lades 

ner av åklagare eftersom kvinnan inte ville delta i 

utredningen. 

Den andra förundersökningen, som inleddes 

under 2012, är pågående och rör en klubb som erbjuder 

striptease. 

Södermanlands län 

Under 2012 inleddes en förundersökning om koppleri 

mot en 25-årig svensk man. Mannen lade ut annonser 

på internet och transporterade två utländska kvinnor 

till sexköpande män mot ersättning. I ärendet fanns 

även misstankar om andra brott såsom vapenbrott, 

häleri och olaga hot. 

Dessutom inleddes en förundersökning om människohandel 

för tvångsäktenskap med anledning av 

en anmälan från socialtjänsten. Misstankar fanns 

om att en flicka under 18 år köpts i sitt hemland för 

giftermål med en man i Sverige. Inga personuppgifter 

gick att styrka kring offret. Föräldrarna till flickans 

kommande make, 39 och 41 år respektive och av 

okänt ursprung, skulle enligt anmälan ha utgett en 

stor summa pengar för flickan. 

En förundersökning inleddes också rörande människohandel 

för tvångsarbete där en 55-årig man, 

med okänd identitet, från Serbien misstänktes ha 

lurat landsmän till Sverige för att utnyttjas genom 

byggnadsarbete. Då männen anlände till Sverige tog

Bilagor 

61 

Bilaga 2 – Lagstiftning på området 

Människohandel 

Den 18 mars 2010 överlämnade regeringen en proposition 

till riksdagen om ett förstärkt straffrättsligt 

skydd mot människohandel. 121 I propositionen 

föreslogs en ny utformning av människohandelsbrottet 

som innebar en tydligare och mer ändamålsenlig 

brottsbeskrivning. 

Syftet var att effektivisera straffbestämmelsen 

och förstärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. 

Ändringarna innebar bl.a. att kravet 

på att gärningsmannen genom en handelsåtgärd tar 

kontroll över offret – det s.k. kontrollrekvisitet – togs 

bort. Vidare avskaffades kravet på dubbel straff 

barhet för att svensk domstol ska kunna döma över 

människohandel som begåtts utomlands. 

Den av regeringen nya föreslagna människohandelsbestämmelsen, 

som trädde i kraft den 1 juli 2010, lyder: 

4 kap. 1 a § brottsbalken (2010:371) 

Den som, i annat fall än som avses i 1 §, genom olaga 

tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta 

belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel 

rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot 

en person i syfte att han eller hon ska exploateras för 

sexuella ändamål, avlägsnandet av organ, krigstjänst, 

tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som 

innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel 

till fängelse i lägst två och högst tio år. 

Den som begår en gärning som avses i första stycket 

mot en person som inte har fyllt 18 år döms för människohandel 

även om inte något sådant otillbörligt medel 

som anges där har använts. 

Är brottet som avses i första eller andra stycket 

mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år. 

Koppleri/ grovt koppleri 

6 kap. 12 § brottsbalken (2004:406) 

Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt 

utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser 

mot ersättning, döms för koppleri till fängelse i 

högst fyra år. 

Om en person som med nyttjanderätt har upplåtit en 

lägenhet får veta att lägenheten helt eller till väsentlig 

del används för tillfälliga sexuella förbindelser mot 

ersättning och inte gör vad som skäligen kan begäras 

för att få upplåtelsen att upphöra, skall han eller hon, 

om verksamheten fortsätter eller återupptas i lägenheten, 

anses ha främjat verksamheten och dömas till 

ansvar enligt första stycket. 

Är brott som avses i första eller andra stycket att 

anse som grovt, döms för grovt koppleri till fängelse i 

lägst två och högst åtta år. Vid bedömande av om brottet 

är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett en 

verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört 

betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst 

utnyttjande av annan. 

Koppleriansvaret träffar den som främjar eller 

utnyttjar att annan har mer än en tillfällig sexuell 

förbindelse mot ersättning. Koppleriet kan bedömas 

som grovt om brottet avsett en verksamhet som 

bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning 

eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande. Ett 

koppleribrott kan också vara att bedöma som grovt 

om det har människohandelsliknande inslag och där 

flickor och kvinnor förs till Sverige i prostitutionssyfte 

från andra länder. 

Straffmaximum för grovt koppleri har höjts från 

sex till åtta år. Detta bl.a. för att kunna straffa de 

som planerat och organiserat koppleriverksamhet av 

människohandelsliknande karaktär men där kravet 

på otillbörlig påverkan inte kunnat bevisas. 

Köp av sexuell tjänst 

6 kap 11 § brottsbalken (2011:517) 

Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, 

skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, 

döms för köp av sexuell tjänst till böter eller 

fängelse i högst ett år. 

Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen 

har utlovats eller getts av någon annan. 

121 Regeringens proposition 2009/10:152


62 

Köp av sexuell handling av barn 

6 kap. 9 § brottsbalken (2004:406) 

Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, 

förmår ett barn som inte fyllt 18 år att mot ersättning 

företa eller tåla en sexuell handling, döms för köp av 

sexuell handling av barn till böter eller fängelse i högst 

två år. 

Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen 

har utlovats eller getts av någon annan. 

Utlänningslagen 

För att underlätta lagföring av gärningspersoner 

infördes 2005 en bestämmelse i utlänningslagen 122 

om att bevilja tidsbegränsade uppehållstillstånd 

för utländska vittnen och målsägande när det anses 

befogat för genomförande av förundersökning och 

huvudförhandling i brottmål. Under 2011 har 39 

beslut fattats av Migrationsverket om att bevilja 

tidsbegränsade uppehållstillstånd för sådana bevispersoner. 

Den 1 juli 2007 ändrades bestämmelsen i 

utlänningslagen för att överensstämma med ett EUdirektiv 

om offer för människohandel 123 . Det ställs 

nu krav på bevispersonen att denne ska samarbeta 

med de brottsutredande myndigheterna, bryta alla 

förbindelser med de personer som är misstänkta för 

brott m.m. På ansökan av förundersökningsledaren 

kan nu också ett uppehållstillstånd under 30 dagar 

utfärdas om bevispersonen vill ha betänketid för att 

återhämta sig och för att kunna ta ställning till om 

hon eller han vill samarbeta med de brottsutredande 

myndigheterna. 

5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716) 

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får på ansökan 

av förundersökningsledaren beviljas en utlänning som 

122 Utlänningslagen (2005:716) 5 kap. 15 §. 

123 Rådets direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om 

uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit 

offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig 

invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna. 

vistas här, om det behövs för att förundersökning eller 

huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras. 

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex 

månader ska på ansökan av förundersökningsledaren 

ges till en utlänning som vistas här, om 

1. det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling 

i brottmål skall kunna genomföras, 

2. utlänningen klart visat sin vilja att samarbeta med 

de brottsutredande myndigheterna, 

3. utlänningen brutit alla förbindelser med de personer 

som är misstänkta för brott som förundersökningen 

avser, och 

4. hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten 

inte talar emot att tillstånd beviljas. 

Om utlänningen vill ha betänketid för att återhämta 

sig och för att kunna ta ställning till om han eller hon 

vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, 

skall på ansökan av förundersökningsledaren ett tidsbegränsat 

uppehållstillstånd om 30 dagar meddelas om 

de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 4 är 

uppfyllda. 

Ett uppehållstillstånd som meddelats enligt första 

stycket får förlängas om förundersökningsledaren 

begär det och de där angivna förutsättningarna fortfarande 

är uppfyllda. Ett uppehållstillstånd som meddelats 

enligt andra stycket får förlängas om förundersökningsledaren 

begär det, om det av särskilda skäl finns 

behov av en längre betänketid och de förutsättningar 

som anges i första stycket 1 och 4 fortfarande är uppfyllda. 

Lagstiftning att beakta vid människohandel för 

tvångsarbete 

I Sverige kan den som köper/anlitar offrens tjänster 

riskera att fällas till ansvar för ocker enligt 9 kap. 5 § 

första stycket brottsbalken samt brott mot bestämmelserna 

i skattebrottslagen (1971:69). I bestämmelsen 

om ocker straffas den som vid avtal eller någon 

annan rättshandling begagnar sig av någons trångmål, 

oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till

Bilagor 

63 

att bereda sig förmån, som står i uppenbart missförhållande 

till vederlaget eller för vilken vederlag inte 

ska utgå. 

Även bestämmelsen i 20 kap. 5 § utlänningslagen 

bör kunna tillämpas i vissa fall om någon uppsåtligen 

eller av oaktsamhet har en utlänning i tjänst fastän 

utlänningen inte har föreskrivet arbetstillstånd. 

Här kan också nämnas arbetsmiljöbrott i 3 kap. 10 § 

brottsbalken i de fall någon uppsåtligen eller av oaktsamhet 

åsidosätter vad som i enlighet med arbetsmiljölagen 

åligger honom för att förebygga ohälsa eller 

olycksfall och därigenom vållar annans död, kroppsskada 

eller sjukdom.


64 

Bilaga 3 

Domar om människohandel och brott 

av människohandelsliknande karaktär 

Domar avkunnade i Stockholms län 2012 

1A-: Dom i Stockholms tingsrätt 2012-06-12, 

Mål nr B 6114-11 

1. Man f. 1991, medborgare i Litauen 

Brott: Människohandel (för sexuella ändamål) 

Grovt koppleri 

Påföljd: Fängelse 3 år 6 månader 

Den tilltalade utvisas ur riket med förbud 

att återvända före 2022-06-12. 

Den dömde ska solidariskt med gärningsperson 2,3 

och 6 utge skadestånd till en målsägande med 79 000 

kronor. Den dömde förpliktigades att solidariskt 

med gärningsperson 2 såsom förverkat värde av 

utbyte av brott utge 372 000 kronor. 


Brott: Grovt koppleri 


Åtal om människohandel (för sexuella 

ändamål) ogillades 



















Brott: Koppleri 






Påföljd: Fängelse 1 år 








1B-: Dom i Svea hovrätt 2012-10-10, Mål nr B 5309-12 

Hovrätten ändrade tingsrättens dom gentemot gärningsperson 

1 och 2 genom att skärpa påföljden till 

fängelse i 4 år för människohandel och grovt koppleri 

respektive 4 år för grovt koppleri. Påföljden för gärningsperson 

3 skärptes till fängelse i tre år för grovt 

koppleri. 

u Offer: Fem kvinnor från Litauen i åldrarna 27, 27, 

25, 23 och 20 år. 


Mål nr B 14587-10 

1. Kvinna f. 1983, medborgare i Sverige 

Brott: Stöld 

Påföljd: Villkorlig dom samt dagsböter 30 å 200 kr 

2. Kvinna f. 1981, medborgare i Sverige 


Påföljd: Fängelse 4 månader 

Yrkande om förverkande av 85 500 kr såsom utbyte 

av koppleriverksamhet ogillades.

Bilagor 

65 

3. Man f. 1982, ursprungligen från Polen men numer 

svensk medborgare 


Stöld 


Den dömde förpliktades att såsom förverkat värde av 

koppleriverksamhet utge 75 000 kr. 

Tingsrättens domar om koppleri överklagades inte. 

Endast gärningsperson nr 1 överklagade domen om 

stöld men hovrätten fastställde tingsrättens dom. 

u Offer: Fyra kvinnor från Polen i åldrarna 22-35 år. 


Mål nr B 17373-11 




Yrkande om utvisning ogillades 




Yrkande om utvisning ogillades 

3B-: Dom i Svea hovrätt 2012-03-20, 

Mål nr B 1064-12 

Hovrätten fastställde tingsrättens dom för gärningsperson 

nr 1 och för gärningsperson nr 2 vann tingsrättens 

dom laga kraft. 

u Offer: Två kvinnor från Litauen 19-21 år. 


Mål nr B 2888-12 

1. Man f. 1974, medborgare i Tyskland 



2. Man f. 1980, medborgare i Sverige 

Brott: Köp av sexuell tjänst 

Påföljd: Dagsböter 50 å 250 kr 




Domen har vunnit laga kraft. 

u Offer: Två kvinnor från Litauen 23-24 år. 


Mål nr B 2362-12 



Påföljd: Fängelse 2 år och 6 månader 

Den tilltalade utvisas ur riket med förbud att återvända 

hit. 

5B-: Dom i Svea hovrätt 2012-07-02, 

Mål nr B 4490-12 

Hovrätten ändrade tingsrättens dom genom att 

sänka påföljden till fängelse i 2 år för grovt koppleri 

samt förenade utvisningen av den dömde med förbud 

att återvända till Sverige före 2022-07-02. 

u Offer: En kvinna från Litauen 23 år. 


Mål nr B 4670-12 

1. Man f. 1978, medborgare i Polen 


Försök till koppleri 



u Offer: Två kvinnor från Polen i åldrarna 26 och 30 

år. 

7A-: Dom i Södertälje tingsrätt 2012-05-15, 

Mål nr B 599-12 

1. Man f. 1985, ursprungligen från Rumänien men 

numera svensk medborgare 


Påföljd: Fängelse 10 månader


66 






Brott: Försök till köp av sexuell tjänst 



u Offer: En kvinna från Rumänien 19 år. 


Mål nr B 8382-12 

1. Man f. 1990, medborgare i Rumänien 


Påföljd: Fängelse 1 år och 2 månader 








Den tilltalade utvisas ur riket med förbud att återvända 

före 2017-06-12. 

9A-: Dom i Solna tingsrätt 2012-10-29, 

Mål nr B 2591-12 






u Offer: Två kvinnor från Rumänien 20 och 25 år. 

Domar avkunnade i Skåne län 2012 

1A-: Dom i Lunds tingsrätt 2012-03-14, 

Mål nr B 137-10 

1. Man f. 1979, statslös 


Påföljd: Tidigare utdömt fängelse ska avse även 

den nya brottsligheten. 

2. Man f. 1983, medborgare i upphört land 



Den dömde förpliktas att solidariskt med gärningsperson 

3 såsom förverkat värde av brott utge 14 000 kr. 

3. Man f. 1982, medborgare i Serbien 




2 såsom förverkat värde av brott utge 14 000 kr. 



Narkotikabrott 

Brott mot knivlagen 



5 såsom förverkat värde av brott utge 20 000 kr. 

5. Man f. 1979, medborgare i Kosovo 




4 såsom förverkat värde av brott utge 20 000 kr. 

6. Man f. 1959, medborgare i Makedonien 





Påföljd: Fängelse 8 månader

Bilagor 

67 



Påföljd: Villkorlig dom 

Dagsböter 50 å 50 kr 

9. Man f. 1981, medborgare i Bosnien 




10. Man f. 1971, medborgare i Bosnien 









Brott: Övergrepp i rättssak 

Påföljd: Åtalet ogillades 

1B-: Dom i Hovrätten över Skåne och Blekinge 

2012-07-04, Mål nr B 897-12 

Hovrätten ändrade tingsrättens dom gentemot gärningsperson 

2 och 3 genom att sänka påföljden till 

fängelse i 3 år för grovt koppleri (istället för människohandel) 

och genom att skärpa påföljden gentemot 

gärningsperson 4 genom att höja påföljden till fängelse 

i 2 år och 6 månader för grovt koppleri (istället 

för människohandel), narkotikabrott och brott mot 

knivlagen. För gärningsperson 5 skärptes påföljden 

till fängelse i 2 år och 6 månader för grovt koppleri. 

För gärningsperson 6 sänktes påföljden till fängelse 

i 3 månader för koppleri och för gärningsperson 

7 fastställdes tingsrättens dom. Slutligen skärptes 

påföljden för gärningsperson 8 till villkorlig dom och 

dagsböter 80 å 50 kr. 


2A-: Dom i Malmö tingsrätt 2012-12-21, 

Mål nr B 9735-12 




Grov stöld 

Snatteri 

Förseelse mot trafikförordningen 



u Offer: Fyra kvinnor från Rumänien i åldrarna 

19-23 år. 

Domar avkunnade i Västra Götalands län 

2012 

1A-: Dom i Göteborgs tingsrätt 2012-03-16, 

Mål nr B 16821-11 

1. Kvinna f. 1985, medborgare i Polen 

Brott: Stöld 

Försök till stöld 

Medhjälp till stöld 

Åtal om medhjälp till människohandel 

(för andra ändamål) ogillades 

Påföljd: Skyddstillsyn 

2. Kvinna f. 1955, medborgare i Polen 

Brott: Åtal om medhjälp till människohandel 

(för andra ändamål) och medhjälp till 

grov stöld ogillades. 

3. Man f. 1987, medborgare i Polen 

Brott: Stöld 

Försök till stöld 

Anstiftan av stöld 

Medhjälp till stöld 

Åtal om människohandel (för andra ändamål) 

ogillades 


u Offer: Tre män och en kvinna från Polen där 

samtliga var över 18 år.


68 

1B-: Dom i Hovrätten för Västra Sverige 2012-12-14, 

Mål nr B 2408-12 

Hovrätten ändrade endast tingsrättens dom avseende 

gärningsperson nummer tre. Hovrätten ogillade 

åtalet dels för anstiftan till stöld och medhjälp till 

stöld (den del av åtalspunkten 1 som tingsrätten bifallit), 

dels för försök till stöld (åtalspunkten 2) samt 

bestämde fängelsestraffets längd till 2 månader. 

2A-: Dom i Göteborgs tingsrätt 2012-05-14, 

Mål nr B 8184-11 




Den tilltalade utvisas ur riket och förbjuds 

att återvända hit. 


ändamål)och grovt koppleri ogillades i 

vissa delar. 

Den dömde ska solidariskt med gärningsperson 2-6 

utge skadestånd till fyra målsägande med 60 000 kr 

vardera. 








vissa delar. 

Den dömde ska solidariskt med gärningsperson, 1 

och 3-6 utge skadestånd till fyra målsägande med 

60 000 kr vardera. 









vissa delar. 

Den dömde ska solidariskt med gärningsperson, 1-2 









Åtal om människohandel och grovt koppleri 

ogillades i vissa delar. 









Åtal om människohandel och grovt koppleri 

ogillades i vissa delar. 

Den dömde ska solidariskt med gärningsperson, 

1-4 och 6 utge skadestånd till fyra målsägande med 









vissa delar. 


utge skadestånd till tre målsägande med 60 000 kr 

vardera.

Bilagor 

69 

2B-: Dom i Hovrätten för Västra Sverige 2012-09-21, 

Mål nr B 2827-12 

Hovrätten ogillade delar av åtalet och sänkte straffen 

för samtliga sex tilltalade. Påföljderna för gärningspersonerna 

3-4 sänktes till fängelse i fem år för 

människohandel (för sexuella ändamål) och grovt 

koppleri samt utvisning i 15 år. Påföljderna för gärningspersonerna 

1-2 och 5-6 sänktes mellan sex-nio 

månader för grovt koppleri samt utvisning i 10 år. 

u Offer: En fyra kvinnor från Rumänien, 18-42 år 

gamla. 


Mål nr B 8344-12 





att återvända hit före 2017-08-15. 


Mål nr B 3937-12 

Hovrätten ändrade tingsrättens dom genom att 

skärpa straffet till 10 månaders fängelse för koppleri. 

u Offer: Två kvinnor från Rumänien, 22 år gamla. 


Mål nr B 15416-11 

1. Kvinna f. 1966, medborgare i Serbien 


Olaga hot 

Misshandel 

Våldtäkt m.m. 






Brott: Våldtäkt alt. sexuellt tvång, våldtäkt mot 

barn eller i sista hand 

Sexuellt utnyttjande av barn 



Mål nr B 1689-12 

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. 

u Offer: En flicka från Serbien, 14 år gammal. 

Domar avkunnade i Gävleborgs län 2012 

1A-: Dom i Hudiksvalls tingsrätt 2012-06-15, 

Mål nr B 2220-11 

1. Kvinna f. 1975, medborgare i Bulgarien 

Brott: Människohandel (för andra ändamål) 




2. Man f. 1971, medborgare i Bulgarien 

Brott: Människohandel (för andra ändamål) 




u Offer: Tolv män och kvinnor från Bulgarien. 

Tingsrättens dom har vunnit laga kraft. 

Domar avkunnade i Västerbottens län 2012 

1A-: Dom i Skellefteå tingsrätt 2012-04-19, 

Mål nr B 179-12 

1. Man f. 1967, medborgare i Pakistan 

Brott: Ocker 

Påföljd: Villkorlig dom med samhällstjänst 240 

timmar. 

Om fängelse i stället hade valts som 

påföljd skulle fängelse 11 månader ha 

dömts ut.


70 

2. Man f. 1989, medborgare i Pakistan 

Brott: Ocker 

Påföljd: Villkorlig dom med samhällstjänst 240 

timmar. 

Om fängelse i stället hade valts som 

påföljd skulle fängelse 11 månader ha 

dömts ut. 

u Offer: Tre män från Pakistan. 

Domen överklagades till hovrätten.

Anmälda brott 124 År 2011 År 2012 

Bilagor 

71 

Bilaga 4 

Anmälda brott under 2011-2012 

Hela landet Antal Antal 

Människohandel (för sexuella ändamål) 35 21 

Människohandel (för andra ändamål) 63 48 

Koppleri inkl. grovt 86 95 

Köp av sexuell tjänst 765 549 

Köp av sexuell handling av barn 131 97 

Blekinge län 






Dalarnas län 






Gotlands län 






Gävleborgs län 






Hallands län 






124 Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Tillgänglig: 

http://statistik.bra.se (2013-02-14)


72 

Jämtlands län 2011 2012 






Jönköpings län 






Kalmar län 






Kronobergs län 






Norrbottens län 






Skåne län 






Stockholms län 






Södermanlands län 





Köp av sexuell handling av barn 2 5

Bilagor 

73 

Uppsala län 2011 2012 


Människohandel (för andra ändamål) 6 




Värmlands län 






Västerbottens län 






Västernorrlands län 






Västmanlands län 






Västra Götalands län 






Örebro län 






Östergötlands län 





Köp av sexuell handling av barn 4 12

Utgivare 

Rikspolisstyrelsen 

Produktion 

Polisens verksamhetsstöd, 

informationsenheten 

Beställning 

Rikspolisstyrelsen 

Kundcentrum, telefon 114 14 

Diarienr. 

POA-429-307/13 

Upplaga 

300 ex 

Tryck 

RPS Tryckeri, feb 2014 

Grafisk form 

Citat 

Foto 

Rikspolisstyrelsen

www.polisen.se

Lagesrapport_14_Manniskohandel

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?