rekommendationer

MEDDELANDE NR 4/2009
Stubbskördens effekter på omsättning av metan och lustgas, är fortfarande oklar,
men det finns inte anledning att det tro att den skulle vara betydande i naturligt
dränerade fastmarksjordar, vilket också styrks av resultat från ett
36
examensarbete .
Effekter på mark och vatten
Finjordsrika marker som är rika på mo eller mjäla är erosionskänsliga. Risken för
spårbildning, och därmed erosion är betydande på dessa marker. I synnerhet efter
stubbskörd, då åtgärden dels innebär markstörning och minskad bärighet för maskiner
i samband med att stubben tas upp, dels ytterligare körning med maskiner. I
sluttande terräng kan även mer grovkorniga jordarter vara erosionskänsliga.
Om erosion sker i anslutning till vattenmiljöer kan det leda till grumling av vattnet
och sedimentation på bottnar, vilket ofta är negativt för den akvatiska faunan.
Grumling kan både ge direkta, fysiska skador (t.ex. igensättning av gälar) och
indirekta skador genom minskad produktion av vattenlevande växter och plankton
37 . Effekten av grumling är tidsberoende, ju längre tid ett vatten är grumligt
desto mer stress utsätts organismerna för. Grumlingens varaktighet beror till stor
del på hur finkornigt det suspenderade materialet är. Dessutom kan finkornigt
material (mjäla och lera) transporteras långa sträckor i det rinnande vattnet, vilket
gör att effekterna kan uppstå åtskilliga mil nedströms erosionsplatsen. Det suspenderade
materialet kommer till slut att sedimentera på botten. Organismer eller
livsstadier som är begränsade till bottensubstratet påverkas negativt av sedimentation,
då detta förändrar bottenstrukturen och kan leda till syrebrist 38 .
Markens fuktighet och humuslagrets tjocklek är andra faktorer som påverkar
känslighet för markskador. Spårdjupen ökar med ökad vattenhalt och ökad tjocklek
på humuslagret 39 . Utströmningsområden, det vill säga där grundvattnet övergår
till ytvatten, har en avgörande betydelse för ytvattenkvaliteten. Den markstör-
ning som sker i samband med stubbskörd kan inom sådana områden leda till utlakning
av både näringsämnen och tungmetaller till vattnet. I och med att grundvattennivån
varierar, dels över året, dels med bland annat nederbördsmängd varie-
rar även utströmningsområdets utbredning i terrängen. Efter föryngringsavverkning
höjs vanligtvis grundvattennivån, vilket gör att utströmningsområdet flyttar
högre upp i terrängen och gör dessa områden blötare än normalt. Risken för negativa
effekter av stubbskörd på mark och vatten varierar således över tiden.
På fuktiga och blöta marker, särskilt de med mycket organiskt material lagrat i
marken, riskerar kraftig markstörning att öka dels produktionen, dels utlakningen
av metylkvicksilver 40 . Det beror på att bildning av metylkvicksilver bland annat
36 Holmström, B. 2008. Stubblyftningens initiala effekt på emissioner av växthusgaser från en
granmark i Småland. Examensarbete nr 19. Inst. för skoglig marklära, SLU.
37 Rivinoja, P., & Larsson, S. 2001. Effekter av grumling och sedimentation på fauna i
strömmande vatten – En litteratursammanställning. Rapport 31. Vattenbruksinstitutionen, SLU.
38 Rivinoja, P., & Larsson, S. 2001. (se fotnot 37)
39 Johansson, K., Agestam, E., Johansson, U. och Nilsson, U. 2000. Skador i samband med
gallring i granskog – en litteraturstudie. Granprogrammets web-stencil serie 1. www-gran.slu.se,
SLU.
40 Bishop, K., Allan, C.J., Bringmark, L., Garcia, E., Hellsten, S., Heyes, A., Högbom, L.,
Johansson, K., Lomander, A., Mackereth, R.J., Meili, M., Munthe, J., Nilsson, M., Porvari, P.,
Skyllberg, U., Sorensen, R., Verta, M., Zetterberg, T. och Åkerblom, S. 2009. Does forestry
12