rekommendationer

MEDDELANDE NR 4/2009
de 64 . Idag saknas kunskap om hur stor andel av stubbarna som kan skördas utan
att olika mer eller mindre artspecifika tröskelvärden för lokalt utdöende passeras.
Det är inte bara vanliga arter som utnyttjar avverkningsstubbar. I en jämförelse
mellan avverkningsstubbar av olika trädslag och ålder kläcktes totalt 11 rödlistade
eller före detta rödlistade arter, varav flertalet från asp- och björkstubbar 65 . Det är
därför troligt att avverkningsstubbar i viss mån används som ”hoppstenar”, vilket
gör det lättare för svårspridda och hotade organismer att överleva och hitta fram
till mera lämpade livsmiljöer.
Utöver stubbarnas roll som växt- och yngelsubstrat utgör de också ett fysiskt
skydd mot hyggesklimatet för olika växter och djur på hyggena, exempelvis för
bärris och för rovinsekter som olika jordlöpare. Denna roll är dock mycket litet
undersökt.
En annan aspekt, där det saknas kunskapsunderlag, är i vilken utsträckning torkande
stubbvältor på avlägg utnyttjas som yngelsubstrat av vedlevande skalbaggar,
som därmed riskerar att flisas och eldas upp. Det är främst arter som koloniserar
barkfallen solexponerad ved, till exempel praktbaggarna Buprestis rustica
och B. haemorrhoidalis på gran, samt Dicerca moesta (rödlistad) och Buprestis
novemmaculata (rödlistad) på tall, 66 som kan tänkas drabbas av detta.
Effekter på fornlämningar och kulturmiljöer
Fornlämningar inklusive fornlämningsområden kan påverkas negativt och ta
skada av stubbskörd, dels när stubben tas upp, dels på grund av den extra körning
med maskiner som stubbskörd innebär. Fornlämningar skyddas genom lagen om
kulturminnen m.m. (1988:950). Enligt den är det förbjudet att utan tillstånd rubba,
ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt
ändra eller skada en fast fornlämning. Till fast fornlämning hör även ett fornlämningsområde
som omfattas av samma skydd som fornlämningen. Fornlämningsområdets
storlek är oftast inte fastställt, men är alltid större än själva lämningen.
Stubbskörd inom ett fornlämningsområde kräver alltid tillstånd från länsstyrelsen
enligt kulturminneslagen.
De registrerade fornlämningarna finns i ett fornminnesregister (FMIS) 67 . Många
fornlämningar är tydligt definierade. Då kulturlandskapet ser olika ut i norr respektive
söder kan bedömningen om vad som är en fast fornlämning dock variera.
I det enskilda fallet är det respektive länsstyrelse som avgör vilket skydd som
gäller.
Även värdefulla kulturmiljöer som omfattas av miljöbalken och skogsvårdslagen
har ett stort skyddsvärde och kan påverkas negativt av stubbskörd. I skogsvårdslagens
30 § står att skador till följd av skogsbruksåtgärder ska undvikas eller be-
64 Anonym. 2004. Krympande livsmiljöer är mångfaldens största fiende. I Miljötrender nr 1, sid 8-
11. SLU, Uppsala.
65 Jonsell, M. 2009. Insektsdiversitet i stubbar av gran – kunskap om stubbrytningens
miljöeffekter. Rapport till Energimyndigheten inom ramen för Energimyndighetens
”Biobränsleprogram” (se fotnot 16).
66 Muntligen Bengt Ehnström. Pensionerad entomolog, SLU.
67 FMIS är tillgängligt i digitalt format via Fornsök på Riksantikvarieämbetets hemsida
http://www.raa.se/cms/extern/index.html.
17