REGLER - Urheilumuseo

ICKE BLOTT TILI.. LyS,T. 

En liten hoppb!tcke är till stort nöje för pOjkar i alla åldrar, men 

den är samtidigt även av stor betydelse för den aktiva längdlöparen, 

som tidigt pä hösr,en vill träna sin teknik i nedförslöpor, och då i all 

synnerhet för slättlnndssönerna, som i hemmaspåret icke bill' i tillfälle 

att odla djärva hopp och svängar. Det päståendet kan vi tryggt hålla 

på, att gör våra hästa längdlöpare 15 m :s nägotsänär stilrena hopp i 

en 17 m hög back/), sä har de förvärvat sig en sädan teknik att de inte 

fruktar nägon normal nedförslöpa i Lahtis eiler Holmenkollen utan 

fräser ned med hjärtat på rätta stället. För de flesta av våra finlandssvenska 

skidlöpare torde än så länge nedförslöporna icke vara nägot 

nöje utan tvärtom - åtminstone psykiskt - mest ansträngande. 

Men erfarenheten har också visat, att pOjkar, som gör stilrena hopp 

i små backar och tränat upp sädan teknik att de gör maximihollPlängder 

i en liten backe, de klarar sig gott i konkurrensen första gången 

de startaI' i en 50-60 meters backe. (Se förresten Ruud: "Skidspår 

korsar väriden") . En ilten backe tillåter hopparen att utföra 

många hopp utan ansträngning och en liten backe fordrar snabbare 

beslut än en stor backe. Därför borde - och härefter gör man tIet 

också - vid alla stora backar byggas små backar för träning. 

Denna korta epi~tel är inte avsedd att behandla backträning och 

hopptekniska frågot:'. Det finnes ju speciallitteratur att tillgå. Inte ar 

det heller meningen att med det ovansagda propagera emot bygganrte 

av stora hoppbackar. Vi avser endast att driva propaganda för backhopp 

i allmänhet, och vägen går genom små hoppbackar. Och det ar 

givet, att där pojkar i åldern 14 år bygger 15 meters backar år 1947, 

där bygger män i åldern 24 år större backar år 1957. Därför Svensk 

Finlalld, opp och hoppa! Namnen R. Pehrsson, Aug. Jansson, Verner 

Eklöf, lKivivirta m. f1. förpliktar. 

98 

A n der s S t e n m a n. 

Skidförbundets hederstccken 

REGLER 

lör konditionsmärket i skidlöpning. 

§ 1. 

Ända~å1. 

Konditionsmärket har till ändamål att vänja dem, som intressera sig 

för' skidlöpning, att kontrollera sin kondition genom skidlöpning i något 

snabbare takt ån vid vanlig intresseskidlöpning och att sålunda för sin 

del bidraga till !'.tt skidlöpning blir sedvänja i Finland. 

§ 2. 

Märkell av oUka valör. 

Envar skidinb'esserad person, som fyllt 16 år och som ådagalägger en 

i dessa regler förutsatt skidkondit:on, är berättigad att inlösa ett konditionsmärke 

av II!, II elleI' 1 klass och att bära det på sin dräkt. 

§ 3. 

Allmänna fordringar. 

Märkesproven kunna avläggas på skidsträckor av 10, 20 elleI' 30 km:s 

längn vid särskilda provtillfällen elleI' på skidtävlingar. Skidbanan bör 

uppmätas och utmärkas i terrängen. Under samma skidsäsong kan 

märke av endasc en valör vinnas. 

§ 4. 

S pecialfordringa\'. 

Person, som på någon av skidsträckorna uppnår nedannämnd elleI' 

snabbare tid, erhåller motsvarande konditionsmärke. 

99

Män 

Damer 

Klass Sträcka 35 är 45 är 35 är 45 är 

10 km 1.15 1.30 1.45 1.30 1.50 2.15 

IiIT 20 2.50 3.20 4.00 3.20 4.00 

30 4.30 5.10 6.00 

10 km 0.55 1.15 1.30 1.15 1.30 2.00 

Ji1 20 2.10 2.40 3.20 2.50 3.20 

30 3.30 4.30 5.30 

10 km 0.45 0.55 1.15 1.00 1.15 1.45 

1 20 1.40 2.10 3.00 2.20 2.50 

30 2.45 3.40 5.00 

§ 5. 

Arsprestationer. 

Person, som under tre (3) är fullgjort prov i samma märkesklass, är 

berättigad att erhälla märke av närmast högre valör. 

Arrangörer av provtillfällen. 

§ 6. 

Arrangörer !tY provtillfä llen kunna vara föreningar, organisationer, 

skolor, inrättningar o.a. sammanslutningar, som svara för att dessa regler 

följas. 

Märken, kort och protokoll. 

§ 7. 

Konditionsmärket utföres i metall. Det bäres pä vardagsdräkt pä 

vänstra rockUPPslaget och pä skiddräkt pä vänstra bröstfickans klaff eIler 

pä motsvarande plats. 

Konditionsmarken samt prestationskort och -protokoll erhällas genom 

de organisatio~e r, som godkänna proven. 

Provens godkännande. 

§ 8. 

Prov för konditionsmärket godkännes av suomen Latu, Suomen Hiihtoliitto, 

Työväen 0"rh eiluliitto och Finlands Svenska Skidförbund samt andra 

av dessa skidorganisationer godkända idrottsorganisationer 

Finlands Svenska 

förbund 

Orienteringsr. 

f. 

Finlands Svenska Orienteringsförbund, som bildades den 18 mars 1945, 

är det yngsta 'lV landets svenskspräkiga idrottsförbund. Tidigare hade 

orienteringssporten handhafts av SF1. 

mo omfattar för närvarande 66 medlemsföreningar med 5.448 

aktiva orienterare. Med det andra orienteringsförbundet i Finland, 

Suomen suunnistamisliitto. har FSO ett avtal vilket bl. a. ger mo rätt 

att direkt samarbeta med utlandet. 

Förbundsstyrelsens sammansättning: 

Ordförande Birger Lönnberg lHelsingfots 

Sven-iEric Fagerholm Grankulla 

Eduard v. Veh Helsingfors 

Viceordförande 

SekrC'terare 

S1katt mästare 

Vicesekreterare 

Pressombudsman 

Ordförande 

Christer Wallendorff 

Lisa Öhman 

Carl-Henrik Fager 

Harry Bläfield 

Ragnar Holmström 

Raymond Sell 

Sven Sjöman 

iFritiof Slotte 

Verkställande utskottet. 

Sven Sjöman 

Carl-Henrik Fager 

Raymond sell 

Christer wallendorff 

Eduard v. Veh 

Lisa öhman 

Borgå 

Ekenäs 

Helsingfors 

Jakobstad 

Helsingfors 

Orienteringsombudsmän. 

Förbundels skidlöparmärke 

100 

Skolornas Skidlöparmärke 

Helsingfors distrikt 

Gösta Hedström 

101

Mellersta Nylands distrikt 

Västra Nlylands 

östra :Nylands 

Abolands 

Alands 

Syd-österbottens 

Vasa 

Norra 

P. O. Morelius 

Ragnar Holmström 

Harry Blåfield 

Ernst Moberg 

Gösta Holmström 

Gunar Gröndahl 

Hjalmar Hannus 

Fritiof Slotte 

A-klass: 

C-kiass: 

D-klass: 

E-klass: 

F-klass: 

K-klass: 

Förbundsmästare år 1947: 

Peh!' Backman, Kervo JlB 

Nils !Bergman, ]K Örnen 

Osvald Björklöf, Kervo 1lB 

Armas Gustafsson, Grankulla IiF1K 

IMax !Nyberg, Snappertuna Idrottsvänner 

Ebba Tuominen, Kervo IIB 

Avlagda och godkända märkesprov intilI maj 1947. 

Bronsmärket .. ... .... .. ....... 515 st. 

Silvermärket .. ...... .• . . . . . . .. 227 

Guldmärket .................... 100 .. 

Mästarmärket ....... ........... 18 

Stormästarmärket .............. 4 

Presentation av märkena. 

Finlands SVenska QTienteringsförbunds orienteringsmärke finnes i fem 

valörer, brons-, silver-, guld-, mästar- och stormästarmärket. 

Prov för mårket får avläggas vid orienteringstävling arrangerad av 

FlSO elleI' dess medlemsförening elleI' av organisation med vilken FSO 

samarbetar. 

Prov för bronsmärket får avläggas av orienterare, som fyllt elleI' 

under året fyller 14 år, för silvermärket 18 år och för de iivriga märkena 

21 år. Endast en märkesvalör kan erövras under samma kalenderår. 

Brons- och silvermärkena kan erövras i mindre tävling.ar, guldmärket 

i nationella elleI' större tävlingar samt mästar- och stormästermärkena 

endast i F1S0- elleI' finska mästerskapstävlingar. 

102 

Innehavare av förtjänsttecken. 

Ernst Killander 1935 

Lorentz Göransson 1935 

dr" Ildell Bir!!er Lönnberg 

Orienteringsor ora ~ 

Torsten Tegner 1935 

Arvid sundelöf 1935 

Edvin Alander 1935 

Leo Löf 

1935 

Gösta Holmer 1936 

Göran petterson 1938 

Birger Lönnberg 1945 

Malcolm Murray 1945 

Bertil Nordenfeldt 1945 

sven-Eric Fagerholm 1947 

Helsingfors ]FK 1947 

103

Innehavare av mästarmärket. 

Leo Löf Helsingfors llFK 1937 

Kaj Englund 1939 

Börje Malmström LK örnen 1940 

Ingvald Roos Helsingfors IiFK 1942 

Erik Hedberg IK örnen 1943 

C.-H. Fager Helsingfors fIi1K 1945 

Per Back,man Kervo il!B 1945 

Einar Tuhkunen LK Kronan 1945 

Kerstin Lindholm Helsingfors IF1K 1945 

Raymond Slll 1IK örnen 1945 

Harry 'Holmberg Helslng{ors liFK 1945 

Rolf Vikström 1946 

Reiner Hagelin IiK örnen 1946 

Einar Dahl Akilles O . K . 1946 

Innehavare av stormästarmärket. 

Jarl Gripenberg Grankulla IiFK 1943 

Ragnar FrÖberg Sjundeå ]F 1944 

Tor Lindholm Helsingfors llF.K 1944 

Birger Lönnberg IK örnen 1945 

samband med den sista tävlingen i Katrineholm den 4 maj utkämpades 

en klubbkamp mellan lHelslngfors och Sörmlands skogskarlar. Denna 

klubbkamp vanns överlägset av Helsingfors Skogskarlar och även den 

individuella segern gick tilI Helsingfors genom C.->H. Fagers utmärkta 

löpning. 

FSO-orienterarna har helt naturligt även deltagit i S'uomen Suunnistamisliittos 

medlemsföreningars tävlingar samt därvid klart p åv;sat den 

finlandssvenska orienteringens höga standard. 

Samarbetsavtalet: 

Pii. våren inleddes underhandlingarna om ett samarbetsavtal med 

SSiL och AillF. Avtalet undertecknades den 14 august!. Samarbetsutskottet, 

som övervakar avtalets tilIämpning, utser :1andslaget och 

dess ledare m.m., består av tvenne representanter från varje förbund. 

FEIO:s företrädare äro !Birger Lönnberg och Eduard v. Veh med Raymond 

Sell och Carl-Henrik Fager såsom suppleanter. 

Verksamheten år 1947. 

A r s mö te t. 

Arsmötet hölls den 23 februari på förbundskansliet, Högbergsgatan 30 

i Helslngfors. På mötet var 16 föreningar representerade med sammanlagt 

27 ombud. Ordet leddes av SiVen-iEric Fagerholm. 

R å d p l ägnlngs d ag ar. 

Under orienterlngsombudsmännens ledning hölls 

rådplägnlngsdagar för ·klubbarnas orienter~ngsledare. 

apriI distriktsvis 

T ä vIi n g s v e r k sam h e t. 

Under vårsäsongen har 4 FtSO-förenlngar anordnat natlonella eller 

internationeIla orienteringstävlingar, nämligen IiE: Hellas, Vasa, den 4 

maj, \Snappertuna Idrottsvänner, Snappertuna, den 11 maj, IlF1K, Helsingfors, 

den 15 maj och LK Kronan, lKronoby den 1 jun!. 

Helsingfors Skogskarlars klubb, till vilken eliten av 1'\9O:s orienterare 

hör, var av Sörmlands Skogskarlars klubb inbjuden att med en trupp på 

17 man tävla I Sverige. Truppen deltog i tre tävlingar I Sverige och I 

104

Skogarnas 

toppmän 

o 

varen 1947. 

Skogare - det är en ny benämning på orienterarna som införts i 

Sverige av - viJl jag minnas - skogssportens föregångsman Ernst Killander. 

Skogarnas vårsäsong 1947 var livlig och osedvanligt lång. Premiären 

gick den 4 maj - men redan därförinnan hade våra orienterare 

deltagit i tävlingar i Sverige - och avslutningen ägde rum i samband 

med . Finlands Festspel den 1 juli. Säsongens utan tvivel märkligaste 

prestation svaraöe Helsingfors Skogskarlar för, då de i internationella 

Katrineholm-träfien hemförde tvenne klassegrar och flere hedersamma 

placeringar. C. H. Fager hette dagens segerherre i A-klassen, väl sekunderad 

av Tor Lindholm, som knep bronset, och Jalle Mattsson på sjunde 

plats. Av helsingforsarna finner vi dessutom Sven Sjöman på elfte, och 

Raymond Sell på trettonde plats. Pelle Backman gick tydligen för mycket 

i giftastankar - platssiffra 27. iSland yngre oldboys fördes Helsingfors' 

färger med framgång av ,Martin Lönnqvist, trea, och Nils Bergman, 

åttonde. 1 äldre oldboys-klassen valde Nils Takolander den snabbaste 

vägen mellan skärmarna och Ossi Björklöf kom inte långt efter som 

femte man. 

Medan skogEkarlarna kämpade med de svenske i västerled, visade övriga 

FISO-skogare här hemma, att vi ingalunda saknar bredd. 1 Kervo 

den 4 maj flög örnen Gösta iLönnberg i mål som nionde man följd av 

Borgå-Dahl, Rolf Wikström, H1lF1K och P. O. Ekholm, AtOlK, på resp. 15, 

16 och 17 plats. C-klassen hemfördes av Harry Holmberg, HJllFK, som 

med denna seger inledde en obruten trefaldig segerrad. Sibbo-Vargen 

H. Lindström tog guldet bland äldre oldboys, tätt fÖljd av klubbkamraten 

H. Arell, och Ruth Schalin från H:fors-Kamraterna var värst i tösers 

skara. 

Den 11 maj åkte våra skogare från Helsingfors u t tiJl västra Nylands 

fagra nejder, medan Borgå-borna sökte sig tiJl skidstaden Lahtis. Vid 

Raseborgs historiRka slottsruincr var målskärmen uppställd och de åldriga 

murarna fick bevittna mången ettrig slutspurt i den stekande solen. Dagen 

blev HllFIK:&. Rolf Wikström segrade i A-klassen, Grönholm från 

Grankulla-IKaIIl!'aterna blev tvåa, varemot segrarens klnbbkamrater Idström 

och Hägglund belade resp. tredje och fjärde plats. Harry Holm- 

106 

berg vann igen 8in klass och Birger Koskinen, JlIFK, visade i !D-klassen 

att gammal dock är äldst. Lundström, HlFK, tog silvret bland veteranerna, 

följd av Ohls, Sjundeå, Gustafsson, Grankulla och Björklund, 

HlGK. Lisa öhman segrade i damklassen. 1 ILahtis visade familjen 

Blåfield goda takter: fru \B. tvåa isin klass och "herrn i huset" femma 

bland oldboys. 

Randades så Kristihimmelsfärds-torsdagen med H1F'K's internationella 

50-års jubilenmstävlingar i HYVinge-trakten. Qaktat den arrangerande 

föreningens samtliga skogsluffare var med som funktionärer och ej 

ställde upp till j,ävlan, uppvisade prislistorna ett påfallande starkt FSOinslag. 

Sven Sjöman visade pålitlig form och blev tvåa, G. l.-önnberg 

tog bronset och Pelle Backman fjärde plats. B. Malmström, örnen, som 

ej övertygat i fjol, visade genom sin åttonde plats att han fortfarande 

är att räkna med. Av yngre oldboys var örnarna Wolmar Dahl och Erik 

Hedberg snabbast bland F.sO-arna, 2 resp. 3. iNlisse Takolander från samma 

k]ubb gick segervant fram i ID-klassen, och bland veteranerna finner 

vi 1. tStåhle på .:mdra plats följd av Gustafsson fran Grankulla. 

i Riihimäki annandag pingst är det åter samma kända namn i toppen. 

Ett sarskilt omnämnande förtjänar Akilles Q.T{: för sin goda insats: A. 

Jumppanen tvåa, E. Dahl femte i IA-klassen, IH. 'Blåfield andra i C-klassen, 

B. Nyström bäst bland H-juniorer och 1M. \Blåfield anctra "man" 

bland damerna. Av övriga Fi5'O-skogare i toppen må nämnas: G. Lönn- 

1 glad marsch HU i>larlplats 

107

erg fjärde, C. H. Fager sjunde, !B. Malmström åttonde, Pelle Backman 

nionde, tR. Sell trettonde och !Sven Sjöman fjortonde. Harry Holmberg 

var för tredje gången oslagbar i C-klassen. !Birger Koskinen, Ossi Björklöf 

ocb Nisse Takolander belade i nu nämnd ordning platserna näst efter 

segraren i äldre oldboys-klassen. Veteranerna Ohls och Gustafsson 

ordnade om dUbbelseger för iFL"1O. 

2-milens stora överraskning blev K . E. Wikström fran Snappertuna 

Idrottsvänner, som fick en "nästan fullträff" och tog hrm silvret före 

otursföljde Pelle !Backman, som alltid återfinnes högt uppe, men som 

ännu ej haft smaken att få in en 100 %:ig fullträff. Maratonspecialisten 

R. ~ell blev tlonde man och IF. Krogell, Kervo, sextonde. 

Festspelsbudkavlen, dep. första i sitt slag i vårt land, visade sig mer 

krävande än man på förhand kunnat · vänta sig. Av 81 startande lag 

utgick ·c:a 30. IHJlJF1K fick intet lag i måJ. örnens slutman B. Malmström 

gjorde Loppet och förde sin klubb från andra plats upp till en 

välförtjänt seger Örnen hade för övrigt en stark dag: samtliga fyra 

örn-lag kom i måJ. En aktningsvärd prestation! 

Värens tävlingar bjöd i stort sett icke pä överraskningar ifräga om 

namnen pä tätmännen. Det var över lag "gamla" skogsluffare, prövade 

och garvade i många duster under tidigare är, som ocksä senaste vär dominerade 

topplacer:ngarna. [)et är förvisso bra, att FSO:s "gamla garde" 

ännu visar lejonklorna i skarp konkurrens, men för äterväxtens tryggande 

skullp. det inte a lls skada, om det oftare skulle dyka upp "nya ansikten" 

också bland vära skogare. 

Höstsäsongen inleddes med tvenne landsortstävlingar, den 3 augusti 

i Tavastehus-trakten och den 10 i Mänttä. V rt deltagande 

i dessa sommartävlingar var kvantitativt magert, men kvalitat;vt desto 

bättre: Pelle Backman segrade vardera söndagen och systern Ebba 

gjordc lika bra ifrän slg i Tavastehus. - Akilles' älgtävling - höstens 

första stora tävling - gick utanför 'Borgå den 24 august! och 

blev en -FSO-triumf genom att Helsingfors IF!K med Jalle Mattsson, 

Harry Holmberg, !Birger Koskinen, Lisa öhman och Evald Stenbäck 

för andra gängen hemförde den äträdda trofen. 1 A-klassen hade 

vi 6 man bland de 10 bästa. Raymond sell läg bäst till som andra 

man. - ''lKarusellen'' i Tavastehus följande söndag är det bäst att 

förbigä med tystnad och sä är vi framme vid ärets första mästerskapstävlingar: 

DM den 7 september. Härda strider utkämpades i 

varje distrikt. Såsom segrare i A-klasserna utgick: !Raymond !Sell i 

Helsingfors, Jalle Gripenberg I Mellersta Nyland, IP. O. Ekholm, AOK, 

i östra distriktet, B. Granström frän Tenala i Västra Nyland, S . Sljödahl, 

Nagu tJ:1F, i Aboland, B. iBoman frän Värdö pä Aland, Ake Algars, 

IF Länken, i Syd-österbotten och O. Björkman frän tK Kronan 

i Norra distriktet. - Förbundsmästerskapen den 14 september gär 

tiJl hävderna S0m en tävling med förstklassiga banor i orörd vildmarksterräng. 

Pelle Backman upprepade sin seger frän 1945 i A 

klassen och pälitlige Jalle Mattsson tog hem silvermedaljen. P. O. 

Ekholm fran Borgä överraskade med en god femte placering. 1 C 

klassen segrade 'Nils !Bergman, D-klassen vanns av Osvald Björklöf, 

E-klassen av Armas Gustafsson, F-klassen av Max Nyberg från Slnappertuna 

och damklassen hemfördes slutligen av segervana Ebba Tuominen. 

Sista söndagen i september gick landets första prickfria budkavlemästerskap 

av stapeln med iRauman !Lukko som arrangör. Våra 

lag gjorde en strålande insats: Grankulla IFIK segrade, Örnen blev 

tvåa och lKervo IB tredje. iPä femte plats kom AOK, Grankullas anddra 

lag blev sjunde, Helsingfors IIF'!K nionde och tionde samt örnens 

andm lag elfte. jgn stark iFSO-dag! 

rSäsongens stortävling - Nordiska fyrlandskampen - gick i år pä 

norsk botten. Jalle Gripenberg gjorde jet otroliga och utgick som 

segrare ur den h ärda leken. Jalles prestation stär i absolut särklass 

bland idrottsbragder genom tiderna. 

Den 12 oktober gick F~IO : s första budkavlemästerskap och den 

försca dambudkavlen i landet. Premiären blev lyckad och vi fär hClPpas, 

att vära budkavlemästerskap ärligen äterkommer. Jubilerande 

Helsingfors I!FlK segrade före örnen och vär stronga landsortsklubb 

Snappertuna Idrottsvänner. 36 lag stallde upp. 1 dambudkavlen 

deltog 7 lag. 

F1M löptes den 26 oktober. Ocksä här visade vära skogare säkra 

tag och segervilja. O . Lindqvist frän örnen överraskade med en tredje 

plats i ,A-klassen, där vi äterfinner Jalle Mattsson - som har för 

vana att alltid nosa pä tätplatserna - pä fjärde plat.s, Henry Sell 

som nionde och Slnappertuna-Wikström som trettonde. 1 C-klassen 

blev Harry Holmberg andra och bäde i D- och E-kl~ssen hemfördes 

segern och mästerskapet av FlS10-are, nämLgen Birger Koskinen resp. 

Ivar Ohls, den sistnämnda från Sjundeä IF. 

Ed u a r d v. V e h . 

109

En hlick på landskamperna 

i orientering 1945-1946. 

LwndskampsbcDnorna alldyslf.JTiUde 

B i r g e r L Ö 11 n b e r g. 

av 

SVERIGE-FINLAND I HÖGFORS 7. 10. 1946. 

Att en tävlingsledare oeh banläggare inte bara har en dans uä rosor 

framför sig dä han startar sitt arbete, kom mir. gode vän och ovärderlige 

medhjälpare Göran Pettersson oeh jag snart underfund med när vi satte 

igäng med förarJ.:-etena för 1945 ärs Iandskamp. Otaliga timmar oeh dagar 

förspilIdes redan pä att söka efter ett Iämpligt tävlingsomräde och 

först efter mänga om oeh men fastnade vi för den natursköna Högforsterrängen. 

De Hvgörande faktorerna var: 1) Vi ville ej pruta av pä kravet 

pä jungfrulig marko 2) Högfors var den enda plats, där vi, dä förarbetet 

började, kunde erhalla garantier för att transportfrägan kunde ordnas. 

3) Längre bort kunde tillgängliga transportmedeI för en rimlig kostnad 

ieke fbra oss, oe"" andra omräden inoni räekhäll vaI' av annan orsak omöjliga. 

Härtill kommer att inkvarteringen, bespisningen och avhällandet 

av banketten pä denna plats kunde ordnas pä ett nägot sänär tillfredsställande 

sätt. 

Om vi sälunda hade att kämpa med en massa besvärligheter, sä bjuder 

dock alltid umgånget med ny natur oeh nya människor pä sina speeiella 

glädjeämnen. Förutom nöjet att ströva omkring i den natursköna terrängen 

hade vi åven gIädjen att mötas av - snart sagt _ hela brukssamhällets 

välvilliga instäIlning. utan bergsrädets oeh fru Gustaf Arppes 

benägna oeh storartade hjälp hade ovan uppräknade prohlem ieke heller 

kunnat Iösas. 

Myeken tid och oräkneliga steg fick vi doek göra av med innan kartan 

föreläg i sitt slutliga skiek OCh själva banläggningen kunde börja. Och 

sä blev det nya 5teg pä läckra men oandvändbara sträeknlngar, ätskilliga 

förslag säg dagens Ijus oeh prövades, innan vi sIutligen tvingades att 

110 

Jag säger tvingades - trots att jag vet, att 

stanna inför det SIU~i1ti~a. inom det disponibla omrädet ej erbjöd bättre 

nagon annan banstraeknmg 

för oss var liktydigt med att med 

Iösning - men emedan det trots allt 

vetet bita i det sura äpplet. .. 1- 

Trots att vi hade lyckats ästadkomma en räc~a avo oavbrutna va~v::h 

kartan tillät ej var 

sträekor den på sma stallen n go .. 

' 

r d' hade damts upp. 

fantasi· att fä fntt spelr~m:. vär s~~pa;~:ls~e mellan segraren Jarl Gripen- 

1 det följandc skall VI gora en Jam 0 .. t den 

se kartan) mellan landskampsskarmarna sa~ 

bergs väg (heldmgen,. nderteeknads uppfattning borde ha vant den 

väg (streekad) eom enligt u .. dä att de pä en del sträckor avsnabbaste 

(eller den säkraste). VI fmner ; dra helt t!ller delvis samsevärt 

avviker fran varandra, medan de p an 

manfaller. 

. kartIäsnings- fmorlentermgs-, kompass 

problem, vi~a delades u~li \ vart förme~ande idealiska, öppna, tydliga, 

stegningsstrackor med e g. d . t för denna tävling, vaI' vi 

fixa kontroller AV l~mPIig SVä~gh:ts~r~ad~~nte lyckats fä in vara önskeändä 

inte nöjda. ~I sak~ade n ~o 'tV~chematiserade 

Högforsbanan 1045 

OR I ENTERI N6SLANDSKAM PEN 

FINLAND-SVERIGE 7'10·45 

S \tal.Q., 1 . .)0000 - t:&I;,,~ta\...:UoS 4,~ ...... _. 

- ... l-'h~_"Io8"'~~ ~\.d'.= 

Th"~~~~~'j,'J1P~ 10(' 

111

På första sträckan har J'alles avsikt varit, att från Kakarlampi gå 

kompass på "kontrolltjärnen". Han missade emellertid Lautlampi, körde 

förbi på näset mellan sjöarna, kom dock underfund härmed när han passerade 

bäcken och korrigerade här sin kompassriktning. Genom den delvis 

mycket svårforcerade terrängen tvingades han dock mera norrut än 

beräknat och kom ut vid N. ändan av kärret. Utan att ~vp.ka vände han 

här mot söder och efter att ha plaskat fram 300 meter till knäna i vatten 

i det av tät buskskog bevuxna kärret såg han plötsligt tjärnen med 

sin rbda skärm blinka emot sig. 

Snabbast gick det dock i de mera lättlöpta markerna förbi Kalatons 

S. spets ut till ängen ö. Mäenpäälampi, samt därifrån längs stigen upp 

mot kontrollen. iHär gällde det dock att passa upp och taga rätt stig, 

några föll redan här bort ur spelet genom att koppla in pä fel stig. !Frän 

stigen mäste man emellertld "hoppa av" på rätt ställe, samt hasa sig ner 

i ravinen, som sedan "matade" en fram till skärmen. 

På andra sträckan torde segrarens väg vara den snabbaste, men fordrade 

oerhörd precision i kompassgång och stegning. Trots att kartan 

stämdl mycket väl omkring kontrollen var det lätt att taga miste på de 

många likformade uddarna och kärrvikarna. Såväl den streekade som den 

punkterade vägen hade av undertecknad befunnits vara något så när lika 

snabba samt framför allt säkrare. Mest kraftbesparande var den södra 

vägeJ1 via fälten samt längs stigen upp mot kontrollen. 

Direkt kompass på trean var ingalunda kraftbesparande. Bäst var att 

taga körvägen och stigen mot iNO fram tili bäcken samt dirifrån kompass 

upp till kontrollen. på detta sätt undveks de tunga kärrmarkerna. 

Till fyran har Jalle valt den i stort sett snabbaste vägen med södergående 

båge förbi Hauklampi. 

P-,l väg till femman har han valt en säker men tunglöpt och besvärlig 

väg. Snabbast torde ha varit att rusa rakt söderut på lilla fältet och gården, 

därifrån fÖlja vägen vidare mot söder samt via de två små ängslapparna, 

delvis på lättlöpta stigar taga sig fram till valkjärvi och skärmen 

i bergspasset. 

Sträckan till sjätte kontrollen var avsedd som de "trbtta hjärnornas" 

stötesten och det blev den även. Kompassgångarna gallrades här definitivt 

bort. Jalle har här tytt sig tm kartan och skickligt lIndvikit de väldiga 

hÖjdpartierna, som låg i kompassvägen. 1 särklass snabbast är detta 

vägval och innu snabbare hade det varit om han, eft~r att ha passerat 

SOutiainens sydända gätt upp genom ravinen på berget. Där uppe var 

det att löpa som på ett "salsgolv" och en stig norrom Haukilampi förde 

s. g. s. rakt pä luftbevakningstornet där skärmen stod. Nu blev det i 

stället "alpbestigning" i N. ändan av Ruuhilampi. 

112 

Så var det blott några hundra meters utförslöp på stigen in under 

Målskynket och de fladdrande fanorna. 

Landskampsbanan bjöd, förutom ovan berörda vägval, på ett nät av 

olika variationer Trots att vi i någon mån fätt pruta rw på våra krav 

vad beträffar detaljkartläsning, finorientering och en förebildlig form på 

banan, så blev det dock orienteringsskickligheten samt förmågan att 

snabbt och kraftbesparande ta sig fram genom terrängen som fällde avgörandet 

samtidigt som "hemmaplansförmånerna" i görligaste mån hade 

eliminerats . . 

TRELANDSKAMPEN 1 BOlRAS 13. 10. -46. 

Undertecknad, som hade nÖjet att fungera som färdledare för Finlands 

landslag, har hä~ nedan roat sig med att granska bröderna Elof och TOre 

Jägerströms ypperliga banskapelse och de problem som de nordiska elitorienterarna 

ställdes inför. om man gör en jämförelse mellan de tävlandes 

vägval och banläggarens uppfattning om hur man bäst borde ha 

forcerat terrängen, kommer man till den anmärkningsvärda slutsatsen, 

att varken Dalmos väg (streckad) eller Gripenbergs (punkterad) på 

någon enda av tie ätta sträckorna sammanfaller med den väg (heldragen) 

som banläggarn"l anser vara snabbast eller säkrast. (Se kartan.) 

P'i första sträckan har löparna i allmänhet sökt efter de säkraste 

utgångspunkterna nord-ost över. Snabbast gick det dock på lättlöpta 

stigar söder-över nästan ända fram till "kontroll-kärret". Konsten var 

bara att koppla in på rätta stigar. Kompass rakt över i de på denna 

sträcka lättlöpta markerna och med stöd av den välritade kartan har 

ocksil. gett snabba tider. 

På andra stråckan sökte man "ödetorpet" säkrast från Gräslid. Här 

löpte man fram över fält och stigar, mindre trassliga än dem över Äspås 

och iFagerhult. Huruvida denna - banläggarnas väg - var den snabbaste 

må dock Jämnas osagt. 

På den korta 300-meters sträckan till 'lPunkt 231 ", var det enligt 

banläggarnas uppfattning bäst att vika för "berg i dagen-partiet" där~ 

emellan och inte köra kompass rakt på. 

AtL köra direkt kompass de 1,300 metrarna till "bäckupprinnelsen" 

som Dalmo var nog att "hassa" med krafterna. J'alle har cirklat runt 

höjderna men ddta fordrade kanske' väl mycket kartläsning. Bäst torde 

ha varit att undvika det besvärliga partiet i lagom stor båge norr över. 

Efter snitzlingen ned till den nya "startplatsen" följde sedan tävlingens 

mest avgörande sträckning. Gripenberg har, som av kartan synes, 

113

letat sig fram mera rakt övel' i den trassliga och sönderskul'na tel'l'ängen, 

medan [)aImo här gjort ett djärft vägval. 1 en kraftig båge på 

de lättlöpta stigarna norröver förbi punkt 309 - en av landskapets högsta 

punktel' - har han flugit fram och dragit ifrån den avgörande minuten. 

Jag anser dock - och denna uppfattning delades även av banläggarna - 

att om Gripenberg konsekvent undvikit även "branterna" sydväst om 

Fornsjön så hade segern kunnat vara hans. Banläggarna anser för sin 

del, att det i särklass snabbaste vägvalet var att undvika det väldiga höjdpartie 

~ från star Len, samt med vägar och stigar via Almenäs och längs 

Fjällsjön, med 'Sjögården som säker utgångspunkt söka sig till det lilla 

"berg i dagen" . lBörjan på detta vägval förefaller åtminstone mig litet 

sökt, ett mellanting mellan detta och Jalles hade kanske varit idealet 

- d. v. s. Jalles vägval i början och banläggarnas ifrån Väghall. 

Vägvalen p å båda sidor om Kyperedsjön - på nästa ~träcka - förefaller 

likvärdiga. 

Pa följande sträcka lockar SljötOl'p de flesta att forcera den konditionskrävande 

mossen söder om lHultet. Jag tror inte att det vaI' många som 

gjorde banläggarnas vr..gval på denna sträcka, men det var säkert ett 

lyckat d:o. stig'en söderöver sluttar härIigt utför och från Ryssbyström 

tar man säkraot den lilla jordhöjden. Man slipper också att forcel'a 

åsarna längs dess sidolinjer och har "berg i dagen" där bakom Gom 

"stoppar upp" om ')å skulle behövas. 

P å väg till $ista kOlJtrollen har Gripenberg undvikit höjdpartiet och 

gjort en väl kraftig båge mot söder medan Dalmo forcerat rakt över. 

Bäst borde vara att väja en aning mot norr för den värsta knallen och 

fång'1. stigen norr över, som ju leder direkt på sista skärmen vid "stigkröken". 

Av "träcktiderna framgår bl. a. att Pelle Backman på denna 

korta bit förlorat de mlnuter, som skiljer honom från tredje platsen. 

Kontrollen vaI' annars uteslutande avsedd som uppsamlingspunkt för de 

400 meternas ut1örslöp på stigen in till den fladdrande fanborgen vid 

Björbostugan. 

Bröderna Jägerströms landskampsbana var - såsom Dalmo uttryckte 

det - en "konstnärlig" skapelse av hög klass. Genom problemens likvärdighet, 

kontrollernas antal och de relativt korta delsträckorna, kom 

vägvalet ej i första hand att fälla utslaget denna gång. Banläggarna 

ville nämligen förhindra tävlingens avgörande genom ett rent teoretiskt 

värderande av terl'ängen och därigenom i någon mån eliminera svenskarnas 

större kart- och terrängkännedom. Qrienteringsskickligheten, smidigheten 

i handhavandet av karta och kompass blev de avgörande momenten. 

Att det sedan även fordras löpförmåga och en utomordentlig konditio.a 

när den nordiska orienteringseliten möter upp faller av sig självt. 

11,1 

ORIENTERINGSLANDSKAMPEN 

S V ERI G E - NO R G E - F I N LA N D 

Boräsbanan 1946 

11 5

Svenskarna vann landskampen - de gjorde det framför allt på sin 

stora jämnhet flch på sin imponerande kondition. 1 orienteringsskickJighet 

och löpförmåga var vi enligt mitt förmenande rätt jämnspelta med 

svenskarna medan de grovt byggda och konditionsstarka norrmännen i 

denna terräng töreföll något oviga och långsammare. 

lSegraren Bror Dalmo gjorde ett utomordentligt starkt och inspirerat 

lopp och vi förstår att till fullo uppskatta hans fina prestation. Men den 

störst" prestationen stod dock Gripenberg för, därom var alla - såväl 

konkurrenter son'. tidningsmän ense. IEller för att citera ett uttalande av 

banläggarna: "Gripenberg var dagens man. Hans placering här, på ovan 

karttyp, i helt främmande terräng, belastad med favoritskap och sin 

fenomenala landskampsserie var någonting oerhÖrt. Och som även i övrigt 

våra gäster på andra sidan Bottenhavet imponerade över hövan, finnes 

det alla skäl för oss svenskar att i mera än ett avseende tippa 'finskt' 

nästa gång orienieringsskärmar hängas ut för Nordisk L~tlidskamp." 

Det var också ett sant nöje att vara färdledare för detta homogena, 

av gott kamratskap sammansvetsade och av en ypperJig kampanda besjälade 

landslag. Laget gjorde sitt land heder, inte bara på tävJingsbanan 

utan även i övrigt genom sitt sportsliga och korrekta uppträdande. 

Måtte vi allt framgent bevara och förkovra den fria och friska stH och 

de "friska fläktar" som en svensk tidningsman påstod att "Ii förde med oss. 

NORDISKA 4-LANDSKAMPEN I NORDMARKA 5. 10. 1.947. 

När det finländska orienteringslandslaget senaste höst ställde kosan 

västerut, till det tjusiga fjäll- och fjordlandet, så var det förvisso · inte 

l1elt utan förhoppningar om en något så när jämn kamp med de öv~·iga 

nordiska ländernas orienterareJit. Härtill fanns även goda skäl. Vi 

hade varit i tillfälle att bekanta oss med norska kartor i skalorna 

1: 25.000, 1: 50.000 och 1: 100.000, vilka rätt mycket liknade våra egna. 

Skillnaden bestod i stort sett endast av ekvidistansen, som på de norska 

kartorna i reg·~ l är 30 meter, men även kartor med 10 meters ekvidistans 

förekommer. Genom att dessa kartor är färglagda är de även 

mycket tydJiga och lättlästa. 

Vi hade även gjort vårt bästa för att komponera ihop ett lag, som 

med hänsynstagande till de speciella förhållanden, som här var för handen, 

torde ha varit det starkaste vi kunde åstadkomma. Vi visste även 

att träningen skötts med omsorg och att det inte brast vare sig i konditiom 

eller löpförmåga fick vi belägg för vid de många spurtuppgörelser 

vi var i tillfälle att bevittna. Varje gång ett"gäng" dök upp på "sista 

116 

raksträckan" före mål och en av de våra var med, så var det också 

han som först nådde målstrecket. 

Den karta, som tävJingsledningen bjöd på, blev smått en besvikelse 

för oss. Den visade sig nämligen vara den vi minst väntat och mest 

fruktat, d. v. s. hundratusendedelen med 30 meter mellan höjdkurvorna 

och utan färg. 

Otvivelaktigt blev det också den starkt schematiserade kartan, med 

sina i terrängen förekommande men kart - obefintliga 29 meters "knallar" 

som gjordJ, att striden om lagsegern denna gång kom att stå 

. mellan kartvana norska gutter och det jämnare och synbarligen mera 

rutinerade svenska laget. Att danskarna, som nu för första gången 

var med i storkonkurrensen, denna gång kom att spela rollen av "sparv 

i tranedans" är förklarligt. Jag är dock övertygad om, att den finländska 

kartan och terrängen kommer att passa dem bättre och när 

kampen år 1948 går i Finland så kommer de helt säkert att göra mera 

väsen av sig. 

D UELLEN GRlPEIN8ERG-HAIJLSTEN. 

När jag nu gör ett försök att analysera ·Leif Tvedts & co:s landskampsbana 

mellan startens 400-meters platå väst om Randsfjorden och 

det osköna målet vid skjutbanans 200-metersnivå, så bJir det främst 

den fascinerande och färgstarka duellen mellan vår egen "världsmästare" 

Jarl Gripenberg och Sveriges skärmsäkre fältjägare Gunnar 

Hallsien, som här får passera revy. 

På första sträckan tog Jalle - vars vägval överhuvudtaget kännetecknades 

av "safety first" - det säkra före det osäkra - till den lilla 

knappnålsmyren, som på den detaljfattiga kartan bestod av två mikroskopiska 

streck. iHan gick i högersväng ut mot en långsmal sjö och 

kompass-stegade därifrån fram till skärmen, vilken nåddes etter 21 minuter. 

Det andra alternativet, kompassvägen, var otvivelaktigt snabbare, 

men då det knappast gick att följa med på kartan så gällde nog 

denna väg me ra för dem, som gick in för "att våga, vinna - eller 

försvinna". 

Hallstens fenomenala kompass-säkerhet gjorde, att han på denna 

sträcka, liksom även i fortsättningen, kom att följa den senare ·parollen. 

Hans väg genom terrängen betecknades nämJigen av "raka 

spåret", upp och ner, men rakt på. Hur som helst, så öppnade han 

starkt efter att ha "spikat" kontrollen på 19 minuter. 

:F'öljande kontroll var en säterruin. Kompass på ett par små tjärnar 

något till höger om kontrollen var här enda vägvalsmöjJigheten. Den 

tog Jalle prickfritt på 24 minuter, medan Hallstens kompasskörning här 

117

förde honom nll.got på sidan om den igenvuxna fäbodsvallen, vilken 

han dock nådd:! på 26 minuter. Ställningen var nu utjämnad. 

Tili tredje Kntrollen var det bara en kort kompass-stickare, vilken 

vardera klarade på fem mlnuter. 

Till följande kontroll, en tydl"g "kolle" p å kartan, bland många andra 

i terrängen, valde Gripenberg igen den enda Lillbudstående vägvalsmöjligheten, 

gjorde sln "sedvanliga" högersväng till en liten sjö för att 

därefLer precisionsköra efter kompassen. Inte heller för Hallsten beredde 

denna kontroll några svårigheter, han följde "världsmästaren" 

som en skugga och vardera noterade på sträckan 18 minuter. Det varo 

för bvrigt på denna kontroll, som många av de våra totalt tappade 

kontakten med tillvaron och samtidigt även definitivt föll bort från 

spelet om tätplatserna. 

Genom den svårforcerade, tvärbranta terrängen - det var här 

danskarna trodde sig h a hamnat i KlipJ.liga bergen - fram till femmans 

nedlagda nickelgruva, fanns det, !örutom den oerhört konditionskrävande 

kompassvägen, tvenne vägval att välja på. Gripenberg tog även h är 

det till synes säkraste, gjorde för omväxlings skull en vänstersväng via 

en sjö och sedan kompass-rätt på den rödvita duken. IAtt följa kompassen 

från sjön till kontrollen var dock lättare sagt än gjort. Terrängen 

vlsade sig vara ytterst svårframkomlig. \Det gällde att köra längs 

bergssluttningar, där den ena djupa ravinen avlöste den andra. Tiden 

sprang upp till 33 minuter, medan den jä mtländske fjällspecialisten satsade 

för allt han var värd och öste på "fågelvägen" tvärs över större 

och mindre bergstoppar . Han landade också lyckligt precis på skärmen 

efter en strapatsrik halvtimme. på denna sträcka torde dock en 

högergående båge över tre myrar och en stig varit att föredraga (tredje 

man, 'Willy Lorentzens väg på 29 minuter) . 

"Sliste post", en myr, var ju ingen märkvärdighet - annat än det 

att den överhuvudtaget fanns til!. Genast efter det löparna lämnat 

" nickelgruvan " bakom sig fick de n ä mligen syn på målflaggorna över 

skjutbanan och några glömde i tävlingshetsen att den sista angivelsen 

gälfde ytterligare en kontrol!. Bland dem var b). a. Sveriges Malte Larsson, 

som kanske a nnars räddat den svenska lagsegern. Gamma öde 

rönte vår Leo Backman, som körde direkt i mål, vände tillbaka till sista 

kontrollen och kom in på en tid som, om loppet blivit gOdkänt, berättigat 

honom tili sjätte plats. 

Alltnog, HallsLen ledde med tre minuter åttahundra meter från må!. 

Men även han sLormade ut på skjutbanan och blev synlig från målet, 

där de svenska och finländska ledarna stod med klockorna ihanden 

allt medan kaila kårar kröp längs ryggraden . ISkulle han hinna - 

...... . 

"' 

Målcstokk l' loeooo 

lkm 1 mukllD - I ClD på kaJ 18l 

, 10 , • 

El

jo, nu stoppade han upp - anade oräd - fick syn pä snitzlingen som 

leddc tili mäl - vände och körde som en galning tillbaka till kontrollen 

för att ett par minuter senare pä ny tt forcera skjutbanan mot 

de fladdrande nordiska flaggorna. 

Men 26 minuter och 14 sekunder tidigare hade "Nordens orienteringskun~" 

oberörd och med granna älgkliv kört in under mälskynket. 

Duellen, som de var för sig inte visste någonting om under den spännand'l 

tävlingen, var utkämpad. Än en gäng hade Jarl Gripenbergs 

fenomenala kOllcentrationsförmäga och segervilja inför de stora uppgifterna 

firat ('n triumf, som ställer honom bland finländsk idrotts 

genom tiderna främsta bragdmän. 

SLUTKöRDA KONDITIONSIFENOMEN. 

Banläggarna hade gjort sitt bästa i att finna en terI'äng som i 

görligaste män skulle utjämna chanserna. tBörjan av banan var även 

"typiskt finländsk", mot slutet kanske mera norskbetonad. Värre saker 

hade de kunnat bjuda pä. 'Gripenberg ansåg inte heller vare sig banan 

eIler terrängen för särskilt svär. Ett annat spräk talade dock fjolärsregraren 

:Bror Dalmo, som fullkomligt slutkörd tvingades att avbryta, 

liksom även S a lmi och tvenne norrmän. Sädana h ä rdföra gossar som 

Vemdal, iNurmimaa och .Pelle :Backman var även fullständigt bläkörda 

i m ä!. De stora tidsskillnaderna berättar även om väldsamma missar 

ute pä banan och hur vanskligt det mätte ha varit att fä n ägon rätsida 

pä var man befann sig efter en miss. [)ock vågar man kanske 

även förutsätta, att mänga av vära grabbar satsade för h ärt. När 

banan är sväI' kan det vara förlätligt att bomma, men med större sans 

och precision hade säkert mänget misstag kunnat rättas tili inom 

rimlig tid. 

Av landslagsdebutanterna gjorde Heikki Vollsten ett utomordentligt 

säker" och väl avvägt lopp med en fin sjätte plats som belöning. Säkra 

oldboyn .Aarne Salminen försvarade även genom en hedrande tolfte 

placering med glans sin välförtjänta landslagsblus. 

Glädjen var givetvis stor i det norska lägret efter den strälande lagsegern. 

Den vaI' dem även välunnad. Norsk orientering seglar i medvind 

och denna seger kommer säkerligen att tjäna som en ytterligare 

sporre för dess vidare utveckling. Slporten ligger väl tili för det norska 

kynnet och naturen har skänkt dem härliga orienteringsmarker. Dä 

de norska gutterna dessutom har både kraft och förmaga att forcera 

teI'rängen, sä kommer de även att bjuda pä skarp konkurrens oavsett 

i vilket land tävlingen gär. 

120 

Förutom glädjen att få uppleva den solomsträlade och granna kam- 

.. andra trevliga minnen. B1lnen av 

pen lämnade resan aven m ä nga . " tilI 

' kr längs mäktiga bergssidor slmgrande vagen upp . 

den underbart vac a , . . r ande 

H" f ss med höstens spI'akande färgglädje speglande Slg 1 g 1mr 

one 0 , . män ens näthinna. Den trevliga samvaron 

:'Jd·ordarf~r:ts:=~~, :~p:np:å:Frogn!rsätern och den otvungna stämni~gen 

an . Och mte m1nst, 

vid avslutningsbanketten är även värda att ml11nas. " . t 

t k p och goda humor, som me ens 

det finländska Jagets fasta kamra s a ä l å En 

den våldsamma "hemrullningen" pä Alands h a v ~unde ta k P . 

d 1948 

trevlig resa t 'll " d väl mött 1 Fmlan . 

i västerled var 1 an a 

1945. 

2 3 4 5 6 M ä l Sluttid 

29 25 13 18 24 27 2.38 2.18.38 

1. Jarl Gripenberg, 'F. . . . ... 

18 23 30 2.43 2.27.43 

28 34 12 

2. Gunnar H a llsten, S . . .. .. . 

11 19 22 34 2.36 2.35.46 

Väinö Nrurmimaa, l". 30 37 

3. .... 

24 35 2.17 2.41.17 

30 34 15 21 

4. Sven Davidsson, se . .. ... 

20 25 30 3.21 2.41.21 

Hedenström, ISI. 30 41 12 

5. Stig . .. . .. 

15 27 27 28 3.28 2.41.28 

Algot östh, 6. 31 30 

o • • • • • • • • • 

6. 

19 29 33 2.52 2.41.52 

österholm, 8. 27 37 14 

7. Isse .. ... .. . 

11 19 18 33 2.23,5 2.42.23,5 

Pehr Backman, F. 32 47 

8. 

31 32 14 20 24 38 4.48 2.43.48 

9. Jarl Mattsson, F. . . . . ... . 

37 25 14 19 33 34 3.39,5 2.45.39,5 

10. Olle Karsten, S . . ... ... .. . 

1946. 

2 3 4 5 6 7 8 9 Sluttid 

16 20 4 11 29 6 19 4 2.26 1.51.26 

1. Bror Dalmo, 8. 

30 6 17 6 1.53 1.53.53 

Gripenberg, ,p. 16 21 3 13 

2. Jarl .... 

16 24 3 11 31 5 22 3 2.16 1.57.16 

3. Bror Aberg, S. 

32 6 20 5 1.55 1.57.55 

Hallsten, S. 19 17 4 13 

4. Gunnar . ... 

6 19 6 2.17 1.58.17 

16 22 3 13 31 

5. Henry IStyf, S. .... .. .. .. 

4 13 32 6 17 8 1.52 1.58.52 

6. Fehr Backman, F. . ... 16 21 

18 21 6 11 32 6 19 5 1.34 1.59.34 

7. Ronald J'ohansson, S. .. 

18 7 1.51 1.59.51 

Westholm, IS,. 17 21 4 13 32 6 

8. Helge .... 

12 33 7 22 5 1.40 2.02.40 

9. Väinö Nurmimaa, tF. 17 22 3 

14 29 G 22, 6' 1.46 2.04.46 

10. Häkan Blommeg ~rd , lS'. 18 22 6 

1947. 

1 2 3 4 5 6-M. Sluttid 

21 24 5 18 33 8.09 1.49.09 

1. Jarl Gripenberg, tF . .. ...... .. ... 

30 11 23 1.49 . 2~ 

Hallsten, S. 19 26 5 18 

2. Gunnar .. .. . ..... .. 

23 25 7 19 29 8.45 1.51.45 

3. Willy Lorentzen, N. ...... . . .... .. 

22 28 5 18 35 7.00 1.55.00 

4. Per Wang, N. .... . ... ... ... ... 

19 36 5 17 33 7.23 1.57.27 

5. Helge Wiklund, S . " . . .. .... .... 

IF. 28 27 6 22 35 8.35 2.06.35 

6. Heikki Wollsten, .. ... .. .... . .. 

38 10.12 2.10.12 

N. 24 32 5 21 

7. Knut Valstad, . ......... .. . ... 

42 8.17 2.12.17 

Raaholt, N. 27 28 9 19 

8. Arve .... ... .. . ..... . 

9.41 2.12.41 

S" 18 29 6 34 36 

9. Stig Dalhberg, .... ... ....... . . 

20 38 8.14 2.18.14 

10. Rolf ~ 1:Jlheim , N . .. .. . ... .. .. .. .. 29 31 12 

121

Svenska Finlands Skolidrottsförbund 

r. f. 

Förbundsordförande: 

Centralstyrelsens ordförande: 

Förbundssekreterare: 

Skattmästare: 

Styrelseledamöter: 

Helsingfors Skolidrottsdistrikt: 

Östra Skolidrottsdistriktet: 

Västra skolidrottsdistriktet: 

Österbottens Skolidrottsdistrikt: 

Abolands Skolidrottsdistrikt: 

För b un d sstyrelsen: 

försäkringsinspektör Harry E. Tapper 

prokurist l.ars-G. Sandberg 

stud. Eltig Häggblom 

stud. Carl W. Rosenlew 

herr Hans Blomstedt 

herr Ole Thomasson 

herr A. Gyllimbögel 

Ombud för d istrikten: 

stud. Joha n Selin 

herr H. Granberg 

herr T. Bergman 

stud. Nils Luukkonen 

A r, tai me di e m s f ö r e n i n g a r : 45 

A n tai m e d Ie m m a r: 5.978 

Särskilda skolidrottsmärken är under utarbetande. 

Skidning: 

Pojkar: 

ArI' t s m ä s t a r e. 

7 kilometer : Pentti Lehtinen, Ekenäs Slamlyceum 

4 X 5 km : Nykarleby Samskola 

Slalom: Stig Reims, Grankulla Samskola 

Flickor: 

Mästarinna: Rea Längström, Grankulla Samskola 

B a n d y: 

Vasa Sv. Lyceum 

F 0 t b 0 11: 

Skolidrottschefen Harry Tapper 

Vasa Sv. Lyceum 

Orientering: 

Pojkar: 

Seniorer: Göran Cederberg, Grankulla Samskola 

Juniorer : Henrik Vaenerberg, Grankulla EI3.mskola 

Lag seniorer: Grankulla Samskola 

Lag juniorer: Grankulla Samskola 

Flickor: 

Mästarinna : Gunnel negerth, Grankulla SamskoJa 

Lag : Grankulla samskola 

12~ 

123

Friid: ott: 

Seniorer : 

100 m: Lars Hagström, Gamlakarleby Sa mskola 

400 m : J arl Lund, Svenska Normallyceum 

1.500 m: H. Alin, Lovisa Gymnasium 

110 m h äck : Nils-Erik Stenbäck, Borgå Lyceum 

SVensk stafett: ~Ivenska Normallyceum 

Diskus: Harry Granberg, Borgå Lyceum 

Kula: Christian Blomberg, Grankulla Samskola 

~pjut· Claes Englund, Alands Lyceum 

Höjd ' Stig Reims, Grankulla Samskola 

Längd: Stig Breitenstein, Tammerfors Svenska Samskola 

Stavhopp : Bror Mäkelä, Gamlakarleby E1amskola 

Femkamp : Stig Reims, Grankulla Samskola 

Juniorer: 

60 m : Stig Andersson, Alands Lyceum 

800 m : H åkan Hellberg, Gamlakarleby S amskola 

60 m häck: Stig Andersson, Alands Lyceum 

4 X I00 m : Alands Lyceum 

Stav: Tor-Björn R ilika, Svenska Normallyceum 

Längd : Erik Nordman, G amlakarleby Samskol" 

Höjd : Carl-Johan Berg, Aggelby E1venska SamsJrola 

Kula : Stig Andersson, Alands Lyceum 

Diskus: Edvard S~lin, Borgå Lyceum 

~p ~ u t: Edvard salin, Borgå Lyceum 

Flickor: 

60 m ' Nina Porko, Gamlakarleby Samskola 

Längd. Brita Berggren, Grankulla Samskola 

Höjd : S . Arnold-Larsen , Nya Svenska Samskolan 

S~ungboll: Iris Blomberg, Grankulla Samskola 

4 X 10

gen vart. lcke fnS nog rned att i en förening vore verksarnrna en elIer 

två ledare, utan det erfordras långt flere. Varje gårdsgrupp är betjänt 

av sin person, sorn äger förrnågan att inspiret:a pOjkarna till verksarnhet, 

att sarnla dem alla under idrottens och kamratskapets fana. Visserligen 

kan det int.räffa att en ensarn ledare gör underverk, rnen endast 

under förutsättningen att denne genom sina kunskaper, sin personlighet 

och organisationsförrnåga förrnår skapa den rätta andan inom klubben 

och sektionen och kan fördela uppgifterna ät duktiga medhjälpare. 

Miniatyrorienteringen är intressant 

oeh utveeklande (nedtill). - Redskapsgymnastik 

kräver mod oeh 

skiekliga läromästarc (T. b.). 

Inom ramen för denna uppsats är det otänkbart att gä in i detalj 

på ledarfrågan. Däremot är det skäl att i korthet söka giva några 

räd att beaktas för pojkidrottsledare då det gäller att fysiskt utveckla 

adepterna pä rätt sätt. 

Man kunde vara böjd att tro att ett barn är en kopia i miniatyr av 

en vuxen, - att den unge blott är mindre och därigenom har mindre 

krafter än en Vllxen. \Sfå är dock icke faktum. lNågra exempel: 

- 'Barnets skelett är statt i tillväxt ända tili över 20-ärsäldern och 

benvävnaden uppvisar under hela tiden förändringar. 

- Andningen hos ett barn kan anses vara ineffektiv ernedan frekvensen 

är mycket större än hos en vuxen. Barnet använder endast en 

liten del av sina lungor under andningen. 

- iB'arnets fbrmåga att transportera syre i blodet ut till kroppens 

olika delar är sämre än en vuxen persons. 

- PuIsen kan Iätt stiga upp till 230-250 slag per min. medan hjärtats 

slagvolyrn är relativt liten. 

Joggning i getpors oeb sviktande 

mossa. - Den gemensamma träningen 

'- klubblivets ryggrad. 

126 

Det bör absolut vara klart för varje ledare, att de unga jämt och 

ständigt är stadda i utveckling och att stora ansträngningar, i synnerhet 

Iångvariga sådana, lätt kan utgöra störande moment i denna utveckIing. 

T. o. rn . kan de framtvinga skador för livstid framför aIIt 

cirkulationsapparaten. Det är ledarens uppgift att pä ett lämpIigt sätt 

angiva valet av övningarna. De maximala prestationerna bör vara av 

kort varaktighet. Sprinterlöpning, kast och hopp är att rekommendera, 

Iikasä bollspel på smä planer och med lätt boll. lFör övrigt är det skäl 

att i unga år söka utveckla s n a b b h eLe n i största möjIiga män. 

Snabbheten Iigger som grund för all idrott. Givetvis föreIigger intet 

hinder för en pojke med stora möjIigheter för längdistanslöpning att 

genom lämplig träning utveckla sin u t häll i g h e t. Träningen kan 

t. ex. ske i form av orientering, där kartläsningen ideligen tvingar löparen 

att stanna eiler sakta av farten. Om terrängen är lättlöpt och 

banan dessutom är kort, är orienteringen den ideaIiska formen för träning. 

Även olika slags orienteringslekar lärnpar sig särdeles väl i synnerhei 

för de yngre pojkarna. 

En egenskap, som ofta förbises, men som desto mera erfordras av 

en idrottsman, är s m idi g h e t e n; rörlighet i lederna och förmåga 

att kunna avspänna de muskler, som för tillfället ej behövs. Genom 

gymnastik, läml,JIiga lekar och bollspel utvecklas och bibehålles smidigheten. 

Det är speciellt för ledarna i landsortsföreningarna skäl att 

lägga an på utvecklingen av smidigheten. Det tunga arbete, som landspojkarna 

utför, bidrar tili att göra lederna styva och musklerna hårda. 

127

[)en ideala formen för idrott oeh idrottsträning speeiellt för de 

yngre pOjkarna är 1 e ken. iLär pojkarna n ägon ll'k eller n ågot spel; 

handboll, korgboll, völkerboll, huvudboll eller lå t dem spela fotboll oeh 

var säker på att pOjkarna skall u tveekla s:g på ömkvärt sätt. Förutom 

att leken på ett förträffligt sätt attraherar sin utövare oeh utveeklar 

hans smidighet, snabbhet, u th ållighet oeh koordinationsförmåga, h ar 

leken även onekligen sitt stora "soeiala" värde : iSpelets oeh lekens 

regler h ålls i helgd oeh laganda oeh kamratskap får högt värde. 

Vad varje leäare bör komma ihåg är, att det ieke är det presterade 

resultatet, uta n den träning, som föregår prestationen, som är det värdefulla. 

Om en pojke A h ar stött kulan 1 m lä ngre . ä n B, är det därmed 

ieke säkert att IA har skött sin träning bättre än

Tippningens betydelse för idroUen. 

Det sociala r.rbetet är en av de verksamhetsformer i samhället, som 

kräver stora ekonomiska resurser. Idrottsverksamheten är en av de 

allra viktigaste formerna av socialt arbete. Erfarenheten visar även, 

att de medel samhället har offrat för idrotten, är ett mycket välplacerat 

kapital. Genom sin förebyggande karaktär sparar nämIigen idrotten å 

sin sida årIigen stora summor för samhället i form av inbesparade 

kostnader för sjukvård, läkarkostnader m. m. 

Detta har även statsmakten insett och har därför årIigen givit idrotten 

sitt ekonomiska stöd, stundom större, stundom mlndre, beroende 

av råd och lägenhet. IStaten är tyvärr fattig och idrottsanslagen har 

ofta fått vika för ännu mera brännande behov. Av denna orsak har 

vår idrott aIItid fått kämpa med stora ekonomiska svårigheter. Man 

har varit tvungen att försöka upprätthålla verksamheten på sätt eiler 

annat. Man h ar försökt göra tävIingsverksamheten ekonomiskt lönande 

och när de värsta kriserna har satt in, har man varit tvungen att Iita 

till al,mänhetens rundhänthet, som även sällan har svikit idrotten, dess 

speciella skötebarn. Det ekonomiska osäkerhetstilIståndet har dock 

städ8e som ett Damoklessvärd svävat över idrotten. iDenna omständighet 

kom även en del av våra idrottsledare att redan före kriget börja 

skissera upp plarJer för tryggande av idrottens ekonoml. Sam resultat 

av dessa rådslag uppkom sedan vårt inhemska tipsbolag, Oy. Veikkaustoimisto 

Ab., som startade sin verksamhet i augusti 1940. Med statsmaktens 

tilIstånr! fick bolaget i uppgift att handhava tipsverksamheten 

i landet och det ekonomiska resultatet härav bör i enIighet med bolagsordningen 

och statens sanktion överlåtas tilI undervisningsministeriet 

att användas för idrotten främjande ändamål. 

Veikkaustoimisto - eiler säsom vi nedan populärt kallar det tipsbolaget 

- är sålunda ett rätt egenartat affärsföretag. Dess uppgift 

är att skapa en vinst, som bolaget icke självt behåller, utan som det 

tilI fullo överläter till idrotten. BOlagets aktlestock äges av idrottsorganisationerna, 

men aktionärerna lyfter ingen dividend på årsvinsten. 

Statsmakten är starkt representerad i bolagets förvaltning. Tvenne 

representanter för statsmakten sitter såväl i förvaltningsrådet som i 

1HO 

styrelsen för bolaget. Förvaltningsrådet uppgör förslag till undervisningsministeriet 

över fördelningen av vinstmedlen, men detta förslag är 

på inte sätt bindande för ministeriet, som har möjligheter att verkställa 

fördelningen efter eget förgottfinnande och uppgör även denna delvis 

på basis av det förslag, som statens idrottsnämnd uppgör. 'Enär syftet 

med tipsverksamheten är att stödja landets hela idrott blir såväl ickeaktionärer 

blaml organisationerna som aktionärerna delaktiga av vinstmedlen. 

Under dessa förutsättningar inledde Oy. Veikkaustoimisto Ah. - 

eiler rättare Oy. Tippaustoimisto Ab., som bolaget då officieltt hette - 

sin verksamhet i slutet av år 1940. Den första tipsomgångens rnatcher 

spelades den 7-8 september och intresset var genast från början glädjande 

stort. Vid utgången av kalenderåret kunde även tilI undervisningsministeriet 

överlämnas 1.700.000 mark för fördelning till idrottsändamål, 

ett resultat, som med hänsyn till den korta verksamhetsperioden 

måste anses vara mycket tillfredsställande. 

FÖljande år började ännu mera lovande. Det föreföll nästan som om 

tipset inom kOI"" skulle bIi den penningkvarn, med van; hjälp våra 

idrottsorganisationer skulle kunna arbeta ostörda av ekonomiska bekymmer. 

Det nya kriget, som utbröt vid rnidsommartiden, drog emellertid 

ett streck över alla beräkningar. lSedan följde de svåra krigsåren. 

iFör år 1941 kunde dock på grund av det goda resultatet av 

första halvåret 5.800.000 mark överlämnas för fördelning. Hela detta 

belopp användes dock icke för idrottsändamål, en del av summan överläts 

till invaIiderna och andra krigets offer. 

Da av kriget föranledda svårigheterna föreföll ännu svårare de följan1e 

åren. 1942 var undervisningsministeriets andel endast 3.000.000 

mark och 1943 blott 1,5 rniljon, men 1944 blev dock det aUra svåraste 

året. Svårigheterna att hålla verksamheten i gång förstorades 

yttermera av den tidvis starkt intensifierade aktiviteten vid fronterna 

och de svåra oombardemangen av hemorten. lBolagets ledning övervägde 

redan allvarligt inställandet av hela verksamheten, men enär en 

säda!} åtgärd ändå icke helt hade befriat företaget från en del nödvändiga 

utgifter beslöt man att envist fortsätta med arbetet. Boksluteu 

vid årets slut visade dock en förlust om 700.000 marko 

Etter det krigstillståndet upphört lättade läget i någon m ån . Det 

osäkrr. inrikespolitiska tilIståndet hindrade dock en snabb utveckIing, 

men år 1945 gay dock 2.100.000 mark som resultat av tipsverksam-. 

heten. iDetta belopp kunde givetvis icke ensamt tilIfredsställa ens de 

rimligaste behoy idrottsorganisationerna hade, utan staten m åste ur sin 

131

magra kassa utbetala ungefär tre gänger sä mycket tili förmån för 

idrotten. 

Under senaste år hade sä tipset sitt slutliga genombrott. Bolagets 

ledning arb~ade energiskt för IOmbudsmannanätets utbyggande och 

offmde betydande belopp pä en målmedveten propaganda. Speciellt under 

slutet av äret växte tipsfrekvensen med en förut oanad fart och 

ärets ekonomiska. slutresultat blev även mycket tillfredsställande. 21 

miljoller mark kunde nu överlätas åt undervisningsministeriet, avsevärt 

mera än man nägonsin förut under ett ärs tid har kunnat anslä för 

idrottmnderstöd i värt land. Här bör givetvis beaktas de extra nollor, 

som illflationen har ritat in t. o. m. ilr ga om idrottsorganisationernas 

nödvändigaste utgifter. 1947 har förlöpt t. o. m. gynnsammare än det 

föregäende äret. Man byggde med god framgäng vidare på den grund, 

som lades 1946 och redan före ärsskiftet vaI' det klart, att resultatet 

skulle bli avsevärt gynnsammare än föregående är. 

Enbart pä denna grund kan dock tipsintressets stora stegring icke 

baseras. Den har även krävt mälmedvetet, optimistiskt arbete av dem, 

som pä sätt elleI' annat, utan att frukta mödorna, har arbetat tili 

fromma för tipsverksamheten. Ombudsmannakären fär taga ät sig en 

star del av äran härför. Vecka efter vecka har ombudsmännen punktligt, 

omsorgsfullt och beredvilligt erbjudit den stora allmänheten sina 

tjänster trots att deras profit i proportion tili arbetet har varit rätt 

obetydlig. 

Bolaget har strävat till att underlätta ombudens arbete genom en 

mälmedveten och logisk propaganda. Denna har huvudsakligen gjorts 

genom tidningsannonser och i form av tipsmaterial, som har tillställts 

tidningarna. Här mä nämnas, att bolaget r 1946 enbart pä tidningsreklam 

offrade 5 miljoner marko 

Valet av tipsobjekt har aven spelat en stor roll. Under bolagets 

första tider tog ,~ tipsobjekten ur sä mänga olika idrotter som möjligt. 

Avsikten vaI' dels att intressera sä mänga olika idrotters utövare som 

möjligt av tippningen, dels att bland tipsfolket Mer väcka intresse för 

sä många idrotter som möjligt. Erfarenheten har dock visat, att denna 

väg inte vaI' den rätta, utan att tipsverksamheten bäst betjänade hela 

landets idrott om man vid valet av tipsobjekt kallt höll fast vid ekonomis~a 

synpunkter. 1 detta hänseende har fotbollsmatcberna visat sig 

vara de överläg ~ et bästa tipsobjekten och bland dem har de engelska 

och svenska storseriematchern::t blivit de populäraste. 1 dessa stora och 

jämnf'. serier inträffar alltid sä mänga överraskningar, att vinstutdelningen, 

med tanke pä tipsintressets utveckling, i regel blir gynnsam. 

1 vär inhernska fotboll ä1' de medverkande lagen tyvärr i de flesta fall 

132 

av sä olika klasser, att större överraskningar sällan inträffar. Dä 

kommer sä mänga tipsdeltagare att trängas inom samma vinstklass, att 

vinsterna blir för smä för att intresset skulle kunna hållas pä toppen. 

Pä samma sätt har det inte visat sig lyckligt att pä en och samma 

kupong taga med tipsobjekt frän olika idrotter. För det första är 

cbanserna för oavgjorda resultat förhällandevis smä i andra idrotter 

än fotboll. ~r det andra bör tipsdeltagaren, för att bli intresserad av 

sin uppgift, ha någotslags egen uppfattning om de kämpande lagens 

inbördes styrka. De flesta tipsdeltagare vili inte sätta sig in i talrika 

serier i flere olika idrotter ocb avstär kanske hellre frän hela tippningen. 

Den statistik bolaget uppgör, visar även tydligt, att allmänbetcn 

reagerar kraftigt genast om man i tipspolitiken avviker frän dessa normer, 

som har befunnits vara de rätta. Detta visar sig genast i en 

kraftig nedgäng i deltagandet. Därför har bolagets ledning icke beller 

förhindrat den tendensen, att kupongens tipsobjekt alltmera har övergätt 

till utländska matchel', även om detta har kritiserats bland utövarna 

av vlssa idrotter. Bolagets ledning är övertygad därom, att den 

väg man valt är den fördelaktigaste även om man tänker p vära egna, 

inbernska idrotters bästa. 

Det ekonomiska stöd tipsverksamheten kan ge vär inbemska idrott 

kommer väl tilI pass. Våra idrottsorganisationer kämpar med stora 

ekonomiska svärigheter. Idrottsanläggningarna, som har förfallit under 

krigs ren, är i behov av brädskande reparationer och förberedelsern'1 

för de för oss synnerligen viktiga olympiska spelen slukar ständigt 

växande penningbelopp. De vinstmedel tipsbolaget kan överläta till staten 

tör idrottsfrämjande ändamäl förslår än sä länge blott tili en del 

av idrottens utgifter. 1 detta hänseende bör landets idrottsfolk hjälpa 

sig självt. Genom propaganda för tipset skapar vi ännu bättre förutsättningar 

för vär idrott, förutsättningar för framgäng, oavsett om man 

ser tili hela folkets fysiska duglighet elleI' till en förbättrad resultatnivä. 

Denna propaganda kan envar göra genom att bidraga till at t utbreda 

tipsintresset tili kretsar, där det ännu inte existerar. Idrottsklubbarna 

äter kan, geno:n att ätaga sig ombudsmannaskap, slä tvä flugor i en 

smäll. De anslag förbunden fär av staten ökas och ombudsmannaprovisionerna 

ger klubbarna en vacker direkt inkomst. Det mä nämnas, 

att mänga klubbar redan nu finansierar en stor del av sin verksamhet 

genom provisioner för sin ombudsmannaverksamhet. 

Tipsverksamheten har inte ännu nätt det mäl, som uppställts, men 

man fär hoppas att den inom en nära framtid har utvecklats därhän, 

att den kan garantera vära idrottsorganisationer möjligheter att arbeta 

133

utan ekonomiska bekymmer. För våra svenska idrottsorganisationer har 

tipsmedlen utgjort ett synnerligen välbehövligt och välkommet stöd. som 

hal' underlättat arbetet i mycket hög grad. Det må även nämnas. att 

den svenska idrotten är l'epresenterad i tipsbolagets förvaltningsråd. det 

organ. som uppgör förslagen till vinstmedlens fördelning. 

JAKOBSTADS CELLULOSA AB 

JAKOBSTAD 

Sulfitc:ellulosafabrik - Sulfitspritfabrik 

- Såg oc:h hyvleri 

Byggnadssnic:keri - Fartygsslip 

* 

OSTERBOTTENS TRÄ AB 

JAKOBSTAD 

köper för Jakobstads Cellulosa Ab:s räkning 

pappers- oc:h brännved samt sågstoc:k, 

för export. Gruvprops oc:h sparrar 

* 

AB JAKOBSTADS SKEPPSSTUVERIAFFÄR 

JAKOBSTAD 

Fullständig stuverirörelse 

* 

R. M. LABBART EFTR. 

JAKOBSTAD 

Skeppsmäklare 

134 J 

135

~ resor tilI idrottstävlingar och -I'ester 

kommer landets idrottsmän och idrottspublik 

ofla att använda sig av linjebilarna. 

Även om man successivt har kunnat utöka och förbättra 

trafiken är det dock alltid skäl alt i tid gardera 

sig genom att anskal'l'a biljett I'ör resan tilI önskad lägenhet. 

Biljetter säljes en vecka före avresedagen på 

landets alla linjebilslalioner. De förmedla även biljetter 

till linjebilar, som avgå från vilken linjebilstation som 

helst i landet. 

För gruppresor är linjebilen det idealiska: trafikmedlet, 

flitigt använt av landets idrottsfolk. 

Upplysningar om lägenheter, trallsporUaxor m. m. 

lämnas beredvilligt av linjebilstationerna. Stationerna 

skötas av 

§droUsmannen filar p~ 

SEKUNDURET! 

PARTIFORSÄLJARE: K E L L O-T UKK U 0 Y 

RAUTAVÄLITYS OY 

Helsingfors, Kaisaniemigatan 5 B 

Oy tv1ATKAHUOLTO Ab 

som ägs av Linjebilsförbllndet r.f. och dess 

lokalavdelningar. 

Telefoner: 

Direktör, inköp 34208 

Försäljning 26271 

Expedition, kassa 23 563 

I D R 0 T T S F 0 R E NlN G ARI Då Ni planerar Sällskapsresor 

tili Helsingfors 

ordnar vi Eder inkvarlering på bäsfa säff. 

Tammerfors linjebilstalion 

SKOLRESEBYRÅ Ab. 

Helsingfors - Bulevarden 12 A - Tele/on 22361, 27032 

Brev/örmedling över hela väriden 

13U 

137

FYRVERKERIpjäser 

direkt från fabriken 

Vi planerar 

och anordnar med sakkunskap 

alla slag av fyrverkerier 

KURT HALLBÄCK 

S K 0 A F F.Ä R 

Vasa - Commerse 

Telefon 3769 

JÄRVENPÄÄ 

Tel. 7 

AB. NYSTADS SLIP & 

MEKANISKA VERKSTAD 

Tel. Nystad .. 349 

Mariehamn 1180 

Telegram: "S I i P e n" 

LINDBERGS 

T R Y C K ERI A K TIE BO L A ~G 

UNIONSGATAN 15 

TELEFON 61604 VÄXEL 

FARTYGSREPARATION 

MEKANISKA ARBETEN 

GJUTERI 

UPPHALNINGSSLIP 

UTFOR ALLA 

TILL TRYCKERIBRANSCHEN 

HORANDE ARBETEN 

för fartyg t.o. m . 1,500 ton dw. 

138 

1:39

Detta må·rke garanterar 

kva/iteten 

BREVORDNARE 

SKRIVUNDERLAG 

BREVPAPPERSBLOCK 

NOTESBLOCK m.m. 

Säljas a v a lla lande ts bok. oc h 

pa ppe rsa ffäre r 

Spänsl och välbefinnande 

ger användning av APUmassagerullen 

Förenings-, skol- och hedersteeken 

tili ytterst låga pris. 

(}Ji sciLje,·: 

Prispokaler, bägare, bordssilver, 

förlovningsringar och 

vackra smycken. 

Efterfråga våra pris. 

Välkommen tili oss. 

~ERKKI OY 

Ur- och guldsmedsaffär 

Lappviksgatan 7 . Tel. 32 31 2 

PINFÄRSKA SIFFROR 

Ni får resultaten direkt från 

tävlingsplatsen - fÖrll immer 

hela stämningen - får en god 

översikt av tävlingens gång och 

pojkarnas kondition. 

Om Ni skaffar Er en radiomottllg!lre, 

har Ni alltid ett tillförlitligt 

ögonvittne att ty Er tili 

för tävlingllr, som Ni ej själv 

har tillfälle att övervara. 

RUNDRADION 

8 

AKTIEBOLAGET 

STOCKFORS 

I 

~r, 

Vi tillverka kanoter, paddel 

Tillverkar: 

Yrjö Liliamo 

Lappo 

Brotlningsmatlor, boxningscanvaser# 

madrasser m. m. 

åror, kapeII, sittdynor, bandys!avar, 

bobollslag!rän, tennisrackets, 

kälkar. 

Vaasan 

kanoottiveistämö 

U rhei I uväli n etehdas 

(ilg. Bröd, Aulln) 

Vasa, Purola, telefon 4045 

LOVISA 

Månget Iysande evenemang 

i vår idrotts historia har "bokatso 

i Mässhallen. Men så 

är den också en omgivning, 

som skänker den rätta stämningen 

av lestlig glans o. värdighet. 

Uthyrning per tel. 447 777. 

140 

141

!/!Il---, 

NAPOLEON 

-.Iör näringsidkare och löntagare i städerna och 

pa landsbygden, lör man och kvinna, lör gammal 

oc!,l ung - lör envar, som har penningaffärer att 

skota och har använd ning lör den betiäning endast 

en storbank kan erbiuda - är nu som lörr Finlands 

älds!a affärs- och depositionsbank, 

1t; )ordisRa 

~örfningsbanhfn 

Bliv s!orbankskund genom d et närmas!e av våra 

konior, som s!å öppna lör Eder lande! runl. 

Napoleon, vem var vai Izan 

Jo, krigar'n framfor aLlt. 

J idrottspratet snart man fann, 

att S KG H A tog gestalt. 

Skida med KORSI -staven om vintern, 

Segla med MYGGAN om sommaren. 

OY MAHOGANY 

TEl. 543 

Drurnsö 

tel. 671511 

OY WILH. SCHAUMAN AB 

Fabrike r i Jyväskylä, Nyslott och Joe nsuu 

Huvudkontor och försäljning i Jyväskylä 

V i tillverka: faner 

blockboa r d s 

trähu s 

dö r ra r o c h fönste r 

möble r 

tr äprodu k t e r 

Lukko· l i m 

Ki ri. ba n d y kl ub bo r 

142 

143

VEIKKAUS 

T 

Vi 'euerero 

Maskiner och apparater 

Maskinförnödenheter 

Järn och metaller 

Kemikalier 

Råämnen 

TIPPNIN6EN 

vinner terräng bland 

aIlt vidsträcktare 

b e fol k n in gslager. 

Helsingfors-Manne rhelmvägen 

R e s u 1 t a te t: .. 

Okade vinster, okat 

~~~~~;;;;-.;;; s t ö d tili idrotten. 

OY VEIKKAUSTOIMISTO AB 

,Riihimäen la!jj I1Y 

145

OJlor- 

IIlodern- 

TIDNINGARNAS 

ANNONSBYRA 

lIELSINGFORS 

måugsid;g .\ lexallclersgalan 48 

Teleron 28711 

HÄMEENLINNAN 

VERKATEHDAS OY 

Grundad 1895 

FärmedLar annonser 

till alla lidningar 

NAlYORIENTEk.NG 

fordrar prlma donl Med Hellesem 

batleri i ficklampan är Du allfid säke, 

HELLE ENS 

HUFVUDSTADSBLADET 

Wi

,---------------------- 

Vare sig du 

sportar, 

gymnastiserar 

eller fiskar 

välj dä 

"S K 1 DAN D E B J ÖRN E N" 

Ll~~~!111 Helsingfors - Slömansgatan 38-40 - Tel. 20911. 

Officiell leverantör lill alla olymplska spel sedan år 1920. 

ZACHARIASSEN 

För industrin och 

byggnadsbranschen 

• Speditioner 

• Transporter 

• /nternatione//a 

f/yttningar med 

"Lifts" 

A. B. VICTOR EK 

HELSINGFORS 

ÅBO - V ASA - HANGO 

Järn - 

stål 

kemikalier' 

byggnads- 

metaller 

maskiner 

och eldfast material 

Oy A L 6 0 L Ab 

Helsingfors, Unionsgatan 22 

T elefon 20631 

Oy Enroth Ab 

Spedifion - 

Befraklning - 

Farlygsklarering 

r BO, 

Köpmansgatan 2. Te1. 11 097 

HANGÖ, 

Högberg gatan 14. Tel. 696 

H~vudkontor i Helsingfors; 

l\lJkaelsg. 15, Serie 61851 

Kontor även i 

Kotka och Fredrikshamn 

Tel.adr. : "ENROTHCOMP" 

148 

149

AB. SCHRöDER OY. 

Ht=LSINGFORS 

Unionsgatan 23. 

Tel. 62950. 26577 

Fiskredska p: 

såsom drag, revar, långrevar, 

håvar, krok m.m. 

Skjutförnödenheter: 

patroner, krut, hagel, 1) Luola 1) 

rökpatroner m.m. 

Fy rverkeripjäser: 

raketer, bengaliska eldar m.m. 

F I N S K A F Ä R G- & 

FERN ISSFABRIKS 

A. B. 

S. Esplanadgatan 8 

KUMI-ALA Dl. 

Helsingfors. Annegalan 16. 

TELEFON: 

Verkslad 

Försäljning 

Ringavd. 

Direklör 

69403 

94565 

Vi rekommendera vår läderoch 

gummiskodons 

reparationsverkstad 

"ENNÄTYS" 

KENGILLÄ 

ENNÄTYKSIIN 

ENNÄTYS~ 

HELSINKI 

KORKEAVUORENKA TU 2 b. - 

Puhelin 27341 

ValmIstaa kaikkia 

urheilualan jalkineita 

ELEKTR. A. B. 

HEDENGREN 

HEI. INGFOHS, TELEFON 20356 

l/edolJ 

Vi Leverera: 

• Bilförnödenheler, 

• reparationsverklyg, 

o verklygsmaskiner, 

• elektriska truekar, 

• Iikriktare, 

ele., 

direkt från lager elleI' med kortast möjliga 

lcveranstid från våra fabriker. 

. ... : .. 

~~_·qJ{in baderska hefer~W" 

~--------- -- --- 

Mina, Maja eiler Manda brukar andras 

baderskor heta - jag håller mig 

tili "L ö y I y" -tvätlsudden och är 

ytterst belåten med denna min " ba· 

derska", Frotteringen med den sträva 

"Löyly" känns angenäm och den fyller 

i allo sin uppgift. - Om man efter 

bastubadet minns att skölja 

upp tvättsudden, är den som 

ny igen tili näsla gång, 

INSTALLATION, VERKSTAD, LADDNINGSSTATION 

150 

J Y . V A 5 K Y l _ Ä

~,.,... 

~: .. ,,..,.,, 

Tili minne av segern 

en vacker prispokal 

frå n 

KAriN""#\. 

OCH 

•• .". .". A .. " 

~------------------.--~

REGLER - Urheilumuseo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?