Lottanytt - Svenska LottakÃ¥ren

More documents

Recommendations

Info

LOTTOR NAS FRAMTI D Tre lottor. Tre ledare. Lottornas framtid är fortfarande ett oskrivet kapitel. <strong>Lottanytt</strong> fortsätter diskussionen kring förändringsarbetet. Här berättar tre lottachefer, med sammanlagt 20 års erfarenhet av att leda lottor, om sin syn på Lottornas framtid. TEXT: LOTTA S E LLB E RG FOTO: HÅKAN FLAN K EEn varm söndagseftermiddag i november samlade <strong>Lottanytt</strong> tre rikslottachefer med sammanlagt nära 20 års erfarenhet av att leda Lottorna. Uppdraget den här eftermiddagen handlade om att dela erfarenheter från Lottorna och samtidigt diskutera det förändringarbete som Lottorna genomgår just nu. En förändring som krävs för att överleva i en radikalt förändrad omvärld. Marianne af Malmborg var Rikslottachef 1986–94 – Lottornas ”guldålder”. Ekonomin var inget stort problem, samarbetet med försvarsutskottet var gott och Lottorna fick mycket positiv täckning i medierna. Ändå fick Lottorna slåss för rätten att vara en självständig, oberoende organisation för enbart kvinnor och inte bara en personalförsörjningsresurs. Bland annat anmäldes Lottorna till JämO två gånger för att de inte släppte in män i organisationen. Nini Engstrand efterträdde Marianne som Rikslottachef och satt på posten fram till 2002. Även hon fick några lugna år utan märkbara neddragningar. Omsvängningen kom först våren 2003, samtidigt som Elisabeth Falkemo tillträdde som Rikslottachef. Då inleddes en mycket turbulent period med stora omställningar och kraftiga ekonomiska nedskärningar. ”Nu gör vi en anpassning för de krav och uppgifter vi ska ha framöver.” MAR IAN N E AF MALM BORG Idag kämpar Lottorna liksom många andra frivilliga försvarsorganisationer med ett stort förändringsarbete. Elisabeth: – Sverige nedrustar i ett väldigt oroligt Europa. Det känns som om vi är tillbaka på 20-talet och slåss för vår försvarskraft på bredden. Idag klarar inte det svenska samhället att hantera alla hotbilder utan att involvera frivilligkrafterna. När försvaret skär ned behövs faktiskt ännu fler frivilliga. Men för att dessa ska vara till nytta måste de vara utbildade och övade för sina uppgifter. Nini: – I det arbetet behövs varje medlem. Det är inte storleken på insatsen som har betydelse utan att man finns där, oavsett om man arbetar aktivt eller bara stödjer Lottorna. Marianne: – Det är en risk att medlemmarna drar förhastade slutsatser av de stora förändringarna som sker i För- 10 LOTTANYTT • 4 • 2005
LOTTOR NAS FRAMTI D En framtid. ”När försvaret skär ned behövs ännu fler frivilliga.” E LISAB ETH FALKE MO ”Ta gärna in nytt i försvaret, men kasta inte ut vår unika kunskap.” N I N I E NGSTRAN D svarsmakten. I stället för att säga att ”nu behövs vi inte mer” och lämna Lottorna, tycker jag att man ska tänka att nu gör vi en anpassning i Sverige för de krav och uppgifter som vi ska ha framöver. I det utvecklingsarbetet har Lottorna en given roll! Samtliga tre tycker att Lottorna behövs i den här alldeles för mansdominerade världen. Fler kvinnor behöver engagera sig för ett säkrare samhälle, både i Sverige och i vår omvärld. Kvinnor lyfter kvinnor Fler kvinnor behövs också för att lyfta fram och stötta andra kvinnor. I Lottorna får man viktiga nätverk och utbildningar som bidrar till ens personliga utveckling. Lottorna ger även tjejer en möjlighet att träna sig i grupp och som ledare, något som killarna ofta får chans att öva på i lumpen eller i idrottslaget. Nini: – Är det något vi är bra på så är det att utbilda kvinnliga ledare och att organisera. Ta alltså gärna in nytt i försvaret, men kasta inte ut vår unika kunskap. Marianne arbetar idag som ordförande i Ideell Arena. Tidigare har hon varit generalsekreterare i Cancerfonden, ett jobb hon menar att hon aldrig hade fått utan Lottorna. Hon säger att det är viktigt att Lottorna betonar att de är en ideell organisation. Marianne: – En ideell organisation är en organisation som bärs av en idé – i Lottornas fall är idén att bidra till landets säkerhet. Det finns inget vinstintresse, utan uppgiften, syftet och målet är det viktiga. Det är det som framtidsarbetet handlar om – idén bakom Lottorna, uppdragen och hur vi ska organisera oss. Nini: – Och det är bråttom. Nya vägar och tankar är oerhört viktiga om vi över huvud taget ska finnas kvar om tio år! Det framtida uppdraget kommer huvudsakligen att vara av civil karaktär, det är de tre kvinnorna ense om. Kriskommunikation är till exempel en typisk uppgift för Lottorna. Organisationen gör också en jättesatsning för att fylla de tjänster som man har avtalat med Hemvärnet. Idag står runt hälften av dessa tjänster vakanta, men de är förhoppningsvis fyllda till utgången av 2007. Elisabeth: – Vi har lagt en handlingsplan och ska kommunicera med varenda avtalsbunden lotta. Så vi tror att vi ska klara vårt uppdrag innan 2008. De tre lottorna är rörande överens i diskussionerna kring de organisationsfrågor som just nu stöts och blöts i rörelsen. Basen är bra menar nuvarande Rikslottachef Elisabeth och hennes två företrädare, men organisationen måste 2005 • 4 • LOTTANYTT 11
Page 1 and 2: N U M M E R 4 | DEC E M BE R 2005 M
Page 3 and 4: LE DAR E Bästa läsare I detta jul
Page 5 and 6: Välkommen till Lottorna Lottorna
Page 7 and 8: LOTTA I KAR R IÄR E N förändring
Page 9: KRON PR I NSESSAN VICTOR IA Ett kun
Page 13 and 14: PÅ FRAMTI NYTT DSAR U PPDRAG BETE
Page 15 and 16: LOTTA PÅ ÖVN I NG iking 05 efiran
Page 17 and 18: LOTTA PÅ PLATS Bromma har en av la
Page 19 and 20: LOTTA PÅ UTBI LDN I NG det vanliga
Page 21 and 22: E U-PROJ E KT Genom EU-projektet Ge
Page 23 and 24: Välj en ljudbok för endast 49:- *

Lottanytt - Svenska LottakÃ¥ren

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?