Mätningar och undersökning av elkvaliteten i elnätet på ...

vilken typ av fel som inträffar [5]. Därför är det viktigt att kunna förutse och beräkna
spänningsdippens utseende beroende på felets kategori.
2.4.5 Spänningsobalans
Obalans i spänningen beror på att fasernas laster drar olika mycket energi. Då kan RMS
spänningar, eller dess fasvinkel skilja sig. Obalansen definieras som kvoten mellan
minusföljdspänningen och den plusföljdspänningen över ett antal perioder [1]:
u
Vi
Minusföljd
= *100
*100
(6)
V plusföljd
u
=
d
Det är endast grundtonen som används för att räkna fram obalansen, alla övertoner filtreras
bort genom diskret fourier transform algoritm.
Spänningsobalans på maximalt 1-2 % anses acceptabelt enligt europanormen.
2.4.6 Transformatorns inverkan på spänningsdippars karaktäristik
Det finns tre typer av transformatorlindningar som kan påverka spänningsdippens utseende:
• Transformatorer som inte ändrar spänningen. Detta är yy kopplade transformatorer där
båda primär- och sekundärsida är jordade.
• Transformatorer som eliminerar nollföljdsspänningen. Det betyder att spänningens
sekundärsida är lika med primärsidan minus nollföljdsspänningen. Exempel på detta är yy
kopplade transformatorer med en eller bägge sidor ojordade, samt dd kopplade transformatorer.
• Transformatorer som utbyter fas och huvudspänningar. Varje sekundärspänning
motsvarar då skillnaden mellan två primärspänningar. Exempel är Yd, Dy och Yz kopplade
transformatorer.
Ovanstående transformatorkategorier har olika klocknummer som inverkar på fasvridningen
mellan primär oh sekundärsida. Spänningsdippens karaktäristik vid lasten kommer inte att
påverkas av klocknumret. Det som har betydelse är spänningen före felet samt spänningen
under felet, både i amplitud och fasvinkel.
I [5] klassas spänningsdipparna utifrån deras amplitud och fasvridning. Klasserna A, B, C, D,
E, F eller G finns presenterade i figur 2.8.
17