Holmen Magasin nr 2 2014

AFFÄRER OCH SKOG 

FRÅN HOLMEN-KONCERNEN 

NUMMER 2 2014 

Nyhet / 

Henrik Sjölund 

ny koncernchef och 

VD för Holmen 

Tema/ 

Naturvård i skogen 

mer än bara skydd 

Välmående vatten 

Naturvård/ Miljöarbete i Iggesund ger resultat. 

PLUS: 

Det anonyma emballagevirket Utmaningar för bilvägar i skogen 

Barnmöbler i svenskt trä hett i Kina Därför älskar tyskarna svensk skog

Ledare Innehåll 

NYHETER 

HENRIK SJÖLUND 

På nytt uppdrag 

Jag har arbetet inom pappersindustrin i 

princip hela mitt vuxna liv. Vad är det som får 

en att göra ett sådant val och vad är det som 

gör att man stannar kvar 

För min egen del så handlar det nog i grunden om 

att jag gillar utmaningar, något som knappats saknats 

inom skogsindustrin under senare år. 

Jag började arbeta på Holmen Paper 1993. Konjunktur- 

och strukturförändringar har ställt krav på 

nytänkande, förändringsbenägenhet och sist men inte 

minst förmåga att fatta rätt beslut i rätt tid. Det har 

varit en spännande och utvecklande tid. Jag är övertygad 

om att Holmen har agerat på ett sätt som gör att vi 

har goda möjligheter att fortsätta utveckla koncernen 

med fokus på lönsamhet. 

FÖR DEN SOM ÄNDÅ MISSTRÖSTAR om pappersindustrins 

framtid vill jag rekommendera forskningsinstitutet Innventias 

framtidsrapport som presenterades i mars, 

”Papermaking towards the future”. Studien bygger 

bland annat på expertundersökningar med 150 respondenter 

från 20-talet länder och redovisar de viktigaste 

drivkrafterna och trenderna för industrins utveckling 

mot år 2030. Experterna förutspår en lönsam omställning 

av pappersindustrin, driven 

av en vikande efterfrågan på tryckpapper 

i kombination med en 

lovande framtid för nya, klimatvänliga 

produkter. 

PERSONLIGEN tar jag nu första steget 

mot en ny utmaning. Förutsättningarna 

för skogsindustrin är 

sådana att vi även framöver 

måste vara beredda på att 

ompröva och hitta nya 

lösningar. Tillsammans 

med Holmens alla 

kompetenta medarbetare 

ser jag framemot att ta 

mig an mitt uppdrag. 

Henrik Sjölund, VD och 

koncernchef Holmen 

Holmen är en skogsindustrikoncern 

som driver och utvecklar 

hållbar verksamhet inom dels två 

råvaruinriktade affärsområden 

för skog och energi, dels tre 

produktinriktade affärsområden 

för tryckpapper, kartong och trävaror. 

Genom det stora innehavet 

av skog, och egenproducerad 

energi, står Holmen starkt med 

goda utvecklingsmöjligheter. 

Holmen Skog är Sveriges fjärde 

största skogsägare och sköter 

koncernens skogar, som omfattar 

drygt en miljon hektar produktiv 

skogsmark, och virkesförsörjning 

till koncernens produktionsenheter 

i Sverige. 

Holmen Energi ansvarar för 

koncernens vatten- och vindkrafttillgångar 

och för elförsörjningen till 

Holmens svenska enheter. Holmen 

Energi utvecklar också nya energikällor 

och bedriver utvecklingsprojekt 

kopplade till energiområdet. 

Holmen Paper tillverkar tryckpapper 

för magasin, produktkataloger, 

direktreklam, böcker, dagstidningar 

och telefonkataloger i 

pappersbruken i Hallstavik och 

Braviken samt i Madrid och är en 

av Europas ledande producenter 

inom sitt område. 

12 

22 

3 / "Jag tvekade aldrig att tacka ja"- 

4 / Holmen Papers nya VD 

5 / Årsredovisning får tummen upp 

7 / Svenska lastpallar får logistiken att snurra 

8 / Framtiden för skogsbilvägen 

11 / Fem smarta steg till en hållbar skogsbilväg 

12 / "Vi vill skapa en mötesplats" 

14 / Naturvård ger levande skog 

18 / Så vill partierna utforma skogspolitiken 

20/ Vattensatsningar ger miljöresultat 

22 / Granvirke populärt för barnmöbler i Kina 

23 / "Vi tyskar har en rätt romantisk bild av Sverige" 

24 / Finner ro i svenska skogen 

HOLMEN MAGASIN är Holmen-koncernens tidning för aktieägare, 

kunder, leverantörer och andra intressenter. Utkommer fyra gånger per år. 

Hemsida: www.holmen.com E-post: info@holmen.com Telefon: 08-666 21 00 

Adress: Box 5407, 114 84 Stockholm Ansvarig utgivare: Ingela Carlsson 

Redaktör: Nina Schmieder Formgivare: Stina Gyldberg Produktion: Spoon AB, 

www.spoon.se Omslagsfoto: Alicia Swedenborg/Johnér Tryck: Sörmlands Grafiska 

Papper: Inlaga Holmen TRND, 80 gram. Omslag Invercote G, 220 gram. 

Iggesund Paperboard är världsledande 

inom tillverkning av 

kartong för konsumentförpackningar 

och grafisk produktion. 

Tillverkningen sker i Iggesund 

i Sverige och i Workington i 

England. Produktutbudet består 

av de två starka varumärkena 

Invercote och Incada. 

14 

20 

Holmen Timber tillverkar 

snickerivirke i furu vid sågverket i 

Iggesund och konstruktionsvirke 

i gran vid sågverket i Braviken. 

Sågverkens närhet till bruken, 

tillsammans med egen virkesförsörjning, 

ger positiva fördelar för 

ekonomi och klimat. 

Läs mer på www.holmen.com 

Hallå där / Henrik Sjölund 

"Jag tvekade aldrig att tacka ja" 

Från Holmen Paper 

till ansvarig för hela 

koncernen. Du tar 

över efter Magnus Hall som VD 

och koncernchef. Berätta om 

din bakgrund. 

– Efter gymnasiet bodde jag 

i Tyskland, jag arbetade på 

fabrik och var tennistränare. 

När jag kom hem till Sverige 

läste jag internationell ekonomi 

på Linköpings universitet. Jag 

började arbeta på Holmen Papers 

marknadsavdelning 1993 och 

blev efter en tid produktchef och 

senare ansvarig för det nordiska 

försäljningskontoret. År 2000 fick 

jag rollen som marknadschef och 

från 2011 har jag varit affärsområdeschef 

för Holmen Paper. 

Vad fick dig att tacka ja till det här 

jobbet 

– Ett sådant här erbjudande får 

man säkert inte många gånger i 

livet. Jag gillar utmaningar och 

tvekade aldrig att tacka ja. 

Du har jobbat länge inom Holmen. 

Vad är det som får dig att stanna 

– Det har hela tiden funnits 

massor av nya utmaningar. Dessutom 

gillar jag kulturen och vinnarmentaliteten. 

Jag värdesätter 

den höga kompetens som finns i 

organisationen. Det finns också 

speciella fördelar och möjligheter 

med att vara en koncern. 

Vad händer närmast på ditt nya 

jobb Vad ska du fokusera på i 

början 

–Jag kommer att sätta mig in 

i affärsområdenas verksamheter, 

resa runt och träffa medarbetare för 

att själv skapa mig en samlad bild 

Magnus Hall går vidare efter 29 år i koncernen 

Magnus Hall, tidigare VD och 

koncernchef för Holmen, avgår 

efter tio år på posten och totalt 

29 år inom koncernen. 

För snart 30 år sedan började 

Magnus Hall sin långa karriär inom 

Holmen. 

– Jag känner att jag vill pröva 

mina vingar inom ett nytt område. 

Och så tyckte jag det fanns en bra 

intern kandidat till efterträdare, 

av det läge vi befinner oss i. Det blir 

även ett antal träffar med investerare 

och analytiker innan sommaren. 

Hur ser du på de utmaningar 

branschen har, hur kan Holmen 

bäst tackla dessa 

– Förutsättningarna är förstås 

tuffa för skogsindustrin i ett brett 

perspektiv, och i synnerhet för 

tryckpapper är konkurrensen 

stenhård. Vår omvärld kommer 

att fortsätta att förändras. Det är 

väl egentligen det enda vi kan vara 

säkra på, och det måste vi vara rus- 

även om styrelsen gjorde det slutliga 

valet och inte jag, säger han. 

ETT AV DE STARKASTE minnena 

som Magnus Hall har från de sista 

10 åren hos Holmen var invigningen 

av pappersmaskinen PM 

62 i Madrid. 

– Det var en härlig kulturblandning 

mellan spanskt och svenskt 

med många kreativa inslag. Det 

gjorde intryck. 

tade för. Vi kan inte ta någonting 

för givet, och måste vara beredda 

att hitta nya lösningar. Jag tänker 

HENRIK SJÖLUND 

Ålder: 48 år. 

Yrke: VD, Holmen. 

Familj: Fru och fyra barn. 

Bor: I Norrköping. 

Fritid: Bollsporter i allmänhet och 

tennis i synnerhet. Aktiviteter på sjön, 

gärna motorbåt. 

Senaste semestern: Skidsemester 

med familjen i Laax, Schweiz. 

Kännetecken för mitt ledarskap: 

Vad ska du göra härnäst 

– Jag tillträder som VD för 

Vattenfall i oktober. Jag ser fram 

emot att vara med och bygga 

företagets framtid. 

Vilka erfarenheter tar du med 

dig från Holmen 

– Att man kan kombinera 

jobbiga förändringar och hög 

motivation om man formulerar 

utmaningen på rätt sätt. Människors 

drivkraft betyder allt. 

använda samma angreppssätt som 

på Holmen Paper där fokus på 

lönsamhet varit mycket uttalat. ● 

Ärlighet, tydlighet och enkelhet. 

Kommunikation, liksom att involvera 

organisationen, är viktigt. 

Drivkrafter: Att endast leverera det 

som är helgjutet. Att vända på de 

stenar som bör vändas på. 

Sådan är jag: Lugn och balanserad. 

Ansvarstagande och strukturerad. 

Det gör mig glad: Först och främst 

min familj. Jag blir också glad när jag 

löst en uppgift väl. 

Henrik Sjölund och Magnus Hall. 

FOTO ULLA-CARIN EKBLOM 

FOTO ULRIKA CARLSTEIN 

2 HOLMEN MAGASIN 2 / 2014 

HOLMEN MAGASIN 2 / 2014 3

Nyheter / 

I KORTHET 

Låt barnen bygga 

Snart stundar ett långt och härligt 

sommarlov. Släpp fram skaparlusten 

och låt barnen bygga sina egna riddarrustningar, 

en fågelholk eller kanske en 

hinderbana för hunden eller kaninen 

Svenskt Trä har tagit fram en folder, 

som finns att ladda 

ned kostnadsfritt 

på fixatrixa.se. 

Här kan man 

läsa om användbara 

verktyg, se 

förslag på vad 

man kan bygga 

och inspireras 

av pedagogiska 

steg-för-stegförklaringar. 

Ny typ av drivare 

testas i Norsjö 

Tillsammans med Komatsu har 

svenskt skogsbruk utvecklat en ny 

typ av drivare, särskilt anpassad för 

slutavverkning. Den första maskinen 

används sedan en månad på Holmen 

Skogs distrikt Norsjö. 

– Den nya drivaren kombinerar 

funktionerna hos en skördare och 

skotare. Exempelvis avverkar och 

direktlastar den virket i det egna lastutrymme. 

Det minimerar antalet lyft 

och ökar produktiviteten. Eftersom 

virket aldrig läggs på marken blir 

det inte förorenat av jord eller sten. 

Inget virke riskerar heller att lämnas 

kvar i skogen, säger Jonas Eriksson, 

sektionschef inom Holmen Skog. 

Större lastbilar ger 

minskade utsläpp 

Det finns många vinster med större 

lastbilar, bland annat minskade transportkostnader 

och minskade utsläpp. 

Redan i dag använder Holmen 

Skog större lastbilar, exempelvis 

åkaren Holger Nilssons lastbil i 

Örnsköldsvik. Hans nya lastbil har 

tillstånd att lasta totalt 68 ton; åtta 

ton och tio kubikmeter mer virke än 

en konventionell timmerbil. 

– Vi samarbetar även med en 

åkare i Umeå som planerar använda 

en lastbil som klarar 74 ton. Så 

snart Trafikverket ger grönt ljus kan 

planerna bli verklighet, säger Jonas 

Eriksson på Holmen Skog. 

Skogsindustrierna driver även projektet 

Elvis som handlar om att lasta 

mer virke på varje tåg. 

Holmen Papers nye VD 

Nils Ringborg är ny VD för 

affärsområdet Holmen Paper 

och ingår även i Holmens koncernledning. 

Han efterträder 

Henrik Sjölund, som numera 

är VD och koncernchef för 


Nils Ringborg har tidigare 

arbetat som marknadschef 

på Holmen 

Paper. Han har en lång bakgrund i 

branschen, men har också haft 

flera ledande befattningar utanför 

företaget. 

– Holmen Paper får en ledare 

med ett stort nätverk och en bra 

känsla för våra affärer. Vi får 

dessutom ytterligare en driven och 

strategisk kraft i koncernledningen, 

säger Henrik Sjölund. 

Själv ser Nils Ringborg på nya 

jobbet med tillförsikt: 

– Det är spännande att få 

leda en så stor organisation. Jag 

ser fram emot alla möten med 

människor och hoppas att jag kan 

inspirera, ge nya idéer och tillföra 

energi att utveckla vår verksamhet, 

säger han. 

Han ser också fram emot att 

få fortsätta det jobb som redan är 

påbörjat: omställningen av Holmen 

Paper. 

– Vi går från standardprodukter 

till produkter som utmanar 

traditionella synsätt på pappersval 

och samtidigt kostnadseffektiviserar 

kundernas produktion väsentligt. 

DEN FÖRSTA TIDEN på nya jobbet 

har Nils Ringborg träffat medarbetare 

inom framförallt bruksorganisationerna. 

– Vi jobbar med ledarskap och 

medarbetarskap. Det är vi själva, 

3 NYHETER/ PRESSGRANNAR 

Kartong syns på nätet 

1 

Nyhetstjänsten FoodProductionDaily.com 

uppmärksammade 

i april Änglamarks 

nya komposterbara 

förpackning för 

frysta bär, som görs 

av Iggesund. 

– Materialet är Invercote Bio, 

som är en färskfiberbaserad 

kartong med bioplast som har låga 

koldioxidutsläpp, säger Staffan 

Sjöberg, kommunikationschef. 

Prisad för hållbarhet 

2 

PackPrint World, en av de ledande 

nyhetstjänsterna på nätet om 

förpackningsindustrin, rapporterar om 

att Holmen är med på FN:s nya hållbara 

globala aktieindex som värderar hållbar 

verksamhet och finansiella resultat. 

Holmen är ett av endast fem 

svenska företag och det enda skogsindustriföretaget 

baserat i Sverige, 

som ingår listan av dessa totalt 100 

företag, rapporterade Pack Print 

World nyligen på sin webbsida. 

alla som arbetar här, som gör 

skillnaden. 

Kraven är fortsatt stora på att 

jobba effektivare, med kostnadsmedvetenhet 

och affärsfokus: 

– Marknaden är fortsatt svag, 

trots att flera pappersmaskiner 

stängts. Samtidigt har våra konkurrenter 

börjat upptäcka att våra alternativa 

specialprodukter fungerar 

och vinner marknadens gillande. Vi 

är mera utmanade i dag och måste 

fortsätta produktutecklingen. 

Sedan fortsätter han: 

– Direktreklam och produktkataloger 

står fortfarande starka 

inom push marketing. Nya magasinstitlar 

kommer ständigt till och 

det är inom dessa områden våra 

produkter är effektiva. Internt är 

och förblir kostnadsfokus viktigt, 

liksom ett ständigt effektiviseringsarbete. 

● 

”Kan hela kedjan” 

3 

Holmen har profilerat sig 

som ett företag med 

mycket kunskap vad gäller hela 

kedjan i skogen, allt från 

avverkning till återplantering”. 

Det skriver IPW, som är den 

ledande internationella massaoch 

papperstidningen. I ett 

bildreportage får läsarna följa 

Holmens hela process, från 

trädplantering till papperstillverkning. 

FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM 

Aktiespararna/ 

Årsredovisning får tummen upp 

När Gunnar Ek hos Aktiespararna 

håller kurser i 

aktiekunskap använder han 

Holmens årsredovisning som 

exempel. En pedagogisk tanke 

och ett tillgängligt språk är 

anledningen. 

Få personer i Sverige 

har besökt lika många 

bolagsstämmor eller läst 

lika många årsredovisningar som 

Aktiespararnas Gunnar Ek. 

– Att läsa och förstå en årsredovisning 

är grunden för all aktiehandel, 

säger han. Men många 

aktieägare 

saknar 

dessvärre 

relevant 

kunskap. 

Under 

många år 

har han 

därför hållit 

i kurser 

Gunnar Ek. 

där Aktiespararnas medlemmar 

lär sig att tolka en årsredovisning. 

Som kursmaterial använder 

han rapporter från bland annat 


– Det är ett hyggligt stort 

företag, långsiktigt stabilt och 

med intressanta problem som 

diskuteras, förklarar han. 

Men ett än viktigare argument 

för valet av kursmaterial är 

karaktären på Holmens årsredovisning. 

Den är, med Gunnar 

Eks egen beskrivning, korrekt, 

lättillgänglig och pedagogisk. 

– Man använder ett språk och 

en form som vanligt folk kan 

Holmen AB (publ) 

Box 5407, 114 84 STOCKHOLM 

Tel 08-666 21 00 • Fax 08-666 21 30 

E-post info@holmen.com • www.holmen.com 

Orgnr 556001-3301 • Säte Stockholm 

förstå, med en öppen beskrivning 

av problem och lösningar som 

väcker intresse, förtydligar han 

Och det är inte så vanligt i den 

flora av årsredovisningar som 

produceras varje år. ● 

Fredrik Holgersson – ny brukschef Braviken 

Fredrik Holgersson är ny 

brukschef för Bravikens pappersbruk. 

Han efterträder Rikard 

Wallin, som gått vidare till nya 

uppgifter på Holmen Papers 

marknadsavdelning. 

Fredrik Holgersson var tidigare 

ansvarig för Operations & Logistics på 

Holmen Papers marknadsavdelning. 

Han tar över ledarskapet för Bravikens 

ÅRSREDOVISNING 2013 MED HÅLLBARHETSREDOVISNING 

ÅRSREDOVISNING 

MED HÅLLBARHETSREDOVISNING 

pappersbruk utanför Norrköping i en 

utmanande tid. 

– Bravikens pappersbruk går in i en 

ny fas efter stängningen av pappersmaskin 

51. Det ska bli spännande att 

vara med i denna utveckling. För min 

egen del blir det också en spännande 

utmaning, där jag får möjlighet att 

jobba med nya personer och frågeställningar, 

säger Fredrik Holgersson. 

Första tiden i sin nya roll ska han 

fokusera på att lära känna kollegerna. 

– Jag vill också sätta mig in i de 

frågor som är viktigast för att bruket 

2013 

Sveriges Aktiesparares Riksförbund 

■ Aktiespararna grundades 1966. 

Aktiespararna arbetar med utbildning, 

information och rådgivning 

för att hjälpa sina medlemmar att 

ska få en bra framtid, fortsätter han. 

Holmens tillträdande VD och koncernchef 

Henrik Sjölund säger så här: 

– Med Fredrik Holgersson får Bravikens 

papperbruk inte bara en av 

våra mest drivna och analytiska 

personer vid rodret utan också en 

duktig ledare. 

Hans företrädare Rikard Wallin ska 

ansvara för Holmen Papers försäljning 

utanför Europa, som är en växande 

marknad. Han ska även ansvara för 

avdelningen för marknadsanalys. 

göra egna placeringar. Aktiespararna 

håller ett vakande öga 

på företagen och sprider kunskap 

om aktiemarknaden. 

FOTO JONAS LINDELL 

4 HOLMEN MAGASIN 2 / 2014 HOLMEN MAGASIN 2 / 2014 5

Boken beskriver de skogar som en gång hörde 

till Finspångs Bruk, ett stort kanongjuteri och 

järnbruk i norra Östergötland. 

Med hjälp av en omfattande dokumentation 

redogör författarna för hur skogstillståndet har 

påverkats och förändrats i Finspångsskogen, 

där som mest fler än 500 milor kolades årligen, 

och där svedjebruk och skogsbete var naturliga 

inslag i skogsutnyttjandet. 

I boken beskrivs också hur intensivt brukade 

trakter kunde blandas med mer försiktigt 

brukade partier med högre naturvärden. 

ISBN 978-91-637-4166-1 

Holmen AB (publ) 

Box 5407, 14 84 STOCKHOLM 

Tel 08- 6 21 0 • Fax 08- 6 21 30 

E-post info@holmen.com • w.holmen.com 

Orgnr 56 01- 301 • Säte Stockholm 

Nyheter / 

I KORTHET 

Skog från Holmen 

blir naturreservat 

Holmen har träffat en överenskommelse 

om en stor markaffär med 

Naturvårdsverket. 10 000 hektar skog 

säljs för reservatsbildning och i utbyte 

erbjuds Holmen att köpa 18 000 hektar 

statligt ägd skogsmark till motsvarande 

pris. Ett steg i rätt riktning för att uppnå 

miljömålet ”Levande skogar” – ett 

riksdagsbeslut från 2010. 

– Att öka andelen formellt skyddad 

skog genom att staten erbjuder mark 

i utbyte är en bra modell, säger Sören 

Petersson, VD Holmen Skog. 

Nya reklamfilmer 

ska ge skogskoll 

Under april och maj har Holmen Skog 

synts i korta profilfilmer på TV4 och 

Sjuan i sändningsområdena Norrköping 

och Linköping. 

– Vi vill öka kunskapen om svenskt 

skogsbruk och 

därför har vi valt 

att kommunicera 

via TV. I 

samband med 

dessa filmer har 

vi förbättrat vår 

information på 

webbplatsen 

och vi är också 

mer synliga i 

sociala medier, 

berättar Sören 

Petersson, VD 

Holmen Skog. 

Stormvirke ska bort 

I vintras drog flera stormar in över 

Sverige. Bara stormen Ivar fällde 8 

miljoner skogskubikmeter 

virke, visar siffror 

från Skogsstyrelsen. 

Därför 

råder bråda dagar 

för Holmen 

Skog och andra 

skogsägare. 

Före 1 juli måste det stormfällda 

virket ut ur skogen innan granbarkborren 

hinner angripa de friska 

träden. 

– Kontakta din lokala virkesköpare 

så att ni kan göra en bedömning 

av skadeläget. Men var försiktig 

eller anlita en aktör som är van vid 

hanteringen, råder Andreas Mattsson, 

distriktschef Holmen Skog Hudiksvall. 

Boktips till hängmattan 

Holmen Magasin tipsar om böcker som har koppling till 

skogen och som du kan läsa i hängmattan i sommar. 

En glänta i skogen – Ola Larsmo 

Handlingen kretsar kring ett litet samhälle i Sverige 

under andra världskriget. Här pågick en livlig trafik 

mellan Norge och Sverige i krigets slutskede. Flyktingar 

gick över gränsen och den norska motståndsrörelsens 

kurirer kom och återvände. 

I love paper – Fideli Sundqvist 

Detta är en inspirationsbok med ett 40-tal pappersprojekt, 

allt från geometriska figurer, blommor till hur 

man kan bygga upp miljöer och berättelser i papper. 

Du får praktiska tips, idéuppslag och pedagogiska 

instruktioner. 

En bruksskogs historia – 

Bo Backström och Lars Östlund 

Bakom boken "En bruksskogs historia" ligger ett 

flerårigt forskningsprojekt inom Future Forests. Det är 

en spännande berättelse om ett bruk och dess skogar 

Future Forests 

i Östergötland, men innehåller också ett fantastiskt 

bildmaterial. 

Barrskogarnas barn – 

Eva-Stina Byggmästars 

Eva-Stina Byggmästars har släppt en ny diktsamling. 

Dikterna handlar om att lukta, känna och smaka på 

skogen och att gå på utflykt och vandra. Den innehåller 

betraktelser över några av de många saker som 

händer i skogen. 

Glupahungern – Andrea Lundgren 

Denna släktkrönika handlar om tre generationer 

människor på en gård alldeles i kanten av en stor 

skog uppe i Norrbotten. Andrea Lundgren skapar 

en trolsk skuggvärld där gränserna mellan saga och 

verklighet suddas ut. Både människan och naturen 

spelar en stor roll i denna roman. 

GILLAR JUST NU 

Till minne av Mandela 

För några 

månader sedan 

fick Iggesunds 

bruk motta en 

stororder. Den 

holländska pappersleverantören 

Igepa Netherlands 

beställde 70 ton Invercote Creato 

från Iggesunds bruk. Vad skulle 

pappret användas till Hela fem 

miljoner vykort till minne av Nelson 

Mandela. En prestigefylld order 

som rönt stor uppmärksamhet i 

Nederländerna. 

Musikalisk skärbräda 

Bell X1 är ett rockband från Irland, 

känt för sitt breda utbud av musikstilar 

och kraftfulla liveframträdanden. 

När bandet lanserade sitt nya album 

i juni förra året 

tog de albumtiteln 

”Chop Chop” minst 

sagt bokstavligen. 

De skapade, i 

begränsad upplaga, 

en vacker skärbräda i ek, som omslöt 

CD-skivan. En inspirerande och 

nyskapande paketering av bandets 

musik som snabbt blev succé. 

En bruksskogs historia 

Bo Backström • Lars Östlund 

En bruksskogs historia 

Finspångs Bruk under 300 år 

Bo Backström • Lars Östlund 

Satsar på eget papper 

För första gången är Holmens 

årsredovisning helt och hållet 

tryckt på eget papper. Omslaget 

är tryckt på Invercote 

Creato, som tillverkas vid 

Iggesunds bruk.Det är en 

kartong med hög vithet och 

slät, matt yta. Inlagan är 

tryckt på Holmen TRND, 

som produceras vid Hallsta pappersbruk. 

Det är ett obestruket matt 

magasinpapper med valmöjligheter. 

Årsredovisningen kan beställas via 

hemsidan www.holmen.com 

ÅRSREDOVISNING 2013 MED HÅ LBARHETSREDOVISNING 

ÅRSREDOVISNING 

MED HÅLLBARHETSREDOVISNING 

2013 

Produkten / 

Svenska lastpallar får 

logistiken att snurra 

Varje år tillverkas omkring 1,5 miljarder 

lastpallar i världen. I Sverige är träemballageindustrin 

den enskilt största användaren 

av sågade trävaror. Trots det känner få till 

dessa produkters betydelse. 

Emballage av trä förflyttar världen. 

Lådor, pallar, pallkragar, kabeltrummor 

och olika specialemballage, 

skyddar varorna och underlättar 

hanteringen av allt slags gods. 

Vanligast är lastpallen, som är designad 

för att lyftas av en gaffeltruck, 

och som tål 

att bära ett halvt ton. 

Lastpallen i sin tur 

utgör grundelement 

för en mängd olika 

specialemballage. 

DET FINNS I DAG OMKRING 300 svenska 

tillverkare av träemballage som varje år 

förbrukar cirka tre miljoner kubikmeter 

sågat och torkat virke, vilket utgör nära 20 

procent av Sveriges totala produktion av 

sågade trävaror. Det är en tillverkning som 

i dag är högt mekaniserad och med långa 

serier. 

Holmens produktion är främst inriktad 

på konstruktions- och snickerivirke. Cirka 

10 procent av produktionen går till svenska 

tillverkare av träemballage. 

– Ett långtifrån obetydligt segment som 

det sällan pratas särskilt högt om, konstaterar 

marknadschef Johan Hedin. ● 

"Det finns lådor för alla ändamål" 

Det var med lådor för grönsaker 

och frukt till lokala odlare som 

historien började för Genarps 

lådfabrik. I dag tillverkar företaget 

en miljon lastpallar varje år, med tillverkning 

i både Sverige och Polen. 

– Det finns lådor för alla ändamål, 

summerar säger VD Johan Wester. 

Efter 75 år har Genarps lådfabrik 

utanför Lund ett stadigt fotfäste i en 

tämligen anonym bransch som präglas 

av ett fåtal stora och en mängd 

små aktörer. 

Nytillverkning och återvinning av 

lastpallar dominerar verksamheten i 

Genarp, men företaget väljer att se på 

Ett 

långt 

ifrån 

obetydligt 

segment. 

sig självt som ett 

tjänsteföretag med 

fokus på kundens 

hela behov av 

emballage. 

– Vi är både 

grossist och producent, 

förklarar VD 

Johan Wester. 

Johan Wester. 

Med lager i Stockholm och 

Karlskrona och en produktion i Skåne 

och Polen har Genarps lådfabrik hela 

Europa som marknad, med alla slags 

träemballage i sortimentet, avsedda 

för en mängd olika produkter. 

Varje år köper man in cirka 18 000 

kubikmeter sågad träråvara från gran 

Kunder inom 

livsmedelsbranschen 

vill ha gran som ser 

bättre ut. 

1,5 miljarder 

lastpallar 

tillverkas varje 

år 

och tall, bland annat från Holmen. 

Ohyvlat duger, men det måste vara 

nedtorkat för att undvika mögelangrepp. 

– Kunder inom livsmedelsbranschen 

vill ha gran som ser bättre ut, 

säger Johan Wester. 

Ett problem som ibland uppstår är 

att torrt virke utsätts för fukt och regn 

innan det går vidare till emballagefabriken. 

Då sätts mögelprocessen 

igång och virket blir 

omöjligt att använda. 

– Vi har höga krav på råvaran, 

oavsett om det är en 

lastpall eller en speciallåda 

som ska tillverkas, försäkrar 

Johan Wester. 

Fotnot: 

Den första lastpallen avsedd att 

lyftas av en gaffeltruck tillverkades 

av svensken Ivar Svensson i skånska 

Gyllsjö. Året var 1946 och Europa 

ropade efter färsk frukt som skulle 

lossas från båt och lastas på järnväg 

eller bil. 


SKOGSBRUK / 

TEXT / ULRIKA NYBÄCK ILLUSTRATION / GUSTAF ÖHRNELL 

Skogsbilvägar 

Vägnätet 

Sveriges vägnät består 

av cirka 9 850 mil statliga 

vägar och cirka 43 000 mil 

enskilda vägar, ungefär 

hälften av dessa, 20 000 

mil, är skogsbilvägar. 

Skogsbilvägar 

Det byggs cirka 200 mil 

nya skogsbilvägar varje år. 

Vägar 

23 000 väghållare ansvarar 

för de enskilda vägarna. 

Kunskap Direkt: 

Vägar 

Skogforsk har tillsammans 

med skogsbruket, Skogsstyrelsen, 

Vägverket och 

Riksförbundet Enskilda 

Vägar samlat erfarenheter 

och kunskap om grusvägar 

i det digitala systemet 

Kunskap Direkt Vägar. 

Kunskapdirekt.se 

Systemet består av två 

delar: 

1. Vägbyggnad 

Här finns handfasta råd 

om hur man planerar och 

bygger nya vägar. 

2. Drift och underhåll 

Praktiska råd för sommaroch 

vinterunderhåll, till 

exempel hyvling, dammbindning, 

potthålslagning, 

snöröjning med mera. 

Svenska skogsbilvägar kommer 

sannolikt att utsättas för 

större påfrestningar framöver. 

Klimatförändringarna antas 

ge kortare tjälperioder och mer 

nederbörd. Dessutom ska längre 

och tyngre virkesbilar användas 

för att effektivisera transporterna. 

Holmen Magasin frågade två 

experter hur skogsbilvägarna bör 

se ut i framtiden. 

S 

veriges vägnät består av 43 000 mil enskilda vägar. 

Knappt hälften, drygt 20 000 mil, är skogsbilvägar. 

Behöver svenskt skogsbruk egentligen fler skogsbilvägar 

– I vissa delar av landet har vi redan ett väl utbyggt 

nät av skogsbilvägar. Men de måste underhållas, rustas och i vissa 

fall breddas. Främst i norra Sverige behöver vi också bygga nya 

skogsbilvägar. 

DEN STRATEGISKA PLANERINGEN inom svenskt skogsbruk i dag 

handlar mycket om att undersöka var det finns flaskhalsar i vägnätet. 

Det kan vara hårt trafikerade vägar eller vägar med dålig 

bärighet, förklarar Gunnar Svenson, som forskar inom skoglig 

transportekonomi med fokus på transportteknik och vägar. 

Av alla faktorer som skogsbruket har att anpassa sig till framöver 

är det två som utmärker sig: klimatförändringar samt längre 

och tyngre fordon. Klimatförändringarna antas ge mildare vintrar 

med mer regn och därmed stora påfrestningar för vägarna. 

– Skogsnäringen satsar på att vara kostnadseffektiva och vill 

minska sina utsläpp av bland annat koldioxid. Därför är längre 

och tyngre fordon här för att stanna. Lastbilarna ETT, en trave till, 

lastar 90 ton virke, till skillnad från dagens virkestransporter, vars 

maxvikt är 60 ton, säger Gunnar Svenson. 

FRAMTIDEN FÖR 

SKOGSBILVÄGEN 

DET KRÄVS EN HEL DEL beräkningar för att ta reda på när det är 

lönsamt att rusta eller bygga en ny skogsväg. Men ett exempel är 

talande – det är femtio gånger dyrare att köra en kubikmeter virke 

med en skotare, som kör virket i skogen, än med en virkesbil, som 

kör på skogsbilvägarna. Det visar beräkningar från Skogforsk. 

Jens Kristoffersson är vägmästare på Holmen Skog i Örnsköldsvik. 

Han har många års erfarenhet av att bygga och planera vägar. 

– Vi sitter med ett pussel av variabler när vi ser över den strategiska 

planeringen av vårt vägnät. Hur stora arealer skog har 

vi inom ett visst område Hur mycket virke beställer kunderna 

Under vilka perioder kan vi ta ut virket Hur längre räcker de lager 

som kör ut under vintern Inget skogsföretag har råd att ha topprustade 

vägar överallt. Snarare ska vi ha rätt vägar för rätt behov. 

Holmen Skog möter efterfrågan med lika många lösningar som 

det finns frågor: 

8 HOLMEN MAGASIN 2/ 2014 HOLMEN MAGASIN 2 / 2014 9

Skogsbruk / Skogsbilvägar 

Skogsbruk / Driva eget 

Text / Ulrika Nybäck Foto /Holmen 

– I områden med sämre bärighet måste vi köra ut 

virke till lagerpunkter när det är kallt. Genom att 

minska trycket i däcken eller köra med mindre last 

kan vi köra på vägar som inte har så hög bärighet. 

Och så jobbar vi löpande med underhåll av vägarna, 

upprustning och nybyggnation, beskriver Jonas 

Auselius, verksamhetsutvecklare på Holmen Skog. 

DE FLESTA I SKOGSBRANSCHEN är eniga om att det 

behövs skogsbilvägar som är tillräckligt breda, har 

hög bärighet, har vändplaner som klarar långa fordon 

och har kurvor som inte är för skarpa. 

Jens Kristoffersson betonar några delar av 

vägbygget som är extra viktiga: 

– Krossad morän eller stenkross från bergarter 

har högre bärighet än smågrus och sand. Vi 

använder även så kallade geodukar mellan de olika 

skikten i vägen för att öka hållbarhet och bärighet. 

Även aska används inom skogsbruket på vägar som 

är hårt belastade. 

Gunnar Svenson förklarar: 

– Askan bränner ihop vägen och ger ökad bärighet. Men 

skogsföretagen är med rätta sparsamma med denna metod 

och använder den endast på väl utvalda vägar. Det är kostsamt 

och det påverkar PH-värdet i marken. 

Sett i ett större perspektiv betyder skogsbilvägarna 

mycket – även för många utanför skogsbruket. 

– För människor i glesbygden ger de ökad framkomlighet. 

Även för jägare, för alla som vill plocka svamp och 

bär, eller kanske träna i skogen. Förutom avverkning är det 

många andra skogliga aktiviteter som är beroende av bra 

vägar. Vi ska kunna hämta grot till värmeverken, transportera 

ut plantor, maskiner och personal för markberedning, 

plantering samt röjningar och gallringar. ● 

Experten/ Jonas Auselius 

”Konsten att skapa ett jämnt flöde” 

Att skapa ett jämnt flöde av virkesleveranser 

ställer höga krav på såväl planeringen av 

avverkningen som skogsbilvägarna. 

Här beskriver verksamhetsutvecklare 

Jonas Auselius på Holmen Skog hur den 

långsiktiga planeringen av Holmens skogsbilvägar 

går till. 

HOLMENS LÅNGSIKTIGA PLANERING av skogsbilvägar 

sker numera till stor del digitalt, med 

stora mängder data som grund. 

– I våra databaser finns information om 

markens och vägarnas egenskaper, hur mycket 

skog vi har i dag och hur vi räknar med att skogen 

ser ut i framtiden. När vi lägger samman 

denna information med prognoser om kundernas 

krav kan vi beräkna kostnadseffektiva 

åtgärder på vägnätet, beskriver Jonas Auselius. 

3 Vägar för 

virkesleveranser 

året om 

Kundernas behov är central för 

1 

all planering. Vilka egenskaper 

har mark och vägar Vilket sortiment 

behöver kunden Från vilket område 

och under vilka årstider 

KALKYLEXEMPEL: BYGGA NY VÄG 

Ett skifte med 20 hektar gammal skog 

ska avverkas under en 20-årsperiod. 

I dag är det i genomsnitt 1,5 km till 

närmsta bilväg. Med en ny skogsbilväg 

förkortas terrängtransporten. Dessutom 

blir det lättare att ta sig ut i skogen för att 

utföra skogsvård, ta hand om vindfällen 

och nå skogen för jakt och rekreation. 

■ Kostnad för att bygga vägen: 165 000 kr 

■ Vägunderhåll under 20 år: 25 000 kr 

■ Förlorad skogsproduktion i väggatan: 

15 000 kr 

Av de totala kostnaderna 

för skogsbilvägar 

inom Holmens eget 

markinnehav läggs 

cirka 30–40 procent på 

nybyggnation. Upprustning 

och förstärkning av 

befintliga vägar pendlar 

mellan 20 och 30 procent 

och underhåll av vägar 

pendlar mellan 30 och 40 

procent av kostnaderna. 

Det finns geografiska skillnader inom Holmen 

Skog som påverkar fördelningen av vägkostnaderna, 

exempelvis att vägnätet inte är lika 

utbyggt i norra Sverige. 

– Vi har ett perspektiv på cirka femton år 

framåt i tiden för våra skogsbilvägar. Det är 

Holmen Skogs har en långsiktig 

2 

avverkningsplanering där 

behov av nya vägar identifieras. 

Noggranna beräkningar görs av hur 

vägen gör störst nytta. 

■ Summa kostnader: 205 000 kr 

■ Värde av kortare terrängtransport för 

virke: 240 000 kr 

■ Värde av kortare avstånd för skogsvård 

och rekreation: 40 000 kr 

■ Summa intäkter: 280 000 kr 

■ Vinst med en väg: 75 000 kr 

Källa: Skogsforsk. Myndigheten beskriver 

tillstånd och förändringar i svenska skogar 

och är en del av Sveriges officiella 

statistik. 

svårt att blicka längre fram eftersom vi påverkas 

av våra kunder, teknikutveckling och hur 

det allmänna vägnätet byggs ut. 

För att leveranserna till Holmen Skogs 

kunder alltid ska fungera smidigt har företaget 

utvecklat ett system där balansen mellan 

komplexa beräkningar, en verktygslåda av 

olika lösningar och en fingertoppskänsla hos 

medarbetare är viktig. 

Jonas Auselius igen: 

– All data som löpande matas in om vår 

verksamhet är en viktig grund för våra beslut. 

Men även medarbetare med lång erfarenhet 

sitter på värdefull kunskap. När allt ställs på 

sin spets, det blir tjällossning samtidigt som 

kunderna skriker efter virke: då är det dessa 

medarbetare som vet hur mycket virke som 

kan lastas just den dagen om vägen ska hålla. 

Vi undersöker bärigheten i det 

3 

befintliga vägnätet. Finns det 

vägar som kan rustas upp för 

att öka tillgängligheten Vilken bärighet 

ska våra nybyggda vägar ha 

En välplanerad och välbyggd skogsbilväg är lönsam på 

många sätt; den spar pengar, tid och miljö. Jens Kristoffersson, 

vägmästare på Holmen Skog i Örnsköldsvik, berättar hur du 

bygger den på bästa sätt. 

Fem smarta steg till en 

hållbar skogsbilväg 

Börja med att besvara några viktiga frågor. Varför ska vägen byggas Vilken årstid ska den användas 

1/Börja med att 

ställa rätt frågor 

FÖR ATT LYCKAS med att bygga en skogsbilväg 

behöver du börja med att besvara 

några viktiga frågor. Varför ska vägen byggas 

Vilka behov fyller den Vilken årstid 

ska vägen användas Inför större väginvesteringar 

bör du göra en vägnätsplanering 

innan du börjar med detaljplaneringen. 

Med vägnätsplaneringen sätter du in vägen 

i ett sammanhang, i relation till det befintliga 

vägnätet och andra markägares behov. 

2/Samarbeta med 

myndigheter 

DET MÅSTE AVVERKAS tillräckligt stora volymer 

inom ett visst område för att vägen ska 

löna sig. Den här typen av beräkning kallas 

båtnadsberäkning och du kan få hjälp 

med dem av din virkesköpare. För att nå 

lönsamhet kan det vara bra att samverka 

med grannar. Detta samarbete underlättar 

också hänsyn till olika miljö- och kulturmiljövärden. 

Om skogsvägen ska anslutas 

till allmän väg behöver du anmäla det till 

Trafikverket. Och en skogsbilväg som blir 

större än en halv hektar till ytan, måste du 

anmäla till Skogsstyrelsen. 

3/Dags för planering 

och projektering 

NU ÄR DET DAGS att bestämma alla detaljer 

kring vägbygget. Börja med att bestämma 

vilken funktion och vägklass vägen ska ha. 

Vägklassen beskriver vägens tillgänglighet 

och geometriska standard, alltså vilken 

typ av terräng du förfogar över. Nu är det 

också tid att fatta beslut om vägens sträckning, 

läge i terrängen och andra detaljer. Ju 

högre bärighet i marken, desto bättre. Nu 

bör du också samla in uppgifter för en arbetsplan, 

en kostnadsbeskrivning, ritningar 

och underlag för entreprenadupphandling. 

4/Ställ rätt krav på 

entreprenören 

DE FLESTA SKOGSBILVÄGAR byggs av entreprenörer. 

Tänk på att välja en entreprenör 

som har erfarenhet av att bygga vägar, har 

rätt maskiner och kompetens. Om du inte 

vet vilken entreprenör du ska välja kan du 

ta hjälp av din virkesköpare på Holmen. I 

förfrågnings underlaget ska det framgå om 

betalningen ska ske per arbetad timme, per 

meter väg eller som ett fast pris. Ofta upphandlas 

terass och överbyggnaden för sig. 

5/Lager på lager för 

hållbarheten 

EN VÄGTERRASS, alltså grunden för vägen, 

byggs i första hand av det material som 

finns längs väglinjen. Innan terrassen kan 

byggas måste väggatan avverkas. I terrasseringsarbetet 

ingår dikning, trumläggning 

och andra åtgärder för att minska vattnets 

påverkan på vägen. För att bygga en skogsbilväg 

krävs också överbyggnad, slitlager, 

bindlager, bärlager, förstärkningslager och 

geotextil. Läs mer om vad som ingår i de 

olika lagren på kunskapdirekt.se. Tänk på 

att en väg måste sätta sig i helst ett år innan 

du börjar köra på den. 



Skogsbruk /Porträttet 

TEXT / NINA SCHMIEDER FOTO / ANDERS VARRO 

För fyra år sedan flyttade Anders Tivell och Martha 

Thernsjö till Anders barndomstrakter i norra 

Västergötland. Nu driver de bed & breakfast, kurser 

och konferenser, i samklang med skogen och sitt 

ekologiska jordbruk. Målet är bland annat att locka fler 

turister till Tivedsskogarna. 

"Vi vill skapa 

en mötesplats" 

I 

Tivedens Nationalpark, bland 

knotiga granar och mossiga stenar, 

är det bara John Bauers troll som 

saknas. Knappt en mil därifrån, vid 

sjön Unden, bor Anders Tivell och 

Martha Thernsjö. De kallar sig numera turistentreprenörer, 

skogsägare, lantbrukare 

och ”rädda världen-omställare”. Anders 

har jobbat i skogsbranschen länge, bland 

annat under 20 år i Afrika för SIDA , men 

även för SLU under många år. 

– Jag fördjupade mig mycket i klimatfrågan 

under åren på SLU och även i 

Afrika. Martha nappade på idén att flytta 

till landet, när vi träffades för 10 år sedan. 

Med hennes erfarenhet som kommunikatör 

i näringslivet såg vi en möjlighet att kunna 

utveckla våra engagemang. Så vi flyttade 

till mina barndomstrakter, där jag redan 

ägde en bit skog. 

ANDERS OCH MARTHA valde att flytta in i 

det lilla torpet bredvid landsvägen i Tived, 

istället för att flytta in i det större huset, 

som låg mer avsides. 

– För mig är det viktigt att ha kontakt 

med folk i byn och skapa en mötesplats för 

bygden, fortsätter Martha. 

I Tiveden finns runt 100 mil vandringsleder, 

varav 30 är ridleder. Nationalparken 

gränsar till fem kommuner Karlsborg, Laxå, 

Gullspång, Töreboda samt Askersund. 

– Turister bryr sig ju generellt inte om 

kommungränser. Därför engagerade jag 

mig i ett arbete att tillsammans med andra 

krafter skapa en webbsajt och annan marknadsföring 

för Tiveden. Nu börjar 

Tiveden.se bli etablerat, berättar Martha. 

För deras egen del startade de, efter en 

utbyggnad av torpet, bygget av en liten 

ekologisk kurs- och bed and breakfastanläggning. 

De har redan haft gäster från 

såväl Tyskland som Holland. 

– Vi började med att starta bed & 

breakfast på sommaren för gäster, och det 

kan också fungera som sovplatser för våra 

egna vuxna barn, som behöver någonstans 

att sova när de kommer och hälsar på. Nu 

utvecklar vi även konferensdelen, fortsätter 

Martha. 

De har också olika kurser och träffar. 

Det kan handla om allt från att måla med 

äggtempera till yoga- och meditationskurser. 

Kurserna har blivit väldigt populära 

och folk kommer körande från såväl Hallsberg 

som Karlsborg. 

– Vi tillämpar tankarna kring permakultur, 

vilket bland annat innebär att vi 

försöker minimera avfall och ta tillvara på 

alla biprodukter. Till exempel blir en restprodukt 

på ett ställe på gården en tillgång 

på ett annat ställe. Vi kör exempelvis ut 

urinen från de urinseparerande utedassen 

på fälten. 

De försöker närma sig de naturliga 

processerna. 

– Vi strävar exempelvis mot naturlig 

biodling. Bina ska överleva vintern på sin 

egen honung. Det handlar om att leva 

med djuren istället för mot naturen, säger 

Anders. 

ANDERS OCH MARTHA har en tydlig bild av 

hur de vill bruka sin skog och har fått hjälp 

av Holmen med att utföra arbetet. De har 

avverkat träd runt torpet, för att öppna upp 

landskapet med betesmarker. Där går nu de 

tre fjällkorna och gotlandsfåren och betar. 

– Ingen kan leva på att vara bonde 

längre. Turisterna kommer för den orörda 

naturen och vi tror på att öppna upp för 

lövträd i skogen så att det blir en mer varierad 

trädflora och skogen blir mer tillgänglig 

för besökare, avslutar Anders. ● 

MARTHA THERNSJÖ & ANDERS TIVELL 

Ålder: 51 och 68 år. 

Familj: Martha har två vuxna barn, Niclas 26 och 

Tove 23. Anders barn heter Fia 27 ( två barnbarn 4 

och 2 år) och Nike 25 år. 

Skogsinnehav: 120 hektar: tall 17 %, gran 67 %, 

lärk 1 %, björk 12 %, övrig lövskog (ek, asp, al) 3 % 

Yrke: Jägmästare och kommunikatör, samt 

hängivna omställare. 

DRIVER EGET. Paret har får, fjällkor och ett växthus 

där de odlar ekologiska grönsaker som serveras i 

den nybyggda konferensdelen. (Nedersta bilden). 

12 HOLMEN MAGASIN 2/ 2014 HOLMEN MAGASIN 2 / 2014 13

TEMA / Aktiv skogsskötsel 

TEXT / ANDERS THORÉN FOTO /PER TRANÉ, HOLMEN OCH JENNY SVENNÅS-GILLNER 

Nya mål för biologisk mångfald 

NATURVÅRD GER 

LEVANDE SKOG 

I mars presenterade regeringen nya etappmål för biologisk mångfald. 

Där föreslås att ytterligare 350 000 hektar skog ska skyddas i Sverige 

Holmen Magasin ställer frågan: är ytterligare skydd rätt väg att gå 

Kan man åstadkomma större naturvårdsnytta till en mindre kostnadom 

man i stället tar tillvara kraften och engagemanget hos alla de 

markägare som värnar om sin skog 

Naturvårdsbränningar genomförs för att 

gynna arter som är beroende av hettan från 

elden eller bränd ved. Denna bild är från ön 

Innerstön. 

S 

verige har i dag flera former av formella skydd av 

land, sötvatten och marina områden. Det utgör totalt 

drygt 6,1 miljoner hektar av landets yta.Nu vill 

regeringen öka det formella skyddet av skogsmark 

med 150 000 hektar och målet är att öka det frivilliga 

skyddet med cirka 200 000 hektar till år 2020. Syftet är 

enligt regeringen, är att stärka den biologiska mångfalden och 

ekosystemtjänster*. Men skogsindustrin menar att mer skydd 

kan vara fel väg att gå. 

– Vi måste tänka i nya banor då det gäller att slå vakt om 

naturvärdena i Sveriges skogar. I stället för att prioritera fler 

naturvårdsavsättningar bör vi fokusera på att aktivt sköta och 

utveckla det som redan har satts av. En passiv naturvård kan till 

och med vara skadlig för vissa naturvärden. Till exempel kan 

granen ta över och konkurrera ut ljusälskande lövträd som asp, 

ek, sälg och rönn, vilka har stor betydelse för artrikedomen, säger 

Erik Normark, forsknings- och utvecklingschef på Holmen 

Skog. 

I EN DEBATTARTIKEL I DAGENS INDUSTRI** i våras skrev Göran 

Persson, Sveaskogs ordförande, att ”en modern skogspolitik 

bör ta fasta på hur skogen kan användas mer – samtidigt som 

den biologiska mångfalden och andra värden för framtiden 

bevaras". 



Tema / Aktiv skogsskötsel 

Miljösystemetets 

nya etappmål 

● Regeringen beslutade i slutet 

av februari i år om fem nya 

etappmål inom miljöområdet. 

● Målen omfattar helhetssyn 

på markanvändningen, skydd 

av land- sötvatten-och marina 

områden och miljöhänsyn i 

skogsbruket. 

● Det formella skyddet av 

skogsmark ökar med cirka 

150 000 hektar 

● Regeringens mål är att det 

frivilliga skyddet ska öka med 

cirka 200 000 hektar till 2020, 

från dagens dryga 1 miljon. 

● Det marina skyddet prioriteras 

och ökar med minst 

570 000 hektar. 

● Våtmarker ökar med cirka 

210 000 hektar, och sjöar och 

vattendrag med 12 000 hektar 

till 2020. 

VÅTMARK. Håkan Svensson, Holmen, 

visar en anlagd våtmark. 

Detta ledde till en hetsig debatt, där stora delar 

av skogsindustrin höll med Göran Persson. 

– Jag håller med om att vi behöver utforska 

nya spår och inte bara avsätta mark för 

reservat. Utmaningen är att se på den totala 

användningen av landets skogsresurser och 

hitta vägar som kombinerar en hög virkesproduktion 

med effektiva insatser för att utveckla 

naturvärdena och skogens sociala värden, 

fortsätter Erik Normark. 

Holmen Skog har identifierat 50 000 hektar 

som frivilligt brukas helt för naturvårdsändamål. 

Dessa områden är utvalda för att de 

har höga naturvärden. Områdenas karaktär 

varierar. Vissa är känsliga för störningar och 

lämnas för fri utveckling. Andra är beroende 

av störningar och där kan aktiv skogsskötsel 

vara det bästa sättet att främja den biologiska 

mångfalden. 

ERIK NORMARK menar att ”aktiv skogsskötsel 

för biologisk mångfald” är en 

skogsbruks- och forskningsdisciplin som 

har stor framtidspotential. Holmen Skog 

började utveckla och tillämpa sådana 

metoder redan i början av 2000-talet. Mest 

spektakulära är de naturvårdsbränningar 

som genomförs för att gynna sällsynta arter 

som är beroende av hettan från elden 

eller av bränd ved. 

Vi måste 

satsa mer 

på en aktiv 

skogsskötsel 

som skapar nya 

naturvärden. 

Erik Normark, 

forsknings- och 

utvecklingschef på 

Holmen Skog 

Så kallad frihuggning är en annan metod 

som Holmen tillämpar. Till exempel skapar 

man gläntor i tät barrskog och hugger fritt 

runt ljuskrävande lövträd eller gamla tallar 

så att det ska skapas mer artrika miljöer. 

Att med skogsmaskiner välta omkull och 

avsiktligt skada utvalda träd är också metoder 

som Holmen använder för att skapa 

förutsättningar för större biodiversitet. 

För att vetenskapligt utvärdera den här 

typen av åtgärder genomför forskare, tillsammans 

med Holmen Skog, omfattande 

försök på skogsbestånd på företagets mark. 

– Vi vill veta exakt vilka metoder som är 

mest effektiva för att förstärka och skapa 

olika typer av naturvärden. Fokus ligger 

på rödlistade arter, och vi utvärderar hur 

bränning och luckhuggning påverkar olika 

artgrupper som däggdjur, fåglar, insekter, 

kärlväxter, lavar, mossor och vedsvampar. 

säger Jean-Michel Roberge som är en av de 

forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, 

SLU, som deltar i projektet. 

FORSKNINGEN ÄR UNIK i Sverige eftersom 

den utförs i naturvårdsområden. Försöken 

sker i områden där det genom aktiva 

åtgärder finns möjlighet att förstärka och 

förbättra skogens naturvärden. Åtgärderna 

följs upp och utvärderas. 

SPLITTRAD MED SKÖRDARE. Trädet är splittrat med skogsmaskinens 

aggregat för att efterlikna naturliga skador. På så sätt 

skapas förutsättningar som gynnar insekter, fåglar och andra 

artgrupper. Linnea Forsmark, Holmen Skog, synar insatserna. 

Skapa biologisk 

mångfald 

MÅLSÄTTNINGEN för det 

stora forskningsprojekt 

som SLU genomför i 

samarbete med Holmen 

Skog är att utvärdera 

hur två olika typer av 

aktiva naturvårdsåtgärder 

- bränning och 

luckhuggning – kan öka 

naturvärden, främst hur 

de påverkar flora och 

fauna. 

FORSKARNA UTVÄR- 

DERAR också hur olika 

typer av skapad död ved 

kan gynna vedlevande 

arter. Resultaten ska ge 

underlag för rekommendationer 

om i vilka sammanhang 

den här typen 

naturvårdsåtgärder bör 

användas. 

FÖRSÖKEN GENOM- 

FÖRS på Holmen Skogs 

marker i Västerbotten 

och Västernorrland och 

omfattar 30 frivilliga 

avsättningar i blandskogar 

av gran och tall med 

lövinslag. 

LÅNGSAMT AVDÖENDE. Trädet är skadat med skördare, 

vilket har orsakat kådflöde. 

Vi vill 

veta 

vilka metoder 

som är mest 

effektiva för att 

skapa och 

förstärka 

naturvärden. 

Jean-Michel Roberge, 

forskare vid SLU. 

Läs mer: 

www.regeringen.se 

www.skogsindustrierna.se 

– De utvalda bestånden är representativa 

för en stor del av de äldre barrskogarna 

här i mellersta Norrland. Därmed kommer 

resultaten att leda till konkreta rekommendationer 

för praktiskt skogsbruk på mycket 

stora arealer, säger Jean-Claude Roberge. 

MYCKET TALAR FÖR att aktiv skogsskötsel 

för biologisk mångfald inte ska begränsas 

till naturvårdsområden utan även genomföras 

vid gallring och slutavverkning i 

produktionsskogarna där de kan ha väl så 

stor effekt. Till exempel kan gallringen genomföras 

så att man förstärker så kallade 

framtidsbiotoper som på sikt kan utveckla 

höga naturvärden. Biologisk mångfald kan 

också gynnas genom aktiva naturvårdsåtgärder 

i de kantzoner och trädgrupper som 

sparas vid slutavverkningarna. 

* Ett ekosystem är ett system som innefattar allt 

levande och dess miljö inom ett område. Ekosystemtjänster 

är de funktioner hos naturen som 

genom sitt direkta eller indirekta bidrag upprätthåller 

eller förbättrar människans välbefinnande. 

** Dagens Industri, 2014-02-07 

Professor / Lena Gustafsson 

”Stora möjligheter att 

skapa naturvärden" 

– De finns en stor potential i att förbättra skogarnas 

naturvärden genom aktiva åtgärder. Men det gäller 

att noggrant välja ut de områden där åtgärderna sätts 

in. Annars kan man skada känsliga miljöer, säger 

Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid 

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. 

FLERA FORSKNINGSSTUDIER visar att den vanliga naturhänsyn, 

som tas vid avverkning i skogsbruket, kan ge goda resultat. Till 

exempel får vi på sikt skogar med bättre förutsättningar för biologisk 

mångfald då gamla träd och död ved lämnas kvar efter en 

avverkning. Effekterna av aktiva naturvårdsåtgärder i äldre skogar 

som bränning och frihuggning ger intressanta resultat, och Lena 

Gustafsson vill se mer sådan forskning. 

– Jag vill ge Holmen en eloge, som genom Erik Normarks 

och David Rönnbloms insatser var först ut med med praktiska 

försök att förstärka skogens naturvärden. Därefter har flera andra 

skogsbolag anslutit sig. Efterhand har metoderna utvecklats, men 

kunskapsbehovet är fortfarande stort. 

LENA GUSTAFSSON EFTERLYSER särskilt forskning om aktiva 

naturvårdsåtgärder i de medelålders produktionsskogarna. Det är 

de vanliga skogsbruksskogarna, som är mellan 20-80 år. 

– Dessa skogar är vanligen väldigt homogena och många 

naturvärden har gått förlorade. Därför tror jag att man kan åstadkomma 

stora förbättringar bara genom åtgärder som att bilda 

luckor, skada och döda träd och gynna lövträd. 

Inom det här området, menar Lena Gustafsson, behöver forskningen 

verkligen komma igång. Inte minst eftersom det kan leda 

till en god effekt på den biologiska mångfalden, till en relativt liten 

kostnad, eftersom det kan ske vid gallringar. 

NYA FORSKNINGSRESULTAT FRÅN SLU* visar att det kan vara 

mycket kostnadseffektivt att avsätta ung skog, i stället för gammal 

skog, för att skydda naturvärden. 

– Vissa ungskogar har höga naturvärden, som dessutom 

kan utvecklas på lång sikt. Ungskog är förhållandevis billig och 

SLU-studien visar att man kan få samma naturvårdsnytta för bara 

en fjärdedel av kostnaden, jämfört med inköp av gammal skog, 

säger Lena Gustafsson. 

* Forskningsrapporten "Unga skogar – ett kostnadseffektivt alternativ" 

finns i Fakta skog 13/2013, som kan hämtas på 

www.slu.se 



I FOKUS / Skogspolitik 

TEXT / NINA SCHMIEDER FOTO / CARL HJELTE OCH RIKSDAGEN 

Så vill partierna 

utforma skogspolitiken 

I dagarna är det val till Europaparlamentet och 

den 14 september är det val till riksdag, kommunoch 

landstingsfullmäktige. Holmen Magasin 

ställde frågan till de skogspolitiska talesmännen 

för de åtta riksdagspartierna: Hur vill du utforma 

skogspolitiken under de kommande fyra åren 

MILJÖPARTIET 

Skogspolitiken måste 

förändras så att vi 

inte bara når produktionsmålet 

utan också miljömålen, 

vilket vi misslyckas med idag 

enligt Naturvårdsverkets 

miljömålsuppföljning. Det 

kräver både större skyddade 

arealer och större hänsyn i 

den brukade skogen. Vi är 

beredda att betala mer från 

statens sida för att kunna 

skydda mer skog. 

Skogsvårdslagstiftningen 

måste ses över utifrån vad 

som krävs för att klara 

miljömålen och våra 

internationella åtaganden. Så 

länge skogsägaren tar 

tillräcklig hänsyn till miljöoch 

sociala värden bör 

skogsägaren vara fri att bruka 

sin skog utifrån sina egna mål 

med ägandet. Det innebär 

även att det bör bli lättare för 

den som så önskar att bruka 

sin skog hyggesfritt.” 

Helena Leander 

KRISTDEMOKRATERNA 

Det är viktigt att vi 

fortsätter arbeta med 

den fastslagna skogspolitiken 

och inte kommer med en ny 

som rubbar förutsättningarna. 

Det är angeläget att det 

skogspolitiska programmet 

sätts i sjön och utvecklas. Alla 

berörda parter måste delta. 

Någon EU-gemensam 

skogspolitik är inte aktuell. 

Om andra regelverk däremot i 

framtiden tränger in på 

skogens område så ”inget” 

återstår kan det vara bättre att 

skapa en gemensam 

skogspolitik. Det möjliggör ett 

aktivt brukande av vår skog 

för att klara framtidens behov 

av allt från kläder till 

drivmedel, värme, och hem. 

Skogen är en viktig 

energikälla med svar på 

många viktiga frågor för 

framtiden. Markägarna spelar 

en central roll för att realisera 

skogens värden, både 

kommersiellt och biologiskt. 

Irene 

Oskarsson 

FOLKPARTIET 

Det primära är en 

långsiktig och 

hållbar skogspolitik in i 

framtiden. För detta krävs 

en balans mellan 

produktions- och 

miljömålen samt en ökad 

uppmärksamhet kring 

skogens sociala värden. Vi 

vill lyfta fram den potential 

skogen rymmer. Utöver 

timmer och massa är det 

även förnybara material, 

energiproduktion, textiler 

och kemiska produkter. Vi 

förväntar oss att 

riksdagsbeslutet som 

byggde på miljömålsberedningens 

förslag ska 

leda till ökad mångfald 

kring avverkningsformer 

och ökad tydlighet kring 

skogsvårdslagens 

innebörd, men också ökad 

kunskap och engagemang. 

Inte minst genom det 

nationella skogsprogrammet 

samt de dialogprocesser 

som Skogsstyrelsen 

initierat. Vi förväntar oss 

också att frågor kring 

skogens vatten lyfts mer 

de kommande åren, inte 

minst med tanke på 

implementeringen av EU:s 

vattendirektiv. 

Anita Brodén 

Jens Holm 

VÄNSTERPARTIET 

Vänsterpartiet vill 

skapa en skogspolitik 

för ökad hållbarhet och 

sysselsättning. Skogen ger 

viktiga jobb i hela landet och 

har stor potential för utökad 

förädling och energianvändning 

i områden nära råvaran. 

Därför har den en viktig roll, 

inte minst för landsbygdens 

utveckling. För att ett hållbart 

skogsbruk ska uppnås måste 

naturvårdshänsynen och de 

sociala värdena stärkas. Vi vill 

införa en starkare lagstiftning 

med sanktionsmöjligheter mot 

skogsägare som inte tar 

nödvändig miljöhänsyn. Om 

man inte gör rätt i skogen är 

det rimligt med påföljder. Då 

uppnår vi både högre 

miljöhänsyn och rättvisare 

konkurrensvillkor. Vi föreslår 

även ökade statliga anslag för 

skydd av skog, införande av 

naturvårdsavgift samt 

omställningsstöd till näringen 

för alternativa skötselmetoder, 

där så är lämpligt. 

CENTERPARTIET 

MODERATERNA 

Vi moderater tror på 

frihet under ansvar. 

Därför slår vi vakt om 

ägande- och brukanderätten. 

Vi är övertygade om att 

frivillighet är bra för att nå 

skogspolitikens två 

jämställda mål om miljö och 

produktion. För Sveriges 

skogsägare och för 

skogsindustrin är höstens 

val viktigt eftersom flera 

partier ifrågasätter 

brukandet av skogen och vill 

se en ökad reglering. Det tror 

jag vore helt fel väg. Istället 

tror jag på ett utvecklat 

brukande i dialog med 

skogsägarna och ett ökat 

skogsuttag för att få fram fler 

förnybara produkter, 

material och energi och 

förutsättningar för fler jobb. 

Det krävs fortsatta 

satsningar på forskning och 

utveckling och en politik 

som gynnar en livskraftig 

industri. Jag hoppas också 

mycket på arbetet med ett 

nationellt skogsprogram. 

Skogspolitiken måste ha ett perspektiv som är klart 

längre än fyra år. För Centerpartiet är det viktigt att 

grunden för skogspolitiken, med en stark äganderätt och 

brukande utifrån principen om frihet under ansvar, ligger 

fast. Samtidigt ser vi stora utmaningar för skogen. Biologisk 

mångfald måste säkras. Klimatförändringar ökar 

efterfrågan på biobaserade råvaror som kan ersätta fossil 

råvara i såväl bränslen som kemikalier. Därför finns ett 

behov av en ökad samsyn kring skogens utmaningar. Jag 

sätter stora förhoppningar till arbetet med ett nationellt 

skogspolitiskt program, inte minst för att skapa dialog 

mellan skogens olika intressenter. Det är också viktigt att 

bibehålla Sveriges egen rådighet över skogspolitiken. 

Centerpartiet vill därför inte ha en gemensam skogspolitik 

på EU-nivå. 

Roger Tiefensee 

Josef Frank 

Johan Hultberg 

Matilda Ernkrans 

SVERIGEDEMOKRATERNA 

”Skogsbruket är Sveriges 

kanske viktigaste näring 

och bidrar årligen stort till svensk 

välfärd genom exporten. Vi är 

angelägna om ett gott investeringsklimat 

där produktionen kan bibehållas 

eller till och med utökas, inte 

minst genom investeringar i järnväg, 

att man avhåller sig från nya 

kostnader för lastbilstransport och 

en omarbetning av svaveldirektivet. I 

vårt budgetalternativ föreslår vi 

också en återgång till tidigare 

nivåers koldioxidskatt för jord- och 

skogsbruksmaskiner. Att belägga 

dessa med klimatskatter är rent 

kontraproduktivt då brukandet av 

skogen binder koldioxid. Vi föreslår 

ökade anslag till forskning och 

rådgivning. Det är bättre än en 

utökad politisk byråkrati med ansvar 

för den biologiska mångfalden." 

SOCIALDEMOKRATERNA 

Den nationella skogspolitiken 

ska utformas i bred 

samverkan med berörda. Skogen är 

en viktig källa till jobb, inte minst på 

landsbygden. Skogen ska skötas så 

att den långsiktigt ger god 

avkastning samtidigt som den 

biologiska mångfalden behålls och 

hänsyn tas till andra allmänna 

intressen. Skogens betydelse för 

framtidens jobb och klimatutmaning 

kan inte underskattas. Skogsbruket 

står inför en omställning. Det finns en 

enorm marknad för bioenergi, som 

exempelvis förnybara drivmedel till 

bilar och flyg. Där ska Sverige vara 

med. Betydelsen av skogen för 

svensk samhällsekonomi och antal 

arbetstillfällen är stor och har 

definitivt potential att öka. Sverige 

behöver en mer långsiktig strategi för 

detta. 


NATURVÅRD /Miljöinvesteringar 

Vattensatsningar ger 

miljöresultat 

När Anna Mårtensson, miljöchef på Iggesunds bruk, 

växte upp gick det inte att bada vid bruket på grund av 

utsläppen. Efter en rad miljöinvesteringar har havsbottnarna 

börjat återhämta sig liksom djur- och växtlivet. 

TEXT / ANDERS THORÉN FOTO / PER TRANÉ, HOLMEN 

Att ha ansvar för miljöfrågorna 

på Iggesunds bruk har 

en mycket speciell betydelse 

för Anna Mårtensson. 

– Jag är ju uppvuxen 

här och tillhör den femte generationen i 

vår släkt som jobbar och bor nära bruket, 

säger hon. 

Hon ser tydliga förändringar i naturen. 

– När jag var ute nyligen med familjen 

såg vi sju havsörnar här över fjärden 

och även gråsälen tycks ha återvänt. Den 

utvecklingen känns enormt positivt för oss 

som bor här, säger Anna Mårtensson. 

Förändringar i naturen är ofta komplexa 

och har flera förklaringar men de stora 

miljöinvesteringar som Iggesunds bruk har 

genomfört under de senaste decennierna 

har sannolikt haft stor betydelse. I slutet 

av 1960-talet infördes mekanisk rening av 

avloppsvattnet, vilken tio år senare kompletterades 

med en biologisk reningsanläggning. 

År 2009 togs det tredje reningssteget i drift, en 

anläggning där kemisk flotation tillämpas. 

– Parallellt med de här investeringarna 

har vi genomfört många mindre åtgärder 

för att förbättra våra processer. Miljöaspekterna 

vägs in i alla investeringsbeslut och 

på lång sikt får det betydande effekt, säger 

Anna Mårtensson. 

Marinbiologen Olof Sandström, som genomfört 

upprepade undersökningar av fisk 

Statistik / Utsläppen minskar 

Iggesunds bruks utsläpp till vatten har minskat kraftigt som en följd av 

processförändringar och investeringar i reningsanläggningar. 

SUSPENDERAT MATERIAL 

Ton/dygn 

12,0 

10,0 

8,0 

6,0 

4,0 

2,0 

0,0 

1977 1987 1997 2007 2013 

■ Suspenderat material är ett 

mått på utsläpp av fibrer- och 

barkpartiklar samt andra partiklar 

av viss storlek som kan 

bilda fiberbankar och orsaka 

syrebrist i vattnet. 

i Gårdsfjärden utanför bruket, bekräftar att 

brukets processförändringar fått positiva 

resultat. 

– Våra undersökningar av abborre visar 

att fiskhälsan hade återställts till normala 

nivåer redan innan den kemiska reningsanläggningen 

togs i drift, säger han. 

Med den nya reningsanläggningen har 

brukets utsläpp minskat ytterligare. 

– Svensk skogsindustri ligger internationellt 

sett långt fram inom miljöområdet 

och med de åtgärder som Iggesunds 

bruk vidtagit har man idag mycket låga 

utsläppsnivåer, säger Olof Sandström. 

Myndigheternas krav skärps emellertid 

hela tiden. Olof Sandström framhåller att 

innan beslut tas om nya miljöåtgärder bör 

man avvakta effekterna av det som redan 

gjorts. 

– Erfarenheterna visar att det kan ta upp 

till tio år innan naturens återhämtat sig. Nu 

genomför vi, på uppdrag av SSVL*, ett forskningsprojekt 

för att studera sådana återhämtningsförlopp, 

bland annat utanför Iggesunds 

bruk, säger Olof Sandström. 

Resultaten blir klara i början av 2015 och 

då finns ett bättre underlag. ● 

* Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning, 

SSVL, bedriver branschgemensamt 

miljöforsknings- och utredningsarbete inom massaoch 

pappersindustrin. 

Ton/dygn 

COD 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1977 1987 1997 2007 2013 

■ COD är ett mått på 

utsläpp av kemiskt 

syreförbrukande ämnen. 

Dessa ämnen finns 

naturligt i vatten, men i 

stora mängder kan de 

ge upphov till syrebrist i 

vattnet. 

Rening av vatten 

1. Ingående vatten 

Det vatten som bruket behöver i sina processer 

hämtas från Viksjön. Innan det tas in i fabriken 

renas det mekaniskt och den del av vattnet 

som ska användas i kontakt med kartong renas 

även kemiskt. Trots kraftigt ökad produktion har 

brukets vattenanvändning halverats under de 

senaste 35 åren. 

2. Mekanisk rening 

Avloppsvattnet från bruket behandlas först i 

ett mekaniskt reningssteg med tre sedimenteringsbassänger 

där fibrer avskiljs. Fibrerna avvattnas 

och säljs till andra bruk för tillverkning 

av mjukpapper och wellpapp. 

3. Biologisk rening 

Vattnet leds därefter till en så kallad luftad 

damm, där det renas biologiskt med hjälp 

av mikroorganismer. Därmed reduceras 

avloppsvattnets innehåll av bland annat klorat, 

partiklar och syreförbrukande material med i 

runda tal 50 procent. 

4. Kemisk rening 

I det avslutande steget behandlas vattnet i en 

anläggning för kemisk flotation, där nivåerna 

av bland annat kväve och fosfor sänks ytterligare. 

Kemisk rening är en metod som ofta 

används för att rena dricksvatten. 

5. Utgående vatten 

Under de senaste 35 åren har brukets utsläpp 

av syreförbrukande ämnen, partiklar och närsalter 

minskat med 80–90 procent. Floran och 

faunan i fjärden utanför bruket har återhämtat 

sig. I dag går det inte att påvisa några skillnader 

mellan fisk som fångas nära bruket och 

fisk från opåverkade referensområden. 

Experten / 

Lars Strömberg 

”Våra bruk är väl 

förberedda på de 

höjda kraven” 

Investeringar i reningsanläggningar 

och ett systematiskt arbete 

med att miljöanpassa processerna 

har lett till att Holmens bruk sänkt 

sina utsläpp till låga nivåer. 

– Dessa insatser gör att vi klarar 

villkoren som miljömyndigheterna 

fastställt, säger Lars Strömberg, 

miljö- och hållbarhetschef, 


UNDER 2013 började nya regler för industriutsläpp 

att gälla i EU:s medlemsländer. 

Det kommer att leda till skärpta villkor för 

utsläpp från och med 2018. Som förberedelse 

har Holmen gjort en genomgång av 

miljöförhållandena vid koncernens samtliga 

massa-, kartong- och pappersbruk. 

– Genomgången visar att de svenska 

bruken i Iggesund, Braviken och Hallstavik 

ligger bra till för att klara detta, säger 

Lars Strömberg. 

Vid Iggesund Paperboards kartongbruk 

i brittiska Workington inleddes 2013 ett 

projekt som ska leda till både sänkta 

utsläpp och lägre vattenanvändning. 

– Där behövs förbättringar och vi undersöker 

olika tekniska alternativ. Men vi 

har ännu tid på oss att ta fram beslutsunderlag 

om vilka åtgärder som krävs för att 

klara detta, fortsätter han. 

Holmen Papers pappersbruk i Madrid 

har en speciell situation eftersom det har 

försörjts med vatten från ett kommunalt 

vattenverk. Holmen Paper har tillsammans 

med vattenverket utvecklat en 

ny teknik för att använda ”returvatten” i 

processen. Brukets avloppsvatten renas 

först i en egen reningsanläggning och 

därefter med den nyutvecklade tekniken 

i det kommunala reningsverket. Efter det 

kan vattnet återanvändas i bruket. 

– Holmen Paper Madrid är därmed 

först med att tillverka papper som till 100 

procent baseras på returpapper och till 

100 procent på returvatten. Det är unikt 

och röner stor uppmärksamhet i miljökretsar, 

konstaterar Lars Strömberg. 



NORR 

WIRD 

JAHRE! 

AUSGABE 3/2 07 

DEUTSCHLAND € 4,50 

AUSTRIA € 5,20 

LUXEMBOURG € 5,30 

SWITZERLAND SFR 8,80 

Trend / Aktiesparare 

Svenska trämöbler 

Text / Mats Wigardt Text/ Foto Towe / Mats Boström Wigardt 

5 frågor till … 

Text /Anna Bjur Foto / Ida Knudsen 

Granvirke från svenska skogar 

populärt för barnmöbler i Kina 

Att tillverka och sälja exklusiva barnmöbler 

av skandinaviskt trä till en växande medelklass 

har blivit alltmer vanligt i Kina de 

senaste åren. 

– Jag kan inte tänka mig någon bättre 

råvara för våra möbler än tätvuxen gran, 

säger Guo Xiangyang på Sampo Furniture 

i Shenzhen. 

För Guo Xiangyang, grundare av 

Sampo Furniture i den ekonomiska 

frizonen Shenzhen invid Pärlflodens 

delta i sydöstra Kina, är den skandinaviska 

granen det självklara valet som råvara för 

företagets barninredning och andra möbler. 

– Granen är vacker, tätvuxen och hållbar, 

lovordar han. 

Företagets möbler är mycket solida och de 

synliga delarna har mer eller mindre kvistfria 

ytor vilket gör detta till en exklusiv produkt 

på marknaden. Ett pris på motsvarande upp 

till 50 000 kronor för ett barnkammarset 

med säng, sängbord, skrivbord och bokhylla 

är inget som avskräcker en medelklass 

i Kina, som normalt bara har ett barn per 

familj. 

FRAMGÅNGARNA för Sampo Furniture har 

heller inte uteblivit. Företagets produkter, 

tillverkade av solid, stavlimmad gran, säljs 

på drygt 500 försäljningsställen över hela 

Kina, med siktet inställt på det dubbla. 

I den jättelika fabriken gungar produkterna 

fram på en tre kilometer lång torklinje 

i taket. 

För svenska sågverk har den kinesiska 

exporten inneburit ett nytt avsättningsområde 

för i första hand 

sidobräder av gran. 

– Det är bara 

produkter av högsta 

kvalitet som får säljas 

under vårt varumärke, 

försäkrar inköpschef 

Peter Soong som 

räknar med att köpa 

in 150 000 kubikmeter 

granråvara under 

2014. 

Importsiffrorna för 

sågade trävaror till 

Det svenska virket 

är populärt som 

material i kinesiska 

barnmöbler. 

Granen är 

vacker, 

tätvuxen och 

hållbar. 

Gua Xiangyang grundare 

av Sampo Furniture i 

Shenzhen i sydöstra Kina. 

KINAMARKNADEN 

● Shenzhen är världens 

största ekonomiska frizon, 

grundad 1979 med den enskilt 

största urbanisering som 

hittills skådats, med omkring 

10 miljoner människor (2010) 

och flera tusen företag, både 

utländska och kinesiska. 

● Under 2013 importerade 

Kina varje månad omkring 2,2 

miljoner kubikmeter sågade 

trävaror, från främst Ryssland 

och Kanada. 

Kina från Sverige 

fortsätter att öka. 

Och det handlar 

om såväl anpassade 

trävaror, till exempel barnmöbler och 

inredning, som förnyelsebart byggmaterial. 

Svenskt Trä, som ingår i branschorganisationen 

Skogsindustrierna, arbetar därför med 

att underlätta för svensk träexport till Kina. 

– Potentialen för svenskt trä i Kina är 

jättestor, med en jämn kvalitet, ett brett sortiment 

och ett långsiktigt hållbart skogsbruk 

som attraktiva dragplåster, förklarar Jan 

Söderlind på Svenskt Trä. ● 

● Svensk virkesexport till Kina 

har tredubblats sedan 2012, för 

att under 2013 nå upp till 

400 000 kubikmeter. 

Ett pris på 50 000 SEK för 

ett barnmöbelset i trä är 

inget som avskräcker en 

medelklassfamilj i Kina. 

Philipp Olsmeyer, redaktör för det tyska rese – och naturmagasinet 

Norr Magazin, som handlar om skandinavisk 

natur och livsstil. Han har, liksom många andra tyskar, en 

förkärlek till den unika och öppna naturen i Sverige. 

”Vi tyskar har en rätt 

romantisk bild av Sverige” 

Vad anser du att det är som gör den 

1 

svenska naturen så unik 

– Den svenska skogen består av så stora 

obebodda områden. Jag tycker det är fascinerande 

och samtidigt lite skrämmande 

att gå i en skog utan att möta någon annan 

person. Vi människor söker ofta efter det 

som det finns för lite av i vårt eget land, 

och i Tyskland finns det lite skog i jämförelse 

med Sverige. Det var länge sedan 

Tyskland var skogsklätt och för många 

tyskar känns det då exotiskt att komma till 

Sverige, som till hälften täcks av skog. 

Hur upplevs Sverige och de svenska 

2 

skogarna 

– Vi tyskar har en rätt romantisk bild 

av Sverige. Jag tror att mycket grundar sig 

i Astrid Lindgrens filmer och böcker, som 

vi är uppväxta med. När vi besöker Sverige 

försöker vi hitta de miljöerna. Många tyskar 

älskar Astrid Lindgrens karaktärer och 

vill gå i samma skog som till exempel Emil 

i Lönneberga har gått i. 

3 

Finns det någon skillnad mellan 

tyska och svenska skogar 

– De svenska skogarna har en annorlunda 

vegetation än de tyska. I Sverige går 

det till exempel att hitta fler mossbeklädda 

stenar och bär, som blåbär. Här finns fler 

typer av skog, såsom skog i skärgårdsmiljö, 

vilket är mer sällsynt i Tyskland. Det finns 

också mycket vilt här. Min far har arbetat 

inom skogsindustrin. Under sina tjänsteresor 

till Sverige fick han följa med ut i den 

svenska naturen för att jaga, vilket han 

uppskattade mycket. Älgen är ju verkligen 

en symbol för de svenska skogarna! Han 

beskrev känslan av att bara bli utsläppt 

någonstans under jakten, långt bort från 

alla andra, helt ensam. Det är unikt. 

4 

Hur ser den typiska tyska turisten 

i Sverige ut 

– Man kan säga att det finns två typer av 

tyska turister. Den äldre föräldragenerationen 

brukar ofta vara de klassiska husbilturisterna. 

Många av dem gillar att hyra en 

stuga, som de kan bo i under sommaren 

och som man till exempel kan använda för 

jakt och fiske. Den yngre generationen, som 

vårt magasin huvudsakligen vänder sig till, 

satsar mer på aktiviteter och friluftsliv, som 

paddling, klättring och hajking. De stannar 

inte på samma campingplatser under hela 

semestern, som den äldre generationen. 

Vilka är de mest populära platserna 

5 

i Sverige för tyskar att besöka 

– Sydsverige är populärt, främst 

Småland – det ligger nära Tyskland, rent 

geografiskt. De platser som ligger ovanför 

Stockholm finns inte riktigt med på kartan 

för den äldre generationen och barnfamiljer. 

Vi kan däremot se att den yngre 

generationen som är friluftsintresserade 

gärna åker lite längre, till Norrland eller 

Lappland. 

NORR MAGAZIN 

● Tidningen går under parollen ” Skandinaviens 

bästa sidor” och är den ledande tidskriften 

på tyska om Skandinavien. 

● Den vänder sig till Skandinavienentusiaster 

med ett intresse för en 

nordisk livsstil – allt från fotvandring i 

Lappland till eko-krogar på Södermalm 

i Stockholm, men med fokus på naturupplevelser. 

● Norr Magazin ges ut av Norr Publishing, 

produceras i Stockholm och säljs 

i Tyskland, Schweiz och Österrike sedan 2005. 

● Hemsida www.norrmagazin.de 

NORR DAS OUTDOOR-MAGAZIN ÜBER SKANDINAVIEN / 10 WUNDER DES NORDENS / ÖKO-FASHION DES SOMMERS AUSGABE 3/2007 

NORR DAS BEDROHTE M ER / UM SCHWEDEN IN 162 TAGEN 

NORR 

2 

DAS OUTDOOR-MAGAZIN ÜBER SKANDINAVIEN 

10 Wunder des Nordens 

Luxus auf dem Land 

Cool und grün 

Die roten Hütten in Småland 

Die Riesenelche des Sarek 

Das Traumland der Fjorde 

5 schwedische He renhaus-Hotels 

Öko-Fashion des Sommers 

PLUS: PLAYA DEL KOPENHAGEN / NEUE FINNISCHE KÜCHE / KUNGSLEDEN – MIT DEM RAD! 

No r_307_Omslag.in d 1 07-05-29 14.30.58 



Avsändare: 

Holmen Skog 

Stab kommunikation 

601 88 Norrköping 

FORSHEDA, 

SMÅLAND 

2014.04.24 

KL 15.03 

INFLYTTADE/ 

Finner ro i svenska skogen 

Namn: Richard van der Poel och Karin Nyqvist 

Gör: Driver bondgård, kvarn och är skogsägare. 

Bor: Forsheda i Småland 

Gör i naturen: Vi flyttade till Sverige från Holland på 90- 

talet för att komma närmare naturen. Livskvalitén är bättre 

här. Vi röjer i vår egen skog, plockar bär och svampar och 

njuter av skogen på alla sätt. 

FOTO TOMMY HVITFELDT

Holmen Magasin nr 2 2014

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?