Beteendemedicinsk prevention och behandling

Nationella riktlinjer
för vuxentandvård
Beteendemedicinsk
prevention & behandling
Nils Oscarson
Med Dr, projektledare
www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer

Karies
Tandvården bör
(bild från Dan.E.)
• uppmuntra personer som kommer till tandvården att
borsta tänder två gånger dagligen med tandkräm som
innehåller natriumfluorid, natriummonofluorfosfat eller
aminfluorid (1 000–1 500 ppm fluor) (prioritet 3).
• stödja personer med en bedömd risk för karies och ett
samtidigt högt sockerintag att ändra ogynnsamma
matvanor (prioritet 3).

Sjukdomar i vävnader
kring tänder och tandimplantat
Kronisk
parodontit
prioritering
1–10
Aggressiv
parodontit
prioritering
1–10
Periimplantit
prioritering
1–10
Tandvården bör erbjuda
stödja personer att nå en god
munhygien
Mekanisk icke-kirurgisk
infektionsbehandling
3 2 3
3 2
Lambåkirurgi för åtkomlighet 4 2 4
Stödbehandling/återfallsprevention 3 2 3
Tandvården bör undvika
att erbjuda
Systemisk antibiotika som
tilläggsbehandling
10
Antiseptika (daglig sköljning) 10 10 10

Tandvården bör
• erbjuda personer med käkfunktionsstörning utan
närmare specifikation beteendepåverkande
behandling (prioritet 4), rörelseträning (prioritet 4),
behandling med stabiliseringsskena (prioritet 4) eller
läkemedelsbehandling med NSAID (prioritet 5).

Patientens delaktighet
• För flera sjukdomstillstånd i riktlinjerna är
patientens delaktighet avgörande för
behandling och framtida prognos.

• För att bli framgångsrik behöver tandvården också ta
upp frågor som kan upplevas som att de inkräktar
på personens integritet och autonomi, till exempel
frågor om munhygienbeteende, kostvanor (främst
socker) och tobaksbruk (rökning och snus).
• Av 3 § TL och 6 kap. 6 § PSL framgår tandvårdens
skyldighet att upplysa patienten om hälsotillståndet och
de behandlingsmetoder som står till buds.

• En motfråga blir hur patientens integritet och autonomi
påverkas om tandvården inte agerar och följden av
detta innebär en ökad ohälsa på sikt
• Legitimerad personal (tandläkare och tandhygienist) ska
enligt 6 kap. 1 § PSL utföra sitt arbete i
överensstämmelse med vetenskap och beprövad
erfarenhet.
• Riktlinjerna ger vetenskapliga argument för betydelsen
av att arbeta preventivt, både före och efter det att
tecken på sjukdom observeras. Ger därmed stöd för ett
«sjunde» riktlinjeområde

397 rekommendationer för sju
riktlinjeområden
• Metoder för beteendepåverkan
• Karies
• Sjukdomar i vävnader kring tänder och
tandimplantat
• Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära
vävnaderna
• Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte
och käkar
• Bett- och tandpositionsavvikelser
• Total och partiell tandlöshet
www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer

Två huvudåtgärder
• Frisk person med eller utan riskfaktorer
– med hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande återkoppling
uppmuntra ett «friskbeteende»
• Personer med munrelaterad sjukdom
– åtgärder med syfte att förändra
ogynnsamma beteenden

Metoder för beteendepåverkan
Rad Tillstånd Åtgärd Rekommendation
A 1.1 God oral hälsa Hälsofrämjande och
3
sjukdomsförebyggan
de återkoppling
A 2.1 Oral sjukdom eller Standardiserad
10
A 2.2
förhöjd sjukdomsrisk
där bristande
rådgivning
Rådgivande samtal 8
A 2.3 munhygien är en Rådgivande samtal
4
riskfaktor
med särskild
uppföljning
A 2.4
Beteendemedicinsk
3
prevention och
behandling
A 3.1 Oral sjukdom eller Standardiserad
10
A 3.2
förhöjd sjukdomsrisk
där rådande matvanor
rådgivning
Rådgivande samtal 10
A 3.3 är en riskfaktor Rådgivande samtal
FoU
med särskild
uppföljning
A 3.4
Beteendemedicinsk
6
prevention och
behandling
A 4.1 Oral sjukdom eller Standardiserad
7
A 4.2
förhöjd sjukdomsrisk
där tobaksbruk är en
rådgivning
Rådgivande samtal 5
A 4.3 riskfaktor
Beteendemedicinsk
prevention och
behandling
3

Biomedicinskt perspektiv
• «Bara behandlaren reparerar eller tar bort det som
orsakar problemet» så bidrar detta med automatik till
en förbättrad hälsa.
• Kommunikationen mellan behandlare och patient sker
utifrån behandlarens perspektiv och det finns stor risk
för att patienten blir en passiv mottagare av ett råd som
kanske inte ens efterfrågas. Detta kan leda till att
patienten skuldbeläggs.

• Att erbjuda standardiserad information och råd
(förvisso i all välmening) kan
– upplevas kränkande för den enskilde patienten
– leda till övertalning
– och ge tandläkaren eller tandhygienisten tolkningsföreträde
om vad som anses viktigt för patienten i fråga.

I tandläkarens och tandhygienistens
yrkesansvar ligger att den information
som ges patienten ska vara
– individuellt anpassad (6 kap. 6 § PSL).
– utformas och genomföras i samråd med patienten
(6 kap. 1 § PSL).
– innebär att tandläkare och tandhygienister, på ett
bra sätt, ska kunna sätta sig in i olika patienters
situation och perspektiv.
Kraven på ökat inflytande från patienten ställer
krav på att tandvården har bra metoder för att
samtala med patienten.

Nya mål i sikte...........

Biopsykosocialt perspektiv
- patienten aktiv deltagare!
• hänsyn till den påverkan som psykologiska och sociala
faktorer har på hälsa.
– Psykologiska faktorer avser det som påverkar individens
kognition (upplevelse, tolkning, lärande med mera), känslor och
motivation att göra en aktivitet.
– Sociala faktorer avser hur individen påverkas av sin familj,
vänner och omgivning.
Ger utrymme för ett mer patientcentrerat förhållningssätt
• I hälso- och sjukvården och även tandvården finns
tecken på ett paradigmskifte
– Från Biomedicin mot ett Biopsykosocialt perspektiv

Socialstyrelsen bedömer att tre delar är nödvändiga för att
utföra åtgärden. Tdl & Thyg bör ha kunskap och färdighet i:
• Den sjukdom som en beteendeförändring syftar till att
påverka.
• Den metod som är lämplig för att på ett effektivt sätt
kommunicera med patienten.
• De teorier och metoder som ligger till grund för att påverka
människors beteenden.

• Beteendemedicinsk prevention och behandling har
rangordnats högt i tandvårdsriktlinjerna
• Metoden ger tandvården ökade möjligheter att på sikt
bidra till att utveckla och förbättra en individuellt
anpassad undervisning