Ladda ner à rsskrift 2005 - Socialantropologiska institutionen

Förord: Med blicken mot omvärlden
Något av det fina med att vara socialantropolog är att man får utlopp för sin nyfikenhet.
Den nyfikna blicken mot omvärlden får vara en del av jobbet, och utsiktspunkterna mot
världen kan varieras. Från olika håll kan vi, som enskilda forskare och med gemensamma
insatser, belysa en mångfald av mänskliga fenomen och företeelser, både
nära och fjärran. Antropologisk nyfikenhet, lusten av betrakta, att veta, är en drivkraft i
riktning mot en djupare förståelse av social och kulturell förändring, av vad processer
som europeisering och globalisering innebär för olika grupper av människor, eller för
den delen vad det innebär att vara människa i alla dess mångskiftande betydelser. Med
blicken utåt och kort bakåt minns vi att året 2005 började med efterdyningarna av
tsunamin som drabbade Sydostasien annandag jul året dessförinnan. Också resten av
året kom att präglas av naturkatastrofer och diskussioner om miljöhot och klimatförändringar.
Under året har det också varit mycket uppmärksamhet kring utländsk
arbetskraft som jobbar i Sverige för låga löner. Året handlade även mycket om flyktingfrågor,
inte minst om flyktingbarn som och utdragna besked om eventuellt uppehållstillstånd.
Ett nytt feministiskt parti, FI, lanserades och fick fart på många viktiga
diskussioner kring jämställdhet, genusordningar och maktens olika ansikten. Världen
omkring oss, de långa tidslinjerna och de stora strukturerna, såväl som enskilda viktiga
händelser, återspeglas på olika sätt i vår verksamhet: i undervisning, seminarier, workshops,
i vår forskning och i spontana samtal.
På vår egen hemmaplan arrangerade vi den första Stockholm Anthropology Roundtable
på temat Improving the World: Varieties of Power and Responsibility. Konferensen hölls
i Sigtuna 5 - 7 september. Att förbättra världen – aktivistiska och ofta optimistiska
ambitioner har under åren visat sig i många former och antagit många namn.
“Utveckling” och bistånd”, “folkligt deltagande”, “mänskliga rättigheter” och “egenmakt”
har fått uppföljare i uttryck som “global governance” och ”transparens”, med
“granskningskulturen” som framträdande praktik och form. Samtidigt stärks kraven på att
även marknaden ska hållas socialt ansvarig. När nya faror och konfliktformer blir
påtagliga har målet att organisera en bättre värld också kommit att omfatta en utveckling
av nya former för konfliktlösning och konfliktförebyggande. Vid början av 2000-
talet står antropologin inför detta föränderliga globala landskap. Det omfattar praktiska
verksamhetsområden för tillämpad antropologi såväl som nya teoretiska och begreppsliga
frågor. Här finns också plats för samhälls- och kulturkritik: förbättring för
vem Vad sker med makt och kontroll Situationen kan också ha implikationer för
antropologins metodik, och för antropologisk framställning. På konferensen deltog ett
flertal internationellt välrenommerade forskare och en stor del av institutionens egna i
diskussioner kring ovanstående frågor. Vi hoppas att detta blir en återkommande serie
av Stockholm Anthropology Roundtables, där målet är ett forum för samtal kring frågor i
antropologins forskningsfront, och där olika komponenter i institutionens forskningsprofil
ska finna uttryck.
Institutionen arrangerade också i samarbete med SIDA konferensen Structures of Vulnerability:
Mobilisation and Resistance, den 12 -14 januari. Konferensen var ett forum för
diskussion kring fattigdom, resursfördelning, strukturella hinder och möjligheter för
3