Risk- och sårbarhetsanalyser

hantering berörs, liksom allmänna kvalitetskrav avseende riskanalyser.
Olika aspekter på begreppet sårbarhet belyses och slutligen diskuteras
relationen mellan begreppen sårbarhet, hot och risk.
Vi har bedömt det som viktigt att i viss utsträckning redovisa olika
myndighetsroller med avseende på skydd av allmänheten, samt skissera
hur en krishanteringsfunktion kan vara en integrerad del av myndighetens
verksamhet. En summarisk beskrivning ges i kapitel 6. I kapitel 7
presenteras en översikt av olika typer av myndighetsföreskrifter på säkerhetsområdet
samt redovisas mycket kortfattat ett ramverk för bestämmelseskrivande,
regelverk och kontroll/tillsyn.
I kapitel 8 ges en beskrivning av tre huvudsakliga kategorier eller typer
av grundorsaker/riskkällor till svåra påfrestningar som vi anser måste
beaktas i risk- och sårbarhetsanalyserna. Typ 1 kan betecknas ”organisatoriska”
olyckor (se avsnitt 8.1 för en redogörelse av vad som kan innefattas
i begreppet ”organisatoriska” olyckor), typ 2 utgörs i huvudsak av
naturkatastrofer av olika slag och typ 3 slutligen utgörs av terroristangrepp
och annan påverkan med avsikt att skada ett system. I avsnittet 8.5 berörs
kortfattat några teorier om olyckors och katastrofers uppkomst och
hur dessa teorier kan leda till att olika delar av krishanteringen bör prioriteras
för att effekten av denna hantering skall bli optimal.
Kapitel 9 utgår från vår bedömning att även om en myndighets riskhantering
primärt är en allmän förvaltningsuppgift kan den inte särskiljas
från beredskaps- eller krishanteringsuppgiften. Kapitlet ger därför en allmän
översikt över organisationers riskhantering, samt betydelsen av att
riskhantering ses som en ledningsuppgift bland andra och sköts via ett
specifikt ledningssystem. En diskussion hålls om riskhantering på tre olika
nivåer, strategisk nivå, program/projektnivå samt operativ/anläggningsnivå.
Från Storbritannien har vi hämtat en beskrivning av innehållet i
handlingsprogram (strategiskt ramverk) för myndigheters riskhantering.
Kapitlet avslutas med en sammanfattning av huvuddragen i kapitel 1–9.
Del II
I denna del av dokumentet diskuteras översiktligt praktiska metoder att
genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Vi följer den riskhierarki som
tidigare skisserats med en uppdelning i strategiska risker, program-/
projektrisker, risker på operativ nivå och på nivån tekniska system. Att
skyddsvärda kapaciteter skall analyseras avseende risker på den lägsta
nivån är mer eller mindre självklart. Det är oklart i vilken utsträckning
förordningen 2002:472 över huvud har som mål att 3 § skall omfatta
genomförande | 15