Risk- och sårbarhetsanalyser

Förord
Vi lever i dag i ett samhälle där många verksamheter är beroende av
varandra för att kunna fungera. Samhällspusslet är stort och komplext,
och avsaknaden av en pusselbit innebär att bilden blir ofullständig. För
att förbättra samhällets samlade förmåga att förhindra eller minska effekterna
av en kris är en av förutsättningarna att kunna avgöra vilka riskerna
är, liksom var i samhället sårbarheterna finns.
En av KBM:s uppgifter är att skapa en samlad helhetsbild av de sårbarheter
som finns i samhället. Ett underlag är de risk- och sårbarhetsanalyser
som myndigheterna sedan två år genomför och lämnar till regeringskansliet.
Ytterligare underlag ges bland annat av de sammanställningar
och övergripande bedömningar KBM gör av myndigheternas
analyser, av de samverkansansvariga myndigheternas egna bedömningar
av förmågor och resultaten av de fördjupade genomgångarna.
För att kunna skapa en helhetsbild krävs det en fortsatt utveckling av
innehållet i och utformningen av rapporteringen om myndigheternas
risk- och sårbarhetsanalyser. Vidare krävs en utvecklad arbetsprocess för
de efterföljande åtgärder som de samverkansansvariga myndigheterna
vidtar baserade på resultaten av analyserna och de utvecklingsbehov
m.m som myndigheterna själva identifierat. Denna forskarrapport utgör
tillsammans med de risk- och sårbarhetsanalyser som myndigheterna
lämnade i februari 2004, erfarenheterna från arbetsprocessen och KBM:s
övergripande analyser en utgångspunkt för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Rapporten är skriven av Marcus Abrahamsson och Sven Erik
Magnusson, som är forskare vid Lunds universitets centrum för riskanalys
och riskhantering (LUCRAM). Författarna påpekar att krishanteringen
är en viktig och integrerad delmängd av riskhanteringen. De anser att
det är svårt att beskriva risk- och sårbarhetsanalysens roll i krishanteringen
utan att ta hänsyn till myndighetens riskhantering generellt. I andra