Hur farlig är en ishall med ammoniak?

8. Kommentarer och diskussion
I de flesta av de beräknade fallen når koncentrationerna inom byggnadens lävak – i
kombination med möjlig exponeringstid –inte upp till nivån för svåra skador över huvud
taget. I några enstaka fall närmar sig nivån den för svåra skador och i ett fall når
riskavståndet för svåra skador utanför lävaken. Även för lindriga skador håller sig nivån för
flertalet beräknade fall inom lävaken eller uppnås inte alls. Ammoniaklukt och irritation
kan komma att upplevas på längre håll – i vissa fall flera kilometer.
De i rapporten redovisade beräkningarna bör kunna representera samtliga möjliga
skadehändelser för utsläpp av ammoniak vid en ishall där ammoniakmängderna inte
överskrider 600 kg. Kombinationer av möjliga källstyrkor och utsläppstider för de
begränsade mängder ammoniak som finns i de två beräknade typerna av ishallar ger att
andra varianter ryms inom de redovisade fallen.
Målsättningen för räddningsinsatser vid kemikalieolyckor måste i första hand vara att ingen
människa skall skadas så svårt att hon får bestående skador av händelsen. I andra hand att
människor inte påverkas över huvud taget. Man kan dock tvingas acceptera att några
personer påverkas av kemikalien på kort sikt, d.v.s. måttlig - kraftig irritation eller kraftig
lukt under en kort tid.
Mot bakgrund av det ovan sagda bör räddningstjänstens insatsplanering för händelser med
vådautsläpp av ammoniak vid ishallar kunna utgå från ett riskavstånd på 100 m.
Ytterligare stöd för detta är att de i beräkningarna utsläppta mängderna med stor
sannolikhet är överskattade för de flesta ishallar.
21