Remisssvar 2008 Byggnadstekniskt brandskydd (.pdf)

2 Hushållningssällskapens Förbund 30/08 

2008-07-24 

Lantbrukets Brandskyddskommité 

Svenska Brandskyddsföreningen 

115 87 Stockholm 

www.lantbruketsbrandskydd.nu 

bjorn.bjorkman@svbf.se 

Yttrande över remiss med förslag på nya rekommendationer 

Byggnadstekniskt Brandskydd, LBK:s rekommendationer flik 3 

Namn: 

Remissversion: 080423 

Lantbrukets Brandskyddskommité 

LBK:s rekommendationer flik 3. 

Hushållningssällskapens Förbund har getts möjligheter att lämna synpunkter på LBK:s förslag på 

nya rekommendationer kring byggnadstekniskt brandskydd. I vårt remissvar utgår vi från våra 

kunskaper och erfarenheter vid vår byggrådgivningsverksamhet. 

Bakgrund 

Hushållningssällskapen är tillsammans rikstäckande, regionalt baserade, fristående medlemsorganisationer. 

Hushållningssällskapen har genom åren verkat för att utveckla och stimulera företagandet 

på landsbygden och främja en god livsmiljö i staden och på landet. Arbetssättet är och har 

alltid varit, att överföra kunskap till berörda målgrupper. Det finns 19 Hushållningssällskap i landet 

och antalet medarbetare är ca 700, av dessa är ca 400 rådgivare varav ca 20 är specialiserade 

på byggrådgivning. Hushållningssällskapens rådgivare arbetar inom verksamhetsområdena Lantbruk, 

Landsbygd inkl icke jordbruksrelateras hästhållning, Mat, Miljö, Trädgård, Fiske, Turism 

och Gymnasieutbildning/naturbruk. Hushållningssällskapen har cirka 55 000 medlemmar. Alla 

Hushållningssällskap är anslutna till Hushållningssällskapens Förbund, vars främsta uppgifter är 

att företräda Hushållningssällskapen på nationell och internationell nivå, inspirera till verksamhetsutveckling, 

förmedling och utbyte av kunskap samt samordna överenskomna verksamheter. 

Hushållningssällskapens byggrådgivare är till övervägande delen agronomer med byggteknisk 

inriktning. Vi har många års erfarenhet av planering av byggnader för lantbruk och landsbygd 

med tyngdpunkt på djurstallar till olika djurslag. 

Allmänna synpunkter 

Omstruktureringen gör att det kan bli svårt att få helhetssyn, förslag att Kap 6.1 flyttas fram som 

kapitel 1.3. Brandtekniska definitioner måste man ha med sig i resten av upplägget. 

Anpassningen till Boverkets Byggregler är bra. 

Hushållningssällskapens Förbund, Stortorget 7, 111 29 Stockholm, Org.nr 802001-5007, Tel 08 545 278 00, Fax 08 21 50 75 

info@hush.se, www.hush.se 

1



Vi saknar hänvisningar och exempel för att öka användarvänligheten. 

Vi saknar hantering av oisolerade stallar. 

Vi saknar definition på tilluftsöppning, är en gardinvägg tilluftsöppning 

Reglerna för brandskyddet är otydliga då LBK är en fristående skrift. LBK:n är dessutom otydlig 

eftersom ska och bör används i LBK:s textmassor men har där inte samma betydelse som motsvarande 

uttryck i lagtexter. Det måste tydligt framgå hur man skall tolka dessa uttryck i LBK:n. 

Vidare är det otydligt formuleringarna ska-angeläget-bör skillnad och betydelse. 

Försöket att hitta allmänna formuleringar för moderna ”storskaliga” byggnationer och samtidigt 

täcka in ombyggnationer och kompletteringsbyggnationer är mycket svårt. Ska en ”modern” 

byggnation göras är många av de krav som nämns svårläsliga och tillkronglade. 

Innehåll flik 3 

Gör varje huvudrubrik i fet stil så att det blir tydligare innehållsförteckning. 

1 kap Allmänt om brandskydd 

1.1 Allmänt 

Orsak och förslag: 

”Lantbruksbyggnader och byggnader för hästverksamhet är ofta belägna på stort avstånd från 

den kommunala räddningstjänsten. Insatstiden, tiden från larm tills släckarbetet börjar kan 

vara är lång. Det är därför nödvändigt… 

Det som skiljer LBK:s… 

• Bränder i lantbruksbyggnader har ofta häftigt brandförlopp. 

1.3 Djurskyddsregler 

Orsak: 

”..ska det finnas byggnadstekniskt brandskydd samt möjlighet att utrymma djuren..” 

Denna text räcker som beskrivning av Djurskyddsregler. Vi har tidigare påpekat paragraf 1 kap 11 

§ är otydlig till dåvarande Djurskyddsmyndigheten. Vi anser att byggnadstekniskt brandskydd 

skall tillämpas i alla stallar inte bara de som är förprövningspliktiga. 

Vi föreslår att: Ta bort paragrafstexterna DFS. Hänvisa med en Internetadress. 

2 kap Utrymning 

2.1 Utrymningsvägar 

Orsak: 

”lätt överblickbara lokaler i markplan behöver endast en utrymningsväg. Utrymningen skall ske 

direkt till det fria” 



2



Gäller denna skrivelse djur eller människor, eller båda 

Luddig formulering, vad är lätt överblickbar Ett lager kan idag lätt bli mer än 1 000 kvm, och 

mycket långa byggnader. Oklart vad en lokal är. Skall tolkas som alla ekonomibyggnader utom 

djurstall 

2.2 Utrymning av djur 

Orsak: 

”kravet på två av varandra oberoende utrymningsvägar gäller även för djur” 

Se ovan med lätt överblickbara lokaler en utrymningsväg. 

Orsak: 

”Trappsteg inomhus bör undvikas. Höjdskillnader bör istället tas upp genom lutande plan. Både 

inom- och utomhus är lutande plan förenat med halkrisk.” 

Ta bort eller omformulera. Ex. Ur utrymningssynpunkt är det bättre att jämna ut höjdskillnader 

inomhus med lutande plan än med trappsteg. Man bör dock beakta halkrisken… 

Orsak: 

”dessutom bör väggen ovanför dörr eller port i utrymningsvägen vara tät” 

Varför vara tät, hur hanterar man då vindnät, glespanel, perforerad plåt som väggmaterial 

Orsak: 

Utrymning via genomkörsel… 

Förtydliga ordet genomkörsel 

Orsak: 

(Om en gång är blockerad vid brand kan gångavståndet bli längre) 

Ta bort. Självklart. kan misstolkas. 

Figur 8.2 c Stall för bundna kor, låghus. Uppdatera bilden till lösdrift. 

Orsak: 

Det betyder en minsta öppningsbredd av 1,5 m… 

Öppningsbredd tolkas olika, ibland karmens innermått och ibland yttermått. 

3 kap Brandsektionering 

Då man börjar skriva om EI60, hänvisa till förklarande sida. 

Kravet på EI60 i denna rekommendation godtas… 

Vad menas Skriften som sådan eller kap.3 

Genomförda brandprov visar att konstruktionslösningarna är tillräckliga. 

Det är heller inte ur ett kostnadsperspektiv rimligt att byggnadstekniskt brandbegränsa för de 

sista minuterna. 



3



Orsak: 

”nötkreatursstall kan ha förhöjd brandrisk beroende på inhysningsform” 

Avses här liggbåssystem kontra djupströgödsel eller hög- lågmekaniserade stallar 

Vi föreslår att: Förtydliga denna mening. 

Orsak: 

”speciellt vad avser häststall” 

Pga av halm antar vi, hur ser LBK på inventarier i häststallar såsom solarium, ”horsewalkers” 

mm som ofta placeras i djurutrymmet 

3.1 Brandspridning mellan byggnader 

1. Antändning genom direkt påverkan av flamman. 

Orsak: 

”Dock ska taktäckning uppfylla klass B ROOF (t2).” 

Ge gärna exempel och hänvisa till förklarande sida. 

3.2 Byggnader större än 1 000 m 2 

Gäller denna § generellt, även ridhus (ofta större än 1000 m 2 ) Skyddsavstånden bör relateras till 

byggnadens brandbelastning och skalskydd. Det kan innebära ganska stora konsekvenser om man 

kräver 30 m mellan ridhus och stall, och då bör man ha bra under fötterna för att kräva detta. 

Skillnaden i strålningsintensitet mellan en brand i en relativt stor lada i förhållande till ett ridhus 

torde vara betydande. Analogt stort kostall o dyl jmf med lada. Bör utredas!! 

3.3 Skyddsavstånd mellan byggnader 

Orsak: 

”Byggnad ska placeras på ett avstånd av minst 30 m” 

Är detta befogat Det är mycket långt! 

Bra tanke med detta stycke men det blir mycket krångligt att reda ut i praktiska fall. Mening 2 och 

3 behöver förtydligas. 

3.3.1 Avståndet får minskas till 15 meter under följande förutsättningar: 

Orsak: 

”a – Vägg på byggnad större än 1 000 m 2 ” 

Syftar 1 000 m 2 på byggnaden eller väggen 

Börja med c – för att kunna använda uteslutningsmetoden när vi har ett praktiskt fall. 

Hela 3.3.1 behöver förtydligas för att kunna tillämpas. 

3.3.3 Avståndet får understiga 6 meter under följande förutsättningar: 

Orsak: 

”b – Ventilationsöppningar till djurstall får inte finnas i vägg mot annan byggnad.” 

Takfot Detta är en mycket sträng regel. 



4



3.3.4 Särskilda risker 

Orsak: 

”Vid byggnader med stor hög höjd...” 

Mycket luddigt skrivet. Om detta ska vara kvar bör det förtydligas med flera exempel. Vad innebär 

t.ex. följande fall Två byggnader på vardera 1 200 och 1 300 m2 står på avståndet 31 m från 

varandra. Mellan byggnaderna står en mindre byggnad på 50 m 2 . Det är 10 resp. 15 m till de båda 

större byggnaderna. Hur ska man med hjälp av ovanstående regler brandsektionera dessa byggnader 

3.4 Brandceller 

Orsak: 

”Varje brandcell bör inte vara större än 1 000 m².” 

Många moderna stallar t ex för mjölkkor är över 1000 m² stora och djurutrymmet utgörs av ett 

stort ”rum”. Det är inte rimligt att dela upp dem i flera brandceller (bortsett från serviceutrymmena). 

Förslag: Ändra formuleringen eller ta bort rekommendationen 

Orsak: 

”Djurstall, personalrum, gårdsverkstad, garage, pannrum...” 

Detta är för generellt skrivet och risk finns för feltolkningar. Enligt detta skulle personalrum 

kunna tolkas som omklädningsrum som inte bör antas ha förhöjd brandrisk. Stryk meningen och 

hänvisa direkt till kap. 5 istället. Förslag på utformning: Utrymmen och verksamhet med förhöjd/stor 

brandrisk enligt kap. 5 ska utföras som egna brandceller som motstår brand i 60 minuter. 

I byggnader med flera djuravdelningar ska djuravdelningarna dessa delas upp i olika brandceller. 

Vad händer med bandfoderfördelare Ska de förbjudas Som det är nu är det upp till skadeförebyggaren 

och Länsstyrelsens byggnadskonsulent att avgöra vilket leder till olika tolkningar i olika 

län. 

Orsak: 

”I de fall, där utrymmet ovanför djurstallet (skullen) utnyttjas för foder- och/eller ströförvaring 

som är (mer än 10 m 3 )” 

Gäller det inte här att man enligt flik 9.3 får förvara en liten mängd (max 10 m 3 ) på skullen utan 

särskild brandsektionering 

Ströbalkonger 

3.7 Vinkelsmitta mellan byggnader 

Orsak: 

”av praktiska skäl sammanbyggs ofta lada med djurstall” 

Ett mycket omodernt byggnadssätt. Ersätt med: ”av praktiska skäl sammanbyggs ibland lada med 

djurstall” 



5



Orsak: 

”Större hö och halmlager ska avskiljas mot djurstall och vara egen brandcell. Se även flik 9.3.” 

11 m 3 lager är inte stort och kräver idag egen brandcell enligt flik 9.3. Meningen bör därför omformuleras. 

Annat brandfarligt kan ju också förvaras i ladan. Vad hände med den gamla meningen 

Lagerutrymmen där mer än 10 m 3 brandfarligt material såsom hö och halm eller bränsledrivna 

fordon förvaras ska avskiljas mot djurstall och vara en egen brandcell. 

Orsak: 

”Tabell 3.3” 

Nödvändig längd för oisolerade stallar saknas. Bra att ha med då detta är ett vanligare byggnadssätt 

än att docka till en isolerad byggnad. 

4 kap Ventilation 

Saknar ventilation av personalutrymmen serviceutrymmen mm. Ex hur nära sätta ventiler från 

djurstall 

4.1 Brandgasventilering 

Vi föreslår att: Flytta andra stycket överst för ökad läsförståelse. 

4.2 Brandgasventilatorer 

Bra med Internethänvisning. 

4.3.1 Tilluft 

Hur hantera oisolerade stallar i öppning ovandel vägg eller naturlig ventilation 

Orsak: 

”Ventilationsöppningar i anslutning till takfot godtas inte närmare än en meter från brandcellsgräns.” 

Gäller tabell 3.3 före detta 

4.3.2 Frånluft 

Figurer måste uppdateras. Figur 5.2c Oaktuellt ventilationssystem och det står A i figuren utan 

syfte. Figur 5.2 d-g Nedre innertaksdel på figur e behöver väl inte brandsektioneras Upprepning, 

men kanske befogad av 3.4 

5 kap Särskilda utrymmen 

Förslag: Flytta kapitel 5.5, 5.6 som första rubriker, så att tyngdpunkten ligger på djurstallar. Rubrik 

5.3 kan ligga sist. 

Separat installationsutrymme och elrum anses på en del håll som utrymmen som helt klart ska 

sektioneras. Ska en liknande rubrik som för personalrum läggas till 

5.1 Garage och gårdsverkstad 

I friliggande garage/gårdsverkstad på mer än 15 m avstånd från annan byggnad förses invändiga 

tak- och väggytor av icke brännbart… Stämmer detta Var kan jag hitta information om de klassningar 

som är föreslagna 



6



Hur klassas en oisolerad maskinhall med korrugerad plåt på utsidan och åsar och reglar av trä 

5.2 Personalrum 

Är det inte lite högt krav på personalrum mot annan lokal, vilken som helst, bara för att det är 

kök, pentry eller liknade. Har vi motsvarande brandklassning i bostadshus och kontor Mot djurstall 

dock rimligt, men inte mot t ex ett skötselstall för hästar. Bör alltså specificera vilken annan 

lokal som är aktuell. 

Vad gäller för datorer och radioapparater Är det skillnad i robotbesättningar där datorn alltid 

står på och andra besättningar där datorn bara är på ibland 

Vad gäller för vattenkokare 

Bra med tydligare definitioner. 

5.3.2 Övernattningsrum 

Hur hantera tillfälliga övernattningsrum, ex tillfällig säng i personalrum vid lammningskalvningssäsong 

Skillnad om man hyr ut övernattningsrum = BBR. Samlingslokaler = BBR. 

Vad innebär klass 34A233BC 

Orsak: 

” ombyggnad till övernattningsrum” 

Även nybyggnad 

5.4 Ridhus 

Orsak: 

”typ av anläggning kan kräva tillstånd från kommunala myndigheter” 

Kräver i nästan alla fall bygglov. Ersätt med: ”typ av anläggning kräver oftast tillstånd från kommunala 

myndigheter” 

5.5 Djurstall 

”Personalutrymme, foderkök och liknande utrymme…”. 

Förtydliga denna mening. 

5.5.1 Kostall 

Förslag: 

Skriv till kraven för duk, vindväv och gardin. Inte säkert att man läser texten under 5.6 Tält eller 

plasthall. Hänvisning till 5.5.5 saknas. 

Uppblåsbara madrassväggar … ska detta vara uppblåsbara gardinväggar 

Öppningar för bandfoderfördelare Samma som för fjäderfä eller 

Rälsgenomgångar 

5.5.4 Svinstall 

Vad gäller för foderrör 

Värmelampor 

5.6 Tält- eller plasthall 

Hänvisa till bilaga vid klassningar. 



7



Hänvisning är gjord till BBR 94. Detta är ej den senaste utgåvan. 

6 kap Allmänt om byggnadstekniskt brandskydd 

6.1 Brandtekniska definitioner 

Hänvisa till bilagor vid klassningar och förkortningar. 

Vad gäller för ridhus när det gäller Br 

”K 2 10/B-s1,d0 = Tändskyddande material…” 

Ge exempel i bilaga. Ej tydligt nog. 

6.4 Byggnadsmaterial 

Mycket fakta. Det sker dock utveckling av byggmaterial som leder till att dessa fakta kan komma 

att bli inaktuellt. 

6.4.7 Cellplastkonstruktioner 

Orsak: 

Gränssnittet i elementet ska bestå av 120 mm obrännbart material.” 

Detta innebär stora köldbryggor i konstruktionen. 

Orsak: 

Lättantändlig cellplastisolering i väggkonstruktioner ”sandwichelement” ska kapslas in med 60 

mm obrännbart material som uppfyller lägst brandteknisk klass A2-s1, d0, gäller även i sektionens 

kanter (överdel/vertikala ändar) som vid håltagningar för fönster, dörrar och genomföringar. 

Minst 60 mm i kanter och håltagningar är både konstruktionsmässigt svår och ger köldbryggor, 

en större hänsyn bör tas till var och i vilken anslutning dessa byggs och då skulle kravet kunna 

minskas. Kravet kan inte gälla generellt. 

Orsak: 

Takkonstruktioner innehållande lättantändlig cellplast ska avskärmas från brandsmitta i 60 minuter. 

Kantenheter vid takfot, gavelspets, brandcellsgränser samt vid ventilationsöppningar i taknock 

ska förses med material som uppfyller lägst brandteknisk klass A2-s1, d0, till exempel stenullsskiva, 

i en bredd av 1,2 m in mot takkonstruktionen. Takbeläggning ska uppfylla Boverkets 

krav på begränsad antändning klass B ROOF (t2) (tidigare klass T). 

Detta måste konkretiseras med förslag på tekniska lösningar. Hur ser detta ut egentligen vid 

nockar med naturlig ventilation Finns det några cellplastelement som klarar klass B ROOF (t2) 

Är detta kapitel väl underbyggt Det ger mycket stora konsekvenser. Hänvisa gärna till dokumentation 

på problemet eftersom detta inte är ”vedertaget”. Är det bättre med träregelvägg 

”Plastmaterial som isolering till exempel cellplastisolering…” 

Detta innebär alltså att betongvägg med cellplast ej fungerar som yttervägg i brandklassade utrymmen 

Vad innebär detta för alla de som har befintlig byggnad 



8



”Takkonstruktioner innehållande lättantändlig…” 

Hela stycket innebär mycket hårda krav! 

”Konstruktioner med cellplast…” 

Meningen känns starkt influerad av Länsförsäkringar. 

6.4.8 Flamskyddsmaterial och brandskyddsfärger 

Gifter med hänsyn till djuren bör tas upp. Vad kan godkännas 

6.4.9 Stål 

7 kap Brandskyddande byggnadsdelar 

7.1 Väggkonstruktioner med träreglar 

Hänvisa till bilaga vid klassningar och krav. 

7.4 Vägg- och bjälklagskonstruktioner av massivt virke 

Bildtext och förklaring i bild stämmer inte överens m.a.p massivt virke. 

7.9 Öppningar i väggar och bjälklag 

Av den anledningen är det mycket viktigt 

”…och helst byggs i en brandsäker vinkel.” 

Förtydliga ”brandsäker vinkel”. 

Orsak: 

” Exempelvis kan en ursparing för rälsen göras ovanför dörren” Inte praktiskt möjligt då dörrkarmen 

måste kapas för att fodervagnen ska kunna passera. Behöver rälsen målas med brandskyddsfärg 

Blir inte tätt. Godkänns exemplet i figur 4.4 a Bandfoderfördelare Automatiska rälshängda vagnar 

Detta är en ständig diskussion för oss rådgivare med ständigt olika svar från olika parter. 

Figur 4.4 b. Var finns verkligheten Hur fylls vagnen på Det måste finnas realistiska lösningar 

som fungerar i praktiken och ej är för dyra! Sådana exempel saknas nu! Automatiska lösningar är 

ett måste när utfodring sker runt 8 ggr/dygn! Dessutom är det inte alltid som man vet hur den 

rälshängda vagnen ska drivas innan upphandling är färdig. Vore fint med en lösning som är godkänd 

för alla vagnar som drivs av batterier, kabel eller elskena. 

Figur 4.4 c Ev. bild på häststall istället 

Bilaga 1 

Sida 43 av 70, bildtext. Gäller bildtexten lättklinker 

”Alternativt ska omsorgsfullt tätning av fogarnas ske.” Konstig mening. Förtydliga. 

Sidor 46-51 av 70, bildtext. ”Figur Bil 2.2…” 

Sida 49 av 70, text i bilder. ”Fönster E 30 och tät takfot inom detta område” Vilket område syftas 

det på 



9



”7 m skyddsavstånd” Är det E 30 och tät takfot som gäller även här 

Sida 50 av 70, figur Bil 2.7 ta ev. bort bilden p.g.a. samma som på s. 49. 

Bilaga 3 

Skriv ”Bilaga 3” på alla de sidor som ingår i bilagan så att det blir lättare att hitta dem. 

Genomförande av remissyttrandet från Hushållningssällskapens Förbund 

Synpunkterna i vårt remissyttrande har tagits fram av byggnadsrådgivare vid Hushållningssällskapen. 

Sammanställningen av remissyttrandet har gjorts av Malin Johansson och Maria 

Carlsson, byggnadsrådgivare vid Hushållningssällskapet i Kristianstad tel: 044-22 99 00. 

Åke Clason 

Förbundsdirektör 



10

Remisssvar 2008 Byggnadstekniskt brandskydd (.pdf)

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?