FULLTEXT01
FULLTEXT01
FULLTEXT01
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Copingstrategier vid åldrandet<br />
-En litteraturöversikt<br />
Madeléne Södergren Ohrt<br />
Eva Stålhammar<br />
Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats<br />
Omvårdnad<br />
Jönköping, januari 2015<br />
___________________________________________________________________________<br />
Hälsohögskolan i Jönköping<br />
Avdelningen för omvårdnad<br />
Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING
Coping with aging<br />
-A literature review<br />
Madeléne Södergren Ohrt<br />
Eva Stålhammar<br />
Thesis, 15 p, bachelor thesis<br />
Nursing<br />
Jönköping, januari 2015<br />
_____________________________________________<br />
School of Health Science, Jönköping University<br />
Department of Nursing<br />
Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING
Sammanfattning<br />
Att åldras kan innebära stora genomgripande förändringar i den äldre personens liv.<br />
Som sjuksköterska i hemsjukvård är erfarenheten att det behövs ökade kunskaper om hur den<br />
äldre klarar av åldrandet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa äldre personers copingstrategier<br />
för att klara av åldrandet. Sökningar via databaserna resulterade i 11 artiklar<br />
med kvalitativ design som analyserats med fokus på syftet. Den kvalitativa analysen av artiklarna<br />
resulterade i flera copingstrategier vilka bildade ett huvudtema, Att skapa ny tillvaro och<br />
sex underteman, Att acceptera nya förhållanden, Att tänka positivt och kämpa, Att resignera<br />
inför omständigheterna, Att ta hjälp av andra, Att ha struktur i tillvaron samt Att hålla igång<br />
och använda tekniska lösningar. Åldrandet tillhör livet och innebär bland annat förluster eller<br />
hot om förlust vilka behövde klaras av genom att skapa ny tillvaro. Viktigast för de personer<br />
som vårdar äldre är att visa respekt för den äldres önskningar och att ha tid att lära känna den<br />
äldres behov samt vårda i en lugn miljö. Meningsfulla aktiviteter var betydelsefullt, dels för<br />
stimulans och distraktion men också för social samvaro. Kunskapen om äldres copingstrategier<br />
ger sjuksköterskan bättre förutsättningar att vårda äldre personer och stödja ett gott åldrande.<br />
Nyckelord: Åldrandet, coping, förlust av funktioner, livskvalitet, omvårdnad
Summary<br />
Aging can mean large changes for the older person’s life. The experience as a community<br />
care nurse is that there is a need for more knowledge of how the elderly cope with aging.<br />
The aim of this literature review was to investigate the strategies of coping with aging in the<br />
elderly. The review was based on 11 articles with qualitative design which had been focusing<br />
on the aim. The result of the quality analysis of the research articles resulted in several coping<br />
strategies as formed one mainthemes: To create a new existence and six subthemes: To accept<br />
new environments, To think in a positive way and fight, To resign ourselves circumstances, To<br />
accept help from others, To have a routine in day-to-day life and To keep active and use technical<br />
solutions. Ageing is past of life and losses or threat of loss is part of ageing and to be<br />
able to cope the need to create a new way is important. The literature review showed that the<br />
most important thing to consider for staff working with the elderly is to show respect for their<br />
wishes, to allow time to get to know their needs and to care for them in a calm environment.<br />
Meaningful activities were important to stimulate and distract but also for social interaction.<br />
The knowledge of the elderly persons way of coping gives the nurse a better way of caring for<br />
the individual and to support them in ageing.<br />
Keywords: Ageing, coping, loss of function, quality of life, care
Innehållsförteckning<br />
Inledning ............................................................................................................... 1<br />
Bakgrund .............................................................................................................. 1<br />
Åldrandet .............................................................................................................................. 1<br />
Funktionellt åldrande .......................................................................................................... 2<br />
Coping ................................................................................................................................... 2<br />
Personcentrerad vård till äldre personer .......................................................................... 3<br />
Syfte ...................................................................................................................... 4<br />
Material och metod ............................................................................................. 4<br />
Design .................................................................................................................................... 4<br />
Urval och datainsamling ..................................................................................................... 5<br />
Dataanalys ............................................................................................................................ 6<br />
Etiska överväganden ........................................................................................................... 7<br />
Resultat ................................................................................................................. 8<br />
Att skapa ny tillvaro ............................................................................................................ 8<br />
Att acceptera nya förhållanden ......................................................................................... 8<br />
Att tänka positivt och kämpa ............................................................................................ 8<br />
Att resignera inför omständigheterna ............................................................................... 9<br />
Att ta hjälp av andra ........................................................................................................ 10<br />
Att ha struktur i tillvaron ................................................................................................ 10<br />
Att hålla igång och använda tekniska lösningar ............................................................. 11<br />
Diskussion ........................................................................................................... 12<br />
Metoddiskussion ................................................................................................................ 12<br />
Resultatdiskussion ............................................................................................................. 13<br />
Slutsatser ............................................................................................................ 16<br />
Kliniska implikationer ...................................................................................................... 16<br />
Förslag till vidare forskning ............................................................................................. 16<br />
Referenser .......................................................................................................... 17<br />
Bilagor<br />
Bilaga I. Granskningsprotokoll<br />
Bilaga II. Artikelöversikt
Inledning<br />
Den förändrade åldersstrukturen med ökad andel äldre, vilka också lever längre än<br />
tidigare generationer betyder att Hälso- och sjukvården står inför förändringar. För att erbjuda<br />
vård och omsorg med hög kvalitet behövs ökade kunskaper om vilka förhållanden som påverkar<br />
äldre personers liv och livskvalitet (Borglin, Jakobsson, Edberg & Rahm Hallberg, 2005).<br />
Åldrandet innebär många förändringar och det är en utmanande livsperiod, vilket ofta innebär<br />
plötsliga och oförutsedda förluster. Förlusterna kan vara fysiska, emotionella, sociala, ekonomiska<br />
och/eller andliga och påverkar personen i hög utsträckning. Vid åldrandet kan den äldre<br />
anpassa sig lyckosamt till motgångar och förluster, detta betyder att personen kan fortsätta<br />
livet med entusiasm och se fram emot nya utmaningar med styrka och beslutsamhet. Andra i<br />
samma situation blir förkrossade av åldrandets förluster och blir sårbara, hjälplösa och tillbakadragna.<br />
I vilken utsträckning äldre anpassar sig till förändringar har betydelse för att uppnå<br />
och behålla livskvalitet (Langer, 2012).<br />
Relationen mellan coping och psykiskt välmående är väl känt i forskningen (Penley,<br />
Tomaka & Wiebe, 2002). Studier visar, att vilket sätt äldre hanterar utmaningarna har betydelse<br />
för skillnaden när det gäller hälsa och välbefinnande (Doron, Trouillet, Maneveau,<br />
Neveu & Ninot, 2014; Folkman, Lazarus, Pimley & Novacek, 1987; Skinner, Edge, Altman &<br />
Sherwood, 2003). Sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet bygger på helhetssyn och etiskt<br />
förhållningssätt, vilket bland annat innebär att visa respekt för personens integritet och värdighet<br />
samt utgå från patientens önskemål. I omvårdnadsarbetet behöver sjuksköterskan ta<br />
tillvara på patientens kunskaper och erfarenheter (Socialstyrelsen, 2005).<br />
Bakgrund<br />
Åldrandet<br />
De senaste hundra åren har förändringar skett i demografin över åldersfördelningen i<br />
Sverige. För hundra år sedan var åldersfördelningen många yngre och betydligt färre äldre.<br />
Genom att antalet födda minskar och medellivslängden ökar har Sverige idag en större andel<br />
som tillhör den äldre delen av befolkningen. Andelen 65 år och äldre har mer än fördubblats<br />
de senaste 100 åren (Statistiska centralbyrån, 2014). Människan har nu en längre livslängd<br />
och till år 2050, förväntas att nästan en tredjedel i de utvecklade länderna kan vara över 60 år<br />
gamla (Khoon-Kiat, Katri, & Wai-Chi, 2014). Det finns i Sverige idag 1,78 miljoner personer<br />
som är 65 år eller äldre. De utgör ingen homogen grupp som kan behandlas på ett likartat sätt<br />
utifrån sin ålder. Några har förmånen att få leva friska och ha god hälsa upp i hög ålder, medan<br />
andra får leva med funktionshinder av olika slag (Sveriges kommuner och landsting<br />
[SKL], 2013).<br />
Det biologiska åldrandet innebär förändringar på cellnivå och organnivå. Alla levande<br />
organismers cellsystem bryts ner och dör. I vilken grad vi åldras och effekten av åldrandeprocessen<br />
är individuell. Det finns många teorier och hypoteser runt de underliggande mekanismerna<br />
av cellnedbrytningen, baserat på kunskap och undersökningar av organismens genetiska<br />
uppbyggnad och cellaktivitet (Cline, 2014). Fysisk förmåga, kognitiv funktion och välbefinnande<br />
anses gradvis minska efter 80 års ålder (Baltes & Smith, 2003). Åldrandet är individuellt,<br />
vilket innebär en större spridning i de flesta förmågor. De äldre har en mental reserv-<br />
1
kapacitet och förmågorna utvecklas olika med stigande ålder. Äldres självuppfattning förändras<br />
i relation till hur personen lyckas hantera åldersförändringarna. Äldre har en förmåga att<br />
anpassa sina förväntningar till andra nivåer (Baltes & Baltes, 1990). Sociala relationer och ett<br />
socialt deltagande är betydelsefulla för hälsan samt möjligheten att hantera vardagen. Bland<br />
de flesta äldre finns ett intresse av att i någon form fortsatta vara aktiv och delaktig i sociala<br />
sammanhang trots sviktande hälsa (Agahi, Lennartsson, Österman & Vånell, 2010). Omfattande<br />
forskning har visat att fördelarna med ett socialt nätverk är brett och livslångt (Berkman,<br />
Glass, Brisette & Seeman, 2000).<br />
Funktionellt åldrande<br />
Personer i hög ålder har större risk att ställas inför förändringar som kan innebära svårigheter<br />
och utmaningar. Negativa händelser som förlorad hälsa och/eller funktioner blir mer<br />
frekventa i hög ålder. Skörhet och multisjuklighet förekommer i högre utsträckning hos äldre<br />
(Tovel & Camel, 2014). Äldre personer som upplevt negativa händelser så som dödsfall av<br />
närstående eller fysiska sjukdomar drabbas oftare av fler depressiva symptom än äldre som<br />
inte upplevt dessa händelser (Kraaij, Pruymboom, & Garnefski, 2002). Utmärkande vid hög<br />
ålder är försämrad hälsa, förlorade förmågor, högre förekomst av kroniska sjukdomar samt en<br />
mängd av funktionella begränsningar (Tovel & Camel, 2014). Äldre människor är mer utsatta<br />
för ensamhet och social isolering och har därför större risk för en rad hälsoproblem som kan<br />
vara direkt kopplat till ensamhet (Dury, 2014). Med åldrandet följer ofta flera former av<br />
funktionshinder, samtidigt har den äldre idag högre förväntningar på vardagen med en önskan<br />
om ett aktivt och meningsfullt liv (Berlau, Corrada & Kawas, 2009).<br />
Borglin et al. (2005) skriver att hälsoproblem har större betydelse för livskvaliteten än<br />
vad sjukdom har. Hälsoproblemen kan vara urininkontinens, inskränkt rörlighet, försämrad<br />
hörsel och syn. Dessa hälsoproblem är vanligt förkommande hos äldre och har konsekvenser<br />
för livskvaliteten och personernas dagliga liv. Vid ohälsa, sjukdom eller skörhet hos äldre<br />
finns risk för att livet blir inskränkt, men även risk för att inte kunna fortsätta bo hemma<br />
(Häggblom Kronlöf, Hutlberg, Eriksson & Sonn, 2007). En svensk studie visar att problem<br />
med rörligheten och problem med minnet var vanligast. Efterfrågan av hemsjukvård visade<br />
sig vara relaterad till den äldres medicinska diagnos, förmågan att vara ensam och till funktionell<br />
hälsa (Hellström & Hallberg, 2000). Moberg (2008) skriver att åldrandet innebär nya<br />
besvär för de flesta äldre med funktionsnedsättningar på grund av tidigare sjukdomar och<br />
olyckor. Försämringarna ökar gradvis under åldrandet och när nya funktionsnedsättningar<br />
uppkommer kan den äldre inte använda tidigare invanda copingmetoder.<br />
Coping<br />
Kroppens funktioner samt kapaciteten att klara av förlorade funktioner har betydelse<br />
för livskvaliteten hos äldre. En nyckel till god hälsa för äldre är coping antingen genom att<br />
använda problemlösning eller genom att förväntningarna sänks. Vissa äldre använder psykologiska<br />
strategier som kompensation vid förluster. Mental status, attityder och personlighetsdrag<br />
kan ha betydelse för hur individen klarar av problemen (Murphy, Cooney, Shea & Casey,<br />
2009). Freund och Baltes (1998) skriver att personens psykologiska resurser har stor betydelse<br />
för hur individen uppfattar och försonas med funktionsnedsättningar. Det finns bevis<br />
för att möjligheten till copingstrategier har betydelse för högre känsla av livstillfredställelse<br />
och förbättringar i livskvalitet. Tovel och Carmel (2014) beskriver hur livskvaliteten kan förbättras<br />
genom att använda lämpliga copingresurser och copingmönster när hälsan och funktioner<br />
försämras. Faktiska resurser är relevanta och används för att uppnå specifika mål medan<br />
potentiella resurser är hanteringen av att anpassa sig till nya positiva eller negativa händelser i<br />
2
livet. Två typer av copingmönster beskrivs, reaktiv coping, vilka är de beteenden som visas<br />
efter en händelse har inträffat, och proaktiv coping, är de insatser som görs i förväg och riktas<br />
till att minska negativa effekter av framtida händelser (Tovel & Carmel, 2014). Coping inkluderar<br />
all slags ansträngningar som görs för att klara av en särskild krävande situation (Schein,<br />
Gagnon, Chan, Morin & Grondines, 2005).<br />
Lazarus och Folkman (1984) definierar coping som en persons kognitiva och beteendemässiga<br />
ansträngningar för att klara specifika yttre och/eller inre svårigheter som tär på<br />
eller överstiger individens resurser. Dessa ansträngningar är i ständigt förändring och copingmönstret<br />
förändras då situationen ändras. Det finns tre nyckelfaktorer i definitionen, den<br />
första är att coping är processorienterad, vilket innebär att fokus ligger på personens tankar<br />
och vad personen gör i en specifik påfrestande situation. Det andra är sammanhanget där svårigheterna<br />
som ska hanteras förekommer. Sammanhanget har stor betydelse för vilken copingstrategi<br />
som används. Det handlar om både det psykologiska sammanhanget, men också<br />
vilken omgivning personen befinner sig i då copingstrategier behövs. Vilket resultat copingstrategin<br />
får måste alltid ses utifrån dess sammanhang. Den tredje faktorn innebär att definitionen<br />
inte gör skillnad på bra eller dålig coping utan ses endast utifrån en persons ansträngningar<br />
att bemästra svårigheter vare sig resultatet blir lyckat eller inte. Copingprocessen<br />
involverar psykologiskt försvar, men värderingen som görs av situationen är betydande för<br />
besluten som ska leda till minskad påfrestning. Coping är snarare den trevande ansträngning<br />
som görs för att hantera stressen, än resultatets betydelse. Alla problem kan inte lösas effektivt,<br />
men de kan bemästras, vilket kan betyda att lära sig acceptera och leva med svåra stressande<br />
problem (Lazarus & Folkman, 1984).<br />
Två huvudtyper av copingstrategier beskrivs i Folkman, Lazarus, Dunkel-Schetter, De-<br />
Longis och Gruen (1986) vilka är, Problemfokuserad coping och Emotionellt fokuserad coping.<br />
Problemfokuserad coping är aktiva strategier som försöker lösa eller minimera den<br />
stressfyllda situationen, problem ska övervinnas. Problemfokuserad coping är då individen<br />
hanterar eller förändrar de problem i miljön som orsakar lidande. En persons uppmärksamhet<br />
centreras på vad som kan göras för att ändra situationen. Problem definieras och ger alternativa<br />
lösningar vilka vägs utifrån för- och nackdelar. Emotionellt fokuserad coping är strategier<br />
för att minimera fysiska och mentala effekter av stress. De kan vara såväl passiva som undvikande.<br />
Funktionen är att reglera den emotionella responsen på problemet. De emotionella<br />
strategierna används som skydd mot svårigheter för att acceptera en svår situation. Situationen<br />
kan t.ex. omvärderas på ett sätt som minskar eller tar bort stressen. Vid passiva strategier<br />
sänks förväntningarna på sig själv, medan de undvikande strategierna verkar distraherande,<br />
resignerande eller att personen glömmer. Lazarus och Folkman (1984) skriver att beroende på<br />
vilka förmågor individen har samt de yttre kraven används både aktiva och passiva strategier.<br />
Coping förklarar förhållandet mellan upplevda svårigheter och hur personen mår i form av<br />
depression, psykologiska symptom och somatiska besvär (Folkman, et al., 1986). Stress och<br />
coping är viktigt på grund av deras nära samband med hälsa (Folkman, 2010). Professionerna<br />
inom äldrevården och anhörigvårdare hjälper den äldre att klara av förluster, genom att<br />
minska den psykologiska stressen för individen. När äldre har en lyckad anpassning till ålderdomen<br />
hjälper det personen att klara av hot mot identiteten (Caplan, Haslett, & Burleson,<br />
2005). Vid hög ålder blir individens inneboende resurser som behövs för anpassning svagare<br />
och sämre (Tovel & Camel, 2014).<br />
Personcentrerad vård till äldre personer<br />
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska vården bedrivas så att den uppfyller<br />
kraven på en god vård, vilket bland annat innebär att tillgodose patientens behov av<br />
trygghet i vården samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. ICNs<br />
3
etiska koder för sjuksköterskor (2012) beskriver, att i vårdarbetet ansvarar sjuksköterskan för<br />
att mänskliga rättigheter och individens värderingar respekteras. Sjuksköterskan ansvarar<br />
också för att svaga gruppers hälsa och sociala behov tillgodoses. Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning<br />
för legitimerad sjuksköterska (2005) eftersträvas att arbeta utifrån ett etiskt<br />
och holistiskt förhållningssätt. I vårdarbetet ger sjuksköterskan optimal vård ur alla perspektiv,<br />
andliga, existentiella, sociala och psykiska behov som fysiska behov. Sjuksköterskan<br />
identifierar och aktivt förebygger hälsorisker samt tar tillvarata på det friska hos patienten.<br />
Ekman et al. (2011) skriver att i en personcentrerad utformad vård kan vårdgivaren förklara<br />
och förutsäga olika personers variationer baserad på vem individen är, deras sammanhang,<br />
historia, närstående, samt personens individuella styrka och svagheter. Personcentrerad vård<br />
betyder att patienten är en person och ska inte reduceras till att endast bli sin sjukdom. Att<br />
arbeta personcentrerat innebär att ta hänsyn till den äldres sammanhang, styrka, framtidsplaner<br />
och rättigheter, men också att skifta fokus från patienten som passiv mottagare till en vård<br />
enligt överenskommelse, vilket involverar patienten som en aktiv partner i beslutsprocessen.<br />
Sjuksköterskan i hemsjukvården har en viktig roll genom att känna igen och stödja äldres<br />
egna resurser. Professionerna vid vård i hemmet gör ofta saker åt den äldre snarare än att<br />
göra saker tillsammans. Det är viktigt att ta hänsyn till den äldres hela livssituation vid vård i<br />
hemmet så vården blir utformad efter den äldres förutsättningar och önskemål (Turjamaa,<br />
Hartikainen & Pietilä, 2013). Förändringar och förluster pågår och ökar under åldrandet, vilket<br />
sker inom flera områden så som hälsa, känslor, mentalt, socialt och inom funktioner. Vid<br />
dessa förluster kan det vara viktigt att sjuksköterskan stödjer den äldres copingstrategier<br />
(Schein et al., 2005). Bra stöd från sjuksköterskor kan göra skillnad genom att hjälpa den<br />
äldre att klara av svårigheter på ett bättre sätt (Murphy, et al., 2009).<br />
Syfte<br />
Syftet med litteraturöversikten var att belysa äldre personers copingstrategier för att<br />
klara av åldrandet.<br />
Material och metod<br />
Design<br />
Utifrån litteraturöversiktens syfte var kvalitativ design att föredra. Syftet i examensarbetet<br />
besvarades med hjälp av flera vetenskapliga studier med kvalitativ design. De äldres<br />
beskrivningar blev fokus för analys som användes för ökad förståelse och insikt om copingstrategier<br />
för att klara av åldrandet. Kvalitativ design avsåg att undersöka personers levda<br />
erfarenheter av ett fenomen för ökad förståelse (Friberg, 2012a; Henricson & Billhult, 2012;<br />
Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Genom en induktiv ansats har resultatartiklarnas innehåll<br />
analyserats förutsättningslöst och utan antagande att vissa förhållanden förelåg (Fridlund,<br />
2012). Willman, et al. (2011) beskrev att den övergripande metodansatsen vid kunskapsöversikter<br />
i omvårdnad var att systematiskt finna, granska och kvalitetsbedöma relevant litteratur.<br />
Backman (2008) använde ”översiktshjul” för att tydliggöra forskningsprocessen med dess<br />
olika moment vid en forskningsöversikt. Momenten och ordningen i processen bestod av<br />
4
Fråga, Problem, Sökning, Evaluering eller Urval, Analys, Tolkning samt Rapport. Motiven till<br />
en litteraturöversikt var enligt Friberg (2012b) att skapa överblick inom ett avgränsat område,<br />
göra en beskrivande sammanställning av området, träna strukturerat arbetssätt samt skapa<br />
underlag för kritisk granskning.<br />
Urval och datainsamling<br />
Till urvalet valdes artiklar med kvalitativ design där äldre beskrev copingstrategier för<br />
att klara av åldrandet. Inklusionskriterierna var att deltagarna i studierna skulle vara både män<br />
och kvinnor över 60 år. De äldre personerna var boende i eget boende eller på särskilt boende.<br />
De äldre personerna i studierna skulle inte vara sjukhusvårdade vid undersökningen.<br />
För att få fram trovärdiga vetenskapliga artiklar som svarade på syftet definierades<br />
problemets omfattning och begränsningar (Willman, et al., 2011). En första sökning gjordes<br />
för att finna ut om vetenskapliga artiklar fanns inom området då sökord i olika kombinationer<br />
i databaserna CINAHL (Cumulative Index to Nursing & Allied Health), AgeLine, PsycInfo<br />
samt Medline användes. De booleska termerna AND och OR användes tillsammans med<br />
trunkering vid sökning i databaserna efter relevanta artiklar (Backman, 2008; Karlsson, 2012;<br />
Willman, et al., 2011; Östlundh, 2012). Sökord som användes i olika kombinationer var aging,<br />
old people, disabilities, growing old, qualitative research, physical disorder, daily life,<br />
activity, coping, cope, quality of life, loss of function och life satisfaction. Detta första steg i<br />
informationssökningen gjordes för ökad förståelse för var relevant information kunde hämtas<br />
men också för att avgränsa ämnesområdet (Östlundh, 2012). Resultaten av sökningarna analyserades<br />
och reviderades flera gånger för att hitta relevant innehåll i artiklarna. Det var viktigt<br />
att använda flera sökkällor och använda olika sökkommandon för att undvika publiceringsbias<br />
(Willman, et al., 2011). Utifrån pilotsökningens analys men även för att få fram överskådligt<br />
men inte allt för få artiklar valdes fritextorden Coping, Cope, Aging, Ageing, Old People,<br />
Quality of life, Loss of function. Resultatartiklarna hämtades från faktadatabaserna CINAHL<br />
och AgeLine. Sökningen efter relevanta forskningsartiklar i båda databaserna användes Advanced<br />
Search med kombinationen av valda sökorden Coping OR Cope AND Aging OR Ageing<br />
OR Old* People*. I databasen AgeLine användes också sökorden Aging OR Ageing<br />
AND Quality of life AND Loss of function. Sökningen av artiklar från databaserna genomfördes<br />
från den 5 september till 5 oktober år 2014.<br />
Kombinationen med sökorden och databaser valdes därför att det gav flest relevanta<br />
artiklar för ett examensarbete med syftet att få djupare kunskap om äldres beskrivningar av<br />
copingstrategier för att klara av åldrandet. Sökningen begränsades till endast artiklar skrivna<br />
på engelska, beroende på att flest vetenskapliga artiklar var skrivna på engelska. För att säkerställa<br />
att artiklarna var publicerade i vetenskapliga tidskrifter vid sökningen användes Peer<br />
reviewed och Research Article i CINAHL. I databasen AgeLine användes Academic Journals,<br />
Research och Journal Article som begränsning. Sökningen i AgeLine med sökorden Aging<br />
AND Quality of life AND Loss of function hade inte Research som begränsning. Artiklarna<br />
från databasen AgeLine är Peer reviewed. Resultatartiklarna var inte äldre än från år 2004 för<br />
att säkra tillförlitligheten.<br />
För att välja ut studier gjordes först en grovsållning då abstrakt granskades och därefter<br />
ett urval utefter fulltextartiklarna (Rosén, 2012). Den slutgiltiga sökning gav artiklar som valdes<br />
ut enligt följande steg, först lästes titeln och därefter granskning av abstrakt och till sist<br />
lästes fulltextartikarna som kvalitetsgranskades (Tabell 1).<br />
5
Tabell 1. Redovisning över sökträffar och urval i den slutgiltiga artikelsökningen.<br />
Databas Sökord Antal träffar<br />
och<br />
lästa titlar<br />
Lästa<br />
abstrakt<br />
Utvalda artiklar<br />
efter granskning<br />
av abstrakt<br />
Utvalda<br />
artiklar efter<br />
kvalitetsgranskning<br />
CINAHL Coping OR Cope<br />
AND Aging OR<br />
Ageing OR Old*<br />
People*<br />
355 136 7 6<br />
AgeLine<br />
Coping OR Cope<br />
AND Aging OR<br />
Ageing OR Old*<br />
People*<br />
193 49 4 4<br />
AgeLine<br />
Aging OR Ageing<br />
AND Quality of life<br />
AND Loss of function<br />
32 1 1 1<br />
Artiklarna som exkluderades efter lästa titlar och abstrakt svarade inte upp mot litteraturöversiktens<br />
syfte, design eller urval. Studier som inte hade kvalitativ design, eller då urvalet<br />
var andra grupper så som anhöriga, enbart män eller kvinnor, olika yrkesgrupper eller att<br />
det var yngre personer i studien exkluderades. Artiklar om coping vid specifika sjukdomar<br />
eller tillstånd exkluderades. Resultatartiklarna var utvalda för att svara på syftet, stämma<br />
överens med bestämda inklusionskriterier och vara av god vetenskaplig kvalitet samt kunna<br />
etiskt motiveras (Rosén, 2012).<br />
Resultatet byggde på att de utvalda artiklarna kvalitetsgranskats och analyserats (Friberg,<br />
2012a). Hälsohögskolan i Jönköpings granskningsprotokoll för kvalitativ metod användes<br />
för att säkerställa god vetenskaplig kvalitet, “Bilaga I”. Granskning av artiklarna enligt<br />
mallen utfördes av två personer oberoende av varandra. Del I av granskningsprotokollet innehöll<br />
fyra frågor kring beskrivning av studien vilka alla skulle vara uppfyllda för att inte artikeln<br />
skulle exkluderas. Därefter granskades artiklarna mot del II’s 8 kvalitetsfrågor. För god<br />
kvalitet bestämdes att 7 av de 8 frågorna skulle besvaras med ja för att artikeln skulle inkluderas.<br />
Kvalitetsgranskningen avgjorde vilka artiklar som innehöll relevant och pålitlig information.<br />
Artiklarna granskades vad gäller Ansvar, Syfte, Trovärdighet och Aktualitet (Karlsson,<br />
2012). En artikel exkluderades efter kvalitetsgranskningen på grund av att det inte fanns något<br />
skrivet om etiskt tillstånd, förhållningssätt eller ställningstagande. Två av de utvalda artiklarna<br />
besvarades nej på frågan om kvalitetsbegrepp och fick därmed 7 av 8 Ja svar, medan i de övriga<br />
artiklarna besvarades Ja på samtliga 8 kvalitetsfrågor. De utvalda artiklarnas syfte, metod,<br />
urval samt resultat och även kvalitet redovisas i Artikelöversikten i “Bilaga II”.<br />
Dataanalys<br />
För att svara på syftet till litteraturöversikten har 11 vetenskapliga artiklar analyserats<br />
där forskning med kvalitativ design använts. För att kunna analysera de kvalitetsgranskade<br />
artiklarna behövdes ökade kunskaper om både åldrandets utveckling och problematik men<br />
6
också om copinstrategier för att klara av stress. För att införskaffa ökad kunskap lästes litteratur<br />
och tidigare forskning inom de olika ämnena. Analysen hade utgångspunkt i förförståelsen<br />
som genom tolkning gav en djupare förståelse av personernas berättelser (Skott, 2012). Analysen<br />
för litteraturöversikten har utgått från Friberg (2012a) fem steg för analysarbete vid kvalitativ<br />
forskning. De valda och kvalitetsgranskade artiklarna till litteraturöversikten lästes<br />
noggrant och i sin helhet för att förstå helhet, innehåll och sammanhang. Därefter lästes artiklarnas<br />
resultat med fokus på äldre personers copingstrategier för att klara av åldrandet. De<br />
äldres beskrivningar analyserades och nyckelfynd identifierades som svarade på litteraturöversiktens<br />
syfte. I samband med detta steg gjordes markeringar av nyckelfynden i artiklarnas<br />
resultattext. I steg tre gjordes en sammanställning av artiklarnas resultat utifrån de markerade<br />
nyckelfynden i texten. Ur sammanställningen av nyckelfynden identifierades likheter och<br />
skillnader i copingstrategier för att klara av åldrandet. Utifrån analysen av artiklarnas resultat,<br />
sammanställningen av nyckelfynd och genom de skillnader och likheter som kom fram kunde<br />
teman identifieras. Arbetet med att ta fram teman utvecklades genom att nyckelord och meningar<br />
från sammanställningen tolkades och gemensamma drag hittades. Flera varianter av<br />
teman prövades och omformulerades mot nyckelfyndens betydelse och syftet för litteraturöversikten.<br />
Teman kom att sammanfogas därför att betydelsen liknade varandra. Till sist kunde<br />
ett övergripande huvudtema och sex underteman formuleras som överensstämde med nyckelfynden<br />
och syftet med litteraturöversikten. I analysen av artiklarna fanns en rörelse från helhet<br />
till delarna och från delarna till att en ny helhet skapades som bildade resultatet i arbetet (Friberg,<br />
2012a; Henricson & Billhult, 2012). I sista steget i Fribergs analysmodell, när temana<br />
var klara, började arbetet med att formulera texten som belyste de olika temana med tanke på<br />
äldres copingstrategier för att klara av åldrandet.<br />
Etiska överväganden<br />
Om en studie ska kallas etisk ska den handla om väsentliga frågor, ha god vetenskaplig<br />
kvalitet och genomföras på ett etiskt sätt (Kjellström, 2012). För att sjuksköterskor ska<br />
kunna ge det stöd och den hjälp som den äldre har rätt till var det betydelsefullt att belysa<br />
äldre personers copingstrategier för att klara av åldrandet. Kjellström (2012) skriver att det är<br />
viktigt att kunna förstå och göra rättvisa bedömningar av artiklarna. I litteraturöversikter finns<br />
risk att feltolka studierna som analyserats och även att grupper beskrivs nedlåtande. Oredlighet<br />
är att medvetet luras genom att feltolka resultaten eller felaktigt beskriva andras resultat.<br />
Även att medvetet manipulera eller förvränga andras vetenskapliga arbeten är oredlighet. Det<br />
är också viktigt att vara observant och kritisk till förväntade resultat (Kjellström, 2012). Erfarenheten<br />
om äldre fanns då båda har arbetat flera år inom vården och nuvarande arbetsplats är<br />
som sjuksköterska/distriktssköterska i hemsjukvården. Medvetenheten fanns att den egna förförståelsen<br />
i ämnet kunde leda till felaktiga tolkningar eller önskade resultat. För att undvika<br />
selektivt urval behövdes ett kritiskt förhållningssätt i urvalsprocessen av studierna som resultatet<br />
byggde på (Friberg, 2012b).<br />
En litteraturöversikt innehåller vetenskapliga artiklar vars forskning fått tillstånd från<br />
en etisk kommitté eller så har en redogörelse för etiska överväganden gjorts i artikeln (Forsberg<br />
& Wengström, 2008). I artiklarna som användes till litteraturöversikten hade deltagarna<br />
med egna ord fått berätta sin historia. De hade garanterats att informationen behandlades konfidentiellt<br />
och de hade när som helst kunnat avbryta intervjun. De intervjuade var kognitivt<br />
orienterade och det var frivilligt att delta i studierna. Vad som inte framkom var om de intervjuade<br />
hade möjlighet att få hjälp att hantera reaktioner som eventuellt kom upp under intervjuerna.<br />
Det kunde innebära en risk att den äldre blev känslomässigt berörd när de började<br />
berätta.<br />
7
Resultat<br />
Analysen av artiklarna med fokus på äldre personers copingstrategier för att klara av<br />
åldrandet resulterade i ett övergripande huvudtema - Att skapa ny tillvaro och sex underteman<br />
- Att acceptera nya förhållanden, Att tänka positivt och kämpa, Att resignera inför omständigheterna,<br />
Att ta hjälp av andra, Att ha struktur i tillvaron samt Att hålla igång och använda<br />
tekniska lösningar.<br />
Att skapa ny tillvaro<br />
På vilket sätt den äldre skapade sin tillvaro och sin framtid hade betydelse för hur den<br />
äldre klarade av åldrandet. Många kunde känna och uppleva framtidstro medan andra kände<br />
meningslöshet med hela existensen. Livet var ett lärande och vid åldrandet behövde personen<br />
lära sig leva på ett nytt sätt efter nya omständigheter. Det kunde handla om att skapa kontroll<br />
över sitt liv för att uppleva oberoende. Kreativitet, lärande och skapande var övergripande då<br />
de äldre behövde klara av åldrandet. Bland annat kunde kreativitet handla om förmågan att<br />
bilda sig en egen uppfattning samt att lämna gamla hjulspår och hitta nya lösningar.<br />
Att acceptera nya förhållanden<br />
Den äldre accepterade livet som det var och såg ut med de förutsättningar som fanns<br />
och önskade att omständigheterna inte var på något annat sätt (Birkeland & Natvig, 2009;<br />
Clarke & Warren, 2007; Duay & Bryan, 2006; Moyle et al., 2010). Personen accepterade åldrandet<br />
och att behöva hjälp för att klara av livet. Den äldre behövde vara realistisk, inte ha<br />
orimliga förväntningar och vara förhandlingsbar med sig själv för att komma till acceptans<br />
och kunna anpassa sig till omständigheterna (Moyle et al., 2010; Thumala Dockendorff,<br />
2014). Personen behövde lära av sina svårigheter och misstag för att leva med nya omständigheter<br />
som följde med åldrandet (Duay & Bryan, 2006). Genom att minnas och se tillbaka på<br />
livet med glädje kunde den äldre känna försoning och mening med sitt liv (Santimäki Fischer,<br />
Norberg & Lundman, 2008). Den äldre var öppen för förändringar och accepterade förändringar<br />
som var utom sin kontroll (Duay & Bryan, 2006). Vid åldrandet accepterade personen<br />
att inte kunna vara lika aktiv som tidigare även om det kunde leda till ensamhet (From, Johansson<br />
& Athlin, 2007).<br />
Den äldre förhöll sig till och accepterade en förändrad självbild vid åldrandet. Självbilden<br />
påverkades av synen på sig själv och hur andra såg på personen men även samhällets<br />
syn på äldre (Graneheim & Lundman, 2010). Äldre kunde uppleva att samhället både från<br />
politiskt håll och via massmedia gav negativa, stereotypa bilder av äldre. Personen beskrev en<br />
känsla av att vara undervärderad, överflödig och kände ett utanförskap (Moyle et al., 2010).<br />
Känslan av att vara osynlig berodde på att inte bli sedd för vem man var (Graneheim &<br />
Lundman, 2010; Nicholson, Meyer, Flatley & Holman, 2013). Den äldre upplevde sig inte<br />
vara behövd och att samhället inte tog vara på äldres kunskap och erfarenheter (Moyle et al.,<br />
2010; Thumala Dockendorff, 2014). Motsatsen beskrevs också, att delaktighet i sociala sammanhang<br />
gav bättre självförtroende (From, et al., 2007). Att bevara autonomin var lättare när<br />
släktingar var väl bekanta med den äldres vanor och var lyhörd för deras önskningar. Personen<br />
tog eget ansvar och ville inte förlita sig på andra och på så sätt bibehålla sin identitet och<br />
autonomi (From, et al., 2007; Moyle et al., 2010).<br />
Att tänka positivt och kämpa<br />
Den äldre kände tillfredsställelse och var belåten med livet som det såg ut, vilket<br />
gjorde att personen kunde känna inre frid (Birkeland & Natvig, 2009; Graneheim & Lundman,<br />
2010). Livet beskrevs vara gott trots sjukdom och funktionsnedsättningar (Clarke &<br />
8
Warren, 2007; From, et al., 2007). Den äldre motiverade sig till att se omständigheterna på ett<br />
positivt sätt, att tänka positivt (From, et al., 2007). Genom att tänka positivt som det som händer<br />
det händer eller önska att det inte var på annat sätt, kunde den äldre känna glädje för varje<br />
dag (Clarke & Warren, 2007; Graneheim & Lundman, 2010). Den äldre beskrev att personens<br />
inre styrka samt att se sina begränsningar hade betydelse för förmågan till anpassning (Duner<br />
& Nordstrom, 2005; From, et al., 2007). Att jämföra sig med andra som hade det svårt, gjorde<br />
det lättare att se sina egna problem som mindre besvärande (From, et al., 2007). Vissa äldre<br />
valde att inte fokusera på åldern och det negativa för att inte känna sig gammal och skröplig<br />
(Duay & Bryan, 2006; Moyle et al., 2010).<br />
Genom att kämpa, uthärda, bestämma sig för eller tvinga sig till kunde den äldre hantera<br />
omständigheterna och bibehålla oberoende (Clarke & Warren, 2007; Duner & Nordstrom,<br />
2005; Graneheim & Lundman, 2010; Tanner, 2007). Personen valde att vara aktiv istället för<br />
ett passivt offer och valde att inte tycka synd om sig själv (Duay & Bryan, 2006). Det var viktigt<br />
att fortsätta kämpa och inte ge upp, utan fortsätta göra det som denne tyckte om, för att<br />
förhindra försämring (Duay & Bryan, 2006; Duner & Nordstrom, 2005; Moyle et al., 2010).<br />
Äldre använde inneboende resurser så som humor, fantasi och kreativitet (Thumala Dockendorff,<br />
2014) till exempel genom att skapa inre bilder (From, et al., 2007).<br />
Den äldre beskrev också att personen bestämde själv hur bra denne har det (Duay &<br />
Bryan, 2006). Genom positiv attityd och inställning var det lättare att klara av och glömma<br />
förluster vid åldrandet (Duay & Bryan, 2006; Moyle et al., 2010). Personen valde att inte se<br />
hur dåligt saker var utan tänkte att imorgon blir det bättre (Duay & Bryan, 2006). Att kunna<br />
känna hopp, förväntan och tillförsikt beskrevs av de äldre som viktiga för att inte oroa sig för<br />
framtiden utan ha framtidstro, (Clarke & Warren, 2007; From, et al., 2007; Graneheim &<br />
Lundman, 2010) som också hade betydelse för viljan att leva (Duner & Nordstrom, 2005).<br />
Den äldre kämpade med sjukdom och funktionsnedsättning med hopp om att bli bättre för att<br />
åter kunna delta i livet (Duner & Nordstrom, 2005). Att söka svar på existentiella frågor så<br />
som meningen med livet var betydelsefullt för att hitta ny mening med sitt liv (Clarke & Warren,<br />
2007).<br />
Att resignera inför omständigheterna<br />
Den äldre beskrev att begränsningar i kapaciteten och känslan av att deras kraft och<br />
styrka hade avtagit, kunde ge känslor av förtvivlan och ångest (From, et.al., 2007; Santamäki<br />
Fischer, et.al., 2008). Känslan av att inte försonats med sitt liv kom då den äldre uttryckte att<br />
saker skulle gjorts på annat sätt, inte blivit gjort eller borde ha gjorts (Santimäki Fischer, et<br />
al., 2008). Att inte få den hjälp som behövdes eller inte få rätt hjälp, upplevdes som att bli<br />
lämnad ensam och ökade känslan av otrygghet, besvikelse, isolering och att ingen bryr sig<br />
(From, et al., 2007; Graneheim & Lundman, 2010; Santamäki Fischer, et al., 2008).<br />
En känsla av leda och dysterhet beskrevs då dagarna kändes enahanda samt tiden tycktes<br />
stå stilla och dagarna var fyllda av rutiner (From, et al., 2007; Graneheim & Lundman,<br />
2010). Personen beskrev det som att denne bara existerade medan tidigare upplevde den äldre<br />
att han/hon levde (Birkeland & Natvig, 2009). Den äldre orkade inte blicka framåt och de<br />
kunde inte se något positivt med framtiden, inget av värde sågs, allt var meningslöst (Clarke<br />
& Warren, 2007; Santamäki Fischer, et.al., 2008). När den äldre upplevde försämring i åldrandet<br />
kunde denne känna att det var meningslöst att se framåt överhuvudtaget (Clarke &<br />
Warren, 2007; Thumala Dockendorff, 2014). Förluster så som vid kroppslig försämring, men<br />
också vid förlust av närastående, kunde leda till upplevelse av beroende och sorg, vilket<br />
gjorde det svårt att se meningen med livet och en dödslängtan infann sig (From, et al., 2007;<br />
Graneheim & Lundman, 2010). Den äldre beskrev också att när personen kände sig gammal,<br />
var döden det bästa som kunde hända (Graneheim & Lundman, 2010). När den äldre inte hade<br />
styrkan att ta hand om det dagliga livet, kunde personen ge upp kontrollen över sitt liv och<br />
9
låta andra ta över ansvaret. Den äldre gav också upp kontrollen och oberoendet när andra ville<br />
att de skulle ta emot hjälp som de själva inte tyckte de behövde, allt för att slippa tjat samt att<br />
de inte ville oroa familjen (Duner & Nordstrom, 2005). Personen valde att dra sig undan för<br />
att denne upplevde sig som en börda för andra, som en följd av detta ökade isoleringen (From,<br />
et al., 2007; Thumala Dockendorff, 2014). Beroendet av andra gav känsla av att inte kunna<br />
göra vad personen ville och som därmed kände sig låst (Clarke & Warren, 2007).<br />
Att ta hjälp av andra<br />
Den äldre beskrev att relationer och sociala kontakter gjorde att personen höll igång<br />
både kropp och själ (Duay & Bryan, 2006; Moyle et al., 2010). Goda kontakter med andra<br />
människor gav känsla av att vara älskad och uppskattad (Duay & Bryan, 2006), vilket också<br />
skapade trygghet och tillit (Moyle et al., 2010; Thumala Dockendorff, 2014). Att kunna dela<br />
problem och bekymmer med andra som lyssnar var värdefullt för att hantera åldrandet (From,<br />
et al., 2007; Moyle et al., 2010; Santamäki Fischer, et al., 2008). När personen upplevde en<br />
ömsesidig relation där den äldre tog emot hjälp, men även gav något tillbaka, upplevdes som<br />
mer jämnställt och att livet kändes mer meningsfullt (Duay & Bryan, 2006; Duner & Nordstrom,<br />
2005; Tanner, 2007). Att kunna ta hand om barnbarn, gav känslan att ge något tillbaka<br />
som gjorde att den äldre kände sig uppskattad och behövd. Flera av de äldre beskrev glädjen i<br />
att se barn och barnbarn växa upp, slå sig ner och gifta sig (Clarke & Warren, 2007). Genom<br />
att samtala och umgås med andra glömde den äldre sina problem och bekymmer (Santamäki<br />
Fischer, et al., 2008). Familjen uppgavs som viktigast och som gav glädje och stolthet för den<br />
äldre personen (From, et al., 2007). Den äldre kände det meningsfullt att berätta sin livshistoria,<br />
både för att bli ihågkommen, men också för att kunna dela med sig något av värde till<br />
yngre generationer (Clarke & Warren, 2007). Att kunna lämna över problem och bekymmer<br />
genom bön till Gud gjorde att äldre kände tröst och mindre oro vid åldrandet. Den äldre kände<br />
att Gud tog hand om personen med dess problem och bekymmer (Clarke & Warren, 2007;<br />
Duay & Bryan, 2006; Graneheim & Lundman, 2010; Moyle et al., 2010).<br />
När begränsningar uppstod som den äldre inte hanterade själv, insåg personen att<br />
han/hon behövde hjälp för att klara av livet (Moyle et al., 2010; Nicholson, et al., 2013). Då<br />
den äldre fick hjälp med dagliga livet, men även med fritidsaktiviter kändes ett större oberoende<br />
(From, et al., 2007; Graneheim & Lundman, 2010). Att ta hjälp från både familj och<br />
äldrevården gav ökad känsla av kontroll, men också att inte behöva belasta någon för mycket.<br />
I motsats beskrevs att äldre undvek att ta hjälp från äldrevården för att inte behöva anpassa<br />
sina vanor och rutiner, vilket upplevdes som förlust av friheten (Duner & Nordstrom, 2005).<br />
När vårdgivare behandlade den äldre med respekt och förståelse för individens vanor och<br />
önskningar samt hade ett vänligt sätt, gjorde det lättare att både acceptera och anpassa sig till<br />
vård från äldrevården (From, et al., 2007). När den äldre upplevde att han/hon fick rätt vård,<br />
kunde personen känna oberoende, trygghet och tillit (From, et al., 2007; Graneheim & Lundman,<br />
2010). Däremot när den äldre inte fick den hjälp som behövdes, blev vårdad på ett<br />
oskickligt sätt, ignorerad, inte respekterad eller lyssnad till, kände personen besvikelse och<br />
problemen förvärrades (Duner & Nordstrom, 2005; From, et al., 2007).<br />
Att ha struktur i tillvaron<br />
Genom att ta en dag i taget, leva dag för dag gjorde att den äldre kände kontroll<br />
(Clarke & Warren, 2007; Duner & Nordstrom, 2005). Den äldre personen fokuserade på de<br />
dagliga, vardagliga aktiviteterna och händelserna. En positiv attityd till de rutinmässiga dagliga<br />
sysslorna hjälpte personen att känna sig oberoende. Den äldre beskrev att han/hon kunde<br />
känna sig nöjd med det dagliga livets aktiviteter som annars togs för givna (Clarke & Warren,<br />
2007; Nicholson, et al., 2013). Dagsrytmen var viktig, ofta uppbyggd kring en måltid, ett speciellt<br />
Tv program, ett dagligt telefonsamtal eller besök (Tanner, 2007). Flera äldre berättade<br />
10
om att skjuta upp en trivsam aktivitet till senare på dagen, en kopp te på eftermiddagen eller<br />
tidningsläsande efter middagen (Bikeland & Natvig, 2009; Nicholson, et al., 2013). Den äldre<br />
behövde skapa sina egna rutiner och kunna vila, ta det lugnt och känna ro (Duner & Nordstrom,<br />
2005; From, et al., 2007; Graneheim & Lundman, 2010; Nicholson, et al., 2013; Tanner,<br />
2007). Till exempel lärde den äldre sig att ta det lugnt genom att läsa och se på Tv (Clarke &<br />
Warren, 2007; Duner & Nordstrom, 2005), men också att få lugn och ro att tänka (Graneheim<br />
& Lundman, 2010). Den äldre behövde en lugn miljö och möjlighet att vara ensam samt göra<br />
saker i sin egen takt (Clarke & Warre, 2010; From, et al., 2007). Att ha tid att tänka på gamla<br />
tider hjälpte dem att minnas (From, et al., 2007; Nicholson, et al., 2013). Den äldre personen<br />
beskrev också att de undvek högljudda och stressande miljöer med mycket folk, på grund av<br />
att de inte orkade, utan uppskattade lugn och ro istället (From, et al., 2007).<br />
För att inte oroa sig för framtiden valde äldre att leva i nuet, varken se framåt eller<br />
bakåt och inte planera för framtiden (Clarke & Warren, 2007; Graneheim & Lundman, 2010).<br />
Andra äldre kände behov att sätta mål och ha rutiner över det dagliga livet som då blev lättare<br />
att hantera. Genom nya rutiner kunde den äldre skapa ordning i en annars förvirrad existens<br />
(From, et al., 2007). Den äldre uttryckte vikten av att kunna sätta betydelsefulla mål för egen<br />
del. Onåbara mål ändrades och värden som tidigare varit viktiga övergavs (Duay & Bryan,<br />
2006; From, et al., 2007; Moyle et al., 2010; Thumala Dockendorff, 2014). Äldre uppgav att<br />
de behövde ha en plan, handlingsberedskap och vara förberedd för försämringar vid åldrandet<br />
(Moyle et al., 2010), men även för döden (Clarke & Warren, 2007). Det kunde vara att skriva<br />
sin livsvilja, att inte vilja ha livsuppehållande behandling, men också att skriva en plan för hur<br />
den egna begravningen skulle utformas. Att ha sådana upprättade dokument, gav en känsla av<br />
kontroll över sitt liv, men också för att underlätta för närstående. Personen ville känna sig<br />
redo och förberedd för döden, men också acceptera döden som en naturlig del av livet (Clarke<br />
& Warren, 2007). Att vara förberedd var också att skaffa information om äldrevården, ifall<br />
den äldre senare skulle behöva hjälp. Personen förstod sina behov, vilken hjälp som behövdes,<br />
hur hjälpen skulle fås samt visste vilka resurser som fanns både hos sig själv och hos andra<br />
(Duner & Nordstrom, 2005). När den äldre förstod sina behov, kunde personen aktivt ge bort<br />
ansvar till andra genom att avstå sitt beroende medvetet (Clarke & Warren, 2007; Duner &<br />
Nordstrom, 2005). Valet att ge bort ansvar frivilligt upplevdes som att ha en form av kontroll<br />
(Duner & Nordstrom, 2005).<br />
Den äldre beskrev att han/hon tog itu med problemen och gjorde det som måste göras<br />
(Duay & Bryan, 2006). Personen avsade hjälp med hushållsarbetet, även om sysslorna tog tid<br />
och var svåra. Den äldre ville fortsätta vara oberoende så länge som möjligt och använda minimalt<br />
med hjälp om det behövdes (Duner & Nordstrom, 2005). Flera av de äldre kände frihet<br />
med att leva ensam och kunde då bestämma över sin vardag, utan att ta hänsyn till andra<br />
(Clarke & Warren, 2007; Duner & Nordstrom, 2005; Graneheim & Lundman, 2010). Personen<br />
kunde känna sig skonad från plikter som tidigare givit oro och bekymmer och som varit<br />
en stor börda (Graneheim & Lundman, 2010). Den äldre såg fram emot och planerade inför<br />
högtidsdagar och resor, vilket gjorde att personen hade något att se fram emot och livet blev<br />
lite roligare (Clarke & Warren, 2007). Den äldre beskrev också värdet av ekonomisk planering<br />
för att känna trygghet inför åldrandet (Moyle et al., 2010).<br />
Att hålla igång och använda tekniska lösningar<br />
Genom att vara aktiv och sysselsatt kunde den äldre komma över problem (Duay &<br />
Bryan, 2006; Thumala Dockendorff, 2014 ). Den äldre beskrev att mycket av energin gick åt<br />
att bibehålla olika funktioner, vara aktiv och skapa rutiner runt dagen (Birkeland & Natvig,<br />
2009; Nicholson, et al., 2011). Att vara upptagen med vardagliga sysslor minskade tristessen<br />
(Duner & Nordstrom, 2005; From, et al., 2007) och distraherade tankarna på framtiden<br />
(Clarke & Warren, 2007). Att skriva dagbok beskrevs av den äldre som både syselssättning,<br />
11
men också ett sätt att skingra tankarna (Clarke & Warren, 2007). För att uppnå både psykiskt<br />
och fysiskt välbefinnande behövde den äldre fysiska aktiviteter, mental simulering och meningsfulla<br />
aktiviteter (Moyle et al., 2010; Tanner, 2007;). Att läsa, titta på TV, sticka, lyssna<br />
på radio och lösa korsord var exempel på aktiviteter som beskrevs som stimulerande (Clarke<br />
& Warren, 2007; Birkeland & Natvig, 2009). Flera äldre beskrev att telefonen var en viktig<br />
social sysselsättning (Birkeland & Natvig, 2009). Tekniska lösningar som telefon, internet<br />
och e-mail var viktiga för att kunna hålla kontakt med andra, då den äldre inte längre kunde<br />
resa på besök (Duay & Bryan, 2006). Den äldre beskrev att den psykiska hälsan hade betydelse<br />
för den fysiska hälsan (Moyle et al. 2010). Fortsätta vara mentalt aktiv genom lärande,<br />
utmaningar och nya intressen, men också genom stimulerade spel, hade betydelse för att inte<br />
försämras psykiskt och fysiskt (Duay & Bryan, 2006; Moyle et al. 2010). När minnet sviktade<br />
skrevs små komihåglappar som sattes upp (Duay & Bryan, 2006; Tanner, 2007). Den äldre<br />
beskrev värdet av att göra upp listor med saker som skulle hinnas med, att hålla igång signalerade<br />
oberoende och viktigt för att behålla fysiskt och psykiskt välbefinnande. Att vårda sitt<br />
yttre, städa, laga god mat beskrevs som upprätthållande av värdighet (Tanner, 2007).<br />
Miljöanpassning till den äldres behov ansågs också viktigt för att livet skulle fungera<br />
bra. Den äldre använde olika verktyg och redskap samt skapade även egna anordningar, för att<br />
kompensera fysiska förluster och klara det dagliga livet. Äldre behövde även lära sig nya<br />
tricks för att få vardagen att fungera (From, et al., 2007). Flera beskrev hur de på ett kreativt<br />
sätt skapade en ny säker och trygg omgivning runt sig. Det kunde handla om att enbart använda<br />
ett rum i huset, ställa iordning säng med bord och olika anordningar för att underlätta<br />
förflyttningar (Duner & Nordstrom, 2005). En äldre dam berättade om hur hon anlade en liten<br />
trädgård i rummet då hon inte orkade gå ut (Nicholson, et al., 2013). För att klara av vardagsysslorna<br />
kunde den äldre välja att städa lite i taget och gå och handla flera gånger för att inte<br />
behöva bära så tungt varje gång (Duner & Nordstrom, 2005). Personen kunde välja att inte<br />
lämna sitt hem då det kändes otryggt att gå ut själv (Moyle et al., 2010) eller för att den äldre<br />
kände skam inför sin skröplighet (Nicholson, et al., 2013). Kraven sänktes för ett fortsatt oberoende,<br />
för att kunna besluta och göra aktiviteter på egen hand (From et al., 2007; Moyle et al.<br />
2010).<br />
Diskussion<br />
Metoddiskussion<br />
Kvalitativ design med induktiv ansats var en bra utgångspunkt för att förutsättningslöst<br />
kunna analysera äldres egna berättelser av hur de klarade av åldrandet. Henricson och Billhult<br />
(2012) skriver att kvalitativ design med induktiv ansats utgår från deltagarnas levda erfarenheter<br />
av ett fenomen. Begränsningar i litteraturöversikten kan relateras till artikelsökningen<br />
för att finna relevanta artiklar till resultatet, vilket påverkar tillförlitligheten. Sökorden valdes<br />
delvis ut i samråd med tillgänglig bibliotekarie på Jönköpings Högskolebibliotek eftersom<br />
erfarenhet av artikelsökning i databaser saknades. Flera sökord bidrog till att sökningarna gav<br />
många träffar som gjorde det oöverskådligt, vilket kan ha inneburit en risk för att relevant<br />
material förbisågs. Mängden sökord i olika kombinationer kan också anses som en styrka,<br />
eftersom ett stort antal artiklar gjorde att representativa artiklar till litteraturöversikten kunde<br />
hittas. Tillförlitligheten stärks också av att urvalsprocessen och granskningen av artiklarna<br />
gjordes på ett systematiskt och strukturerat sätt som tydligt redovisas under rubriken Material<br />
12
och metod. Den äldsta studien som analyserades till resultatet var publicerad 2005, vilket<br />
stärker resultatets tillförlitlighet. Artiklarnas beskrivning av etiskt tillstånd, förhållningssätt<br />
eller ställningstagande var av varierande omfång, men alla artiklarna har skrivit om forskningsetik<br />
för studien. Två av artiklarna hade inget skrivet om kvalitetsbegreppen och fick<br />
därmed 7 av 8 kvalitetspoäng i granskningsprotokollet. Artiklarna diskuterades och det framkom<br />
att de var av godkänd kvalitet. Tillförlitligheten stärks ytterligare genom att samtliga<br />
artiklar granskades av två författare, oberoende av varandra.<br />
De artiklar som till sist valdes ut var av god kvalitet och hade bra beskrivande berättelser<br />
av äldres copingstrategier för att klara av åldrandet, vilket bidrar till översiktens trovärdighet.<br />
Analysen var krävande då resultatmaterialet var stort vilket resulterade i djupa diskussioner<br />
och reflektioner om de olika nyckelfyndens betydelse och hur dessa hänger samman<br />
i teman. Det omfattande materialet och den strukturerade analysen kan också ses som en<br />
styrka för att resultatet kan vara trovärdigt. En reflektion har varit att artiklarnas resultat pekat<br />
på många likheter för de äldre, vilket också kan stärka trovärdigheten i examensarbetet. Wallengren<br />
och Henricson (2012) beskriver att termen trovärdighet används för att kvalitetssäkra<br />
vid kvalitativ ansats, genom att övertyga att examensarbetet är rimligt och resultatet är giltigt.<br />
Endast artiklar skrivna på engelska valdes i samband med sökningen, detta kan ha medfört en<br />
risk att relevanta artiklar på andra språk gick förlorade. Dessutom kan det även innebära en<br />
risk för trovärdigheten att artiklarna kan ha misstolkats, då engelska inte är modersmålet.<br />
Språket upplevdes inte som ett hinder för djupare förståelse av artiklarna, tack vare tidigare<br />
goda kunskaper och erfarenheter om äldre.<br />
För pålitligheten av resultatet har förförståelse i ämnet både de erfarenheter och värderingar<br />
som kommit genom arbete och kunskap om äldre, men också via andra delar av livet<br />
diskuterats och reflekterats hur det kunde påverka resultatet. Analysen av de äldres berättelser<br />
kan ha påverkats av förförståelsen och en risk finns därmed att resultatet kan vara belyst på<br />
felaktigt sätt. Genom att vara medveten om förförståelsens betydelse har arbetet med litteraturöversikten<br />
präglats av objektivitet i möjligaste mån samt att artiklarnas resultat analyserats<br />
förutsättningslöst, vilket styrker pålitligheten. Tidigare erfarenheter och kunskaper kan också<br />
ses som en styrka för att bättre förstå artiklarnas innebörd och sammanhang. Priebe och Landström<br />
(2012) skriver att forskaren som person har betydelse för forskningsprocessen, vilket<br />
innebär att det finns en medvetenhet om detta och att forskaren behöver reflektera över vilken<br />
betydelse förförstålsen kan ha för studiens pålitlighet.<br />
Resultatet är generaliserbart eller överförbart om resultatet har giltighet utanför studien<br />
(Priebe & Landström, 2012). Begränsningar i överförbarheten kan relateras till att litteraturöversikten<br />
inte har intentionen att vara fullständigt heltäckande för äldres copingstrategier.<br />
Resultatet kan vara överförbart för äldre i Sverige dels för att i studierna hade både män och<br />
kvinnor i åldern 60 - 103 år berättat sina upplevelser av det undersökta fenomenet men också<br />
för att studierna i de granskade artiklarna är genomförda i Västerländska länder och flera i<br />
Norden. Begränsningar för överförbarheten kan också innebära att ålderspannet i studierna för<br />
denna översikt kan vara för stort då 60-åringar fortfarande arbetar medan personer över 80 år<br />
kan uppleva en helt annan livssituation. Trots detta var det viktigt att äldre i olika utvecklingsstadier<br />
beskrev sina erfarenheter, för att belysa copingstrategier för att klara av åldrandet i ett<br />
bredare perspektiv.<br />
Resultatdiskussion<br />
I resultatet beskrev de äldre flera olika copingstrategier för att klara av åldrandet. Resultatet<br />
visade på den äldres inneboende förmåga att plocka fram egen energi och kreativitet<br />
som hjälper till att skapa ny tillvaro. Vid stora genomgripande händelser i livet uppkommer<br />
existentiella frågor och den äldre hade funderingar kring meningen med livet, död och identi-<br />
13
tet, vilket ofta resulterade i nya förhållningssätt. Murphy et. al. (2009) skriver om att äldre<br />
använder psykologiska strategier som kompenserar de förändringar som behöver klaras av.<br />
Åldrandet klarades av genom att acceptera många nya omständigheter och en helt ny situation,<br />
bland annat genom att sänka förväntningarna. Att åldras innebar också att försonas med<br />
sitt liv. Den äldre accepterade olika förändringar, som förluster, att vara beroende, att behöva<br />
ta emot hjälp för att klara av åldrandet, men också att acceptera att döden närmar sig. Emotionellt<br />
fokuserad coping kan innebära att acceptera och försonas med situationen och framtiden<br />
(Folkman, et al. 1986). Emotionell coping används oftare av äldre personer i de högre<br />
åldersgrupperna, troligen därför att de har svårare att kompensera för förlusten på aktiva sätt<br />
(Schoenmakers, van Tilburg, & Fokkema, 2012). Åldrandet kunde betyda förändringar för<br />
den äldres existens som då behövde omvärdera sin självbild, vilket resulterade i att acceptera<br />
en ny självbild. Självbilden påverkades av synen på sig själv och hur andra såg på personen,<br />
men även samhällets syn på äldre. Baltes och Baltes (1990) skriver om äldres självuppfattning,<br />
vilken förändras i relation till hur personen lyckas hantera åldersförändringarna. Graden<br />
som personer värderar sig själva eller ser sig vara av värde, indikerar högre självkänsla<br />
(Resnick, 2014).<br />
Det framkom i resultatet att det underlättade för den äldre att ha en positiv attityd för<br />
att klara av åldrandet. De äldre uttryckte att det var viktigt att fortsätta kämpa och inte ge upp<br />
då problem och förluster uppkommit, men också att kämpa för att bibehålla funktioner. Brennan,<br />
Holland, Schutte och Moos (2012) styrker att äldre använder copingstrategier som innebär<br />
att personen aktivt försöker att ändra den påfrestande situationen. Resultatet visade också<br />
att äldre undvek att göra aktiviteter utanför hemmet för det upplevdes otryggt eller att personen<br />
kände skam. Lazarus och Folkman (1984) skriver att beroende på vilka förmågor personen<br />
har, används både aktiva och passiva strategier. Vid passiva strategier sänks förväntningarna<br />
medan de undvikande strategierna verkar distraherande eller resignerande (Folkman, et<br />
al. 1986). Brennan et al. (2012) beskriver att äldre använder undvikande coping, vilket innebär<br />
att undvika, eller att hantera känslor som uppkommer vid svåra situationer. Resultatet visade<br />
att när omständigheterna blev för övermäktiga kunde den äldre resignera och ge upp inför<br />
åldrandet, vilket kunde betyda att ge upp kontrollen över sitt liv eller att inte orka bry sig<br />
om sin situation. Fokus var en dag i taget då den äldre inte orkade planera framåt. Black och<br />
Rubinstein (2004) beskrev att vid lidandet infann sig en känsla av overklighet hos den äldre,<br />
en existens i ett socialt och psykologiskt begränsat tillstånd.<br />
För att klara av åldrandet var relationer och mänskliga kontakter mycket viktiga för<br />
den äldre. Andra människor var viktiga för åldrandet, därför att de dels hjälpte den äldre praktiskt,<br />
men också för att det var någon att dela bekymmer med. Sociala kontakter med olika<br />
personer var även betydelsefullt för stimulans, för att hålla sig alert och för distraktion. Omfattande<br />
litteratur pekar på att socialt stöd är en resurs för coping, men även som en skyddsfaktor<br />
för att klara av både fysisk och mental ohälsa (Agahi et al., 2010; Berkman et al., 2000;<br />
Marziali, McDonald & Donahue, 2008). Resultatet visade också att när den äldre hade en inre<br />
tro var Gud och bön viktiga för att klara av åldrandets olika påfrestningar. På grund av förluster<br />
som kommit vid åldrandet var hjälp från äldrevården en förutsättning för att klara av sitt<br />
dagliga liv. Enligt resultatet var det viktigt för den äldre att ha struktur på tillvaron, genom att<br />
ta en dag i taget skapades kontroll över det dagliga livet. George (2010) styrker i sin studie att<br />
känsla av kontroll och att kunna välja, ökar välbefinnandet hos den äldre. Detta styrks även i<br />
Black och Rubinstein (2004) som anger att fokus var en dag i taget och att den äldre inte orkade<br />
planera framåt. Resultatet visade också på vikten av att koncentrera sig på de små prestationerna<br />
och fokusera på de dagliga sysslorna. Att i små steg göra saker i sin egen takt,<br />
efter eget behov och även ha tid för reflektion över händelser, var betydelsefullt. Äldre önskade<br />
lugn och ro i vardagen och önskade ta saker i sin egen takt, därför är det viktigt att vården<br />
inte upplevs stressande, utan att personalen har tid.<br />
14
För vissa äldre var det viktigt att planera och sätta mål både för framtiden, men också<br />
för det dagliga livet. Andra ville inte alls planera för framtiden utan tog bekymmer och problem<br />
då de uppkom. Samsi och Manthorpes (2011) studie visade att äldre hade individuella<br />
och personliga tillvägagångsätt för planering. Ouwehand, De Ridder och Bensing (2006) skriver<br />
om strategier för den äldre för att förbereda sig på ett bra sätt inför förändringar och händelser<br />
som kan hota personens välbefinnande. Det framkom i resultatet att den äldre såg<br />
sysselsättning som ett tidsfördriv men också ett sätt att distrahera sig från problem och bekymmer<br />
vid åldrandet. Helvik, Iversen, Steiring och Hallberg (2011) beskriver i sin studie<br />
värdet av att vara upptagen med olika intressen och ha en uppgift att slutföra, vilket skapar en<br />
mening i vardagslivet. Resultatet visade att när den äldre hade funktionsnedsättningar, krävdes<br />
ofta tekniska hjälpmedel och miljöanpassning av olika slag, vilka var nödvändiga för att<br />
klara det dagliga livet. Problemfokuserad coping är enligt Folkman, et al. (1986) aktiva strategier<br />
vilka är lösningsfokuserade. Att hålla igång och träna både fysiskt och mentalt ansågs<br />
viktigt för att den äldre skulle bibehålla och förbättra sin kapacitet, men också för att bevara<br />
sin självbild. Baltes och Smith (2003) skriver att hälsosam och aktiv livsstil kan bidra till att<br />
äldre får bättre förmågan att anpassa sig till åldrandet.<br />
Sjuksköterskan behöver möta den äldre där denne befinner sig för att förstå den äldre<br />
och därmed kunna hjälpa individen på rätt sätt. Äldre är ingen homogen grupp och kan därmed<br />
inte behandlas lika, utan hänsyn måste tas till individens behov och önskningar (SKL,<br />
2013). Som sjuksköterska är det betydelsefullt att ha kunskap om äldres copingstrategier som<br />
används för att klara av åldrandet. Sjuksköterskan kan därmed underlätta genom att stödja den<br />
äldre personen att klara av åldrandets problem och förluster på ett bra sätt. Murphy, et al.<br />
(2009) belyser vikten av att öka förståelsen för äldre personers copingstrategier för att kunna<br />
stärka den äldres förmågor samt underlätta anpassning. Genom att bekräfta och respektera den<br />
äldre, kan sjuksköterskan stärka den äldres självbild. Resultatet visade också att insatser som<br />
förväntas stärka självkänslan, är att underhålla och bygga hopp samt stimulera till engagemang<br />
i sociala sammanhang. Resultatet visade på vikten av att erbjuda meningsfulla och stimulerande<br />
aktiviteter för fortsatt aktivt liv samt motverka isolering, men även för att distrahera<br />
tankarna från sådant som oroar.<br />
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) förebygger<br />
sjuksköterskan hälsorisker och tar tillvara på det friska hos patienten. För att underlätta<br />
för den äldre att acceptera omständigheterna bör sjuksköterskan stärka förmågor som<br />
finns istället för att fokusera på begränsningar. Även att stärka den äldres hopp, genom positiv<br />
motivation, men också genom att skapa nåbara mål, kan bidra till att den äldre känner framtidstro.<br />
Haugan (2014) skriver att i mötet mellan professionerna och den äldre har främjande<br />
av hopp, mening och syfte betydelse för välbefinnandet. I personcentrerad vård av äldre lyfter<br />
personalen fram, vad som kan göra livet värt att leva (Haugan, 2014). Den ökade kunskapen<br />
som litteraturöversikten bidragit till är bland annat vikten av att vara följsam till den äldres<br />
vilja och önskningar, att se den äldre som en person och inte ignorera denne. Ekman et al.<br />
(2011) styrker att personcentrerad vård innebär att kunna förklara och förutsäga olika personers<br />
variationer baserad på vem individen är. Resultatet visar, för att kunna vårda personcentrerat<br />
behöver sjuksköterskan ha möjlighet att lära känna den äldre bättre, vilket förutsätter<br />
kontinuitet samt lyhördhet. Genom att ha goda kunskaper om vilken hjälp den äldre önskar<br />
samt ha ett professionellt förhållningssätt och ge vård av god kvalitet, skapas trygghet och<br />
tillit och underlättar därmed för den äldre. Caplan et al. (2005) skriver att professionerna inom<br />
äldrevården har betydelse för att den äldre ska klara av problem och förluster på ett bra sätt.<br />
Vård och omsorgen behöver anpassas för att ge rätt förutsättningar för den äldre, att leva ett så<br />
oberoende liv som denne önskar. Turjamaa, Hartikainen och Pietilä (2013) styrker att vården<br />
bör utformas med hänsyn till den äldres önskningar och förutsättningar. Resultatet påtalar att<br />
15
det är betydelsefullt för den äldre att äldrevården visar hänsyn till individens vanor och rutiner.<br />
Slutsatser<br />
Åldrandet innebar genomgripande förändringar och den äldre använder flera olika copingstrategier<br />
för att klara av åldrandet. Den äldre skapade ny tillvaro genom att använda sin<br />
kreativitet och energi, medan andra äldre resignerade inför omständigheterna. Äldre klarade<br />
av åldrandet genom att acceptera de nya förhållandena, men också genom att tänka positivt<br />
och kämpa. Att få hjälp av både närstående och äldrevården var betydelsefullt på flera sätt. I<br />
vardagen var det viktigt att ha struktur på tillvaron genom att skapa lugn och ro samt ta en dag<br />
i taget, men även planera för framtiden. Den äldre tränade både kropp och minne för att förbättra<br />
och bibehålla funktioner. För att anpassa miljön till nya förutsättningar var den äldre<br />
kreativ och skapade egna lösningar.<br />
Kliniska implikationer<br />
När sjuksköterskor möter äldre i omvårdnadsarbetet är det betydelsefullt att ha kunskap<br />
om äldres copingstrategier för att klara av åldrandet. En ökad lyhördhet för den äldres egen<br />
livsberättelse skulle antagligen motivera sjuksköterskan att arbeta mer personcentrerat utan<br />
generaliseringar och förutfattade antaganden. Kvalitetsbegrepp bör fortlöpande diskuteras i<br />
personalgruppen och sjuksköterskan har ett ansvar att tydliggöra behovet av tid och kontinuitet<br />
i omvårdnaden. Alla vårdgivare bör tänka på att uppträda lugnt, att tala lugnt och låta den<br />
äldre få den tid som denne behöver. Att samhället erbjuder meningsfulla aktiviteter kan göra<br />
skillnad för den äldre att klara av åldrandet lyckosamt. Den äldre ville vara informerad om<br />
äldrevården, detta medför att samhället har en uppgift att informera om vård och omsorg till<br />
äldre.<br />
Förslag till vidare forskning<br />
Samhället står inför stora utmaningar i och med kommande äldreboom, detta medför att<br />
vård och omsorg behöver ökade kunskaper om den äldre. Fortsatta studier om hur äldre klarar<br />
av åldrandet behövs för att få en fullständig bild av äldres copingstrategier. En vidareutveckling<br />
kan också vara att studera på vilket sätt den äldre önskar få hjälp med att klara av åldrandet<br />
på ett bra sätt. Intressant vore att i framtida studier intervjua äldre personer för att ta del av<br />
deras berättelser om upplevelser av åldrandet.<br />
16
Referenser<br />
Agahi, N., Lennartsson, C., Österman, J., & Vånell, S-E. (2010). Sociala relationer, socialt<br />
deltagande och hälsa bland äldre personer. Socialmedicinsk tidskrift, 87 (3), 175-181.<br />
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2., uppdaterade [och utök.]. uppl., s.153-162).<br />
Lund: Studentlitteratur.<br />
Baltes, P. B., & Baltes, M. M. (1990). Psychological perspectives on successful aging: The<br />
model of selective optimization with compensation. I P. B. Baltes & M. M. Baltes (Eds), Successful<br />
aging: Perspectives from the behavioral sciences (s. 1–34). New York: Cambridge<br />
University Press.<br />
Baltes, P.B., & Smith, J. (2003). New frontiers in the future of aging: From succesful aging of<br />
the young old to the dilemmas of the fourth age. Gerontology, 49(2), 123-135.<br />
Berkman, L. F., Glass, T., Brisette, I., & Seeman, T. E. (2000). From social integration to<br />
health: Durkheim in the new millenium. Social science and medicine, 51(6), 843-857.<br />
Berlau, DJ., Corrada, M-M., & Kawas, C (2009). The prevalence of disabilty in the oldest-old<br />
is high and continues to increase with age: findings from The 90+Study. International Journal<br />
of Geriatric Psychiatry, 24(11), 1217-1225.<br />
Birkeland, A., & Natvig, G. K. (2009). Coping with ageing and failing health: a qualitative<br />
study among elderly living alone. International Journal of Nursing Practice, 15(4), 257-264.<br />
Black, H.K., & Rubinstein, R.L. (2004). Themes of suffering in later life. Journals of Gerontology<br />
Series B: Psychological Sciences & Social Sciences, 59B(1), 17-24.<br />
Borglin, G., Jakobsson, U., Edberg A.-K., & Rahm Hallberg, I. (2005). Older people in Sweden<br />
with various degrees of present quality of life: their health, social support, everyday activities<br />
and sense of coherence. Health and Social Care in the Community, 14(2), 136–146.<br />
Brennan, P. L., Holland, J. M., Schutte, K. K., & Moos, R. H. (2012). Coping trajectories in<br />
later life: a 20-year predictive study. Aging & Mental Health, 16(3), 305-316.<br />
Caplan, S. E., Haslett, B. J., & Burleson, B. R. (2005) Telling it like it is: the adaptive function<br />
of narratives in coping with loss in later life. Health Communication, 17(3): 233-51.<br />
Clarke, A., & Warren, L. (2007). Hopes, fears and expectations about the future: what do older<br />
people's stories tell us about active ageing Ageing and Society, 27(4), 465-488.<br />
Cline, D. D. (2014). A concept analysis of individualized aging. Nursing Education Perspectives,<br />
35(3), 185-192.<br />
Doron, J., Trouillet, R., Maneveau, A., Neveu, D., & Ninot, G. (2014). Coping profiles, perceived<br />
stress and health-related behaviors: a cluster analysis approach. Health Promotion International.<br />
doi: 10.1093/heapro/dau090<br />
17
Duay, D. L., & Bryan, V. C. (2006). Senior adults' perceptions of successful aging. Educational<br />
Gerontology, 32(6), 423-445.<br />
Duner, A., & Nordstrom, M. (2005). Intentions and strategies among elderly people: coping in<br />
everyday life. Journal of Aging Studies, 19(4), 437-451.<br />
Dury, R. (2014). Social isolation and loneliness in the elderly: an exploration of some of the<br />
issues. British Journal of Community Nursing, 19(3), 125-128.<br />
Ekman, I., Swedberg K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Sunnerhagen, K.S.<br />
(2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular<br />
Nursing, 10(4), 248-251.<br />
Folkman, S., Lazarus, R. S., Dunkel-Schetter C., DeLongis A., & Gruen R. J. (1986). Dynamics<br />
of a stressful encounter: Cognitive appraisal, coping, and encounter outcomes. Journal of<br />
Personality and Social Psychology, 50(5), 992-1003.<br />
Folkman, S., Lazarus, R. S., Pimley, S., & Novacek, J. (1987). Age differences in stress and<br />
coping processes. Psychology and Aging, 2(2), 171-184.<br />
Folkman, S. (2010). Stress, coping, and hope. Psycho-Oncology, 19(9), 901-908.<br />
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,<br />
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2., [uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur<br />
& Kultur.<br />
Freund, A. M., & Baltes, P. B. (1998) Selection, optimization, and compensation management:<br />
correlations with subjective indicators of successful aging. Psychology and Aging,<br />
13(4), 531–543.<br />
Friberg, F. (2012a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i anlays av kvalitativ<br />
forskning. I F. Friberg (red), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten<br />
(2., [rev.] uppl., s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.<br />
Friberg, F. (2012b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red), Dags för uppsats: vägledning<br />
för litteraturbaserade examensarbeten (2., [rev.] uppl., s. 133-143). Lund: Studentlitteratur.<br />
Fridlund, B. (2012). Kritisk incident teknik. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och<br />
metod: från idé till examination inom omvårdnad (1., uppl., s. 129-137). Lund: Studentlitteratur.<br />
From, I., Johansson, I., & Athlin, E. (2007). Experiences of health and well-being, a question<br />
of adjustment and compensation -- views of older people dependent on community care. International<br />
Journal of Older People Nursing, 2(4), 278-287.<br />
George, L.K. (2010). Still Happy After All These Years: Research Frontiers on Subjective<br />
Well-being in Later Life. Journals of Gerontology Series B: Psychological Sciences & Social<br />
Sciences; 65B(3), 331-339.<br />
18
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2010). Experiences of loneliness among the very old: the<br />
Umeå 85+ project. Aging & Mental Health, 14(4), 433-438.<br />
Haugan, G. (2014). Nurse-patient interaction is a resource for hope, meaning in life and selftranscendence<br />
in nursing home patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(1), 74-<br />
88.<br />
Hellström, Y., & Hallberg, I. R. (2000). Perspectives of elderly people receiving home help<br />
on health, care and quality of life. Health and Social Care in the Community, 9(2), 61–71.<br />
Helvik, A.S., Iversen, V.C., Steiring, R., & Hallberg, L.R. (2011). Calibrating and adjusting<br />
expectations in life: A grounded theory on how elderly persons with somatic health problems<br />
maintain control and balance in life and optimize well-being. International Journal Of Qualitative<br />
Studies On Health And Well-Being, 6(1). doi: 10.3402/qhw.v6i1.6030.<br />
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig<br />
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (1., uppl., s. 129-137). Lund: Studentlitteratur.<br />
Häggblom-Kronlöf, G., Hultberg, J., Eriksson, B. G., & Sonn, U. (2007). Experiences of daily<br />
occupations at 99 years of age. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 14(3), 192-<br />
200.<br />
SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag [HSL]. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad<br />
från https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--<br />
och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/<br />
ICN's etiska kod för sjuksköterskor (2012). Översättning: Svensk sjuksköterskeförening.<br />
Losita Design AB, 2014.<br />
Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och<br />
metod: från idé till examination inom omvårdnad (1.,uppl., s. 95-113). Lund: Studentlitteratur.<br />
Khoon-Kiat, T., Katri, V-J., & Wai-Chi, C. S. (2014). Integrative review: salutogenesis and<br />
health in older people over 65 years old. Journal of Advanced Nursing, 70(3), 497-510.<br />
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod:<br />
från idé till examination inom omvårdnad (1.,uppl., s. 69–90). Lund: Studentlitteratur.<br />
Kraaij, V., Pruymboom, E., & Garnefski, N. (2002). Cognitive coping and depressive symptoms<br />
in the elderly: a longitudinal study. Aging & Mental Health, 6 (3), 275-81.<br />
Langer, N. (2012). Who Moved My Cheese Adjusting to Age-Related Changes. Educational<br />
Gerontology, 38(7), 459–464.<br />
Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer.<br />
19
Marziali, E., McDonald, L., & Donahue, P. (2008) The role of coping humor in the physical<br />
and mental health of older adults. Aging & Mental Health, 12(6), 713-718.<br />
Moberg, D. O. (2008). Disabilities, Spirituality, and Well-Being in Late Life: Research Foundations<br />
for Study and Practice. Journal of Religion, Spirituality & Aging, 20(4), 313-340.<br />
Moyle, W., Clarke, C., Graci,a N., Reed, J., Cook, G., Klein, B., … Richardson, E. (2010).<br />
Older people maintaining mental health well-being through resilience: an appreciative inquiry<br />
study in four countries. Journal of Nursing & Healthcare of Chronic Illnesses, 2(2), 113-121.<br />
Murphy, K., Cooney, A., Shea, E. O., & Casey, D. (2009). Determinants of quality of life for<br />
older people living with a disability in the community. Journal of Advanced Nursing, 65(3),<br />
606–615.<br />
Nicholson, C., Meyer, J., Flatley, M., & Holman, C. (2013). The experience of living at home<br />
with frailty in old age: A psychosocial qualitative study. International Journal of Nursing<br />
Studies, 50(9), 1172-1179.<br />
Ouwehand, C., De Ridder, D.T.D., & Bensing, J. M. (2006). Situational aspects are more important<br />
in shaping proactive coping behaviour than individual characteristics: A vignette study<br />
among adults preparing for ageing. Psychology & Health, 21(6), 809-825.<br />
Penley, J. A., Tomaka, J., & Wiebe J. S. (2002). The Association of Coping To Physical and<br />
Psychological Health Outcomes: A Meta-Analytic Review. Journal Of Behavioral Medicine,<br />
25 (6), 551-603.<br />
Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar<br />
– grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod:<br />
från idé till examination inom omvårdnad (1., uppl., s. 31-50). Lund: Studentlitteratur.<br />
Resnick, B. (2014). Resilience in Older Adults. Topics in Geriatric Rehabilitation, 30(3),<br />
155-163.<br />
Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori<br />
och metod: från idé till examination inom omvårdnad (1., uppl., s. 69–90). Lund: Studentlitteratur.<br />
Samsi, K., & Manthorpe, J. (2011). I live for today': a qualitative study investigating older<br />
people's attitudes to advance planning. Health & Social Care in the Community, 19(1), 52-59.<br />
Santamäki Fischer, R., Norberg, A., & Lundman, B. (2008). Embracing opposites: meanings<br />
of growing old as narrated by people aged 85. International Journal of Aging and Human<br />
Development, 67(3), 259-271.<br />
Schein, C., J. Gagnon, A. J., Chan, L., Morin, I., & Grondines, J. (2005). The Association<br />
Between Specific Nurse Case Management Interventions and Elder Health. American Geriatrics<br />
Society, 53(4), 597–602.<br />
Schoenmakers, E. C., van Tilburg, T. G., Fokkema, T. (2012). Coping with loneliness: what<br />
do older adults suggest Aging & Mental Health, 16(3), 353-60.<br />
20
Skinner, E. A., Edge, K., Altman, J., & Sherwood, H. (2003). Searching for the structure of<br />
coping: a review and critique of category systems for classifying ways of coping. Psychological<br />
Bulletin, 129(2), 216-69.<br />
Skott, C. (2012). Berättelser - narrativ analys och tolkning. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig<br />
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad, (1., uppl., s. 95-113). Lund:<br />
Studentlitteratur.<br />
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, (artikelnr 2005-<br />
105-1). Socialstyrelsen.<br />
Statistiska centralbyrån [SCB], enheten för befolkningsstatistik (2014). Befolkningspyramiden<br />
har blivit ett torn, (Nr 2014:25).<br />
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] (2013). Analysrapport 2013 (Dnr: 09/5304) Text:<br />
Rom, M., Awes, A. SKL; Nordquist, C., Meurling, J., & Skogö, P. Health Navigator.<br />
Tanner, D. (2007) Starting with lives: supporting older people's strategies and ways of coping.<br />
Journal of Social Work, 7(1), 7-30.<br />
Thumala Dockendorff, D. C. (2014). Healthy Ways of Coping With Losses Related to the<br />
Aging Process. Educational Gerontology, 40(5), 363-84.<br />
Tovel, H., & Carmel, S. (2014). Maintaining successful aging: The role of coping patterns and<br />
resources. Journal of Happiness Studies, 15(2), 255-270.<br />
Turjamaa, R., Hartikainen, S., & Pietilä, A. (2013). Forgotten resources of older home care<br />
clients: Focus group study in Finland. Nursing and Health Sciences, 15(3), 333–339.<br />
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat<br />
examensarbete. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination<br />
inom omvårdnad, (1., uppl., s.481-496). Lund: Studentlitteratur.<br />
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan<br />
forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.<br />
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (red.). Dags för uppsats: vägledning<br />
för litteraturbaserade examensarbeten (2., [rev.] uppl., s. 57-79). Lund: Studentlitteratur.<br />
21
Bilagor<br />
Bilaga I. Granskningsprotokoll<br />
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod<br />
Titel:<br />
Författare:<br />
Årtal:<br />
Tidskrift:<br />
Del I.<br />
Beskrivning av studien<br />
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning Ja Nej<br />
Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej<br />
beskrivet<br />
Är syftet relevant till ert examensarbeteJa<br />
Är urvalet beskrivet<br />
Nej<br />
Nej<br />
Ja<br />
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del<br />
II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.<br />
Del II<br />
Kvalitetsfrågor<br />
Beskrivs vald kvalitativ metod Ja Nej<br />
Hänger metod och syfte ihop Ja Nej<br />
(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)<br />
Beskrivs datainsamlingen Ja Nej<br />
Beskrivs dataanalysen Ja Nej<br />
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej<br />
ställningstagande<br />
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen<br />
Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen<br />
Ja<br />
Nej<br />
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen<br />
Ja<br />
Nej<br />
Är resultatet relevant för ert syfte<br />
Om ja, beskriv:<br />
…………………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………<br />
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:<br />
…………………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………<br />
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)<br />
………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………<br />
Deltagarkarakteristiska<br />
Antal……………………<br />
Ålder…………………....<br />
Man/Kvinna…………….<br />
Granskare sign: ……………………………………………….<br />
Framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping/henr
Bilaga II. Artikelöversikt<br />
Artikel Syfte Metod och Urval Resultat Kvalitet<br />
Nicholson, Meyer,<br />
Flatley & Holman<br />
The experience of<br />
living at home with<br />
frailty in old age: a<br />
psychosocial qualitative<br />
study.<br />
International Journal<br />
of Nursing Studies<br />
England 2013<br />
Att förstå äldre<br />
personers erfarenheter<br />
av olika stadier<br />
av skörhet<br />
Kvalitativ design med<br />
öppna intervjufrågor.<br />
Explorativ studie.<br />
Personer: 15<br />
Män: 5. Kvinnor: 10<br />
Ålder: 86 - 102<br />
Arbetet med att<br />
bevara funktioner<br />
och skapa nya.<br />
Skapa strategier<br />
för att hantera<br />
förluster samt<br />
skapa nya rutiner<br />
8/8<br />
Birkeland & Natvig<br />
Coping with ageing<br />
and failing health: a<br />
qualitative study<br />
among elderly living<br />
alone.<br />
International Journal<br />
of Nursing Practice<br />
Norge 2009<br />
Att öka förståelsen<br />
för hur äldre med<br />
funktionsnedsättningar<br />
klarar att<br />
leva ensamma i<br />
sina hem.<br />
En kvalitativ studie<br />
med öppna djup intervju<br />
frågor. Hermeneutisk<br />
ansats<br />
Personer: 20<br />
Män: 8. Kvinnor: 12<br />
Ålder: 72 - 93<br />
Acceptans, skapa<br />
aktivitet samt<br />
skapa en ny rytm.<br />
Resignerad, positiv<br />
och passiv acceptans.<br />
Bra att ha<br />
någonting att göra,<br />
använda vad man<br />
har, bevara intressen<br />
samt göra vad<br />
som kan göras.<br />
Hitta ett sätt att<br />
leva, ha något att<br />
se fram emot, planera<br />
för dagen och<br />
veckan samt vänja<br />
sig.<br />
8/8<br />
Tanner<br />
Starting with lives:<br />
supporting older<br />
people's strategies<br />
and ways of coping<br />
Journal of Social<br />
Work<br />
England 2007<br />
Undersöka strategier<br />
och hur äldre<br />
människor hanterar<br />
förändringar<br />
som följer med<br />
åldrandet.<br />
Kvalitativ design<br />
Intervjuer samt dagboksanteckningar.<br />
Personer:12<br />
Män: 5. Kvinnor: 7<br />
Ålder: 70-92 år<br />
Praktiska strategier,<br />
“ att göra”.<br />
Vidare bevara mig<br />
själv, emotionell<br />
coping. Bevara<br />
stabilitet i livet.<br />
7/8
Santamäki Fischer,<br />
Norberg &<br />
Lundman<br />
Embracing opposites:<br />
meanings of<br />
growing old as<br />
narrated by people<br />
aged 85.<br />
International Journal<br />
of Aging and<br />
Human Development<br />
Sverige 2008<br />
Att belysa betydelsen av<br />
att leva med vinster och<br />
förluster vid åldrandet<br />
berättade av personer<br />
över 85 år.<br />
Kvalitativ design<br />
Fenomenologisk,<br />
hermeneutisk metod.<br />
Öppna intervjufrågor.<br />
Personer: 15<br />
Män: 5. Kvinnor: 10<br />
Ålder: över 85 år<br />
Se kroppens svaghet<br />
och styrka. Acceptera<br />
långsamhet och<br />
snabbhet, minnen<br />
och ånger och relationer<br />
och ensamhet.<br />
Bejaka sin identitet<br />
trots förändringarna,<br />
bejaka motsatserna<br />
att förändras- vara<br />
densamme.<br />
8/8<br />
Thumala Dockendorff<br />
Healthy ways of<br />
coping with losses<br />
related to the aging<br />
process.<br />
Educational Gerontology<br />
Chile 2014<br />
Att söka förståelse för<br />
den äldres upplevelser<br />
av hur de hanterar förluster<br />
vid åldrandet<br />
Kvalitativ analys som<br />
kompletterades med<br />
kvantitativ analys.<br />
36 semistrukturerade<br />
intervjuer.<br />
Personer: 36<br />
Män: 16. Kvinnor: 20<br />
Ålder: 65-85 år<br />
Att de äldre justerade<br />
sin nya livssituation<br />
och att det<br />
krävdes flexibilitet.<br />
Hitta en ny mening<br />
och förståelse.<br />
8/8<br />
Graneheim,<br />
Lundman<br />
Experiences of<br />
loneliness among<br />
the very old: the<br />
Umeå 85+ project.<br />
Aging & Mental<br />
Health.<br />
Sveige 2010.<br />
Att belysa upplevelsen<br />
av ensamhet bland de<br />
mycket gamla som bor<br />
själva.<br />
Kvalitativ design,<br />
innehållsanalys.<br />
Deltagarna berättade<br />
fritt kring ett tema<br />
Personer: 30<br />
Män: 7. Kvinnor: 23<br />
Ålder: 85 - 103 år<br />
Att leva med förluster<br />
och känsla av<br />
övergivenhet men<br />
också känsla av tillit<br />
samt möjlighet att<br />
känna frihet.<br />
8/8<br />
Moyle et al.<br />
Older people maintaining<br />
mental<br />
health well-being<br />
through resilience:<br />
an appreciative<br />
inquiry study in<br />
four countries.<br />
Journal of Nursing<br />
& Healthcare of<br />
Chronic Illnesses<br />
Australien, Tyskland,<br />
Sydafrika och<br />
Storbritannien.<br />
2010<br />
Att utforska den äldres<br />
erfarenhet om<br />
känslan att utveckla ett<br />
hälsosamt liv och de<br />
strategier de använder<br />
för att nå det, samt hur<br />
dessa erfarenheter relaterar<br />
med jämförbar litteratur<br />
och mellan fyra<br />
deltagande länder; Australien,<br />
Tyskland, Sydafrika<br />
och Storbritannien.<br />
Kvalitativ design,<br />
Appreciative Inquiry<br />
(AI) design vilket är<br />
förknippat med Aktionsforskning.<br />
Både individuella<br />
intervjuer och fokusgrupper<br />
Personer: 58<br />
Män: 23. Kvinnor: 35<br />
Ålder: 68 - 82<br />
Fortsätta vara mentalt<br />
aktiv och att<br />
delta i samhället och<br />
relationer var viktiga<br />
för fortsatt hälsa.<br />
Social isolering och<br />
ensamhet, Socialt<br />
värde, Självbestämmande<br />
och<br />
Säkerhet/Trygghet<br />
8/8
Clarke & Warren<br />
Hopes, fears and<br />
expectations about<br />
the future: what do<br />
older people's stories<br />
tell us about<br />
active ageing<br />
Ageing and Society.<br />
England 2007<br />
Att undersöka om<br />
personer hanterade<br />
åldrande på olika<br />
sätt, samt identifiera<br />
vad som var<br />
unikt och vad som<br />
var lika om senare i<br />
livet (på ålderns<br />
höst)<br />
Kvalitativ design, Biographical<br />
study.<br />
Djupintervjuer genomfördes<br />
i tre omgångar i<br />
deltagarens hem.<br />
Personer: 23<br />
Män: 10. Kvinnor: 13<br />
Ålder: 60 - 96 år<br />
Att leva engagerat och<br />
aktivt. Samt Planera<br />
för framtiden vilket<br />
inte bara innebar att<br />
förutse sjukdom och<br />
hantera problem utan<br />
även överväga döden.<br />
Att se fram mot döden<br />
samt bakom döden<br />
7/8<br />
From, Johansson &<br />
Athlin<br />
Experiences of<br />
health and wellbeing,<br />
a question of<br />
adjustment and<br />
compensation --<br />
views of older people<br />
dependent on community<br />
care.<br />
International Journal<br />
of Older People<br />
Nursing.<br />
Sverige 2007<br />
Att uppnå en djupare<br />
förståelse för<br />
äldre människors<br />
syn på sin hälsa och<br />
välbefinnande medan<br />
de samtidigt är<br />
beroende av kommunal<br />
vård.<br />
Kvalitativ design, Innehållsanalys.<br />
Intervjuer utefter en<br />
frågeguide vid två<br />
tillfällen<br />
Personer:19<br />
Män: 7. Kvinnor: 12<br />
Ålder: 70 - 94 år<br />
Äldres egen förmåga<br />
till anpassning och<br />
kompensation till sin<br />
situation men också<br />
hur andra kunde kompensera<br />
för de hinder<br />
den äldre personen<br />
stod inför.<br />
8/8<br />
Duner &<br />
Nordstrom<br />
Intentions and strategies<br />
among elderly<br />
people: coping in<br />
everyday life.<br />
Journal of Aging<br />
Studies<br />
Sverige (2005)<br />
Förståelse för hur<br />
de äldre hantera sin<br />
situation när de inte<br />
längre kan göra det<br />
utan hjälp. Specifikt<br />
är att undersöka<br />
hur de äldre agerar i<br />
vardagen.<br />
Kvalitativ design,<br />
Inspirerad av Etnografi.<br />
34 djupintervjuer utifrån<br />
teman,<br />
12 personer intervjuades<br />
vid två tillfällen.<br />
Personer: 22<br />
Män: 5. Kvinnor: 14<br />
och tre par<br />
Ålder: 67-98<br />
Visar att de äldre klarar<br />
av åldrandet genom<br />
anpassning, genom<br />
aktiva eller passiva<br />
sätt. Att aktivt bibehålla<br />
oberoende genom<br />
att på ett aktivt-passivt<br />
sätt acceptera beroende<br />
av andra.<br />
8/8<br />
Duay & Bryan<br />
Senior adults' perceptions<br />
of successful<br />
aging.<br />
Educational Gerontology<br />
USA 2006<br />
Förståelse för äldres<br />
känslor och<br />
tolkningar vid<br />
framgångsrikt åldrande,<br />
de faktorer<br />
som har betydelse<br />
för framgångsrikt<br />
åldrande, och strategier<br />
som används<br />
vid förändringar i<br />
livet.<br />
Kvalitativ design,<br />
Innehållsstudie. Konstant<br />
jämförande<br />
metod. Intervjuer med<br />
hjälp av standardiserad<br />
intervju protokoll med<br />
öppna frågor.<br />
Personer: 18<br />
Män: 7. Kvinnor: 11<br />
Ålder: 60 - 86<br />
Engagerad med andra,<br />
betydelsefullast var<br />
relationer och sociala<br />
aktiviteter. Hantera<br />
förändringar samt upprätthålla<br />
fysisk, mental<br />
och ekonomisk hälsa.<br />
8/8