FULLTEXT01

Copingstrategier vid åldrandet 

-En litteraturöversikt 

Madeléne Södergren Ohrt 

Eva Stålhammar 

Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats 

Omvårdnad 

Jönköping, januari 2015 

___________________________________________________________________________ 

Hälsohögskolan i Jönköping 

Avdelningen för omvårdnad 

Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING

Coping with aging 

-A literature review 

Madeléne Södergren Ohrt 

Eva Stålhammar 

Thesis, 15 p, bachelor thesis 

Nursing 

Jönköping, januari 2015 

_____________________________________________ 

School of Health Science, Jönköping University 

Department of Nursing 

Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING

Sammanfattning 

Att åldras kan innebära stora genomgripande förändringar i den äldre personens liv. 

Som sjuksköterska i hemsjukvård är erfarenheten att det behövs ökade kunskaper om hur den 

äldre klarar av åldrandet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa äldre personers copingstrategier 

för att klara av åldrandet. Sökningar via databaserna resulterade i 11 artiklar 

med kvalitativ design som analyserats med fokus på syftet. Den kvalitativa analysen av artiklarna 

resulterade i flera copingstrategier vilka bildade ett huvudtema, Att skapa ny tillvaro och 

sex underteman, Att acceptera nya förhållanden, Att tänka positivt och kämpa, Att resignera 

inför omständigheterna, Att ta hjälp av andra, Att ha struktur i tillvaron samt Att hålla igång 

och använda tekniska lösningar. Åldrandet tillhör livet och innebär bland annat förluster eller 

hot om förlust vilka behövde klaras av genom att skapa ny tillvaro. Viktigast för de personer 

som vårdar äldre är att visa respekt för den äldres önskningar och att ha tid att lära känna den 

äldres behov samt vårda i en lugn miljö. Meningsfulla aktiviteter var betydelsefullt, dels för 

stimulans och distraktion men också för social samvaro. Kunskapen om äldres copingstrategier 

ger sjuksköterskan bättre förutsättningar att vårda äldre personer och stödja ett gott åldrande. 

Nyckelord: Åldrandet, coping, förlust av funktioner, livskvalitet, omvårdnad

Summary 

Aging can mean large changes for the older person’s life. The experience as a community 

care nurse is that there is a need for more knowledge of how the elderly cope with aging. 

The aim of this literature review was to investigate the strategies of coping with aging in the 

elderly. The review was based on 11 articles with qualitative design which had been focusing 

on the aim. The result of the quality analysis of the research articles resulted in several coping 

strategies as formed one mainthemes: To create a new existence and six subthemes: To accept 

new environments, To think in a positive way and fight, To resign ourselves circumstances, To 

accept help from others, To have a routine in day-to-day life and To keep active and use technical 

solutions. Ageing is past of life and losses or threat of loss is part of ageing and to be 

able to cope the need to create a new way is important. The literature review showed that the 

most important thing to consider for staff working with the elderly is to show respect for their 

wishes, to allow time to get to know their needs and to care for them in a calm environment. 

Meaningful activities were important to stimulate and distract but also for social interaction. 

The knowledge of the elderly persons way of coping gives the nurse a better way of caring for 

the individual and to support them in ageing. 

Keywords: Ageing, coping, loss of function, quality of life, care

Innehållsförteckning 

Inledning ............................................................................................................... 1 

Bakgrund .............................................................................................................. 1 

Åldrandet .............................................................................................................................. 1 

Funktionellt åldrande .......................................................................................................... 2 

Coping ................................................................................................................................... 2 

Personcentrerad vård till äldre personer .......................................................................... 3 

Syfte ...................................................................................................................... 4 

Material och metod ............................................................................................. 4 

Design .................................................................................................................................... 4 

Urval och datainsamling ..................................................................................................... 5 

Dataanalys ............................................................................................................................ 6 

Etiska överväganden ........................................................................................................... 7 

Resultat ................................................................................................................. 8 

Att skapa ny tillvaro ............................................................................................................ 8 

Att acceptera nya förhållanden ......................................................................................... 8 

Att tänka positivt och kämpa ............................................................................................ 8 

Att resignera inför omständigheterna ............................................................................... 9 

Att ta hjälp av andra ........................................................................................................ 10 

Att ha struktur i tillvaron ................................................................................................ 10 

Att hålla igång och använda tekniska lösningar ............................................................. 11 

Diskussion ........................................................................................................... 12 

Metoddiskussion ................................................................................................................ 12 

Resultatdiskussion ............................................................................................................. 13 

Slutsatser ............................................................................................................ 16 

Kliniska implikationer ...................................................................................................... 16 

Förslag till vidare forskning ............................................................................................. 16 

Referenser .......................................................................................................... 17 

Bilagor 

Bilaga I. Granskningsprotokoll 

Bilaga II. Artikelöversikt

Inledning 

Den förändrade åldersstrukturen med ökad andel äldre, vilka också lever längre än 

tidigare generationer betyder att Hälso- och sjukvården står inför förändringar. För att erbjuda 

vård och omsorg med hög kvalitet behövs ökade kunskaper om vilka förhållanden som påverkar 

äldre personers liv och livskvalitet (Borglin, Jakobsson, Edberg & Rahm Hallberg, 2005). 

Åldrandet innebär många förändringar och det är en utmanande livsperiod, vilket ofta innebär 

plötsliga och oförutsedda förluster. Förlusterna kan vara fysiska, emotionella, sociala, ekonomiska 

och/eller andliga och påverkar personen i hög utsträckning. Vid åldrandet kan den äldre 

anpassa sig lyckosamt till motgångar och förluster, detta betyder att personen kan fortsätta 

livet med entusiasm och se fram emot nya utmaningar med styrka och beslutsamhet. Andra i 

samma situation blir förkrossade av åldrandets förluster och blir sårbara, hjälplösa och tillbakadragna. 

I vilken utsträckning äldre anpassar sig till förändringar har betydelse för att uppnå 

och behålla livskvalitet (Langer, 2012). 

Relationen mellan coping och psykiskt välmående är väl känt i forskningen (Penley, 

Tomaka & Wiebe, 2002). Studier visar, att vilket sätt äldre hanterar utmaningarna har betydelse 

för skillnaden när det gäller hälsa och välbefinnande (Doron, Trouillet, Maneveau, 

Neveu & Ninot, 2014; Folkman, Lazarus, Pimley & Novacek, 1987; Skinner, Edge, Altman & 

Sherwood, 2003). Sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet bygger på helhetssyn och etiskt 

förhållningssätt, vilket bland annat innebär att visa respekt för personens integritet och värdighet 

samt utgå från patientens önskemål. I omvårdnadsarbetet behöver sjuksköterskan ta 

tillvara på patientens kunskaper och erfarenheter (Socialstyrelsen, 2005). 

Bakgrund 

Åldrandet 

De senaste hundra åren har förändringar skett i demografin över åldersfördelningen i 

Sverige. För hundra år sedan var åldersfördelningen många yngre och betydligt färre äldre. 

Genom att antalet födda minskar och medellivslängden ökar har Sverige idag en större andel 

som tillhör den äldre delen av befolkningen. Andelen 65 år och äldre har mer än fördubblats 

de senaste 100 åren (Statistiska centralbyrån, 2014). Människan har nu en längre livslängd 

och till år 2050, förväntas att nästan en tredjedel i de utvecklade länderna kan vara över 60 år 

gamla (Khoon-Kiat, Katri, & Wai-Chi, 2014). Det finns i Sverige idag 1,78 miljoner personer 

som är 65 år eller äldre. De utgör ingen homogen grupp som kan behandlas på ett likartat sätt 

utifrån sin ålder. Några har förmånen att få leva friska och ha god hälsa upp i hög ålder, medan 

andra får leva med funktionshinder av olika slag (Sveriges kommuner och landsting 

[SKL], 2013). 

Det biologiska åldrandet innebär förändringar på cellnivå och organnivå. Alla levande 

organismers cellsystem bryts ner och dör. I vilken grad vi åldras och effekten av åldrandeprocessen 

är individuell. Det finns många teorier och hypoteser runt de underliggande mekanismerna 

av cellnedbrytningen, baserat på kunskap och undersökningar av organismens genetiska 

uppbyggnad och cellaktivitet (Cline, 2014). Fysisk förmåga, kognitiv funktion och välbefinnande 

anses gradvis minska efter 80 års ålder (Baltes & Smith, 2003). Åldrandet är individuellt, 

vilket innebär en större spridning i de flesta förmågor. De äldre har en mental reserv- 

1

kapacitet och förmågorna utvecklas olika med stigande ålder. Äldres självuppfattning förändras 

i relation till hur personen lyckas hantera åldersförändringarna. Äldre har en förmåga att 

anpassa sina förväntningar till andra nivåer (Baltes & Baltes, 1990). Sociala relationer och ett 

socialt deltagande är betydelsefulla för hälsan samt möjligheten att hantera vardagen. Bland 

de flesta äldre finns ett intresse av att i någon form fortsatta vara aktiv och delaktig i sociala 

sammanhang trots sviktande hälsa (Agahi, Lennartsson, Österman & Vånell, 2010). Omfattande 

forskning har visat att fördelarna med ett socialt nätverk är brett och livslångt (Berkman, 

Glass, Brisette & Seeman, 2000). 

Funktionellt åldrande 

Personer i hög ålder har större risk att ställas inför förändringar som kan innebära svårigheter 

och utmaningar. Negativa händelser som förlorad hälsa och/eller funktioner blir mer 

frekventa i hög ålder. Skörhet och multisjuklighet förekommer i högre utsträckning hos äldre 

(Tovel & Camel, 2014). Äldre personer som upplevt negativa händelser så som dödsfall av 

närstående eller fysiska sjukdomar drabbas oftare av fler depressiva symptom än äldre som 

inte upplevt dessa händelser (Kraaij, Pruymboom, & Garnefski, 2002). Utmärkande vid hög 

ålder är försämrad hälsa, förlorade förmågor, högre förekomst av kroniska sjukdomar samt en 

mängd av funktionella begränsningar (Tovel & Camel, 2014). Äldre människor är mer utsatta 

för ensamhet och social isolering och har därför större risk för en rad hälsoproblem som kan 

vara direkt kopplat till ensamhet (Dury, 2014). Med åldrandet följer ofta flera former av 

funktionshinder, samtidigt har den äldre idag högre förväntningar på vardagen med en önskan 

om ett aktivt och meningsfullt liv (Berlau, Corrada & Kawas, 2009). 

Borglin et al. (2005) skriver att hälsoproblem har större betydelse för livskvaliteten än 

vad sjukdom har. Hälsoproblemen kan vara urininkontinens, inskränkt rörlighet, försämrad 

hörsel och syn. Dessa hälsoproblem är vanligt förkommande hos äldre och har konsekvenser 

för livskvaliteten och personernas dagliga liv. Vid ohälsa, sjukdom eller skörhet hos äldre 

finns risk för att livet blir inskränkt, men även risk för att inte kunna fortsätta bo hemma 

(Häggblom Kronlöf, Hutlberg, Eriksson & Sonn, 2007). En svensk studie visar att problem 

med rörligheten och problem med minnet var vanligast. Efterfrågan av hemsjukvård visade 

sig vara relaterad till den äldres medicinska diagnos, förmågan att vara ensam och till funktionell 

hälsa (Hellström & Hallberg, 2000). Moberg (2008) skriver att åldrandet innebär nya 

besvär för de flesta äldre med funktionsnedsättningar på grund av tidigare sjukdomar och 

olyckor. Försämringarna ökar gradvis under åldrandet och när nya funktionsnedsättningar 

uppkommer kan den äldre inte använda tidigare invanda copingmetoder. 

Coping 

Kroppens funktioner samt kapaciteten att klara av förlorade funktioner har betydelse 

för livskvaliteten hos äldre. En nyckel till god hälsa för äldre är coping antingen genom att 

använda problemlösning eller genom att förväntningarna sänks. Vissa äldre använder psykologiska 

strategier som kompensation vid förluster. Mental status, attityder och personlighetsdrag 

kan ha betydelse för hur individen klarar av problemen (Murphy, Cooney, Shea & Casey, 

2009). Freund och Baltes (1998) skriver att personens psykologiska resurser har stor betydelse 

för hur individen uppfattar och försonas med funktionsnedsättningar. Det finns bevis 

för att möjligheten till copingstrategier har betydelse för högre känsla av livstillfredställelse 

och förbättringar i livskvalitet. Tovel och Carmel (2014) beskriver hur livskvaliteten kan förbättras 

genom att använda lämpliga copingresurser och copingmönster när hälsan och funktioner 

försämras. Faktiska resurser är relevanta och används för att uppnå specifika mål medan 

potentiella resurser är hanteringen av att anpassa sig till nya positiva eller negativa händelser i 

2

livet. Två typer av copingmönster beskrivs, reaktiv coping, vilka är de beteenden som visas 

efter en händelse har inträffat, och proaktiv coping, är de insatser som görs i förväg och riktas 

till att minska negativa effekter av framtida händelser (Tovel & Carmel, 2014). Coping inkluderar 

all slags ansträngningar som görs för att klara av en särskild krävande situation (Schein, 

Gagnon, Chan, Morin & Grondines, 2005). 

Lazarus och Folkman (1984) definierar coping som en persons kognitiva och beteendemässiga 

ansträngningar för att klara specifika yttre och/eller inre svårigheter som tär på 

eller överstiger individens resurser. Dessa ansträngningar är i ständigt förändring och copingmönstret 

förändras då situationen ändras. Det finns tre nyckelfaktorer i definitionen, den 

första är att coping är processorienterad, vilket innebär att fokus ligger på personens tankar 

och vad personen gör i en specifik påfrestande situation. Det andra är sammanhanget där svårigheterna 

som ska hanteras förekommer. Sammanhanget har stor betydelse för vilken copingstrategi 

som används. Det handlar om både det psykologiska sammanhanget, men också 

vilken omgivning personen befinner sig i då copingstrategier behövs. Vilket resultat copingstrategin 

får måste alltid ses utifrån dess sammanhang. Den tredje faktorn innebär att definitionen 

inte gör skillnad på bra eller dålig coping utan ses endast utifrån en persons ansträngningar 

att bemästra svårigheter vare sig resultatet blir lyckat eller inte. Copingprocessen 

involverar psykologiskt försvar, men värderingen som görs av situationen är betydande för 

besluten som ska leda till minskad påfrestning. Coping är snarare den trevande ansträngning 

som görs för att hantera stressen, än resultatets betydelse. Alla problem kan inte lösas effektivt, 

men de kan bemästras, vilket kan betyda att lära sig acceptera och leva med svåra stressande 

problem (Lazarus & Folkman, 1984). 

Två huvudtyper av copingstrategier beskrivs i Folkman, Lazarus, Dunkel-Schetter, De- 

Longis och Gruen (1986) vilka är, Problemfokuserad coping och Emotionellt fokuserad coping. 

Problemfokuserad coping är aktiva strategier som försöker lösa eller minimera den 

stressfyllda situationen, problem ska övervinnas. Problemfokuserad coping är då individen 

hanterar eller förändrar de problem i miljön som orsakar lidande. En persons uppmärksamhet 

centreras på vad som kan göras för att ändra situationen. Problem definieras och ger alternativa 

lösningar vilka vägs utifrån för- och nackdelar. Emotionellt fokuserad coping är strategier 

för att minimera fysiska och mentala effekter av stress. De kan vara såväl passiva som undvikande. 

Funktionen är att reglera den emotionella responsen på problemet. De emotionella 

strategierna används som skydd mot svårigheter för att acceptera en svår situation. Situationen 

kan t.ex. omvärderas på ett sätt som minskar eller tar bort stressen. Vid passiva strategier 

sänks förväntningarna på sig själv, medan de undvikande strategierna verkar distraherande, 

resignerande eller att personen glömmer. Lazarus och Folkman (1984) skriver att beroende på 

vilka förmågor individen har samt de yttre kraven används både aktiva och passiva strategier. 

Coping förklarar förhållandet mellan upplevda svårigheter och hur personen mår i form av 

depression, psykologiska symptom och somatiska besvär (Folkman, et al., 1986). Stress och 

coping är viktigt på grund av deras nära samband med hälsa (Folkman, 2010). Professionerna 

inom äldrevården och anhörigvårdare hjälper den äldre att klara av förluster, genom att 

minska den psykologiska stressen för individen. När äldre har en lyckad anpassning till ålderdomen 

hjälper det personen att klara av hot mot identiteten (Caplan, Haslett, & Burleson, 

2005). Vid hög ålder blir individens inneboende resurser som behövs för anpassning svagare 

och sämre (Tovel & Camel, 2014). 

Personcentrerad vård till äldre personer 

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska vården bedrivas så att den uppfyller 

kraven på en god vård, vilket bland annat innebär att tillgodose patientens behov av 

trygghet i vården samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. ICNs 

3

etiska koder för sjuksköterskor (2012) beskriver, att i vårdarbetet ansvarar sjuksköterskan för 

att mänskliga rättigheter och individens värderingar respekteras. Sjuksköterskan ansvarar 

också för att svaga gruppers hälsa och sociala behov tillgodoses. Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning 

för legitimerad sjuksköterska (2005) eftersträvas att arbeta utifrån ett etiskt 

och holistiskt förhållningssätt. I vårdarbetet ger sjuksköterskan optimal vård ur alla perspektiv, 

andliga, existentiella, sociala och psykiska behov som fysiska behov. Sjuksköterskan 

identifierar och aktivt förebygger hälsorisker samt tar tillvarata på det friska hos patienten. 

Ekman et al. (2011) skriver att i en personcentrerad utformad vård kan vårdgivaren förklara 

och förutsäga olika personers variationer baserad på vem individen är, deras sammanhang, 

historia, närstående, samt personens individuella styrka och svagheter. Personcentrerad vård 

betyder att patienten är en person och ska inte reduceras till att endast bli sin sjukdom. Att 

arbeta personcentrerat innebär att ta hänsyn till den äldres sammanhang, styrka, framtidsplaner 

och rättigheter, men också att skifta fokus från patienten som passiv mottagare till en vård 

enligt överenskommelse, vilket involverar patienten som en aktiv partner i beslutsprocessen. 

Sjuksköterskan i hemsjukvården har en viktig roll genom att känna igen och stödja äldres 

egna resurser. Professionerna vid vård i hemmet gör ofta saker åt den äldre snarare än att 

göra saker tillsammans. Det är viktigt att ta hänsyn till den äldres hela livssituation vid vård i 

hemmet så vården blir utformad efter den äldres förutsättningar och önskemål (Turjamaa, 

Hartikainen & Pietilä, 2013). Förändringar och förluster pågår och ökar under åldrandet, vilket 

sker inom flera områden så som hälsa, känslor, mentalt, socialt och inom funktioner. Vid 

dessa förluster kan det vara viktigt att sjuksköterskan stödjer den äldres copingstrategier 

(Schein et al., 2005). Bra stöd från sjuksköterskor kan göra skillnad genom att hjälpa den 

äldre att klara av svårigheter på ett bättre sätt (Murphy, et al., 2009). 

Syfte 

Syftet med litteraturöversikten var att belysa äldre personers copingstrategier för att 

klara av åldrandet. 

Material och metod 

Design 

Utifrån litteraturöversiktens syfte var kvalitativ design att föredra. Syftet i examensarbetet 

besvarades med hjälp av flera vetenskapliga studier med kvalitativ design. De äldres 

beskrivningar blev fokus för analys som användes för ökad förståelse och insikt om copingstrategier 

för att klara av åldrandet. Kvalitativ design avsåg att undersöka personers levda 

erfarenheter av ett fenomen för ökad förståelse (Friberg, 2012a; Henricson & Billhult, 2012; 

Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Genom en induktiv ansats har resultatartiklarnas innehåll 

analyserats förutsättningslöst och utan antagande att vissa förhållanden förelåg (Fridlund, 

2012). Willman, et al. (2011) beskrev att den övergripande metodansatsen vid kunskapsöversikter 

i omvårdnad var att systematiskt finna, granska och kvalitetsbedöma relevant litteratur. 

Backman (2008) använde ”översiktshjul” för att tydliggöra forskningsprocessen med dess 

olika moment vid en forskningsöversikt. Momenten och ordningen i processen bestod av 

4

Fråga, Problem, Sökning, Evaluering eller Urval, Analys, Tolkning samt Rapport. Motiven till 

en litteraturöversikt var enligt Friberg (2012b) att skapa överblick inom ett avgränsat område, 

göra en beskrivande sammanställning av området, träna strukturerat arbetssätt samt skapa 

underlag för kritisk granskning. 

Urval och datainsamling 

Till urvalet valdes artiklar med kvalitativ design där äldre beskrev copingstrategier för 

att klara av åldrandet. Inklusionskriterierna var att deltagarna i studierna skulle vara både män 

och kvinnor över 60 år. De äldre personerna var boende i eget boende eller på särskilt boende. 

De äldre personerna i studierna skulle inte vara sjukhusvårdade vid undersökningen. 

För att få fram trovärdiga vetenskapliga artiklar som svarade på syftet definierades 

problemets omfattning och begränsningar (Willman, et al., 2011). En första sökning gjordes 

för att finna ut om vetenskapliga artiklar fanns inom området då sökord i olika kombinationer 

i databaserna CINAHL (Cumulative Index to Nursing & Allied Health), AgeLine, PsycInfo 

samt Medline användes. De booleska termerna AND och OR användes tillsammans med 

trunkering vid sökning i databaserna efter relevanta artiklar (Backman, 2008; Karlsson, 2012; 

Willman, et al., 2011; Östlundh, 2012). Sökord som användes i olika kombinationer var aging, 

old people, disabilities, growing old, qualitative research, physical disorder, daily life, 

activity, coping, cope, quality of life, loss of function och life satisfaction. Detta första steg i 

informationssökningen gjordes för ökad förståelse för var relevant information kunde hämtas 

men också för att avgränsa ämnesområdet (Östlundh, 2012). Resultaten av sökningarna analyserades 

och reviderades flera gånger för att hitta relevant innehåll i artiklarna. Det var viktigt 

att använda flera sökkällor och använda olika sökkommandon för att undvika publiceringsbias 

(Willman, et al., 2011). Utifrån pilotsökningens analys men även för att få fram överskådligt 

men inte allt för få artiklar valdes fritextorden Coping, Cope, Aging, Ageing, Old People, 

Quality of life, Loss of function. Resultatartiklarna hämtades från faktadatabaserna CINAHL 

och AgeLine. Sökningen efter relevanta forskningsartiklar i båda databaserna användes Advanced 

Search med kombinationen av valda sökorden Coping OR Cope AND Aging OR Ageing 

OR Old* People*. I databasen AgeLine användes också sökorden Aging OR Ageing 

AND Quality of life AND Loss of function. Sökningen av artiklar från databaserna genomfördes 

från den 5 september till 5 oktober år 2014. 

Kombinationen med sökorden och databaser valdes därför att det gav flest relevanta 

artiklar för ett examensarbete med syftet att få djupare kunskap om äldres beskrivningar av 

copingstrategier för att klara av åldrandet. Sökningen begränsades till endast artiklar skrivna 

på engelska, beroende på att flest vetenskapliga artiklar var skrivna på engelska. För att säkerställa 

att artiklarna var publicerade i vetenskapliga tidskrifter vid sökningen användes Peer 

reviewed och Research Article i CINAHL. I databasen AgeLine användes Academic Journals, 

Research och Journal Article som begränsning. Sökningen i AgeLine med sökorden Aging 

AND Quality of life AND Loss of function hade inte Research som begränsning. Artiklarna 

från databasen AgeLine är Peer reviewed. Resultatartiklarna var inte äldre än från år 2004 för 

att säkra tillförlitligheten. 

För att välja ut studier gjordes först en grovsållning då abstrakt granskades och därefter 

ett urval utefter fulltextartiklarna (Rosén, 2012). Den slutgiltiga sökning gav artiklar som valdes 

ut enligt följande steg, först lästes titeln och därefter granskning av abstrakt och till sist 

lästes fulltextartikarna som kvalitetsgranskades (Tabell 1). 

5

Tabell 1. Redovisning över sökträffar och urval i den slutgiltiga artikelsökningen. 

Databas Sökord Antal träffar 

och 

lästa titlar 

Lästa 

abstrakt 

Utvalda artiklar 

efter granskning 

av abstrakt 

Utvalda 

artiklar efter 

kvalitetsgranskning 

CINAHL Coping OR Cope 

AND Aging OR 

Ageing OR Old* 

People* 

355 136 7 6 

AgeLine 

Coping OR Cope 

AND Aging OR 

Ageing OR Old* 

People* 

193 49 4 4 

AgeLine 

Aging OR Ageing 

AND Quality of life 

AND Loss of function 

32 1 1 1 

Artiklarna som exkluderades efter lästa titlar och abstrakt svarade inte upp mot litteraturöversiktens 

syfte, design eller urval. Studier som inte hade kvalitativ design, eller då urvalet 

var andra grupper så som anhöriga, enbart män eller kvinnor, olika yrkesgrupper eller att 

det var yngre personer i studien exkluderades. Artiklar om coping vid specifika sjukdomar 

eller tillstånd exkluderades. Resultatartiklarna var utvalda för att svara på syftet, stämma 

överens med bestämda inklusionskriterier och vara av god vetenskaplig kvalitet samt kunna 

etiskt motiveras (Rosén, 2012). 

Resultatet byggde på att de utvalda artiklarna kvalitetsgranskats och analyserats (Friberg, 

2012a). Hälsohögskolan i Jönköpings granskningsprotokoll för kvalitativ metod användes 

för att säkerställa god vetenskaplig kvalitet, “Bilaga I”. Granskning av artiklarna enligt 

mallen utfördes av två personer oberoende av varandra. Del I av granskningsprotokollet innehöll 

fyra frågor kring beskrivning av studien vilka alla skulle vara uppfyllda för att inte artikeln 

skulle exkluderas. Därefter granskades artiklarna mot del II’s 8 kvalitetsfrågor. För god 

kvalitet bestämdes att 7 av de 8 frågorna skulle besvaras med ja för att artikeln skulle inkluderas. 

Kvalitetsgranskningen avgjorde vilka artiklar som innehöll relevant och pålitlig information. 

Artiklarna granskades vad gäller Ansvar, Syfte, Trovärdighet och Aktualitet (Karlsson, 

2012). En artikel exkluderades efter kvalitetsgranskningen på grund av att det inte fanns något 

skrivet om etiskt tillstånd, förhållningssätt eller ställningstagande. Två av de utvalda artiklarna 

besvarades nej på frågan om kvalitetsbegrepp och fick därmed 7 av 8 Ja svar, medan i de övriga 

artiklarna besvarades Ja på samtliga 8 kvalitetsfrågor. De utvalda artiklarnas syfte, metod, 

urval samt resultat och även kvalitet redovisas i Artikelöversikten i “Bilaga II”. 

Dataanalys 

För att svara på syftet till litteraturöversikten har 11 vetenskapliga artiklar analyserats 

där forskning med kvalitativ design använts. För att kunna analysera de kvalitetsgranskade 

artiklarna behövdes ökade kunskaper om både åldrandets utveckling och problematik men 

6

också om copinstrategier för att klara av stress. För att införskaffa ökad kunskap lästes litteratur 

och tidigare forskning inom de olika ämnena. Analysen hade utgångspunkt i förförståelsen 

som genom tolkning gav en djupare förståelse av personernas berättelser (Skott, 2012). Analysen 

för litteraturöversikten har utgått från Friberg (2012a) fem steg för analysarbete vid kvalitativ 

forskning. De valda och kvalitetsgranskade artiklarna till litteraturöversikten lästes 

noggrant och i sin helhet för att förstå helhet, innehåll och sammanhang. Därefter lästes artiklarnas 

resultat med fokus på äldre personers copingstrategier för att klara av åldrandet. De 

äldres beskrivningar analyserades och nyckelfynd identifierades som svarade på litteraturöversiktens 

syfte. I samband med detta steg gjordes markeringar av nyckelfynden i artiklarnas 

resultattext. I steg tre gjordes en sammanställning av artiklarnas resultat utifrån de markerade 

nyckelfynden i texten. Ur sammanställningen av nyckelfynden identifierades likheter och 

skillnader i copingstrategier för att klara av åldrandet. Utifrån analysen av artiklarnas resultat, 

sammanställningen av nyckelfynd och genom de skillnader och likheter som kom fram kunde 

teman identifieras. Arbetet med att ta fram teman utvecklades genom att nyckelord och meningar 

från sammanställningen tolkades och gemensamma drag hittades. Flera varianter av 

teman prövades och omformulerades mot nyckelfyndens betydelse och syftet för litteraturöversikten. 

Teman kom att sammanfogas därför att betydelsen liknade varandra. Till sist kunde 

ett övergripande huvudtema och sex underteman formuleras som överensstämde med nyckelfynden 

och syftet med litteraturöversikten. I analysen av artiklarna fanns en rörelse från helhet 

till delarna och från delarna till att en ny helhet skapades som bildade resultatet i arbetet (Friberg, 

2012a; Henricson & Billhult, 2012). I sista steget i Fribergs analysmodell, när temana 

var klara, började arbetet med att formulera texten som belyste de olika temana med tanke på 

äldres copingstrategier för att klara av åldrandet. 

Etiska överväganden 

Om en studie ska kallas etisk ska den handla om väsentliga frågor, ha god vetenskaplig 

kvalitet och genomföras på ett etiskt sätt (Kjellström, 2012). För att sjuksköterskor ska 

kunna ge det stöd och den hjälp som den äldre har rätt till var det betydelsefullt att belysa 

äldre personers copingstrategier för att klara av åldrandet. Kjellström (2012) skriver att det är 

viktigt att kunna förstå och göra rättvisa bedömningar av artiklarna. I litteraturöversikter finns 

risk att feltolka studierna som analyserats och även att grupper beskrivs nedlåtande. Oredlighet 

är att medvetet luras genom att feltolka resultaten eller felaktigt beskriva andras resultat. 

Även att medvetet manipulera eller förvränga andras vetenskapliga arbeten är oredlighet. Det 

är också viktigt att vara observant och kritisk till förväntade resultat (Kjellström, 2012). Erfarenheten 

om äldre fanns då båda har arbetat flera år inom vården och nuvarande arbetsplats är 

som sjuksköterska/distriktssköterska i hemsjukvården. Medvetenheten fanns att den egna förförståelsen 

i ämnet kunde leda till felaktiga tolkningar eller önskade resultat. För att undvika 

selektivt urval behövdes ett kritiskt förhållningssätt i urvalsprocessen av studierna som resultatet 

byggde på (Friberg, 2012b). 

En litteraturöversikt innehåller vetenskapliga artiklar vars forskning fått tillstånd från 

en etisk kommitté eller så har en redogörelse för etiska överväganden gjorts i artikeln (Forsberg 

& Wengström, 2008). I artiklarna som användes till litteraturöversikten hade deltagarna 

med egna ord fått berätta sin historia. De hade garanterats att informationen behandlades konfidentiellt 

och de hade när som helst kunnat avbryta intervjun. De intervjuade var kognitivt 

orienterade och det var frivilligt att delta i studierna. Vad som inte framkom var om de intervjuade 

hade möjlighet att få hjälp att hantera reaktioner som eventuellt kom upp under intervjuerna. 

Det kunde innebära en risk att den äldre blev känslomässigt berörd när de började 

berätta. 

7

Resultat 

Analysen av artiklarna med fokus på äldre personers copingstrategier för att klara av 

åldrandet resulterade i ett övergripande huvudtema - Att skapa ny tillvaro och sex underteman 

- Att acceptera nya förhållanden, Att tänka positivt och kämpa, Att resignera inför omständigheterna, 

Att ta hjälp av andra, Att ha struktur i tillvaron samt Att hålla igång och använda 

tekniska lösningar. 

Att skapa ny tillvaro 

På vilket sätt den äldre skapade sin tillvaro och sin framtid hade betydelse för hur den 

äldre klarade av åldrandet. Många kunde känna och uppleva framtidstro medan andra kände 

meningslöshet med hela existensen. Livet var ett lärande och vid åldrandet behövde personen 

lära sig leva på ett nytt sätt efter nya omständigheter. Det kunde handla om att skapa kontroll 

över sitt liv för att uppleva oberoende. Kreativitet, lärande och skapande var övergripande då 

de äldre behövde klara av åldrandet. Bland annat kunde kreativitet handla om förmågan att 

bilda sig en egen uppfattning samt att lämna gamla hjulspår och hitta nya lösningar. 

Att acceptera nya förhållanden 

Den äldre accepterade livet som det var och såg ut med de förutsättningar som fanns 

och önskade att omständigheterna inte var på något annat sätt (Birkeland & Natvig, 2009; 

Clarke & Warren, 2007; Duay & Bryan, 2006; Moyle et al., 2010). Personen accepterade åldrandet 

och att behöva hjälp för att klara av livet. Den äldre behövde vara realistisk, inte ha 

orimliga förväntningar och vara förhandlingsbar med sig själv för att komma till acceptans 

och kunna anpassa sig till omständigheterna (Moyle et al., 2010; Thumala Dockendorff, 

2014). Personen behövde lära av sina svårigheter och misstag för att leva med nya omständigheter 

som följde med åldrandet (Duay & Bryan, 2006). Genom att minnas och se tillbaka på 

livet med glädje kunde den äldre känna försoning och mening med sitt liv (Santimäki Fischer, 

Norberg & Lundman, 2008). Den äldre var öppen för förändringar och accepterade förändringar 

som var utom sin kontroll (Duay & Bryan, 2006). Vid åldrandet accepterade personen 

att inte kunna vara lika aktiv som tidigare även om det kunde leda till ensamhet (From, Johansson 

& Athlin, 2007). 

Den äldre förhöll sig till och accepterade en förändrad självbild vid åldrandet. Självbilden 

påverkades av synen på sig själv och hur andra såg på personen men även samhällets 

syn på äldre (Graneheim & Lundman, 2010). Äldre kunde uppleva att samhället både från 

politiskt håll och via massmedia gav negativa, stereotypa bilder av äldre. Personen beskrev en 

känsla av att vara undervärderad, överflödig och kände ett utanförskap (Moyle et al., 2010). 

Känslan av att vara osynlig berodde på att inte bli sedd för vem man var (Graneheim & 

Lundman, 2010; Nicholson, Meyer, Flatley & Holman, 2013). Den äldre upplevde sig inte 

vara behövd och att samhället inte tog vara på äldres kunskap och erfarenheter (Moyle et al., 

2010; Thumala Dockendorff, 2014). Motsatsen beskrevs också, att delaktighet i sociala sammanhang 

gav bättre självförtroende (From, et al., 2007). Att bevara autonomin var lättare när 

släktingar var väl bekanta med den äldres vanor och var lyhörd för deras önskningar. Personen 

tog eget ansvar och ville inte förlita sig på andra och på så sätt bibehålla sin identitet och 

autonomi (From, et al., 2007; Moyle et al., 2010). 

Att tänka positivt och kämpa 

Den äldre kände tillfredsställelse och var belåten med livet som det såg ut, vilket 

gjorde att personen kunde känna inre frid (Birkeland & Natvig, 2009; Graneheim & Lundman, 

2010). Livet beskrevs vara gott trots sjukdom och funktionsnedsättningar (Clarke & 

8

Warren, 2007; From, et al., 2007). Den äldre motiverade sig till att se omständigheterna på ett 

positivt sätt, att tänka positivt (From, et al., 2007). Genom att tänka positivt som det som händer 

det händer eller önska att det inte var på annat sätt, kunde den äldre känna glädje för varje 

dag (Clarke & Warren, 2007; Graneheim & Lundman, 2010). Den äldre beskrev att personens 

inre styrka samt att se sina begränsningar hade betydelse för förmågan till anpassning (Duner 

& Nordstrom, 2005; From, et al., 2007). Att jämföra sig med andra som hade det svårt, gjorde 

det lättare att se sina egna problem som mindre besvärande (From, et al., 2007). Vissa äldre 

valde att inte fokusera på åldern och det negativa för att inte känna sig gammal och skröplig 

(Duay & Bryan, 2006; Moyle et al., 2010). 

Genom att kämpa, uthärda, bestämma sig för eller tvinga sig till kunde den äldre hantera 

omständigheterna och bibehålla oberoende (Clarke & Warren, 2007; Duner & Nordstrom, 

2005; Graneheim & Lundman, 2010; Tanner, 2007). Personen valde att vara aktiv istället för 

ett passivt offer och valde att inte tycka synd om sig själv (Duay & Bryan, 2006). Det var viktigt 

att fortsätta kämpa och inte ge upp, utan fortsätta göra det som denne tyckte om, för att 

förhindra försämring (Duay & Bryan, 2006; Duner & Nordstrom, 2005; Moyle et al., 2010). 

Äldre använde inneboende resurser så som humor, fantasi och kreativitet (Thumala Dockendorff, 

2014) till exempel genom att skapa inre bilder (From, et al., 2007). 

Den äldre beskrev också att personen bestämde själv hur bra denne har det (Duay & 

Bryan, 2006). Genom positiv attityd och inställning var det lättare att klara av och glömma 

förluster vid åldrandet (Duay & Bryan, 2006; Moyle et al., 2010). Personen valde att inte se 

hur dåligt saker var utan tänkte att imorgon blir det bättre (Duay & Bryan, 2006). Att kunna 

känna hopp, förväntan och tillförsikt beskrevs av de äldre som viktiga för att inte oroa sig för 

framtiden utan ha framtidstro, (Clarke & Warren, 2007; From, et al., 2007; Graneheim & 

Lundman, 2010) som också hade betydelse för viljan att leva (Duner & Nordstrom, 2005). 

Den äldre kämpade med sjukdom och funktionsnedsättning med hopp om att bli bättre för att 

åter kunna delta i livet (Duner & Nordstrom, 2005). Att söka svar på existentiella frågor så 

som meningen med livet var betydelsefullt för att hitta ny mening med sitt liv (Clarke & Warren, 

2007). 

Att resignera inför omständigheterna 

Den äldre beskrev att begränsningar i kapaciteten och känslan av att deras kraft och 

styrka hade avtagit, kunde ge känslor av förtvivlan och ångest (From, et.al., 2007; Santamäki 

Fischer, et.al., 2008). Känslan av att inte försonats med sitt liv kom då den äldre uttryckte att 

saker skulle gjorts på annat sätt, inte blivit gjort eller borde ha gjorts (Santimäki Fischer, et 

al., 2008). Att inte få den hjälp som behövdes eller inte få rätt hjälp, upplevdes som att bli 

lämnad ensam och ökade känslan av otrygghet, besvikelse, isolering och att ingen bryr sig 

(From, et al., 2007; Graneheim & Lundman, 2010; Santamäki Fischer, et al., 2008). 

En känsla av leda och dysterhet beskrevs då dagarna kändes enahanda samt tiden tycktes 

stå stilla och dagarna var fyllda av rutiner (From, et al., 2007; Graneheim & Lundman, 

2010). Personen beskrev det som att denne bara existerade medan tidigare upplevde den äldre 

att han/hon levde (Birkeland & Natvig, 2009). Den äldre orkade inte blicka framåt och de 

kunde inte se något positivt med framtiden, inget av värde sågs, allt var meningslöst (Clarke 

& Warren, 2007; Santamäki Fischer, et.al., 2008). När den äldre upplevde försämring i åldrandet 

kunde denne känna att det var meningslöst att se framåt överhuvudtaget (Clarke & 

Warren, 2007; Thumala Dockendorff, 2014). Förluster så som vid kroppslig försämring, men 

också vid förlust av närastående, kunde leda till upplevelse av beroende och sorg, vilket 

gjorde det svårt att se meningen med livet och en dödslängtan infann sig (From, et al., 2007; 

Graneheim & Lundman, 2010). Den äldre beskrev också att när personen kände sig gammal, 

var döden det bästa som kunde hända (Graneheim & Lundman, 2010). När den äldre inte hade 

styrkan att ta hand om det dagliga livet, kunde personen ge upp kontrollen över sitt liv och 

9

låta andra ta över ansvaret. Den äldre gav också upp kontrollen och oberoendet när andra ville 

att de skulle ta emot hjälp som de själva inte tyckte de behövde, allt för att slippa tjat samt att 

de inte ville oroa familjen (Duner & Nordstrom, 2005). Personen valde att dra sig undan för 

att denne upplevde sig som en börda för andra, som en följd av detta ökade isoleringen (From, 

et al., 2007; Thumala Dockendorff, 2014). Beroendet av andra gav känsla av att inte kunna 

göra vad personen ville och som därmed kände sig låst (Clarke & Warren, 2007). 

Att ta hjälp av andra 

Den äldre beskrev att relationer och sociala kontakter gjorde att personen höll igång 

både kropp och själ (Duay & Bryan, 2006; Moyle et al., 2010). Goda kontakter med andra 

människor gav känsla av att vara älskad och uppskattad (Duay & Bryan, 2006), vilket också 

skapade trygghet och tillit (Moyle et al., 2010; Thumala Dockendorff, 2014). Att kunna dela 

problem och bekymmer med andra som lyssnar var värdefullt för att hantera åldrandet (From, 

et al., 2007; Moyle et al., 2010; Santamäki Fischer, et al., 2008). När personen upplevde en 

ömsesidig relation där den äldre tog emot hjälp, men även gav något tillbaka, upplevdes som 

mer jämnställt och att livet kändes mer meningsfullt (Duay & Bryan, 2006; Duner & Nordstrom, 

2005; Tanner, 2007). Att kunna ta hand om barnbarn, gav känslan att ge något tillbaka 

som gjorde att den äldre kände sig uppskattad och behövd. Flera av de äldre beskrev glädjen i 

att se barn och barnbarn växa upp, slå sig ner och gifta sig (Clarke & Warren, 2007). Genom 

att samtala och umgås med andra glömde den äldre sina problem och bekymmer (Santamäki 

Fischer, et al., 2008). Familjen uppgavs som viktigast och som gav glädje och stolthet för den 

äldre personen (From, et al., 2007). Den äldre kände det meningsfullt att berätta sin livshistoria, 

både för att bli ihågkommen, men också för att kunna dela med sig något av värde till 

yngre generationer (Clarke & Warren, 2007). Att kunna lämna över problem och bekymmer 

genom bön till Gud gjorde att äldre kände tröst och mindre oro vid åldrandet. Den äldre kände 

att Gud tog hand om personen med dess problem och bekymmer (Clarke & Warren, 2007; 

Duay & Bryan, 2006; Graneheim & Lundman, 2010; Moyle et al., 2010). 

När begränsningar uppstod som den äldre inte hanterade själv, insåg personen att 

han/hon behövde hjälp för att klara av livet (Moyle et al., 2010; Nicholson, et al., 2013). Då 

den äldre fick hjälp med dagliga livet, men även med fritidsaktiviter kändes ett större oberoende 

(From, et al., 2007; Graneheim & Lundman, 2010). Att ta hjälp från både familj och 

äldrevården gav ökad känsla av kontroll, men också att inte behöva belasta någon för mycket. 

I motsats beskrevs att äldre undvek att ta hjälp från äldrevården för att inte behöva anpassa 

sina vanor och rutiner, vilket upplevdes som förlust av friheten (Duner & Nordstrom, 2005). 

När vårdgivare behandlade den äldre med respekt och förståelse för individens vanor och 

önskningar samt hade ett vänligt sätt, gjorde det lättare att både acceptera och anpassa sig till 

vård från äldrevården (From, et al., 2007). När den äldre upplevde att han/hon fick rätt vård, 

kunde personen känna oberoende, trygghet och tillit (From, et al., 2007; Graneheim & Lundman, 

2010). Däremot när den äldre inte fick den hjälp som behövdes, blev vårdad på ett 

oskickligt sätt, ignorerad, inte respekterad eller lyssnad till, kände personen besvikelse och 

problemen förvärrades (Duner & Nordstrom, 2005; From, et al., 2007). 

Att ha struktur i tillvaron 

Genom att ta en dag i taget, leva dag för dag gjorde att den äldre kände kontroll 

(Clarke & Warren, 2007; Duner & Nordstrom, 2005). Den äldre personen fokuserade på de 

dagliga, vardagliga aktiviteterna och händelserna. En positiv attityd till de rutinmässiga dagliga 

sysslorna hjälpte personen att känna sig oberoende. Den äldre beskrev att han/hon kunde 

känna sig nöjd med det dagliga livets aktiviteter som annars togs för givna (Clarke & Warren, 

2007; Nicholson, et al., 2013). Dagsrytmen var viktig, ofta uppbyggd kring en måltid, ett speciellt 

Tv program, ett dagligt telefonsamtal eller besök (Tanner, 2007). Flera äldre berättade 

10

om att skjuta upp en trivsam aktivitet till senare på dagen, en kopp te på eftermiddagen eller 

tidningsläsande efter middagen (Bikeland & Natvig, 2009; Nicholson, et al., 2013). Den äldre 

behövde skapa sina egna rutiner och kunna vila, ta det lugnt och känna ro (Duner & Nordstrom, 

2005; From, et al., 2007; Graneheim & Lundman, 2010; Nicholson, et al., 2013; Tanner, 

2007). Till exempel lärde den äldre sig att ta det lugnt genom att läsa och se på Tv (Clarke & 

Warren, 2007; Duner & Nordstrom, 2005), men också att få lugn och ro att tänka (Graneheim 

& Lundman, 2010). Den äldre behövde en lugn miljö och möjlighet att vara ensam samt göra 

saker i sin egen takt (Clarke & Warre, 2010; From, et al., 2007). Att ha tid att tänka på gamla 

tider hjälpte dem att minnas (From, et al., 2007; Nicholson, et al., 2013). Den äldre personen 

beskrev också att de undvek högljudda och stressande miljöer med mycket folk, på grund av 

att de inte orkade, utan uppskattade lugn och ro istället (From, et al., 2007). 

För att inte oroa sig för framtiden valde äldre att leva i nuet, varken se framåt eller 

bakåt och inte planera för framtiden (Clarke & Warren, 2007; Graneheim & Lundman, 2010). 

Andra äldre kände behov att sätta mål och ha rutiner över det dagliga livet som då blev lättare 

att hantera. Genom nya rutiner kunde den äldre skapa ordning i en annars förvirrad existens 

(From, et al., 2007). Den äldre uttryckte vikten av att kunna sätta betydelsefulla mål för egen 

del. Onåbara mål ändrades och värden som tidigare varit viktiga övergavs (Duay & Bryan, 

2006; From, et al., 2007; Moyle et al., 2010; Thumala Dockendorff, 2014). Äldre uppgav att 

de behövde ha en plan, handlingsberedskap och vara förberedd för försämringar vid åldrandet 

(Moyle et al., 2010), men även för döden (Clarke & Warren, 2007). Det kunde vara att skriva 

sin livsvilja, att inte vilja ha livsuppehållande behandling, men också att skriva en plan för hur 

den egna begravningen skulle utformas. Att ha sådana upprättade dokument, gav en känsla av 

kontroll över sitt liv, men också för att underlätta för närstående. Personen ville känna sig 

redo och förberedd för döden, men också acceptera döden som en naturlig del av livet (Clarke 

& Warren, 2007). Att vara förberedd var också att skaffa information om äldrevården, ifall 

den äldre senare skulle behöva hjälp. Personen förstod sina behov, vilken hjälp som behövdes, 

hur hjälpen skulle fås samt visste vilka resurser som fanns både hos sig själv och hos andra 

(Duner & Nordstrom, 2005). När den äldre förstod sina behov, kunde personen aktivt ge bort 

ansvar till andra genom att avstå sitt beroende medvetet (Clarke & Warren, 2007; Duner & 

Nordstrom, 2005). Valet att ge bort ansvar frivilligt upplevdes som att ha en form av kontroll 

(Duner & Nordstrom, 2005). 

Den äldre beskrev att han/hon tog itu med problemen och gjorde det som måste göras 

(Duay & Bryan, 2006). Personen avsade hjälp med hushållsarbetet, även om sysslorna tog tid 

och var svåra. Den äldre ville fortsätta vara oberoende så länge som möjligt och använda minimalt 

med hjälp om det behövdes (Duner & Nordstrom, 2005). Flera av de äldre kände frihet 

med att leva ensam och kunde då bestämma över sin vardag, utan att ta hänsyn till andra 

(Clarke & Warren, 2007; Duner & Nordstrom, 2005; Graneheim & Lundman, 2010). Personen 

kunde känna sig skonad från plikter som tidigare givit oro och bekymmer och som varit 

en stor börda (Graneheim & Lundman, 2010). Den äldre såg fram emot och planerade inför 

högtidsdagar och resor, vilket gjorde att personen hade något att se fram emot och livet blev 

lite roligare (Clarke & Warren, 2007). Den äldre beskrev också värdet av ekonomisk planering 

för att känna trygghet inför åldrandet (Moyle et al., 2010). 

Att hålla igång och använda tekniska lösningar 

Genom att vara aktiv och sysselsatt kunde den äldre komma över problem (Duay & 

Bryan, 2006; Thumala Dockendorff, 2014 ). Den äldre beskrev att mycket av energin gick åt 

att bibehålla olika funktioner, vara aktiv och skapa rutiner runt dagen (Birkeland & Natvig, 

2009; Nicholson, et al., 2011). Att vara upptagen med vardagliga sysslor minskade tristessen 

(Duner & Nordstrom, 2005; From, et al., 2007) och distraherade tankarna på framtiden 

(Clarke & Warren, 2007). Att skriva dagbok beskrevs av den äldre som både syselssättning, 

11

men också ett sätt att skingra tankarna (Clarke & Warren, 2007). För att uppnå både psykiskt 

och fysiskt välbefinnande behövde den äldre fysiska aktiviteter, mental simulering och meningsfulla 

aktiviteter (Moyle et al., 2010; Tanner, 2007;). Att läsa, titta på TV, sticka, lyssna 

på radio och lösa korsord var exempel på aktiviteter som beskrevs som stimulerande (Clarke 

& Warren, 2007; Birkeland & Natvig, 2009). Flera äldre beskrev att telefonen var en viktig 

social sysselsättning (Birkeland & Natvig, 2009). Tekniska lösningar som telefon, internet 

och e-mail var viktiga för att kunna hålla kontakt med andra, då den äldre inte längre kunde 

resa på besök (Duay & Bryan, 2006). Den äldre beskrev att den psykiska hälsan hade betydelse 

för den fysiska hälsan (Moyle et al. 2010). Fortsätta vara mentalt aktiv genom lärande, 

utmaningar och nya intressen, men också genom stimulerade spel, hade betydelse för att inte 

försämras psykiskt och fysiskt (Duay & Bryan, 2006; Moyle et al. 2010). När minnet sviktade 

skrevs små komihåglappar som sattes upp (Duay & Bryan, 2006; Tanner, 2007). Den äldre 

beskrev värdet av att göra upp listor med saker som skulle hinnas med, att hålla igång signalerade 

oberoende och viktigt för att behålla fysiskt och psykiskt välbefinnande. Att vårda sitt 

yttre, städa, laga god mat beskrevs som upprätthållande av värdighet (Tanner, 2007). 

Miljöanpassning till den äldres behov ansågs också viktigt för att livet skulle fungera 

bra. Den äldre använde olika verktyg och redskap samt skapade även egna anordningar, för att 

kompensera fysiska förluster och klara det dagliga livet. Äldre behövde även lära sig nya 

tricks för att få vardagen att fungera (From, et al., 2007). Flera beskrev hur de på ett kreativt 

sätt skapade en ny säker och trygg omgivning runt sig. Det kunde handla om att enbart använda 

ett rum i huset, ställa iordning säng med bord och olika anordningar för att underlätta 

förflyttningar (Duner & Nordstrom, 2005). En äldre dam berättade om hur hon anlade en liten 

trädgård i rummet då hon inte orkade gå ut (Nicholson, et al., 2013). För att klara av vardagsysslorna 

kunde den äldre välja att städa lite i taget och gå och handla flera gånger för att inte 

behöva bära så tungt varje gång (Duner & Nordstrom, 2005). Personen kunde välja att inte 

lämna sitt hem då det kändes otryggt att gå ut själv (Moyle et al., 2010) eller för att den äldre 

kände skam inför sin skröplighet (Nicholson, et al., 2013). Kraven sänktes för ett fortsatt oberoende, 

för att kunna besluta och göra aktiviteter på egen hand (From et al., 2007; Moyle et al. 

2010). 

Diskussion 

Metoddiskussion 

Kvalitativ design med induktiv ansats var en bra utgångspunkt för att förutsättningslöst 

kunna analysera äldres egna berättelser av hur de klarade av åldrandet. Henricson och Billhult 

(2012) skriver att kvalitativ design med induktiv ansats utgår från deltagarnas levda erfarenheter 

av ett fenomen. Begränsningar i litteraturöversikten kan relateras till artikelsökningen 

för att finna relevanta artiklar till resultatet, vilket påverkar tillförlitligheten. Sökorden valdes 

delvis ut i samråd med tillgänglig bibliotekarie på Jönköpings Högskolebibliotek eftersom 

erfarenhet av artikelsökning i databaser saknades. Flera sökord bidrog till att sökningarna gav 

många träffar som gjorde det oöverskådligt, vilket kan ha inneburit en risk för att relevant 

material förbisågs. Mängden sökord i olika kombinationer kan också anses som en styrka, 

eftersom ett stort antal artiklar gjorde att representativa artiklar till litteraturöversikten kunde 

hittas. Tillförlitligheten stärks också av att urvalsprocessen och granskningen av artiklarna 

gjordes på ett systematiskt och strukturerat sätt som tydligt redovisas under rubriken Material 

12

och metod. Den äldsta studien som analyserades till resultatet var publicerad 2005, vilket 

stärker resultatets tillförlitlighet. Artiklarnas beskrivning av etiskt tillstånd, förhållningssätt 

eller ställningstagande var av varierande omfång, men alla artiklarna har skrivit om forskningsetik 

för studien. Två av artiklarna hade inget skrivet om kvalitetsbegreppen och fick 

därmed 7 av 8 kvalitetspoäng i granskningsprotokollet. Artiklarna diskuterades och det framkom 

att de var av godkänd kvalitet. Tillförlitligheten stärks ytterligare genom att samtliga 

artiklar granskades av två författare, oberoende av varandra. 

De artiklar som till sist valdes ut var av god kvalitet och hade bra beskrivande berättelser 

av äldres copingstrategier för att klara av åldrandet, vilket bidrar till översiktens trovärdighet. 

Analysen var krävande då resultatmaterialet var stort vilket resulterade i djupa diskussioner 

och reflektioner om de olika nyckelfyndens betydelse och hur dessa hänger samman 

i teman. Det omfattande materialet och den strukturerade analysen kan också ses som en 

styrka för att resultatet kan vara trovärdigt. En reflektion har varit att artiklarnas resultat pekat 

på många likheter för de äldre, vilket också kan stärka trovärdigheten i examensarbetet. Wallengren 

och Henricson (2012) beskriver att termen trovärdighet används för att kvalitetssäkra 

vid kvalitativ ansats, genom att övertyga att examensarbetet är rimligt och resultatet är giltigt. 

Endast artiklar skrivna på engelska valdes i samband med sökningen, detta kan ha medfört en 

risk att relevanta artiklar på andra språk gick förlorade. Dessutom kan det även innebära en 

risk för trovärdigheten att artiklarna kan ha misstolkats, då engelska inte är modersmålet. 

Språket upplevdes inte som ett hinder för djupare förståelse av artiklarna, tack vare tidigare 

goda kunskaper och erfarenheter om äldre. 

För pålitligheten av resultatet har förförståelse i ämnet både de erfarenheter och värderingar 

som kommit genom arbete och kunskap om äldre, men också via andra delar av livet 

diskuterats och reflekterats hur det kunde påverka resultatet. Analysen av de äldres berättelser 

kan ha påverkats av förförståelsen och en risk finns därmed att resultatet kan vara belyst på 

felaktigt sätt. Genom att vara medveten om förförståelsens betydelse har arbetet med litteraturöversikten 

präglats av objektivitet i möjligaste mån samt att artiklarnas resultat analyserats 

förutsättningslöst, vilket styrker pålitligheten. Tidigare erfarenheter och kunskaper kan också 

ses som en styrka för att bättre förstå artiklarnas innebörd och sammanhang. Priebe och Landström 

(2012) skriver att forskaren som person har betydelse för forskningsprocessen, vilket 

innebär att det finns en medvetenhet om detta och att forskaren behöver reflektera över vilken 

betydelse förförstålsen kan ha för studiens pålitlighet. 

Resultatet är generaliserbart eller överförbart om resultatet har giltighet utanför studien 

(Priebe & Landström, 2012). Begränsningar i överförbarheten kan relateras till att litteraturöversikten 

inte har intentionen att vara fullständigt heltäckande för äldres copingstrategier. 

Resultatet kan vara överförbart för äldre i Sverige dels för att i studierna hade både män och 

kvinnor i åldern 60 - 103 år berättat sina upplevelser av det undersökta fenomenet men också 

för att studierna i de granskade artiklarna är genomförda i Västerländska länder och flera i 

Norden. Begränsningar för överförbarheten kan också innebära att ålderspannet i studierna för 

denna översikt kan vara för stort då 60-åringar fortfarande arbetar medan personer över 80 år 

kan uppleva en helt annan livssituation. Trots detta var det viktigt att äldre i olika utvecklingsstadier 

beskrev sina erfarenheter, för att belysa copingstrategier för att klara av åldrandet i ett 

bredare perspektiv. 

Resultatdiskussion 

I resultatet beskrev de äldre flera olika copingstrategier för att klara av åldrandet. Resultatet 

visade på den äldres inneboende förmåga att plocka fram egen energi och kreativitet 

som hjälper till att skapa ny tillvaro. Vid stora genomgripande händelser i livet uppkommer 

existentiella frågor och den äldre hade funderingar kring meningen med livet, död och identi- 

13

tet, vilket ofta resulterade i nya förhållningssätt. Murphy et. al. (2009) skriver om att äldre 

använder psykologiska strategier som kompenserar de förändringar som behöver klaras av. 

Åldrandet klarades av genom att acceptera många nya omständigheter och en helt ny situation, 

bland annat genom att sänka förväntningarna. Att åldras innebar också att försonas med 

sitt liv. Den äldre accepterade olika förändringar, som förluster, att vara beroende, att behöva 

ta emot hjälp för att klara av åldrandet, men också att acceptera att döden närmar sig. Emotionellt 

fokuserad coping kan innebära att acceptera och försonas med situationen och framtiden 

(Folkman, et al. 1986). Emotionell coping används oftare av äldre personer i de högre 

åldersgrupperna, troligen därför att de har svårare att kompensera för förlusten på aktiva sätt 

(Schoenmakers, van Tilburg, & Fokkema, 2012). Åldrandet kunde betyda förändringar för 

den äldres existens som då behövde omvärdera sin självbild, vilket resulterade i att acceptera 

en ny självbild. Självbilden påverkades av synen på sig själv och hur andra såg på personen, 

men även samhällets syn på äldre. Baltes och Baltes (1990) skriver om äldres självuppfattning, 

vilken förändras i relation till hur personen lyckas hantera åldersförändringarna. Graden 

som personer värderar sig själva eller ser sig vara av värde, indikerar högre självkänsla 

(Resnick, 2014). 

Det framkom i resultatet att det underlättade för den äldre att ha en positiv attityd för 

att klara av åldrandet. De äldre uttryckte att det var viktigt att fortsätta kämpa och inte ge upp 

då problem och förluster uppkommit, men också att kämpa för att bibehålla funktioner. Brennan, 

Holland, Schutte och Moos (2012) styrker att äldre använder copingstrategier som innebär 

att personen aktivt försöker att ändra den påfrestande situationen. Resultatet visade också 

att äldre undvek att göra aktiviteter utanför hemmet för det upplevdes otryggt eller att personen 

kände skam. Lazarus och Folkman (1984) skriver att beroende på vilka förmågor personen 

har, används både aktiva och passiva strategier. Vid passiva strategier sänks förväntningarna 

medan de undvikande strategierna verkar distraherande eller resignerande (Folkman, et 

al. 1986). Brennan et al. (2012) beskriver att äldre använder undvikande coping, vilket innebär 

att undvika, eller att hantera känslor som uppkommer vid svåra situationer. Resultatet visade 

att när omständigheterna blev för övermäktiga kunde den äldre resignera och ge upp inför 

åldrandet, vilket kunde betyda att ge upp kontrollen över sitt liv eller att inte orka bry sig 

om sin situation. Fokus var en dag i taget då den äldre inte orkade planera framåt. Black och 

Rubinstein (2004) beskrev att vid lidandet infann sig en känsla av overklighet hos den äldre, 

en existens i ett socialt och psykologiskt begränsat tillstånd. 

För att klara av åldrandet var relationer och mänskliga kontakter mycket viktiga för 

den äldre. Andra människor var viktiga för åldrandet, därför att de dels hjälpte den äldre praktiskt, 

men också för att det var någon att dela bekymmer med. Sociala kontakter med olika 

personer var även betydelsefullt för stimulans, för att hålla sig alert och för distraktion. Omfattande 

litteratur pekar på att socialt stöd är en resurs för coping, men även som en skyddsfaktor 

för att klara av både fysisk och mental ohälsa (Agahi et al., 2010; Berkman et al., 2000; 

Marziali, McDonald & Donahue, 2008). Resultatet visade också att när den äldre hade en inre 

tro var Gud och bön viktiga för att klara av åldrandets olika påfrestningar. På grund av förluster 

som kommit vid åldrandet var hjälp från äldrevården en förutsättning för att klara av sitt 

dagliga liv. Enligt resultatet var det viktigt för den äldre att ha struktur på tillvaron, genom att 

ta en dag i taget skapades kontroll över det dagliga livet. George (2010) styrker i sin studie att 

känsla av kontroll och att kunna välja, ökar välbefinnandet hos den äldre. Detta styrks även i 

Black och Rubinstein (2004) som anger att fokus var en dag i taget och att den äldre inte orkade 

planera framåt. Resultatet visade också på vikten av att koncentrera sig på de små prestationerna 

och fokusera på de dagliga sysslorna. Att i små steg göra saker i sin egen takt, 

efter eget behov och även ha tid för reflektion över händelser, var betydelsefullt. Äldre önskade 

lugn och ro i vardagen och önskade ta saker i sin egen takt, därför är det viktigt att vården 

inte upplevs stressande, utan att personalen har tid. 

14

För vissa äldre var det viktigt att planera och sätta mål både för framtiden, men också 

för det dagliga livet. Andra ville inte alls planera för framtiden utan tog bekymmer och problem 

då de uppkom. Samsi och Manthorpes (2011) studie visade att äldre hade individuella 

och personliga tillvägagångsätt för planering. Ouwehand, De Ridder och Bensing (2006) skriver 

om strategier för den äldre för att förbereda sig på ett bra sätt inför förändringar och händelser 

som kan hota personens välbefinnande. Det framkom i resultatet att den äldre såg 

sysselsättning som ett tidsfördriv men också ett sätt att distrahera sig från problem och bekymmer 

vid åldrandet. Helvik, Iversen, Steiring och Hallberg (2011) beskriver i sin studie 

värdet av att vara upptagen med olika intressen och ha en uppgift att slutföra, vilket skapar en 

mening i vardagslivet. Resultatet visade att när den äldre hade funktionsnedsättningar, krävdes 

ofta tekniska hjälpmedel och miljöanpassning av olika slag, vilka var nödvändiga för att 

klara det dagliga livet. Problemfokuserad coping är enligt Folkman, et al. (1986) aktiva strategier 

vilka är lösningsfokuserade. Att hålla igång och träna både fysiskt och mentalt ansågs 

viktigt för att den äldre skulle bibehålla och förbättra sin kapacitet, men också för att bevara 

sin självbild. Baltes och Smith (2003) skriver att hälsosam och aktiv livsstil kan bidra till att 

äldre får bättre förmågan att anpassa sig till åldrandet. 

Sjuksköterskan behöver möta den äldre där denne befinner sig för att förstå den äldre 

och därmed kunna hjälpa individen på rätt sätt. Äldre är ingen homogen grupp och kan därmed 

inte behandlas lika, utan hänsyn måste tas till individens behov och önskningar (SKL, 

2013). Som sjuksköterska är det betydelsefullt att ha kunskap om äldres copingstrategier som 

används för att klara av åldrandet. Sjuksköterskan kan därmed underlätta genom att stödja den 

äldre personen att klara av åldrandets problem och förluster på ett bra sätt. Murphy, et al. 

(2009) belyser vikten av att öka förståelsen för äldre personers copingstrategier för att kunna 

stärka den äldres förmågor samt underlätta anpassning. Genom att bekräfta och respektera den 

äldre, kan sjuksköterskan stärka den äldres självbild. Resultatet visade också att insatser som 

förväntas stärka självkänslan, är att underhålla och bygga hopp samt stimulera till engagemang 

i sociala sammanhang. Resultatet visade på vikten av att erbjuda meningsfulla och stimulerande 

aktiviteter för fortsatt aktivt liv samt motverka isolering, men även för att distrahera 

tankarna från sådant som oroar. 

Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) förebygger 

sjuksköterskan hälsorisker och tar tillvara på det friska hos patienten. För att underlätta 

för den äldre att acceptera omständigheterna bör sjuksköterskan stärka förmågor som 

finns istället för att fokusera på begränsningar. Även att stärka den äldres hopp, genom positiv 

motivation, men också genom att skapa nåbara mål, kan bidra till att den äldre känner framtidstro. 

Haugan (2014) skriver att i mötet mellan professionerna och den äldre har främjande 

av hopp, mening och syfte betydelse för välbefinnandet. I personcentrerad vård av äldre lyfter 

personalen fram, vad som kan göra livet värt att leva (Haugan, 2014). Den ökade kunskapen 

som litteraturöversikten bidragit till är bland annat vikten av att vara följsam till den äldres 

vilja och önskningar, att se den äldre som en person och inte ignorera denne. Ekman et al. 

(2011) styrker att personcentrerad vård innebär att kunna förklara och förutsäga olika personers 

variationer baserad på vem individen är. Resultatet visar, för att kunna vårda personcentrerat 

behöver sjuksköterskan ha möjlighet att lära känna den äldre bättre, vilket förutsätter 

kontinuitet samt lyhördhet. Genom att ha goda kunskaper om vilken hjälp den äldre önskar 

samt ha ett professionellt förhållningssätt och ge vård av god kvalitet, skapas trygghet och 

tillit och underlättar därmed för den äldre. Caplan et al. (2005) skriver att professionerna inom 

äldrevården har betydelse för att den äldre ska klara av problem och förluster på ett bra sätt. 

Vård och omsorgen behöver anpassas för att ge rätt förutsättningar för den äldre, att leva ett så 

oberoende liv som denne önskar. Turjamaa, Hartikainen och Pietilä (2013) styrker att vården 

bör utformas med hänsyn till den äldres önskningar och förutsättningar. Resultatet påtalar att 

15

det är betydelsefullt för den äldre att äldrevården visar hänsyn till individens vanor och rutiner. 

Slutsatser 

Åldrandet innebar genomgripande förändringar och den äldre använder flera olika copingstrategier 

för att klara av åldrandet. Den äldre skapade ny tillvaro genom att använda sin 

kreativitet och energi, medan andra äldre resignerade inför omständigheterna. Äldre klarade 

av åldrandet genom att acceptera de nya förhållandena, men också genom att tänka positivt 

och kämpa. Att få hjälp av både närstående och äldrevården var betydelsefullt på flera sätt. I 

vardagen var det viktigt att ha struktur på tillvaron genom att skapa lugn och ro samt ta en dag 

i taget, men även planera för framtiden. Den äldre tränade både kropp och minne för att förbättra 

och bibehålla funktioner. För att anpassa miljön till nya förutsättningar var den äldre 

kreativ och skapade egna lösningar. 

Kliniska implikationer 

När sjuksköterskor möter äldre i omvårdnadsarbetet är det betydelsefullt att ha kunskap 

om äldres copingstrategier för att klara av åldrandet. En ökad lyhördhet för den äldres egen 

livsberättelse skulle antagligen motivera sjuksköterskan att arbeta mer personcentrerat utan 

generaliseringar och förutfattade antaganden. Kvalitetsbegrepp bör fortlöpande diskuteras i 

personalgruppen och sjuksköterskan har ett ansvar att tydliggöra behovet av tid och kontinuitet 

i omvårdnaden. Alla vårdgivare bör tänka på att uppträda lugnt, att tala lugnt och låta den 

äldre få den tid som denne behöver. Att samhället erbjuder meningsfulla aktiviteter kan göra 

skillnad för den äldre att klara av åldrandet lyckosamt. Den äldre ville vara informerad om 

äldrevården, detta medför att samhället har en uppgift att informera om vård och omsorg till 

äldre. 

Förslag till vidare forskning 

Samhället står inför stora utmaningar i och med kommande äldreboom, detta medför att 

vård och omsorg behöver ökade kunskaper om den äldre. Fortsatta studier om hur äldre klarar 

av åldrandet behövs för att få en fullständig bild av äldres copingstrategier. En vidareutveckling 

kan också vara att studera på vilket sätt den äldre önskar få hjälp med att klara av åldrandet 

på ett bra sätt. Intressant vore att i framtida studier intervjua äldre personer för att ta del av 

deras berättelser om upplevelser av åldrandet. 

16

Referenser 

Agahi, N., Lennartsson, C., Österman, J., & Vånell, S-E. (2010). Sociala relationer, socialt 

deltagande och hälsa bland äldre personer. Socialmedicinsk tidskrift, 87 (3), 175-181. 

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2., uppdaterade [och utök.]. uppl., s.153-162). 

Lund: Studentlitteratur. 

Baltes, P. B., & Baltes, M. M. (1990). Psychological perspectives on successful aging: The 

model of selective optimization with compensation. I P. B. Baltes & M. M. Baltes (Eds), Successful 

aging: Perspectives from the behavioral sciences (s. 1–34). New York: Cambridge 

University Press. 

Baltes, P.B., & Smith, J. (2003). New frontiers in the future of aging: From succesful aging of 

the young old to the dilemmas of the fourth age. Gerontology, 49(2), 123-135. 

Berkman, L. F., Glass, T., Brisette, I., & Seeman, T. E. (2000). From social integration to 

health: Durkheim in the new millenium. Social science and medicine, 51(6), 843-857. 

Berlau, DJ., Corrada, M-M., & Kawas, C (2009). The prevalence of disabilty in the oldest-old 

is high and continues to increase with age: findings from The 90+Study. International Journal 

of Geriatric Psychiatry, 24(11), 1217-1225. 

Birkeland, A., & Natvig, G. K. (2009). Coping with ageing and failing health: a qualitative 

study among elderly living alone. International Journal of Nursing Practice, 15(4), 257-264. 

Black, H.K., & Rubinstein, R.L. (2004). Themes of suffering in later life. Journals of Gerontology 

Series B: Psychological Sciences & Social Sciences, 59B(1), 17-24. 

Borglin, G., Jakobsson, U., Edberg A.-K., & Rahm Hallberg, I. (2005). Older people in Sweden 

with various degrees of present quality of life: their health, social support, everyday activities 

and sense of coherence. Health and Social Care in the Community, 14(2), 136–146. 

Brennan, P. L., Holland, J. M., Schutte, K. K., & Moos, R. H. (2012). Coping trajectories in 

later life: a 20-year predictive study. Aging & Mental Health, 16(3), 305-316. 

Caplan, S. E., Haslett, B. J., & Burleson, B. R. (2005) Telling it like it is: the adaptive function 

of narratives in coping with loss in later life. Health Communication, 17(3): 233-51. 

Clarke, A., & Warren, L. (2007). Hopes, fears and expectations about the future: what do older 

people's stories tell us about active ageing Ageing and Society, 27(4), 465-488. 

Cline, D. D. (2014). A concept analysis of individualized aging. Nursing Education Perspectives, 

35(3), 185-192. 

Doron, J., Trouillet, R., Maneveau, A., Neveu, D., & Ninot, G. (2014). Coping profiles, perceived 

stress and health-related behaviors: a cluster analysis approach. Health Promotion International. 

doi: 10.1093/heapro/dau090 

17

Duay, D. L., & Bryan, V. C. (2006). Senior adults' perceptions of successful aging. Educational 

Gerontology, 32(6), 423-445. 

Duner, A., & Nordstrom, M. (2005). Intentions and strategies among elderly people: coping in 

everyday life. Journal of Aging Studies, 19(4), 437-451. 

Dury, R. (2014). Social isolation and loneliness in the elderly: an exploration of some of the 

issues. British Journal of Community Nursing, 19(3), 125-128. 

Ekman, I., Swedberg K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Sunnerhagen, K.S. 

(2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular 

Nursing, 10(4), 248-251. 

Folkman, S., Lazarus, R. S., Dunkel-Schetter C., DeLongis A., & Gruen R. J. (1986). Dynamics 

of a stressful encounter: Cognitive appraisal, coping, and encounter outcomes. Journal of 

Personality and Social Psychology, 50(5), 992-1003. 

Folkman, S., Lazarus, R. S., Pimley, S., & Novacek, J. (1987). Age differences in stress and 

coping processes. Psychology and Aging, 2(2), 171-184. 

Folkman, S. (2010). Stress, coping, and hope. Psycho-Oncology, 19(9), 901-908. 

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, 

analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2., [uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur 

& Kultur. 

Freund, A. M., & Baltes, P. B. (1998) Selection, optimization, and compensation management: 

correlations with subjective indicators of successful aging. Psychology and Aging, 

13(4), 531–543. 

Friberg, F. (2012a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i anlays av kvalitativ 

forskning. I F. Friberg (red), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten 

(2., [rev.] uppl., s. 121-132). Lund: Studentlitteratur. 

Friberg, F. (2012b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red), Dags för uppsats: vägledning 

för litteraturbaserade examensarbeten (2., [rev.] uppl., s. 133-143). Lund: Studentlitteratur. 

Fridlund, B. (2012). Kritisk incident teknik. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och 

metod: från idé till examination inom omvårdnad (1., uppl., s. 129-137). Lund: Studentlitteratur. 

From, I., Johansson, I., & Athlin, E. (2007). Experiences of health and well-being, a question 

of adjustment and compensation -- views of older people dependent on community care. International 

Journal of Older People Nursing, 2(4), 278-287. 

George, L.K. (2010). Still Happy After All These Years: Research Frontiers on Subjective 

Well-being in Later Life. Journals of Gerontology Series B: Psychological Sciences & Social 

Sciences; 65B(3), 331-339. 

18

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2010). Experiences of loneliness among the very old: the 

Umeå 85+ project. Aging & Mental Health, 14(4), 433-438. 

Haugan, G. (2014). Nurse-patient interaction is a resource for hope, meaning in life and selftranscendence 

in nursing home patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(1), 74- 

88. 

Hellström, Y., & Hallberg, I. R. (2000). Perspectives of elderly people receiving home help 

on health, care and quality of life. Health and Social Care in the Community, 9(2), 61–71. 

Helvik, A.S., Iversen, V.C., Steiring, R., & Hallberg, L.R. (2011). Calibrating and adjusting 

expectations in life: A grounded theory on how elderly persons with somatic health problems 

maintain control and balance in life and optimize well-being. International Journal Of Qualitative 

Studies On Health And Well-Being, 6(1). doi: 10.3402/qhw.v6i1.6030. 

Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig 

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (1., uppl., s. 129-137). Lund: Studentlitteratur. 

Häggblom-Kronlöf, G., Hultberg, J., Eriksson, B. G., & Sonn, U. (2007). Experiences of daily 

occupations at 99 years of age. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 14(3), 192- 

200. 

SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag [HSL]. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 

från https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso-- 

och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ 

ICN's etiska kod för sjuksköterskor (2012). Översättning: Svensk sjuksköterskeförening. 

Losita Design AB, 2014. 

Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och 

metod: från idé till examination inom omvårdnad (1.,uppl., s. 95-113). Lund: Studentlitteratur. 

Khoon-Kiat, T., Katri, V-J., & Wai-Chi, C. S. (2014). Integrative review: salutogenesis and 

health in older people over 65 years old. Journal of Advanced Nursing, 70(3), 497-510. 

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: 

från idé till examination inom omvårdnad (1.,uppl., s. 69–90). Lund: Studentlitteratur. 

Kraaij, V., Pruymboom, E., & Garnefski, N. (2002). Cognitive coping and depressive symptoms 

in the elderly: a longitudinal study. Aging & Mental Health, 6 (3), 275-81. 

Langer, N. (2012). Who Moved My Cheese Adjusting to Age-Related Changes. Educational 

Gerontology, 38(7), 459–464. 

Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer. 

19

Marziali, E., McDonald, L., & Donahue, P. (2008) The role of coping humor in the physical 

and mental health of older adults. Aging & Mental Health, 12(6), 713-718. 

Moberg, D. O. (2008). Disabilities, Spirituality, and Well-Being in Late Life: Research Foundations 

for Study and Practice. Journal of Religion, Spirituality & Aging, 20(4), 313-340. 

Moyle, W., Clarke, C., Graci,a N., Reed, J., Cook, G., Klein, B., … Richardson, E. (2010). 

Older people maintaining mental health well-being through resilience: an appreciative inquiry 

study in four countries. Journal of Nursing & Healthcare of Chronic Illnesses, 2(2), 113-121. 

Murphy, K., Cooney, A., Shea, E. O., & Casey, D. (2009). Determinants of quality of life for 

older people living with a disability in the community. Journal of Advanced Nursing, 65(3), 

606–615. 

Nicholson, C., Meyer, J., Flatley, M., & Holman, C. (2013). The experience of living at home 

with frailty in old age: A psychosocial qualitative study. International Journal of Nursing 

Studies, 50(9), 1172-1179. 

Ouwehand, C., De Ridder, D.T.D., & Bensing, J. M. (2006). Situational aspects are more important 

in shaping proactive coping behaviour than individual characteristics: A vignette study 

among adults preparing for ageing. Psychology & Health, 21(6), 809-825. 

Penley, J. A., Tomaka, J., & Wiebe J. S. (2002). The Association of Coping To Physical and 

Psychological Health Outcomes: A Meta-Analytic Review. Journal Of Behavioral Medicine, 

25 (6), 551-603. 

Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar 

– grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: 

från idé till examination inom omvårdnad (1., uppl., s. 31-50). Lund: Studentlitteratur. 

Resnick, B. (2014). Resilience in Older Adults. Topics in Geriatric Rehabilitation, 30(3), 

155-163. 

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori 

och metod: från idé till examination inom omvårdnad (1., uppl., s. 69–90). Lund: Studentlitteratur. 

Samsi, K., & Manthorpe, J. (2011). I live for today': a qualitative study investigating older 

people's attitudes to advance planning. Health & Social Care in the Community, 19(1), 52-59. 

Santamäki Fischer, R., Norberg, A., & Lundman, B. (2008). Embracing opposites: meanings 

of growing old as narrated by people aged 85. International Journal of Aging and Human 

Development, 67(3), 259-271. 

Schein, C., J. Gagnon, A. J., Chan, L., Morin, I., & Grondines, J. (2005). The Association 

Between Specific Nurse Case Management Interventions and Elder Health. American Geriatrics 

Society, 53(4), 597–602. 

Schoenmakers, E. C., van Tilburg, T. G., Fokkema, T. (2012). Coping with loneliness: what 

do older adults suggest Aging & Mental Health, 16(3), 353-60. 

20

Skinner, E. A., Edge, K., Altman, J., & Sherwood, H. (2003). Searching for the structure of 

coping: a review and critique of category systems for classifying ways of coping. Psychological 

Bulletin, 129(2), 216-69. 

Skott, C. (2012). Berättelser - narrativ analys och tolkning. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig 

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad, (1., uppl., s. 95-113). Lund: 

Studentlitteratur. 

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, (artikelnr 2005- 

105-1). Socialstyrelsen. 

Statistiska centralbyrån [SCB], enheten för befolkningsstatistik (2014). Befolkningspyramiden 

har blivit ett torn, (Nr 2014:25). 

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] (2013). Analysrapport 2013 (Dnr: 09/5304) Text: 

Rom, M., Awes, A. SKL; Nordquist, C., Meurling, J., & Skogö, P. Health Navigator. 

Tanner, D. (2007) Starting with lives: supporting older people's strategies and ways of coping. 

Journal of Social Work, 7(1), 7-30. 

Thumala Dockendorff, D. C. (2014). Healthy Ways of Coping With Losses Related to the 

Aging Process. Educational Gerontology, 40(5), 363-84. 

Tovel, H., & Carmel, S. (2014). Maintaining successful aging: The role of coping patterns and 

resources. Journal of Happiness Studies, 15(2), 255-270. 

Turjamaa, R., Hartikainen, S., & Pietilä, A. (2013). Forgotten resources of older home care 

clients: Focus group study in Finland. Nursing and Health Sciences, 15(3), 333–339. 

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat 

examensarbete. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination 

inom omvårdnad, (1., uppl., s.481-496). Lund: Studentlitteratur. 

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan 

forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. 

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (red.). Dags för uppsats: vägledning 

för litteraturbaserade examensarbeten (2., [rev.] uppl., s. 57-79). Lund: Studentlitteratur. 

21

Bilagor 

Bilaga I. Granskningsprotokoll 

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod 

Titel: 

Författare: 

Årtal: 

Tidskrift: 

Del I. 

Beskrivning av studien 

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning Ja Nej 

Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej 

beskrivet 

Är syftet relevant till ert examensarbeteJa 

Är urvalet beskrivet 

Nej 

Nej 

Ja 

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del 

II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln. 

Del II 

Kvalitetsfrågor 

Beskrivs vald kvalitativ metod Ja Nej 

Hänger metod och syfte ihop Ja Nej 

(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod) 

Beskrivs datainsamlingen Ja Nej 

Beskrivs dataanalysen Ja Nej 

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej 

ställningstagande 

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen 

Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen 

Ja 

Nej 

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen 

Ja 

Nej 

Är resultatet relevant för ert syfte 

Om ja, beskriv: 

………………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………… 

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln: 

………………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………… 

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) 

…………………………………………………………. 

………………………………………………………… 

Deltagarkarakteristiska 

Antal…………………… 

Ålder………………….... 

Man/Kvinna……………. 

Granskare sign: ………………………………………………. 

Framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping/henr

Bilaga II. Artikelöversikt 

Artikel Syfte Metod och Urval Resultat Kvalitet 

Nicholson, Meyer, 

Flatley & Holman 

The experience of 

living at home with 

frailty in old age: a 

psychosocial qualitative 

study. 

International Journal 

of Nursing Studies 

England 2013 

Att förstå äldre 

personers erfarenheter 

av olika stadier 

av skörhet 

Kvalitativ design med 

öppna intervjufrågor. 

Explorativ studie. 

Personer: 15 

Män: 5. Kvinnor: 10 

Ålder: 86 - 102 

Arbetet med att 

bevara funktioner 

och skapa nya. 

Skapa strategier 

för att hantera 

förluster samt 

skapa nya rutiner 

8/8 

Birkeland & Natvig 

Coping with ageing 

and failing health: a 

qualitative study 

among elderly living 

alone. 


of Nursing Practice 

Norge 2009 

Att öka förståelsen 

för hur äldre med 

funktionsnedsättningar 

klarar att 

leva ensamma i 

sina hem. 

En kvalitativ studie 

med öppna djup intervju 

frågor. Hermeneutisk 

ansats 

Personer: 20 


Ålder: 72 - 93 

Acceptans, skapa 

aktivitet samt 

skapa en ny rytm. 

Resignerad, positiv 

och passiv acceptans. 

Bra att ha 

någonting att göra, 

använda vad man 

har, bevara intressen 

samt göra vad 

som kan göras. 

Hitta ett sätt att 

leva, ha något att 

se fram emot, planera 

för dagen och 

veckan samt vänja 

sig. 

8/8 

Tanner 

Starting with lives: 

supporting older 

people's strategies 

and ways of coping 

Journal of Social 

Work 

England 2007 

Undersöka strategier 

och hur äldre 

människor hanterar 

förändringar 

som följer med 

åldrandet. 

Kvalitativ design 

Intervjuer samt dagboksanteckningar. 

Personer:12 


Ålder: 70-92 år 

Praktiska strategier, 

“ att göra”. 

Vidare bevara mig 

själv, emotionell 

coping. Bevara 

stabilitet i livet. 

7/8

Santamäki Fischer, 

Norberg & 

Lundman 

Embracing opposites: 

meanings of 

growing old as 

narrated by people 

aged 85. 


of Aging and 

Human Development 

Sverige 2008 

Att belysa betydelsen av 

att leva med vinster och 

förluster vid åldrandet 

berättade av personer 

över 85 år. 

Kvalitativ design 

Fenomenologisk, 

hermeneutisk metod. 

Öppna intervjufrågor. 

Personer: 15 


Ålder: över 85 år 

Se kroppens svaghet 

och styrka. Acceptera 

långsamhet och 

snabbhet, minnen 

och ånger och relationer 

och ensamhet. 

Bejaka sin identitet 

trots förändringarna, 

bejaka motsatserna 

att förändras- vara 

densamme. 

8/8 

Thumala Dockendorff 

Healthy ways of 

coping with losses 

related to the aging 

process. 

Educational Gerontology 

Chile 2014 

Att söka förståelse för 

den äldres upplevelser 

av hur de hanterar förluster 

vid åldrandet 

Kvalitativ analys som 

kompletterades med 

kvantitativ analys. 

36 semistrukturerade 

intervjuer. 

Personer: 36 


Ålder: 65-85 år 

Att de äldre justerade 

sin nya livssituation 

och att det 

krävdes flexibilitet. 

Hitta en ny mening 

och förståelse. 

8/8 

Graneheim, 

Lundman 

Experiences of 

loneliness among 

the very old: the 

Umeå 85+ project. 

Aging & Mental 

Health. 

Sveige 2010. 

Att belysa upplevelsen 

av ensamhet bland de 

mycket gamla som bor 

själva. 

Kvalitativ design, 

innehållsanalys. 

Deltagarna berättade 

fritt kring ett tema 

Personer: 30 


Ålder: 85 - 103 år 

Att leva med förluster 

och känsla av 

övergivenhet men 

också känsla av tillit 

samt möjlighet att 

känna frihet. 

8/8 

Moyle et al. 

Older people maintaining 

mental 

health well-being 

through resilience: 

an appreciative 

inquiry study in 

four countries. 

Journal of Nursing 

& Healthcare of 

Chronic Illnesses 

Australien, Tyskland, 

Sydafrika och 

Storbritannien. 

2010 

Att utforska den äldres 

erfarenhet om 

känslan att utveckla ett 

hälsosamt liv och de 

strategier de använder 

för att nå det, samt hur 

dessa erfarenheter relaterar 

med jämförbar litteratur 

och mellan fyra 

deltagande länder; Australien, 

Tyskland, Sydafrika 

och Storbritannien. 


Appreciative Inquiry 

(AI) design vilket är 

förknippat med Aktionsforskning. 

Både individuella 

intervjuer och fokusgrupper 

Personer: 58 


Ålder: 68 - 82 

Fortsätta vara mentalt 

aktiv och att 

delta i samhället och 

relationer var viktiga 

för fortsatt hälsa. 

Social isolering och 

ensamhet, Socialt 

värde, Självbestämmande 

och 

Säkerhet/Trygghet 

8/8

Clarke & Warren 

Hopes, fears and 

expectations about 

the future: what do 

older people's stories 

tell us about 

active ageing 

Ageing and Society. 

England 2007 

Att undersöka om 

personer hanterade 

åldrande på olika 

sätt, samt identifiera 

vad som var 

unikt och vad som 

var lika om senare i 

livet (på ålderns 

höst) 

Kvalitativ design, Biographical 

study. 

Djupintervjuer genomfördes 

i tre omgångar i 

deltagarens hem. 

Personer: 23 


Ålder: 60 - 96 år 

Att leva engagerat och 

aktivt. Samt Planera 

för framtiden vilket 

inte bara innebar att 

förutse sjukdom och 

hantera problem utan 

även överväga döden. 

Att se fram mot döden 

samt bakom döden 

7/8 

From, Johansson & 

Athlin 

Experiences of 

health and wellbeing, 

a question of 

adjustment and 

compensation -- 

views of older people 

dependent on community 

care. 


of Older People 

Nursing. 

Sverige 2007 

Att uppnå en djupare 

förståelse för 

äldre människors 

syn på sin hälsa och 

välbefinnande medan 

de samtidigt är 

beroende av kommunal 

vård. 

Kvalitativ design, Innehållsanalys. 

Intervjuer utefter en 

frågeguide vid två 

tillfällen 

Personer:19 


Ålder: 70 - 94 år 

Äldres egen förmåga 

till anpassning och 

kompensation till sin 

situation men också 

hur andra kunde kompensera 

för de hinder 

den äldre personen 

stod inför. 

8/8 

Duner & 

Nordstrom 

Intentions and strategies 

among elderly 

people: coping in 

everyday life. 

Journal of Aging 

Studies 

Sverige (2005) 

Förståelse för hur 

de äldre hantera sin 

situation när de inte 

längre kan göra det 

utan hjälp. Specifikt 

är att undersöka 

hur de äldre agerar i 

vardagen. 


Inspirerad av Etnografi. 

34 djupintervjuer utifrån 

teman, 

12 personer intervjuades 

vid två tillfällen. 

Personer: 22 


och tre par 

Ålder: 67-98 

Visar att de äldre klarar 

av åldrandet genom 

anpassning, genom 

aktiva eller passiva 

sätt. Att aktivt bibehålla 

oberoende genom 

att på ett aktivt-passivt 

sätt acceptera beroende 

av andra. 

8/8 

Duay & Bryan 

Senior adults' perceptions 

of successful 

aging. 

Educational Gerontology 

USA 2006 

Förståelse för äldres 

känslor och 

tolkningar vid 

framgångsrikt åldrande, 

de faktorer 

som har betydelse 

för framgångsrikt 

åldrande, och strategier 

som används 

vid förändringar i 

livet. 


Innehållsstudie. Konstant 

jämförande 

metod. Intervjuer med 

hjälp av standardiserad 

intervju protokoll med 

öppna frågor. 

Personer: 18 


Ålder: 60 - 86 

Engagerad med andra, 

betydelsefullast var 

relationer och sociala 

aktiviteter. Hantera 

förändringar samt upprätthålla 

fysisk, mental 

och ekonomisk hälsa. 

8/8

FULLTEXT01

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?