Ã¥rsredovisning 2010 - Teracom

årsredovisning 2010

Det här är Teracom Group 

teracom group är en nordisk nätoperatörsoch 

betaltvkoncern som erbjuder tillförlitliga 

medie och kommunikations lösningar. 

De huvud sakliga produktom rådena är betaltv, 

utsändning av tv och radio, mottagar– 

tester, in pla cerings och servicetjänster samt 

datakomlösningar. idag bedriver koncernen 

verksamhet i sverige, Danmark och Finland. 

i sverige och Danmark äger och driver 

teracom group de mark sända näten och 

erbjuder samtidigt betaltv. På den finska 

marknaden äger och driver teracom group 

betaltvverksamhet. Vår ambition är att 

växa på befintliga marknader huvudsakligen 

genom att utveckla och stärka den marksända 

plattformen. 

teracom group påbörjade sin verksamhet 

på 1920talet i samband med att de första 

radiosändningarna startades i sverige 

och Danmark. teracom group har cirka 

700 anställda, varav 570 arbetar inom 

koncernens nätbolag och 130 inom betaltv. 

koncernen har cirka 944 000 betaltv 

kunder och över 200 företagskunder. 

teracom group ägs helt av svenska staten.

ViSiOn 

We deliver the best viewing and listening 

experience, characterized by personality, 

portability, simplicity and reliability. 

PROGRAMBOLAG, TV OCH RADIO 

Fri-tv och Radio 

Betal-tv 

MiSSiOn 

teracom group owns and operates terrestrial 

broadcasting networks and offers distribution 

and pay tv services utilizing this platform. 

TERACOM 

Nätverksamhet 

BOXER, PlusTV 

Betal-tv-verksamhet 

KOnCERnMÅl 

Omsättningstillväxt: 5–10% 

Inplaceringar och service 

Mottagartester 

Rörelsemarginal: 18–20% 

Kunder: Branschens mest nöjda kunder. 

personal: Välmotiverad och engagerad 

personal. 

Miljöhänsyn: årlig minskning av den 

miljömässiga påverkan. 

TELEKOMKUNDER 

HÅRDVARUTILLVERKARE 

Försäljning via återförsäljare 

och egna kanaler 

TITTARE OCH LYSSNARE 

intäkter 

Koncernens intäkts- och resultatutveckling 2001–2010 

msek 

5 000 

500 

4 000 

400 

3 000 

300 

2 000 

200 

1 000 

100 

0 

0 

-1 000 

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 

-100 

-2 000 

-200 

-3 000 

-300 

-4 000 Intäkter 

Resultat efter skatt -400 

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 

nyckeltal, Teracom Group 

2010 2009 2008 2007 2006 

intäkter 3 852 3 408 2 991 3 312 3 004 

rörelseresultat 293 496 635 625 495 

rörelsemarginal, % 8 15 21 19 16 

resultat efter skatt 201 269 460 470 354 

resultat per aktie 804 1 076 1 840 1 560 1 191 

Avkastning på eget kapital, % 12 16 26 26 21 

soliditet, % 31 40 44 48 45 

medelantalet anställda vid årets utgång 707 638 669 674 687 

ovanstående siffror avser kvarvarande verksamhet.

”Vår internationella expansion har på 

ett par år gått från två bolag i ett land 

till fem bolag i tre länder. naturligen 

så tar vi nu en paus för att konsolidera 

det vi uppnått, även om vi självklart 

måste vara redo att gripa ett affärstillfälle 

om det dyker upp.” 

Crister Fritzson 

Vd och koncernchef 

Teracom Group 

innehåll 

Året som gick 01 

Koncernchefens kommentar 02 

Vision, mål och strategiska fokusområden 04 

Omvärld och marknad 08 

Sverige 15 

Danmark 21 

Finland 25 

Medarbetare 28 

Samhällsansvar 29 

Styrelseordförandens kommentar 32 

Koncernledning 34 

Styrelse 36 

ÅRSREDOViSninG 

Förvaltningsberättelse 38 

Bolagsstyrningsrapport 46 

Ekonomisk översikt - koncernen 54 

Resultaträkning - koncernen 55 

Rapport över totalresultat - koncernen 55 

Balansräkning - koncernen 56 

Kassaflödesanalys - koncernen 57 

Förändring i eget kapital - koncernen 58 

Resultaträkning - moderbolaget 59 

Rapport över totalresultat - moderbolaget 59 

Balansräkning - moderbolaget 60 

Kassaflödesanalys - moderbolaget 62 

Förändring i eget kapital - moderbolaget 63 

Noter 64 

Revisionsberättelse 95 

Förklaringar och definitioner 96 

Adresser 

Omslagets insida

teracom group | 2010 

året som gick 

Året som gick 

– Den första oktober genomförde Teracom 

Group sitt största förvärv hittills genom 

övertagandet av det danska nätbolaget 

BSD av danska DR och TV2. I förvärvet 

ingår BSD:s 34 sändarstationer och fördelnings 

nätet. 

– Genom investering i ny teknik i syfte att 

stärka konkurrenskraften lanserades hdtv 

i det svenska marknätet den första november. 

Sändningarna av hdtv innefattar både fri-tvkanaler 

och betal-tv-kanaler. Betal-tv-kanalerna 

distribueras via Boxer Sweden. Vid årsskiftet 

kunde cirka 75 procent av de svenska 

hushållen få hdtv-sändningar via marknätet. 

Nätet byggs ut etappvis och beräknas 

nå nästan alla svenska hushåll under 2012. 

– Under året byggdes sändarnätet för tv ut 

på över 100 platser i Sverige. Därmed ökar 

antalet hushåll som kan få tillgång till hela 

tv-utbudet i marknätet markant. Arbetet var 

klart första juni. 

– Teracom Denmark har under året bland annat 

genomfört en omfattande uppdatering av 

DAB-nätet i syfte att öka sändarstyrkan för 

att hushållen ska få bättre radiomottagning 

inomhus. 

– Teracom Sweden fick i augusti förtroendet 

från Sveriges Radio att leverera företagets 

nya datanät för att knyta samman alla lokala 

redaktioner. Avtalet omfattar ett 40-tal orter 

och sträcker sig över en fyraårsperiod. 

– I ett led att renodla och fokusera verksamheten 

började Boxer Sweden i juni att avveckla 

tv via bredband (iptv). Till årsskiftet hade 

samtliga kunder förts över till andra betal-tvoperatörer. 

Verksamheten var begränsad med 

mindre än 2 000 betalande kunder. 

– Boxer Denmark genomförde under året 

ett flertal marknadsaktiviteter. Bland annat 

lanserades ett ”Tank-selv-kort” där konsumenten 

väljer vilka månader hon eller han vill 

köpa betal-tv. En mycket liten marknätsmottagare 

introducerades med plats för Boxers 

betal-kort. Denna ansluts till datorn som då 

kan användas som portabel tv-skärm. 

– I december genomförde PlusTV Finland en 

kampanj med Elgiganten som innebär att 

konsumenten köper en betal-tv-box (PVR) till 

förmånligt pris tillsammans med ett abonnemang, 

vilket är ett nytt grepp på betal-tvmarknaden 

i Finland. 

– I februari förändrade Teracom Group sin 

interna struktur och skapade en tydlig 

koncernstruktur. Koncernledningen förstärktes 

med cheferna för de rörelsedrivande 

bolagen teracom Sweden, Boxer Sweden, 

Boxer Denmark och PlusTV samt stabsfunktioner 

för Finance, Strategy Communication 

och HR. 

– I februari utnämndes Stephan Guiance till 

chef för Teracom Sweden. 

– I september tillträdde Marianne Winblad 

von Walter som ny HR-direktör i Teracom 

Group. 

– Den första november anställdes Gunilla Berg 

som vice vd och CFO för Teracom Group. 

Väsentliga händelser efter 2010 

– I januari 2011 bytte BSD namn till Teracom 

Denmark och vd Finn Søndergaard ingår 

i koncernledningen. 

01


koncernchefens kommentar 

Ett intensivt år för Teracom Group 

2010 har varit ett intensivt år för Teracom Group 

med stora förändringar i allt hårdare konkurrens. 

Vi har köpt den danska marknätsoperatören BSD 

för att kunna utveckla den danska marknaden och 

vi har lagt ner Boxer Swedens iptv-verksamhet. 

Vi har lanserat hdtv i Sverige och förstärkt säljarbetet 

för betal-tv i Boxer Denmark och PlusTV 

Finland. Allt är ett resultat av skiftet till en mer 

fokuserad strategi där vi utgår från marknätets 

styrkor för att nå mesta möjliga konkurrenskraft 

för investerade pengar. 

Det traditionella tv-mediet och de vanliga tv-kanalerna är starkare än någonsin, 

men tv:s ökande popularitet har gjort att tv seglat upp som en viktig produkt hos de 

stora bredbands- och teleoperatörerna. Vi har inte längre bara våra vanliga tv-plattformar 

kabel och satellit att kämpa med, utan även de stora telebolagen som säljer 

tv i sina tele- och fibernät. Det blir dessutom allt enklare att hitta tv-liknande tjänster 

via det öppna internet – gratis, betaltjänster eller illegalt – vilket är en indirekt 

konkurrent om folks tid, pengar och intresse. Konkurrensen understryker hur viktigt 

det är att vi satsar på våra marknät, deras unika fördelar och konkurrenskraft. 

Koncernen befinner sig nu i en situation med en svensk mogen marknad där vi 

efter många års investeringar gör vinster, även om våra marginaler är pressade av 

nödvändiga satsningar. Teracom Sweden och Boxer Sweden gjorde under hösten en 

mycket lyckad introduktion av hdtv i två nya sändarnät. Som andra land i världen 

efter Storbritannien, använder vi den nya utsändningsstandarden DVB-T2. Med 

över 75 procents hushållstäckning har vi de mest heltäckande T2-näten i världen. 

Vi planerar att lansera Video-On-Demand under 2011, något som krävs för att 

komplettera direktsänd tv. 

De danska och finländska betal-tv-bolagen kräver fortsatta investeringar. 

Vi vet att det tar tid att etablera en ny betal-tv-plattform och konkurrensen är idag 

mycket hårdare än för tio år sedan då Boxer Sweden startade. Samtidigt ser vi lika 

stor potential i dessa länder som vi en gång förstod fanns på den svenska marknaden. 

Vi arbetar därför intensivt med ny paketering, prissättning och effektivare 

försäljning. I Danmark innebär köpet av den danska nätoperatören att vi nu kan 

samordna nät och betal-tv och tillsammans med public service-bolagen utveckla 

det danska marknätet så att det hävdar sig långt in i framtiden. I Danmark sänder 

vi sedan flera år digitalradio, erfarenheter som är mycket intressanta att använda 

för de svenska digitala radiosändningar som kan vara på gång under 2011. Vår internationella 

expansion har på ett par år gått från två bolag i ett land till fem bolag 

i tre länder. Naturligen så tar vi nu en paus för att konsolidera det vi uppnått, även 

om vi självklart måste vara redo att gripa ett affärstillfälle om det dyker upp. 

Vi har under året arbetat intensivt med en ny, effektivare koncernstruktur med 

en ny koncernledning. Denna process har varit tätt sammankopplad med utvecklingen 

av den nya fokuserade strategin och har bland annat inneburit stora 

om möbleringar i Boxer Swedens ledning. Vi har under året arbetat med att öka 

02


koncernchefens kommentar 

effektiviteten genom fördjupad samverkan mellan koncernens olika delar. Samtidigt 

vet vi att lojalitet, arbetsglädje och resultatansvar ofta är effektivare i den mindre 

arbetsgruppen eller det enskilda bolaget. Vår utmaning är att kombinera effektiviteten 

hos det mindre bolaget med eget resultatansvar, med att utnyttja effektiviteten 

i en gemensam värdekedja mellan nät och betal-tv. 

Våra marknät har mellan 25 och 60 procent av tv-tittandet, och nästan 100 procent 

av radiolyssnandet beroende på land och hur man räknar. Våra nät är och 

skräddar sydda för att sända kapacitets- och kvalitetskrävande tjänster som tv och 

radio till ett oändligt antal mottagare inom täckningsområdet. Marknäten är grunden 

för våra demokratiers nationella mediepolitik och en garant för att många av 

varandra oberoende programbolag kan komma till tals. Marknäten är också fundamentalt 

viktiga för konkurrensen på tv-marknaderna och för konsumenternas valfrihet. 

Att se till så att dessa marknät fyller sin roll och levererar mesta möjliga konkurrens 

samt yttrande- och informationsfrihet, innebär ett ansvar som vår koncern 

vare sig kan eller vill bortse från. Vår affär handlar om att balansera detta samhällsansvar 

med de tydliga kommersiella krav vi har som en affärsdrivande koncern. Det 

ena kan inte uppväga det andra, utan det måste hela tiden vara både och. Det är vår 

utmaning, det är det som gör det till en så otroligt stimulerande uppgift att leda just 

Teracom Group. 


Vd och koncernchef Teracom Group 

03


vision, mål och strategiska fokusområden 

Lönsam tillväxt med digitala marknät 

Teracom Groups strategi utgår från marknätets 

styrkor: tillförlitlighet, enkelhet, räckvidd och 

portabilitet. Baserat på dessa erbjuder vi produkter 

och tjänster som tillför våra kunder – i huvudsak 

tv-tittare, radiolyssnare, tv- och radiobolag – 

betydande värde. 

Teracom Group har bedrivit verksamhet i snart 90 år. Det som började med utsändning 

av radio till lyssnare i Sverige är idag en nordisk koncern som både driver marknät 

för radio och tv och erbjuder betal-tv-tjänster. Den omfattande kunskap och 

erfarenhet som har samlats genom åren inom Teracom Group kommer väl till 

användning i expansionen. Under 2011 fokuserar koncernen på att skapa en stark 

nordisk bas med bland annat fokus på tillväxt på de nyetablerade marknaderna i 

Danmark och Finland. I ett längre perspektiv är Teracom Groups strategi att fortsätta 

växa utanför Norden, genom satsningar på marknader där koncernen har 

möjlighet att verka som både nätoperatör och betal-tv-aktör. 

Finn Søndergaard är vd på Teracom 

Denmark som driver det danska marknätet. 

Dansk expansion förstärker positionen i värdekedjan 

Den första oktober 2010 blev den danska marknäts 

operatören BSD (Broadcast Service Danmark 

A/S) en del av Teracom Group under namnet 

teracom A/S (i fortsättningen benämnd Teracom 

Denmark). Köpet ingår i en tydlig strategi att skapa 

en bas för framtida tillväxt och lönsamhet genom 

att integrera nättjänster och betal-tv i teracom 

Groups kärnverksamhet. 

Ett stort integrationsprojekt drogs igång med start 

redan efter sommaren, med målet att identifiera 

nya affärsmöjligheter och synergier. Ingrid Bardh 

som är ansvarig för projektet berättar. 

– Vi ser direkta fördelar i att ha både nät och betaltv 

i samma område för att kunna samordna insatserna 

på ett nytt sätt. Övertagandet handlar om att 

tillsammans finna gemensamma nämnare. Dels i 

företagskulturen, dels genom att ta fram så kallade 

best practice-fall och säkra att alla resurser 

används på bästa sätt. 

En grupp på runt fyrtio medarbetare från båda länder 

tillsattes med uppgiften att identifiera primära 

affärsmöjligheter och ta fram samarbetsstrategier 

innan årsslutet 2010. Alla nya åtgärder och idéer 

som kom fram har sedan implementerats inom 

linje funktionerna under 2011. Ett antal arbetsgrupper 

skapades med fokus på de viktigaste områdena: 

Legal, Finance, Bolagsstruktur, Sourcing, Sales och 

Business Development, HR, Tech och Products, 

service, IT samt Communications. 

Redan under den första månaden lyckades projektgruppen 

identifiera en rad effektiviseringar och 

affärsmöjligheter. Det handlar om alltifrån gemensamma 

försäkrings- och inköpsavtal till it-lösningar, 

samarbetsrutiner och HR-strategier. 

– Teracom Denmark hade till exempel ingen egen 

HR-funktion eftersom de bara är cirka sjuttio personer. 

Den svenska delen har däremot väl utarbetade 

strategier för medarbetarsamtal, löneöversyn 

och rutiner, och vi har tillsatt en dansk HR-funktion 

som ingår i koncernens HR-funktion. Det finns 

mycket att vinna rent generellt på samordningen 

mellan de danska bolagen, fortsätter Ingrid Bardh. 

De tekniska vinsterna är emellertid de mest påtagliga. 

Teracom Denmark har en modern och effektiv 

infrastruktur med master för utsändning av radio 

och tv, samt ett fiberoptiskt nät som binder samman 

dessa. På båda sidor finns värdefull specialkompetens 

som innebär kostnadsbesparingar och 

ett stärkt erbjudande mot marknaden. 

Bland specialkompetenserna hos Teracom 

Denmark märks bland annat erfarenhet och kunskap 

om transportnätet och DAB-teknik för digitalradio. 

teracom Group räknar med att identifiera 

fler synergier och affärsmöjligheter framöver. 

04



Vision 

We deliver the best viewing and listening experience, 

characterized by personality, portability, 

simplicity and reliability. 

Mission 

Teracom Group owns and operates terrestrial 

broadcasting networks and offers distribution 

and pay tv services utilizing this platform. 

Koncernmål 

Omsättningstillväxt: 5–10% 

Omsättningstillväxten visar den procentuella 

försäljningsökningen i koncernen årligen. 

Rörelsemarginal: 18–20% 

Rörelsemarginalen mäter Teracom Groups lönsamhet 

före finansnetto och skatt i förhållande 

till omsättningen. 

Kunder: Branschens mest nöjda kunder 

– vilket är en position som ska behållas. 

Personal: Välmotiverad och engagerad personal 

– en förutsättning för att uppnå övriga mål. 

Miljöhänsyn: Årlig minskning av den miljö mässiga 

påverkan - strategiskt viktigt i hållbarhetsarbetet. 

05



Fokus på Norden, konkurrenskraft och lönsamhet 

Teracom Group har expanderat verksamheten och finns nu i 

sverige, Danmark och Finland. Ambitionen är att på lång sikt växa 

vidare i och utanför Norden men innan koncernen tar nästa steg i 

den internationella expansionen kommer fokus att vara på konsolidering 

av verksamheten, skapa god tillväxt i Danmark och Finland 

och förstärka positionen på samtliga marknader. 

Andra året med en gemensam vision och strategi 

Teracom Group har under 2010 tagit ytterligare ett steg med att 

sätta en gemensam vision, affärsidé och strategisk inriktning 

som gäller för all verksamhet inom koncernen. Som stöd för 

dessa har koncernbolagen formulerat gemensamma värderingar 

vilka utgör en grundpelare, en gemensam syn på ledarskap 

och gemensamma riktlinjer som sammanfattar Teracom 

Groups styrkor. Varje bolag inom koncernen har sin nationella 

inramning med sitt fokuserade uppdrag, tillsammans kan Teracom 

Group skapa ett större mervärde för kunderna, öka kundnöjdheten 

och säkerställa konkurrenskraften och den långsiktiga 

lönsamheten. 

Huvuddragen i koncernens strategi kvarstår sedan tidigare, 

att Teracom Group är en nordisk nät- och betal-tv operatör. 

Koncernen ser stora fördelar i att kunna jobba med hela värdekedjan 

inom broadcast, från programbolagens signal till konsumentens 

mottagare och paketeringen av innehållet. Teracom 

Group är en nordisk aktör och agerar som en sådan i allt, basen 

ligger i marknäten för radio och tv, utifrån deras styrkor byggs 

verksamheten. Koncernen måste hela tiden se över hur den kan 

jobba mer kostnadseffektivt och smart. 

Långsiktighet 

Teracom Group har expanderat verksamheten till att omfatta 

nät- och betal-tv-verksamhet i Sverige, Danmark och Finland. 

Ambitionen är att på lång sikt växa vidare i och utanför Norden. 

Innan koncernen tar nästa steg i den internationella expansionen 

kommer fokus att ligga på att konsolidera verksamheten. 

Som nordisk nätoperatör med mediahuben Kaknästornet, 

subnoder i Danmark och utanför Norden är Teracom Group den 

naturliga vägen till och inom Norden för programinnehåll 

mellan programbolag, paketerare och plattformsoperatörer. 

Styrkor i kärnaffären 

Teracom Groups fokus under 2010 och i strategin framåt är att 

förstärka de unika fördelarna i kärnaffären, enkelheten och portabiliteten 

när det gäller utsändning av radio och tv. Ett led i 

fokuseringen är att Teracom Group under året valt att avsluta 

iptv-erbjudandet. Inom tv-området har det i Sverige under 

2010 gjorts en kraftfull satsning med lansering av hdtv. Under 

2011 ser vi möjligheter att prova på 3d-tv i marknätet. Inom 

radioområdet har Teracom Denmark på uppdrag av Danmarks 

Radio utökat inomhustäckningen av digitalradionätet. Teracom 

sweden fortsätter arbetet med att förbereda för lansering av 

digitalradio. Tekniken är tillförlitlig och det finns inte några tekniska 

problem med att starta reguljära digitalradiosändningar. 

En av styrkorna med att vara en nordisk koncern är att kunna 

dra nytta av erfarenheterna i Danmark när det gäller arbetet 

med digitalradio i Sverige. 

För att förstärka kärnaffären, marksänd tv, ser koncernen 

möjlighet att komplettera med nya funktioner som inte erbjuds 

kunderna idag. Under året har en on-demand-plattform 

utvecklats med bas i mottagning av marksänd tv. Till detta 

erbjuds on-demand-tjänster såsom video butik, play-tjänster, 

applikationsbutik och andra inter aktiva tjänster. Ett erbjudande 

med mottagare, innehållspake tering och andra tjänster kommer 

att lanseras i Sverige under 2011. 

För att kunna vara fortsatt konkurrenskraftiga och långsiktigt 

lönsamma ligger fokus på att ständigt utveckla det aktiva 

ledarskapet och kompetensen hos medarbetarna. 

06



Strategiska fokusområden 

Stärka kärnprodukternas konkurrenskraft 

För att kunna öka antalet betal-tv-abonnenter i marknätet, 

behålla positionen som prioriterad partner/plattform för programbolag 

och öka marknadspenetrationen i nya segment 

måste koncernen fortsätta att investera i och utveckla produkter 

och tjänster som skapar långsiktigt värde för kunderna. 

Teracom Group ska utveckla produkter och investera i den tekniska 

plattformen för att öka konkurrenskraften när det gäller 

täckning, portabilitet, enkelhet, tillförlitlighet och prisvärdhet – 

vid behov komplettera med funktioner från andra teknologier för 

att stärka produkternas attraktionskraft. 

Teracom Group ska koordinera produkt- och teknikutvecklingen 

inom koncernen med hjälp av en gemensam produkt- och teknikroadmap 

i kombination med en lanseringsplan för varje enskild 

geografisk marknad. 

Vid behov kommer koncernen att samarbeta med andra aktörer för 

att få tillgång till specifika expertkunskaper eller produktfunktioner. 

Erbjuda det mest attraktiva innehållet 

och paketeringen 

Konkurrenskraftig paketering och attraktivt innehåll är avgörande 

för att kunna ge tilltalande bild- och ljudupplevelser. 

Marknadspenetration och ARPU är i hög grad beroende av ett 

konkurrenskraftigt kunderbjudande. 

Teracom Group ska fokusera på strategier och möjliga partnerskap 

i syfte att säkerställa tillgången till attraktivt (i vissa fall 

unikt) innehåll, alltid med koncernperspektiv. 

Teracom Groups sätt att arbeta måste vara så innovativt och 

smart att koncernen kan erbjuda både innehåll och en paketering 

som är attraktiv för kunderna, för att säkerställa lönsamhet, marknadspenetration 

och kundnöjdhet. 

Stärka positionen i värdekedjan 

Genom att ha kontroll över både nät- och betal-tv-verksamheten 

kan Teracom Group, på samma sätt som konkurrenterna, skapa 

en affärsprocess som i hög grad stärker konkurrenskraften och 

säkerställer positionen i värdekedjan. Koncernen ska utveckla en 

affärsprocess som säkerställer att rätt investeringar görs och att 

rätt produkter utvecklas i förhållande till kundernas efterfrågan. 

Teracom Group ska utveckla en affärsprocess som gagnar kunderna, 

hela vägen från programbolagens signal till konsumentens 

mottagare (inklusive betal-tv-tjänster), alltid baserat på kundens 

behov. 

En framtida internationell expansion kommer att baseras på 

affärer där koncernen kan integrera både nät- och betal-tvverksamhet. 

Bygga en stark position i Norden 

Genom att se de nordiska länderna som en enda gemensam 

marknad för kärnaffären kan Teracom Group stärka positionen 

gentemot konkurrenter, programbolag och leverantörer. Norden 

med sina små geografiska och kulturella avstånd gör att koncernen 

kan utnyttja synergieffekter, stordriftsfördelar och få ett bra 

kunskapsutbyte. 

Teracom Group ska bygga upp en stor och lönsam bas med tittare 

och lyssnare i Norden, och utnyttja de synergieffekter och stordriftsfördelar 

som en geografiskt väl samlad verksamhet medför. 

På kort och medellång sikt, efter en period av snabb expansion av 

Teracom Groups affärsverksamhet, arbetar koncernen med att 

integrera, och realisera de tillförda affärsvärdena i koncernen. 

Teracom Group kommer på lång sikt undersöka möjligheterna att 

expandera i Europa utgående från den starka positionen på den 

nordiska marknaden. 

Arbeta kostnadseffektivt och smart 

Ökad konkurrens, särskilt mellan olika distributionsplattformar, 

innebär att Teracom Group ständigt måste försöka bli effektivare 

i allt. 

Koncernen finns på tre geografiskt närliggande marknader vilket 

skapar stordriftsfördelar och synergieffekter. 

Teracom Group väljer alltid de mest kostnadseffektiva och smarta 

lösningarna, identifierar och använder alltid bästa praxis inom 

koncernen när det handlar om varumärke, IT-system, processer, 

analysmetoder osv. 

Koncernen ska balansera utgifterna mellan underhållet inom 

kärnverksamheten, arbetet med att utveckla nya produkter och 

tjänster och investeringar i nya affärsmöjligheter. 

Utveckla kompetens och ledarskap 

Ökad konkurrens kräver anställda med hög motivation och stort 

engagemang, vilket kräver ständig utveckling av yrkeskompetens 

och ledarskap. 

Nyckelfaktorer för framgång är en gemensam kultur och en god 

förståelse av hela affärsprocessen. 

Teracom Group stärker effektiviteten genom en gemensam kultur 

och gemensamma värden. 

Teracom Group fokuserar på att vidareutveckla personalens 

kärnkompetenser. 

Teracom Group ska utveckla en resultatinriktad ledningskultur 

och ha en kraftfull och motiverande ledarstil. 

07


omvärld och marknad 

Valfrihet och flexibilitet driver utvecklingen 

Tv-mediet är fortsatt starkt i Norden och marksänd 

tv håller ställningen som den dominerande plattformen 

för tv-sändningar i Västeuropa. Två tydliga 

mönster inom både tv och radio är en ökad efterfrågan 

på högre flexibilitet och valfrihet. Digitalradio, 

on-demand-tjänster samt tv-kanalernas 

play tjänster möter dessa önskemål, och ger tvtittare 

och radiolyssnare möjlighet att konsumera 

medierna på valfri plats eller vid valfri tid. 

Överlag har konsumtionen av alla slags medier ökat de senaste åren. Marksänd tv 

är en mycket viktig plattform i hela västvärlden, och broadcastad tv står för en ständigt 

växande andel av medieanvändningen. Konkurrensen om användarnas tid är 

hård, precis som konkurrensen mellan programbolagen. 

De nordiska länderna ligger relativt lika när det gäller tv-konsumtion per invånare, 

med ett tv-tittande på runt tre timmar per dag. 

Digital-tv-utvecklingen har kommit olika långt i Europa, men majoriteten av länderna 

inom EU har eller kommer att gå över till digital-tv inom de närmsta åren. När 

det gäller själva tv-innehållet har det skett en ökad fragmentisering. Tittandet sprids 

ut på flera kanaler och i Sverige, Danmark och Finland har antalet kanaler ökat de 

senaste åren. Public service är fortfarande störst men tappar successivt tittare. De 

stora kommersiella kanalernas andel krymper också, medan nischkanalerna växer. 

Hdtv-utvecklingen är i sin linda sett ur ett europeiskt perspektiv, men väntas slå 

igenom på bred front i ett flertal länder under de närmsta åren i takt med att 

sändar näten uppdateras. Storbritannien var först i Europa med att driftsätta hdtv 

i det marksända tv-nätet 2009. I slutet av 2010 hade landet fyra muxar i marknätet 

och totalt runt sextio hd-kanaler. I undersökningen från den brittiska motsvarigheten 

till svenska Post- och telestyrelsen, OFCOM publicerad i december 2010 visade 

det sig att totalt 59 procent av de brittiska hushållen äger minst en hdtv. Det innebär 

att hushållen i Storbritannien har störst andel hdtv-apparater i världen. 

På radiosidan sker en omfattande digitalisering i form av den nya sändningstekniken 

DAB+, som används vid nya digitalradiolanseringar över hela världen. Hösten 

2008 blev Malta det första europeiska land att rulla ut DAB+, och våren 2009 lanserade 

Australien DAB+ som officiell digitalradiostandard. Andra länder som redan 

har implementerat DAB+ är Schweiz, Tyskland och Singapore, medan Sverige liksom 

exempelvis Italien, Nederländerna, Tjeckien, Malaysia, Kina och Danmark väntas lansera 

DAB+ de närmaste åren. 

Den svenska tv-marknaden 

Tv-tittandet i Sverige ökade jämfört med föregående år och ligger nu på rekordhöga 

166 minuter, det vill säga nästan tre timmar per dag och person. Det är historiskt 

mycket högt, även om det finns länder med högre siffror. Inom tv-distribution är 

kabel-tv störst med 2,8 miljoner anslutna hushåll, följt av cirka en miljon hushåll 

som använder marksänd tv (fri-tv och betal-tv), cirka 660 000 med satellit-tv och 

420 000 med iptv. 

08



Mogen betal-tv-marknad med hård konkurrens 

Den svenska betal-tv-marknaden är mogen och karakteriseras av hård konkurrens. 

De största aktörerna på den svenska betal-tv-marknaden är, utöver Boxer, Comhem, 

Viasat, Canal Digital och Telia. Vare sig Telia eller Telenorägda Bredbandsbolaget 

fanns på tv-marknaden vid digital-tv-övergången 2007. I samband med att det 

analoga marknätet släcktes ned växte betal-tv-marknaden kraftigt då många hushåll 

valde att gå över till betal-tv-lösningar i marknätet. Den snabba tillväxten har 

numera stannat av, samtidigt som fler betal-tv-företag med liknande erbjudanden 

etablerat sig. 

I takt med att konkurrensen hårdnat har allt fler betal-tv-leverantörer valt att 

konkurrera med hjälp av så kallade triple play-tjänster. De stora kabel-tv-bolagen 

erbjuder liksom Boxer bredband, tv och telefoni i samma paket, och två av de stora 

telebolagen har också lanserat tv via bredband (iptv) tillsammans med bredband och 

telefoni. Drygt 60 procent av hushållen beräknas ha ett individuellt betal-tv-abonnemang. 

Konkurrensen mellan programbolagen är hård, och i Sverige finns det sju nationella 

fri-tv-kanaler och cirka 40 betal-tv-kanaler i marknätet. Även om tillgången 

till fria tv-kanaler till viss del minskar efterfrågan på betal-tv gör det samtidigt 

marknätet mer attraktivt för alla tittare. 

Tillgänglighet avgör 

I linje med tittarnas ökade efterfrågan på att kunna se film och andra program när 

de vill ökar utbudet av video-on-demand-tjänster. Trenden mot ökad flexibilitet och 

valbarhet är särskilt tydlig när det gäller betal-tv-tittare, som vill kunna se det innehåll 

de betalat för när som helst. Tv via datorn blir också allt mer populärt, särskilt 

när det gäller tv-kanalernas playtjänster. 

Hdtv slår igenom på bred front 

Den 1 november lanserades hdtv i det svenska marknätet, även om det inte är något 

nytt fenomen. Redan 2006 sände SVT och TV4 fotbolls-VM i hd-kvalitet i marknätet. 

Det som nu skett är att hdtv lanserats i större skala med hjälp av ny teknik – MPEG4 

och DVB-T2. I slutet av 2010 uppnåddes en hushållstäckning på 75 procent, och 

2012 ska sändarnätet vara utbyggt för att nå så gott som hela Sveriges befolkning. 

För i likhet med att OS i Mexico 1968 skyndade på tekniken och innebar ett internationellt 

genomslag för färg-tv, är bedömningen att hdtv kommer att få ett stort 

genomslag till OS i London 2012. 

Förändringar i konsumentbeteenden och behov är ofta teknikdrivna, och försäljningen 

av hdtv-apparater har i hög grad drivit på hdtv-utvecklingen. I takt med en 

allt tydligare konsumentefterfrågan har också försäljningsvolymerna för hdtvapparater 

tagit fart. Siffror pekar på att närmare två tredjedelar av Sveriges befolkning 

har en platt-tv hemma redan idag. Merparten av dessa är hd-klara. 

Hdtv-tekniken lämpar sig extra väl för program med snabbrörliga objekt, som 

sport, naturskildringar och liknande program som finns i de breda kanalerna som 

ingår i betal-tv-operatörernas hdtv-utbud. Hdtv väntas därför stärka det digitala 

marknätets position samt även öka efterfrågan på betal-tv. 

Till skillnad från hdtv är efterfrågan när det gäller 3d-tv ännu inte särskilt påtaglig 

på den svenska marknaden. Men i takt med att försäljningen av 3d-skärmar ökar 

väntas även efterfrågan på sändningar i 3d växa. Sedan slutet av 2010 finns 3d-tv i 

begränsad skala på betal-tv-marknaden. Marknätet är dock väl förberett för att 

möta en kommande efterfrågan eftersom den nuvarande tekniken lämpar sig väl 

även för 3d-sändningar. 

09



Den danska tv-marknaden 

Totalt sett består den danska tv-marknaden av cirka 2,5 miljoner hushåll, och av 

dessa har hela 2,2 miljoner någon form av betal-tv. Liksom i Sverige är tv-mediet 

mycket starkt, och ett tecken på detta är den höga försäljningen av nya platt 

tv-apparater. Tv-konsumtionen ökar ständigt i Danmark och ligger i dagsläget på 

drygt tre timmar per dag. En övergripande trend är att de stora kanalerna förlorar 

tittare till nischkanalerna. 

I det digitala danska marknätet finns det idag totalt nio fri-tv-kanaler. Kabel-tv 

är det dominerande sättet att distribuera betal-tv. 60 procent av de danska hushållen 

har kabel-tv, och ytterligare 15 procent skulle ha möjlighet att få in kabel-tv. 

Under den senaste tiden har dock betal-tv via marknätet och bredbands-tv varit den 

snabbast växande sektorn. I Danmark erbjuder både Boxer Denmark och YouSee 

betal-tv-abonnemang som även fungerar att titta på via pc:n. 

Hög betalningsvilja för dansk betal-tv 

Den danska betal-tv-marknaden består dels av fyra operatörer som funnits på 

marknaden under lång tid, dels av tre nya operatörer. De etablerade aktörerna är 

kabel-tv-bolagen YouSee och Stofa, samt satellitoperatörerna Viasat och Canal 

Digital. Under de senaste två åren har det tillkommit nya aktörer i form av bredbands-tv-bolagen 

Hometrio från TDC och Waoo, samt digital marksänd betal-tv i 

form av Boxer Denmark. Trenden är att de nya aktörerna tar kunder från de etablerade 

aktörerna. Både Viasat, som ägs av MTG, och Canal Digital, som ägs av Telenor, 

tappar kunder. 

Bredbandsbolaget Waoo är den senaste aktören på den danska marknaden. Bolaget 

är en sammanslagning av 15 mindre internetoperatörer knutna till energibolag 

som lanserat triple play. Kabel-tv-operatören YouSee är klart dominerande med 

cirka 55 procent av alla betal-tv-kunder i Danmark, och under 2010 har bolaget digitaliserat 

näten. YouSee ägs av TDC, som även äger den nya uppstickaren Hometrio. 

I Danmark är betal-tv stort med en högre betalningsvilja hos tittarna än i både 

Sverige och Finland. Fri-tv-kanaler, som exempelvis den statliga men kommersiella 

public service-kanalen TV2 som enbart lever på reklamintäkter, får allt svårare i konkurrensen 

om reklamintäkterna. Dessa operatörer söker sig nu till betal-tv istället, 

vilket innebär att de då får intäkter från såväl reklam som licens. 

Den finska tv-marknaden 

Tv-tittandet i Finland är i stort sett oförändrat jämfört med 2009 och uppgår till 

knappt tre timmar per dag. Totalt sett består den finska marknaden av 2,5 miljoner 

hushåll, varav 2,2 miljoner har tillgång till tv, men endast 0,6 miljoner hushåll har 

någon form av betal-tv. När det gäller plattformar är fördelningen mellan kabel-tv 

och marksänd digital-tv jämn, med cirka 45 procent vardera. Satellit-tv har cirka 

7 procent av marknaden och bredbands-tv når upp till 3 procent av den finska 

betal-tv-marknaden. En del hushåll på marknaden har både satellit-tv och marksänd 

digital-tv. 

Låg betal-tv-penetration i Finland 

I Finland är fri-tv-utbudet mycket starkt i jämförelse med de övriga nordiska länderna 

och majoriteten av fri-tv-kanalerna är reklamfinansierade. Det stora antalet 

fri-tv-kanaler förklarar den låga betal-tv-penetrationen på 27 procent av hus hållen. 

Av den totala tiden för tv-tittandet står betal-tv för mindre än 10 procent. Fri-tvkanalerna 

ägs dock av samma mediehus som betal-tv-kanalerna. 

Den finska marknaden för betal-tv-tittande har varit i stort sett oförändrad 

sedan 2008. De som hittills attraherats av betal-tv är främst sportintresserade 

10



tittare och framför allt intresse för Formel 1. Formel 1 har dock tappat i popularitet 

de sista åren. 

Utöver att PlusTV börjar få konkurrens från andra betal-tv-operatörer som också 

sänder marksänd-tv finns även konkurrenter inom kabel-tv och satellit-tv, samt 

inom iptv. När det gäller kabel-tv finns det många aktörer. Störst är DNA med en 

marknadsandel på över 40 procent av den finska kabel-tv-marknaden. Via sitt 

Welho-kabel-tv-nät erbjuder DNA idag 16 hdtv-kanaler. Inom satellit-tv är Canal 

Digital dominerande. De har i stort sett samma utbud som i övriga nordiska länder. 

De största kanalerna på den finska fri-tv-marknaden är public service-kanalen 

Yle 1 och reklam-tv-kanalen MTV3 som ägs av Bonnier. Andra populära reklamfinansierade 

fri-tv-kanaler är Nelonen och Subtv. 

Double play istället för triple play 

En annan viktig skillnad mellan Finland och marknaderna i Sverige och Danmark är 

att triple play inte erbjuds på marknaden. Skälet till det är att få hushåll använder 

fast telefoni. Trenden går åt samma håll i alla länder, men utvecklingen har gått lite 

snabbare i Finland. Däremot finns det aktörer på den finska marknaden som erbjuder 

double play med bredband och tv. De största aktörerna här är finska TeliaSonera 

och Elisa. 

Radioutsändning 

Trenden är tydlig över hela världen: allt fler länder har infört eller funderar på att 

införa digitalradio, och fördelarna är många. De främsta är utrymme för fler kanaler 

och nya tjänster tack vare en effektivare sändningsteknik samt möjligheten till flexibla 

och interaktiva sändningsformer. 

Sveriges Radio inledde sändningar i DAB-teknik redan 1995, som första land i 

världen tätt följt av Storbritannien en timme senare. Idag är digitalradio en stor 

framgång i Storbritannien där mer än var tredje britt har tillgång till minst en DABradio 

i hushållet. I Danmark lanserades digitalradio 2002 medan Norge kom igång 

i mitten av nittiotalet och Finland startade sändningarna redan 1999. 2005 tog dock 

det finska public service företaget YLE beslut om att tills vidare avbryta DAB-sändningarna. 

I Norden är Danmark starkast på digitalradio med en penetration på 34 

procent. I Norge har det beslutats att släcka FM-radio år 2017. 

Den svenska radiomarknaden 

SIFO:s räckviddsundersökning från slutet av 2010 visade att 72,9 procent av befolkningen 

lyssnar på radio minst fem minuter ett genomsnittligt dygn, vilket motsvarar 

drygt fem miljoner personer i åldrarna 9–79 år. Det innebär att radion står sig stark, 

även om siffrorna innebär en svag minskning jämfört med 75,6 procent föregående 

år. Siffrorna tenderar dock att gå både upp och ned mellan olika perioder. Den 

genom snittliga lyssnartiden för hela befolkningen låg på knappt 2,5 timmar per 

dygn. 

Det går bättre för public service-radion än för de kommersiella kanalerna och 

runt hälften av Sveriges befolkning anger att de lyssnar på Sveriges Radio minst 

fem minuter under ett genomsnittligt dygn. Lyssnandet minskar framför allt i de 

yngre åldrarna. Den stora vinnaren i striden om lyssnarna är Spotify som tagit 

publik ifrån både musikradion, mp3 samt cd. När det gäller webbradio har utvecklingen 

planat ut de senaste åren. 

Den viktigaste händelsen på den svenska radiomarknaden under året var den 

nya radio- och tv-lagen som trädde i kraft i augusti, och på hösten fattade den 

svenska regeringen beslut om att allokera sändningsutrymme för digitalradio. 

Den öppnar upp för en digitalisering av den svenska radion. Förberedelserna inför 

Nytt europeiskt forum 

för marksänd radio och tv 

Broadcast Networks Europe (BNE) är en ny icke vinstdrivande 

organisation som är öppen för alla nätoperatörer 

inom marksänd tv och radio. Målet är att verka 

för ett bättre klimat på tv-marknaden när det gäller 

såväl regelverk som operativa villkor och ny teknik. 

Organisationen grundades i februari 2010, och i slutet 

av 2010 ingick 14 nätverksoperatörer med verksamhet 

i 25 europeiska länder. 

–Idén var att skapa en motvikt som kunde representera 

branschens intressen gentemot EU-kommissionen, 

Europaparlamentet, regleringsmyndigheter, politiker 

och andra som påverkar förutsättningarna för marksänd 

radio och tv. De flesta andra branscher som satellit, 

kabel och telekom har sedan länge etablerade organisationer 

i Bryssel, men för vår bransch saknades ett 

forum för att utbyta idéer och diskutera frågor om 

policyer, spektrumfrågor och annan reglering, säger 

Lars Backlund, vice ordförande för BNE och Direktör 

Public Affairs på Teracom. 

I ljuset av den digitalisering som sveper över Europa 

var bildandet av BNE än viktigare för att kunna dra 

nytta av de nya möjligheterna. Arbetsgrupper för att 

arbeta med kommersiella, policyrelaterade och tekniska 

frågor har bildats med fokus på framför allt spektrumfrågor 

och skydd för marksänd radio och tv från 

störningar från nya mobila system. Det finns också ett 

stort intresse av att arbeta med mer framtidsinriktade 

frågor som effektiv utsändning av hdtv, och på längre 

sikt även 3d-tv. Utveckling av digitala radioplattformar 

och olika slags multimediatjänster samt kommersiella 

villkor och tillgänglighetsaspekter på ett mer övergripande 

plan är andra fokusområden. 

–Det är viktigt att arbeta tillsammans mot ett gemensamt 

mål för att kunna behålla konkurrenskraften i de 

marksända radio- och tv-medierna. Även om BNE 

redan nu representerar de flesta europeiska länder och 

har etablerat en tydlig position i Bryssel väntar vi oss 

att ytterligare operatörer kommer att ansluta sig inom 

kort, vilket kommer att göra att vår röst hörs ännu 

starkare, avslutar Lars Backlund. 

11



teknikskiftet pågår. Den nya och effektivare digitala sändningstekniken DAB+ baserar 

sig på MPEG4 och ger utrymme för betydligt fler kanaler än dagens 4-7 rikstäckande 

kanaler i det analoga FM-nätet. Totalt sett finns det plats för upp till 60 digitala 

rikstäckande radiokanaler i det svenska marknätet. 

Sveriges Radio sänder digitalt redan idag via DAB inom begränsade områden, 

men intresset från allmänheten har varit svalt så länge den kommersiella radion 

stått utanför. Det betydligt större utbud som erbjuds när även de kommersiella 

kanalerna får tillstånd väntas innebära ett genombrott. Tillståndsprocessen för 

ut ökade digitala sändningar beräknas bli klar under 2011. 

Den danska radiomarknaden 

Det danska digitalradionätet lanserades 2002. Därefter har det skett en etappvis 

utbyggnad, med en sista etapp som beräknas färdigställas under 2011. Teracom 

Denmark planerar att påbörja sändningar med DAB+ från och med 2014. Idag sker 

sändningarna i tekniken DAB, men DAB+ innebär att man kommer att kunna sända 

det dubbla antalet kanaler. 

Till skillnad från den svenska osäkerheten kring digitalradiolanseringen är det en 

stor framgång i grannlandet. Försäljningen av små bärbara radioapparater har ökat, 

och användare uppskattar den höga ljudkvaliteten och variationen av radioprogram. 

Under 2010 ökade DAB-lyssnandet i Danmark med 10 procent, vilket innebär 

att nästan var tredje dansk lyssnar på digitalradio. Danmarks Radio, DR, har föreslagit 

att digitalradio ska ersätta FM-radion i Danmark fullt ut senast 2015. 

I Danmark finns det idag 1,3 miljoner hushåll som har en DAB-radio hemma. 

Den danska radiomarknaden domineras av public service-bolagen. Det finns 

även ett flertal kommersiella radiokanaler, men konkurrensen om reklamintäkterna 

har varit mycket hård, vilket gjort att flera bolag lagt ned sina sändningar. 

12


” 

Konkurrensen 

understryker hur 

viktigt det är att 

vi satsar på våra 

marknät, deras 

unika fördelar och 

konkurrenskraft.” 


Vd och koncernchef 

Teracom Group 

Verksamhet 

13

TV-KANALER 

SVT1 

SVT1 HD 

SVT2 

SVT2 HD 

SVT 24 

SVTB 

Kunskapskanalen 

TV6 

TV Finland 

TV3 

TV3 HD 

Kanal 5 

Kanal 5 HD 

TV10 

TV11 

TV4 

TV4+ 

TV4 HD 

TV4 FILM 

TV4 FAKTA 

TV4 SPORT 

TV8 

Kanal 9 

Eurosport 

Eurosport 2 

Discovery Channel 

TLC 

Comedy Central 

MTV 

Vh1 

TCM 

Silver 

CNN 

Nickelodeon 

Disney Channel 

Canal+ HD 

Canal+ Series 

Canal+ First 

Canal+ Hits 

Canal+ Sport 1 

SF-Kanalen 

TNT 7 

Animal Planet 

Discovery Science 

Star! 

Showtime 

BBC World 

Cartoon Network 

Disney XD 

Kanal Global 

Axess TV 

National Geographic 

Channel HD 

MTVN HD 

24Corren 

24.UNT. 

RADIO 

Sveriges 

radio FM-radio: 

P1, P2, P3, P4 (lokalradio 

i alla län), Din 

gata och Metropol 

Digitalradio: 

SR Atlas, P3 Star, 

SR Klassiskt, 

SR Minnen, SR P1, 

Radioapans knattekanal, 

P7 Sisuradio 

MTG radio: 

RIX FM, 

Lugna Favoriter, 

NRJ, STAR FM och 

Bandit 

SBS radio: 

Mix Megapol


sverige 

Den svenska tv-marknaden består totalt av cirka 4,9 

miljoner hushåll. Av dessa ser cirka 350 000 hushåll på 

fri-tv medan övriga drygt 4,5 miljon hushåll har någon 

form av betal-tv. Tv-tittandet i Sverige ökar svagt och 

ligger för närvarande på knappt tre timmar per dag och 

person, vilket är något lägre än i Danmark och Finland. 

För radio är den genomsnittliga lyssnartiden för hela 

befolkningen knappt 2,5 timmar per dygn. 

Ett fåtal stora operatörer dominerar den svenska 

tv-marknaden. De största aktörerna är, utöver Boxer 

sweden, Comhem som erbjuder kabel-tv, Viasat med 

satellit-tv, Canal Digital som främst har kabel- och 

satellit-tv och i mindre grad bredbands-tv, och Telia 

med bredbands-tv. Telenor, som erbjuder bredbands-tv 

via Bredbandsbolaget, och Tele 2 som har kabel-tv är 

två andra stora aktörer. 

Andel av omsättning 

Teracom Sweden 42% 

Boxer Sweden 58% 

Antal betaltv-kunder 

636 449 

Kundnöjdhet 

Teracom Sweden 66,0 

Kundnöjdhet 

Boxer Sweden 67,4 

Läs mer om undersökningen på www.kvalitetsindex.se 

Medelantal anställda: 

Teracom Sweden: 506 Boxer Sweden: 74 

Teracom Sweden är i stort sätt ensam aktör inom 

marksänd radio och digital-tv i Sverige, med kunder 

som bland andra public service-bolagen Sveriges Radio 

och sveriges television, tv-operatörer och produktionsbolag. 

Det svenska betal-tv-erbjudandet via 

mark nätet leve reras av Boxer Sweden, och utöver 

tv-utsändning erbjuder teracom Sweden även inplaceringar, 

kapacitets tjänster och service. 

15


sverige 

Teracom Groups verksamhet i Sverige 

I Sverige levereras Teracom Groups betal-tverbjudande 

via marknätet av Boxer Sweden 

medan teracom Sweden äger och driver det 

svenska marknätet som sänder både radio och 

tv. Boxer Sweden erbjuder attraktiva program 

paket till konkurrenskraftiga priser och har idag 

drygt 40 betal-tv-kanaler fördelade på ett antal 

program paket. En tredjedel av Sveriges hushåll 

väljer att se tv via marknätet, och det digitala 

marksända nätet når som mest 99,8 procent 

av landets hushåll. 

Teracom Sweden har Sveriges mest heltäckande medienät för nationell och regional 

utsändning av radio och tv, med 54 storstationer och cirka 700 övriga anläggningar 

i marknätet. I Teracom Swedens erbjudande ingår även inplaceringar i master samt 

markanläggningar, tillsammans med olika kapacitets- och servicetjänster. 

Kaknästornet i Stockholm är marknätets knutpunkt. Det är den mediahub genom 

vilket mottagningen och paketeringen av alla signaler för tv- och radioutsändning 

passerar. Mediahuben tar emot signaler i hög kvalitet och sänder sedan ut materialet 

i det format och till den plattform som kunden önskar – inom Sverige såväl som 

i Norden och övriga världen. Distributionen sker såväl via Teracom Swedens eget 

digitala tv-nät, som via bredband, radionät, satellit och fiber. 

Roadshow för att lansera hdtv 

Den första november lanserades hdtv i det svenska 

mark nätet, men egentligen är det inget nytt fenomen. 

Redan 2006 gjorde SVT och TV4 sändningar i hdkva 

litet. Vid årsskiftet kunde cirka 75 procent av 

befolkningen få in hdtv via marknätet, och målet 

är att nå nationell täckning till 2012. 

Boxer Sweden satsade hårt på marknadsföring av den 

nya tekniken och de nya hd-kanalerna. Bland annat 

lanserades en stor printkampanj, samt en road show 

som riktade sig mot återförsäljare inom elektronikhandeln 

och antenninstallatörer. 

Under 2010 fick nio kanaler tillstånd att sända hdtv i 

marknätet: SVT1 HD, SVT2 HD, TV3 HD, TV4 HD, Kanal 5 

HD, MTVN HD, National Geographic Channel HD, 

Canal+ HD och Viasat Sport HD. 

– Boxer Swedens programutbud, i kombination med 

marknätets fördelar kring enkelhet, täckning och portabilitet, 

gör att det finns förutsättningar för att hdtv 

äntligen får sitt genombrott i Sverige. Nu blir hdtv 

något för alla, säger Crister Fritzson, vd och koncernchef 

Teracom Group. 

Flexibla marksändningar tilltalar reklamköpare 

1956 sände Teracom de allra första tv-signalerna i Sverige, och mycket har hänt 

sedan dess. Lanseringen av nya produkter innebär att marknätets position stärks. 

Kundernas krav ökar kontinuerligt på bild- och ljudkvalitet, och en av marknätets 

främsta styrkor är just hög kvalitet, hög befolkningstäckning och en enkelhet för 

tittarna. Allt som krävs för att ta emot tv-signalerna trådlöst är en antenn. Portabilitet, 

det vill säga möjligheten att ta med sin mottagare och sitt programutbud var 

man än befinner sig, är en annan fördel med marksänd tv till exempel i båten eller 

husvagnen. 

Innehållet i det marksända tv-nätet kan delas upp i regionala respektive nationella 

sändningar. Det är en förutsättning för att kunna sända lokalt innehåll och 

lokal reklam, vilket många reklamköpare efterfrågar. 

Hdtv i marknätet 

Digitaliseringen av marknätet gav möjligheter att utveckla nya tjänster och pro gramkoncept 

inom tv, och banade vägen för hdtv. Hdtv lanserades den första november 

2010 då cirka 70 procent av befolkningen fick tillgång till hdtv via marknätet. 

– Ledtiden från beslut till faktisk lansering av hdtv i marknätet har varit kort. 

Hela den svenska delen av Teracom-koncernen har jobbat extremt fokuserat och 

effektivt för att nå ett tufft uppsatt mål, berättar Stephan Guiance, ansvarig för 

Teracom Sweden. 

16


sverige 

Länge fanns fem sändarnät för tv i Sverige. Under slutet av 2009 började teracom 

Sweden parallellt bygga ett sjätte och sjunde sändarnät för mottagning av hdtv. 

Sändningarna möjliggörs genom en kombination av den effektiva komprimeringsmetoden 

MPEG4 och DVB-T2, andra generationens standard för marksänd digitaltv. 

DVB-T2 höjer dessutom marknätets kvalitet genom en effektivare felrättning och 

högre stabilitet i sändarnäten. För att möjliggöra lanseringen av en mängd hdtvkanaler 

i marknätet har dessutom frekvenser i VHF-bandet tagits i bruk i vissa delar 

av landet. 

Boxer Sweden stärker kunderbjudandet 

Boxer Sweden erbjuder attraktiva programpaket till konkurrenskraftiga priser och 

utvecklar, paketerar, prissätter, marknadsför och administrerar betal-tv och relaterade 

tjänster i det digitala marknätet. För andra året i rad placerade sig Boxer 

sweden som nummer ett i Svensk Kvalitetsindex nya mätning om kundernas 

uppfattning om digital-tv-operatörer. Enligt SKI har Boxer Sweden de nöjdaste 

kunderna i landet. 

Boxer Sweden renodlade sin verksamhet under året genom att satsningen på tv 

via bredband lades ned. Bredbands-tv skulle ha krävt alltför stora investeringar för 

att uppnå en tillräcklig volym, och fokus ligger nu på att stärka kärnaffären. Hdtvlanseringen 

bidrog till att stärka Boxers konkurrenskraft och position på den 

svenska marknaden. De första DVB-T2-mottagarna för hdtv lanserades i handeln 

under september, i form av antingen en box eller inbyggd direkt i tv-skärmen. 

Under året har Boxer Sweden förberett en uppsättning on-demand-tjänster som 

kompletterar den traditionella tv-tjänsten. Lanseringen kommer att genomföras 

under 2011 och är början på en utveckling av nya tv-tjänster som bedöms gå emot 

allt högre flexibilitet och valfrihet. 

Boxer Sweden har investerat i en rad nya kanaler under året. Den 1 februari började 

Discovery Travel & Living samt Discovery Science sändas i MPEG4-format inom 

ramen för Boxer Max-paketet. Samtidigt blev Axess tv, tidigare en fri-tv-kanal, en 

del av Boxers utbud som tillsammans med Canal7 går över till MPEG4. I september 

ersatte den nya sport- och dokumentärkanalen TV10 från Viasat ZTV i paketet Boxer 

Mix, när ZTV lades ner efter drygt arton år. Två nya kanaler i marknätet är Eurosport 

2 samt TLC, en kanal som riktar sig särskilt till kvinnor. Totalt lanserades femton nya 

17


sverige 

kanaler under 2010, i marknätet. Boxer Swedens nya hdtv-kanaler erbjuds i två 

paket: National Geographic HD och under 2010 MTVN HD ingår i Boxer HD, och 

Canal+ Sport HD ingår tillsammans med Canal+ Series i ett stort Canal+-paket. 

– Den lokala reklammarknaden är fortfarande lite av obruten mark inom tv-området 

och här finns en stor potential. Vi ser ett ökat intresse för regionalisering i marknätet 

hos flera av våra kunder, säger Håkan Axén, produktchef tv. 

Digitalradiopilot med bildapplikation 

Under året har Teracom Sweden genomfört en digitalradiopilot. 

Piloten är ett samarbete mellan Teracom 

och programbolag från såväl public service, kommersiella 

kanaler, närradion som rena internetkanaler. Piloten 

ger möjlighet att utvärdera teknik, innehåll och 

mottagning inför en kommande bred lansering av digitalradio. 

Kanalerna sänds med tekniken DAB+ och 

täcker Stockholm, Uppsala och Gävle. 

Utöver nationell täckning ger digitala radiosändningar 

en betydligt större flexibilitet och en möjlighet att 

skapa helt nya tjänster. Inom ramarna för digitalradiopiloten 

har Teracom Sweden exempelvis utvecklat en 

bildapplikation för digitalradio i samarbete med Dansbandskanalen. 

Applikationen innebär att lyssnarna kan 

interagera med digitala radioapparater via MMS, vilket 

inte gjorts tidigare. 

– Vi har idag över 3 000 fans som via Facebook interagerar 

och följer våra sändningar från Sveriges alla 

dansbandslokaler. Med den nya applikationen ser vi en 

kommersiell möjlighet att låta våra lyssnare skicka bilder 

på sig själva, vare sig de är på plats i lokalen eller 

hemma framför radion, berättar Robin Calmegård, 

producent för Dansbandskanalen på DB Media. 

Digitalradio på frammarsch 

Teracom Sweden gjorde den första analoga radioutsändningen i Sverige redan 

1921. Historiskt sett har radiomediet haft en stark position med bra täckning och 

störst räckvidd av samtliga medier, även om radiolyssnandet minskat de senaste 

åren. Sedan starten har radiosändningarna varit framför allt analoga, men sedan 

1995 delvis även digitala. En digitalisering i full skala är nästa naturliga steg. 

Under 2010 tog regeringen beslut om sändningsutrymme för digital kommersiell 

radio och om nya tillstånd för SR och UR att sända digitalradio. För kommersiella 

radiosändningar upplåts två frekvenslager som kan delas upp i 34 regioner. Besluten 

innebär att tre av de fyra frekvenslager som är tillgängliga för digitalradio kommer 

att tas i anspråk. Det innebär att det inledningsvis finns plats för 30 digitala radiokanaler, 

vilket på sikt kan bli cirka 60 totalt. En digitalradiopilot lanserades också i 

samarbete med programbolagen, som erbjöds sända över DAB+nätet i områdena 

Stockholm, Gävle och Uppsala. 

Det finns många fördelar med digitalradio. Ett betydligt större kanalutbud, ökad 

flexibilitet och fler tjänster är några. Nedladdning, textinformation, att kunna pausa 

och backa i sändning, interaktiva trafiktjänster och rörliga bilder är exempel på nya 

funktioner. 

Inplaceringar och service 

Teracom Sweden har en rikstäckande infrastruktur av stationer och master som 

mäter allt ifrån några meter upp till 330 meter. De flesta anläggningarna har en tillhörande 

mast, och 54 av dessa är så kallade högmaster. 

Masterna är attraktiva för alla företag med behov av att sända radiovågor över 

stora avstånd eller av andra skäl placera sin utrustning högt upp. Teracom Sweden 

är inte den största operatören sett till antalet anläggningar, men tack vare sina höga 

och strategiskt placerade master med mycket utrymme är bolaget en huvudaktör på 

marknaden. På marknivå kan det exempelvis handla om att nyttja infrastrukturen 

för att styra om bredbandstrafik. Genom att samutnyttja infrastrukturen uppnår 

operatörerna högre effektivitet och säker distribution till en låg investeringskostnad. 

18


sverige 

Marknaden för inplaceringar och service utgör cirka 15-20 procent av Teracom 

Swedens verksamhet. Medan man inom inplaceringar sluter långa kundavtal på upp 

emot 10 år, handlar service ofta om affärer av engångskaraktär med korta löptider. 

Det största kundsegmentet inom inplaceringar och service är mobiloperatörer, varav 

de största kunderna är Nokia Siemens Networks, TeliaSonera, Net 1, 3GIS och Telenor. 

Andra kundsegment är bredbandsleverantörer, transportföretag och andra som hyr 

in sig och nyttjar plats för till exempel antenner, kablar och elektrisk utrustning. 

Service av anläggningar och utrustning 

Teracom Sweden erbjuder dygnet-runt-service av kundernas utrustning. Servicepersonal 

finns tillgänglig i hela landet, och kan rycka ut för att avhjälpa fel oavsett 

om utrustningen är placerad i Teracom Swedens anläggning eller i kundens egen. 

Inom service finns det fyra övergripande områden: avhjälpande underhåll, förebyggande 

underhåll, anläggningsförvaltning och nätövervakning. Avhjälpande 

underhåll är det största området och innebär att Teracom Sweden gör en felanalys 

och rättar till uppkomna fel inom ett överenskommet tidsspann. Näst störst är 

anläggningsförvaltning som innefattar alla aktiviteter som krävs för att upprätthålla 

en fungerande anläggning. Förebyggande underhåll innebär att Teracom 

sweden utför regelbunden service av utrustningen, och nätövervakning innebär 

övervakning av kundernas nät – från mottagning av larm fram till felidentifiering. 

Utvecklingen går emot att allt fler mobiloperatörer väljer att outsourca sin service 

av näten, vilket kommer att öka ytterligare med den nya generations nät, 4G. 

4G-utbyggnaden, som satte igång ordentligt i slutet av året, ger också upphov till 

nya inplaceringar då nätoperatörerna behöver hyra utrymme i Teracom Swedens 

anläggningar. 

Bland annat har Teracom Sweden byggt upp och driver ett nät för blåljustjänster 

för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Teracom Sweden hyr också ut 

plats för sändare och utrustning till myndigheten, för exempelvis polis, ambulans, 

brandkår och andra samhällskritiska funktioner. 

19

TV-KANALER 

DR1 

DR2 

DR K 

DR HD 

DR Update 

FTV 

DR Ramasjang 

Mux1 lokal-tv 

TV2 

TV2 NEWS 

TV2 Charlie 

TV2 Zulu 

TV2 FILM 

Kanal 5 

dk4 

Kanal 4 

6’eren 

CANAL 9 


MTV 

CNN 

TV2 Sport 

Animal Planet 

Cartoon Network 

Nickelodeon 

Disney XD 

The Voice 

Vh1 

Discovery Science 

Travel & Living 

HISTORY 

Travel Channel 

Star! 

Body in Balance 

CANAL+ First 

CANAL+ Hits 

Canal+ Sport 1 

TV4 Sverige 

TV2 Norge, ARD 

Radio 

P1 

P2 

P3 

P4 Bornholm 

P4 Fyn 

P4 Esbjerg 

P4 København 

P4 Midt og Vest 

P4 Nordjylland 

P4 Nordvestsjælland 

P4 Sjælland 

P4 Syd 

P4 Trekanten 

P4 Østjylland 

DR Det Elektriske 

Barometer 

DR Boogieradio 

DR Dansktop 

DR Evergreen 

DR Jazz 

DR Klassisk 

DR Oline 

DR P5 

DR Hit 

DR R&B 

DR Rock 

DR Soft 

DR Unga Bunga 

DR World 

Nova FM


danmark 

Den danska tv-marknaden består av totalt cirka 2,5 

miljoner hushåll, varav 2,2 miljoner har någon form av 

betal-tv. Tv-mediet har en stark ställning i landet, något 

som bland annat visar sig genom den höga försäljningen 

av nya platt-tv-apparater. Tv-konsumtionen ökar 

stadigt och ligger nu runt tre timmar per person och 

dag. Trenden går emot att de stora kanalerna förlorar 

tittare till nischkanalerna. När det gäller radio är lyssnandet 

relativt konstant. Starkast position än så länge 

har public service-kanalerna, samtidigt vinner de kommersiella 

kanalerna och nischkanalerna allt fler tittare 

och lyssnare. 

Den danska betal-tv-marknaden består av sju aktörer. 

Dels fyra etablerade bolag: kabel-tv-bolaget YouSee 

och Stofa, samt Satellitoperatörerna Viasat och Canal 

Digital. Dels de mer nyetablerade bredbands-tv-bolagen 

TDC Hometrio och Waoo, samt teracom Groups bolag 

Boxer Denmark som bedriver betal-tv via marknätet. 

Den övergripande trenden är att de nya aktörerna tar 

kunder från de etablerade aktörerna på marknaden. 


Teracom Denmark 42% 

Boxer Denmark 58% 


63 511 

Kundnöjdhet 

Boxer Denmark 67,0 

Läs mer om undersökningen på www.wilke.dk 


Teracom Denmark: 71 Boxer Denmark: 27 

Teracom Denmark, som förvärvades den första oktober 

2010, äger och driver det danska marknätet. Kunderna 

består av Danmarks Radio och kommersiella public 

service-kanalen TV2. Det danska betal-tv-erbjudandet 

via marknätet levereras av Boxer Denmark. Utöver 

digital-tv erbjuder Teracom Denmark utsändning av 

radio, inplaceringar, service och nät övervakning. 

21


danmark 

Teracom Groups verksamhet i Danmark 

Boxer visade samtliga matcher 

i fotbolls-VM 

Under fotbolls-VM i Sydafrika mellan den 11 juni och 

11 juli 2010 kunde Boxer som ett av få betal-tv-bolag 

på den danska marknaden visa samtliga VM-matcher. 

Boxer använde också detta i sina marknadskampanjer 

i både tv, print och på nätet. 

– Det gjorde att det skrevs mycket om oss i tidningarna, 

vilket i sin tur ledde till att vi sålde väldigt bra 

under fotbolls-VM, säger vd Steen Ulf Jensen. 

VM-matcherna och andra kampanjer har gjort att 

kännedomen om varumärket Boxer är mycket hög i 

Danmark. I en undersökning genomförd 2010 kände 

80 procent av danskarna till Boxer. Under året vann 

Boxer Denmark dessutom pris för en av Danmarks 

tio mest effektiva kampanjer. 

På den danska marknaden äger och driver Teracom 

Group betal-tv-verksamhet via marknätet genom 

dotterbolaget Boxer Denmark samt äger driver det 

danska marknätet genom Teracom Denmark. Boxer 

Denmark erbjuder sammanlagt 32 betal-tv-kanaler 

fördelade på ett stort antal programpaket med en 

paketstruktur som tillåter stor valfrihet. Boxer 

Denmark har en licens att med ensamrätt erbjuda 

betal-tv till danska hushåll i det digitala marknätet 

fram till 2020. 

Det danska sändarnätet består av sammantaget 34 stormaster. Av dessa är 26 över 

100 meter höga. Sändarnätet är väldigt kompakt och effektivt och strategin är att 

köpa in enhetlig utrustning för att på så sätt hålla nere kostnaderna. Det marksända 

nätet består av fem sändningsnät för digital-tv. I nätet sänds även analogradio och 

digitalradio. 

Stor potential för betal-tv 

I inledningen av 2010 var Boxer Denmarks försäljning lägre än förväntat men framför 

allt under andra halvåret 2010 har försäljningstakten ökat. Den danska betal-tvmarknaden 

är relativt mogen och konkurrensen är hård samtidigt som tillgången på 

attraktiv fri-tv i form av nio kanaler gör att cirka 300 000 hushåll fortfarande endast 

har fri-tv. 

Å andra sidan är potentialen för betal-tv på den danska marknaden mycket stor, 

eftersom utbudet där är både efterfrågat och starkt. 

– Det finns en hög betalningsvilja och vi är på rätt väg. Vår målsättning är att 

våra kunder ska bli ännu mer tillfreds, säger Steen Ulf Jensen vd på Boxer Denmark. 

Nedmontering av analoga sändare 

Den 1 november 2009 släcktes samtliga analoga tvsändare 

i det danska marknätet och ersattes av digitala 

sändare. Men arbetet tog inte slut där. Under hela 

2010 har Teracom Denmark haft ett omfattande jobb 

med att montera ned de analoga tv-sändarna över 

hela landet. 

Teracom Denmark en del av Teracom Group 

Teracom Denmark (tidigare BSD) startade sin verksamhet 1925. Företaget distribuerar 

public service och kommersiell tv och radio från master spridda över hela landet. 

Idag sänds digitalradio via två sändarnät från 64 stationer, vilket gör att i princip 

hela landet kan ta emot DAB. 99,8 procent av de danska hushållen kan ta emot tv 

och radio från Teracom Denmark. 

Sedan den 1 oktober 2010 är Teracom Denmark en del av Teracom Group. Genom 

förvärvet kan nät- och betal-tv samordnas och utvecklas. 

Utöver marksänd digital-tv erbjuder Teracom Denmark radioutsändningar i form 

av AM- och FM-radio samt digitalradioformatet DAB. Det danska DAB-nätet öppnade 

2002 med täckning i de fem största städerna samt längs med alla motorvägar. 

22


danmark 

Teracom Denmark utvecklar tjänsteutbudet 

Utöver tv och radio erbjuder Teracom Denmark också inplaceringar och service. 

Inplaceringar är starkt växande och kunderna består främst av mobiloperatörer. 

Företaget har serviceteam på tio platser runt om i landet, vilket gör att service kan 

utföras snabbt och effektivt på samtliga sändarstationer i landet. Som en del av 

service och inplaceringar erbjuder Teracom Denmark också övervakning av nät. 

Broadcasting är Teracom Denmarks kärnverksamhet och utgör den bas från vilken 

man kommer att expandera verksamheten. 

– Vi vill utnyttja vår produktionsapparat och erbjuda fler tjänster, säger Finn 

Søndergaard, vd för Teracom Denmark. 

Teracom Denmarks kunder består av såväl public service-bolag som kommersiella 

bolag. De största kunderna är Danmarks Radio (DR), TV2 och Boxer Denmark. 

DR ochTV2 sänder tv i två sändarnät medan Boxer Denmark sänder i tre. I Danmark 

finns det sex rikstäckande FM-kanaler och sexton rikstäckande kanaler som sänds 

med DAB-teknik. Utöver DR finns det cirka 30 privata bolag som sänder kommersiell 

radio i Danmark. Teracom Denmark har även byggt upp och driver ett nät för polis, 

ambulans, brandkår och andra samhällskritiska funktioner. 

Under året har Teracom Denmark lagt ner mycket arbete på en omfattande uppdatering 

av DAB-nätet. Syftet har framför allt varit att förbättra inomhusmottagningen 

för DAB. Täckningen ska fyrdubblas, dels genom att nya stationer byggs, dels 

genom att befintliga stationer ökar sändningsstyrkan. Arbetet kommer att avslutas 

2011, och då kommer 99 procent av de danska hushållen att kunna ta del av det 

uppdaterade digitala radionätet. 

Utbyggnad av DAB-nätet 

Under 2010 har det danska DAB-nätet genomgått en 

kraftig uppdatering för att öka sändarstyrkan. Det i sin 

tur kommer att ge bättre mottagning inomhus. Dels 

bygger Teracom Denmark nya stationer och dels ökar 

befintliga stationer sändarstyrkan. Totalt kommer 

sändarstyrkan att fyrdubblas när utbyggnaden är helt 

klar 2011. 

Boxer Denmark stärker kunderbjudandet 

Under året har Boxer Denmark arbetat med att effektivisera sina försäljningskanaler. 

Som en effekt av det arbetet står de direkta säljkanalerna nu för en större andel av 

försäljningen av betal-tv-abonnemang. Boxer Denmark har även fördjupat samarbetet 

med de danska återförsäljarna, som idag står för den största delen av försäljningen. 

-Vi har bland annat erbjudit hushåll som köper en box utan abonnemang att 

få med ett programkort som ger tillgång till Boxers utbud under en månad. Därefter 

kan Boxer kontakta kunden för att höra om han eller hon skulle vara intresserade 

av ett paket. Det har gett oss många nya kunder, säger Steen Ulf Jensen, vd Boxer 

TV A/S. 

Boxer Denmark har också omarbetat paketeringen och gjort det minsta paketet 

mer attraktivt genom att lägga till ytterligare tre kanaler från TV2, så att man får 

samtliga TV2:s kanaler. Paketet har sålts för 99 kronor per månad. 

Under 2010 har Boxer Denmark börjat marknadsföra och sälja en liten inomhusantenn 

med vilken man kan ta emot Boxer Denmarks utbud. I december lanserades 

dessutom en liten marknätsmottagare till datorn som innebär att kunderna kan titta 

på Boxers sändningar direkt i datorn. En annan nyhet är ett så kallat ”Tank-selvkort” 

som går ut på att kunden själv väljer när denne vill köpa betal-tv. 

Dansk marknätsoperatör 

ger ökad konkurrenskraft 

Den första oktober 2010 tog Teracom Group över 

ägandet av den danska marknätsoperatören Broadcast 

Service Danmark A/S (BSD), som nu går under 

namnet Teracom Denmark. Förvärvet omfattade även 

infrastruktur bestående av master för utsändning av 

radio och tv, samt ett fiberoptiskt nät som sammanbinder 

dessa. Affären är ett led i en långsiktig strategi 

att integrera betal-tv- och marknätsverksamhet inom 

koncernen. 

– Samarbetet mellan den svenska och den danska nätverksamheten 

kommer att ge synergier. Det kommer 

även samarbetet mellan Teracom Denmark och Boxer 

Denmark att göra, på samma sätt som vi har stora 

fördelar av samarbetet mellan Teracom Sweden och 

Boxer Sweden, menar Finn Søndergaard, vd Teracom 

Denmark. 

Köpet gör det möjligt att dra nytta av varandras kompetenser 

och samordna insatserna på ett nytt sätt. Då 

ökar även möjligheterna för att kunna erbjuda prisvärda 

tjänster och produkter på en konkurrensutsatt 

tv-marknad. 

– Ägandet av den nya danska nätdelen ger ökad transparens. 

Det hjälper mycket där det är tydligt vad man 

betalar för. Dessutom kan vi diskutera tekniska frågor 

och täckning samt lösningar på ett helt annat sätt om 

vi får problem, avslutar Finn Søndergaard. 

23

TV-KANALER 

MTV 3 MAX 

MTV 3 FAKTA 

MTV 3 Lefta 

MTV 3 Junini 

Nelonen Kino 

Nelonen Perhe 

Nelonen Maailma 

Nickelodeon 


Eurosport 

Disney Channel 

MTV 

DIGIVIIHDE 

CANAL+ First 

CANAL+ Series 

CANAL+ Urheikl 

CANAL+ Aitio 

Nelonen Pro1 

Nelonen Pro2 

URHOtv


Finland 

Den finska tv-marknaden har fortfarande stor tillväxtpotential. 

2,2 miljoner hushåll har tillgång till tv 

men andelen hushåll med betal-tv-abonnemang är 

endast cirka 25 procent, jämfört med cirka 60 procent i 

Sverige. Ett starkt skäl till att betal-tv fortfarande inte 

slagit igenom på allvar är att fri-tv-utbudet är stort och 

av tradition starkt. I Finland står fri-tv för över 90 procent 

av det totala tv-tittandet. Redan 1957 introducerades 

kommersiell marksänd tv i Finland, något som 

skedde först 1988 i Danmark och 1991 i Sverige. De 

stora medie husen har alla satsat på ett stort utbud av 

fri-tv i marknätet. Utmaningen för betal-tv-branschen 

är att skapa attraktiva erbjudanden och program paket. 

Idag präglas marknaden av många korta abonnemang 

och hög omsättning bland kunderna. 



PlusTV Finland: 29 

PlusTV Finland 100% 


244 170 

Kundnöjdhet 

PlusTV Finland 63,4 

Läs mer om undersökningen på www.epsi-finland.org 

Inom betal-tv är fördelningen jämn mellan kabel-tv och 

marksänd digital-tv. Båda har cirka 45 procent av den 

totala marknaden. Resterande marknadsandel innehas 

av satellit-tv och bredbands-tv. Sedan två år tillbaka har 

den finska betal-tv-marknaden inte visat någon tillväxt. 

När det gäller tittarbeteende är mönstret detsamma 

som i övriga nordiska länder, det vill säga att nischkanaler 

vinner terräng. 

25


finland 

Teracom Groups verksamhet i Finland 

På den finska marknaden erbjuder Teracom Group 

betal-tv genom dotterbolaget PlusTV som delägs till 

53 procent. Sammantaget erbjuder PlusTV 18 tvkanaler. 

Kanalerna sänds via tre sändningsnät som 

ägs och drivs av nätoperatören Digita. PlusTV började 

sända betal-tv i det digitala mark nätet 2006. Ända 

från starten är det sportsändningar och främst 

Formel 1 som lockat flest betal-tv tittare. 

PlusTV säljer box och 

abonnemang tillsammans 

I december 2010 inledde PlusTV ett samarbete med den 

finska fackhandeln och boxtillverkare om att sälja både 

box och betal-tv-abonnemang tillsammans. 

-Av tradition har man köpt hårdvaran och abonnemanget 

för sig. Nu gör vi en kampanj för att sälja 

inspelningsbara boxar tillsammans med betal-tvabonnemang 

och på så sätt få ett attraktivt pris på 

boxen. Det här konceptet har fungerat i Sverige och 

Danmark, säger Jyri Ratia vd på PlusTV. 

Det här är en av de första gångerna som betal-tvbolag, 

fackhandeln och boxtillverkare samarbetar 

i Finland. Försöket är ett sätt att locka fler betal-tvkunder. 

–Man måste hela tiden se över sin paketering och sina 

abonnemangsformer. Det är hela tiden en balans, säger 

Jyri Ratia. 

I Finland ser situationen på tv-marknaden annorlunda ut jämfört med övriga 

Norden. Det finns flera nätoperatörer och ytterligare två bolag planerar att erbjuda 

marksänd betal-tv. I Sverige, Danmark och Norge finns det bara en aktör per marknad 

när det gäller marksänd digital-tv. I Finland däremot kommer operatörerna DNA 

och TDF Entertainment båda att börja sälja marksänd digital-tv från nya sändningsnät, 

samt även erbjuda hdtv via DVB-T2 och MPEG4. Det ökar konkurrensen samtidigt 

som marknaden bearbetas mer aktivt, vilket gynnar alla parter. 

En osäkerhetsfaktor i Finland är att de finska myndigheterna inom ett par år 

kommer att göra en grundlig utvärdering av nättillstånden, vilket i sin tur kan 

komma att få stora konsekvenser för de etablerade nätbolagen på marknaden. 

De nya licenserna kommer att träda i kraft den första januari 2017. 

-Det skulle kunna innebära att nätmarknaden får en helt ny infrastruktur, säger 

Jyri Ratia vd på PlusTV. 

I Finland har boxen i regel inte sålts tillsammans med abonnemanget, som i 

sverige och i Danmark. Konsumenterna har fram tills nu köpt sin egen hårdvara för 

att sedan välja fritt bland betal-tv-erbjudandena. Det har gjort att Finland av tradition 

haft en hög försäljning, men samtidigt har många hoppat av sina abonnemang. 

Tätare samarbeten med radio- och tv-handeln 

Målet för PlusTV är att erbjuda attraktiva abonnemang med längre abonnemangsperioder. 

Under året har PlusTV arbetat för att öka lojaliteten bland sina kunder. Det 

har främst gjorts genom en tätare koordinering av teleförsäljningen och anti churnarbete 

i kundservice. Genom bättre försäljning har färre kunder ångrat sig, och 

genom bättre erbjudanden i kundservice har fler kunder som önskat hoppa av, ändå 

valt att stanna. 

Liksom Boxer Denmark har PlusTV under året arbetat med att effektivisera sina 

försäljningskanaler. Tonvikt har särskilt lagts på att arbeta tätare tillsammans med 

radio- och tv-handeln. Bland annat har PlusTV genomfört en kampanj där konsumenten 

erbjuds att köpa en betal-tv-box till förmånligt pris tillsammans med ett 

abonnemang. 

Kundnöjdheten hos PlusTV ligger under branschgenomsnittet. Undersökningar 

under 2010 visar att lägre prispunkter skulle locka fler kunder. Av det skälet har 

PlusTV arbetat med en helt ny paketering som lanserades i februari 2011. 

Under året har PlusTV också arbetat med att förnya och förbättra den interna 

organisationen. 

26


samhällsansvar 

Genom sina tjänster skapar Teracom Group förutsättningar 

för yttrandefrihet, vilket är en grundläggande 

mänsklig rättighet. Med koncernens verksamhet följer 

samtidigt ansvaret att respektera dessa rättigheter på 

ett förtroendeingivande sätt så att tillgången till viktig 

samhällsinformation samt fri media upprätthålls. 

Som statligt företag har Teracom Group ett särskilt 

ansvar för att agera föredömligt och ansvarsfullt i alla 

delar av sin verksamhet. Koncernens mål är att säkerställa 

en god ekonomisk utveckling som inte står i strid 

med att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle, samt 

ta ansvar för frågor som rör etik, miljö, mänskliga rättigheter, 

jämställdhet och mångfald. 

Miljö är en stor del av Teracom Groups hållbarhetsarbete, 

och en av de mest betydande frågorna är 

koncernens utsläpp av växthusgaser. Att säkerställa en 

stimulerande, samverkande och säker arbetsmiljö samt 

att driva verksamheten med hög kvalitet och affärsmässighet 

hör också till koncernens viktigaste ansvarsområden. 

Hur koncernens medarbetare agerar gentemot 

kunder, leverantörer och samarbetspartner 

påverkar i hög grad koncernens konkurrenskraft som 

medieoperatör. 

Samhälls 

27


medarbetare 

Nya ledstjärnor för en gemensam framtid 

Teracom Group är en nordisk koncern på en europeisk marknad. 

Den gemensamma affären är utgångspunkten för en gemensam 

kultur, givetvis med utrymme för olikheterna. 

–Det är viktigt att vi kan stärka samarbetet inom koncernen då 

det resulterar i bättre lönsamhet och fler affärer. Det i sin tur 

leder till större gemenskap på medarbetarnivå, tror Marianne 

Winblad von Walter, chef för Human Resources på Teracom 

Group sedan september 2010. 

En central pusselbit i strävan mot att bli en sammanhållen 

koncern har varit att formulera ett antal gemensamma ledstjärnor, 

eller ”Guiding Stars”. Koncernen och dess bolag måste 

ständigt sträva efter att bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare. 

Ledstjärnorna ska vara vägledande i det dagliga arbetet samt 

medarbetarnas förhållningssätt såväl externt som internt. 

ledstjärnorna presenterades för organisationen under våren 

2011. 

Frihet under ansvar är en realitet inom Teracom Group. Det 

innebär goda utvecklingsmöjligheter för den anställde. Intern 

rotation uppmuntras aktivt, och samtliga medarbetare uppmanas 

att någon gång praktisera i en annan del av verksamheten. 

En rörlig intern arbetsmarknad är en nyckel till att behålla duktiga 

medarbetare, och nya jobb annonseras alltid ut internt 

först. På individuell nivå finns en utvecklingsplan där varje 

medarbetare själv ansvarar för sin kompetensutveckling – 

givetvis med stöd ifrån sin chef. 

För att kunna utnyttja medarbetarnas kompetenser på bästa 

sätt krävs ett tydligt ledarskap. Till stöd för cheferna har Teracom 

tagit fram fem ledarskapsprinciper som på många sätt 

utgör kärnan i företagskulturen och som anger att chefskapet 

ska vara affärsmässigt, handlingskraftigt, kommunikativt, 

involverande och målstyrt. 

Rent konkret handlar det till exempel om att alltid agera 

proaktivt, att det ska finnas tydliga ansvarsområden och befogenheter, 

vikten av att uppmuntra till dialog och utnyttja den 

mångfald och kompetens som finns genom att involvera medarbetarna, 

samt att tydliggöra kopplingen mellan individuella 

mål och koncernövergripande mål. 

Som en koncern ägd av svenska staten har Teracom Group 

ett särskilt ansvar för att förverkliga ambitionen om att ha en 

hög andel kvinnor i ledande befattningar. Som många andra 

teknikintensiva bolag är det ett faktum att det i nätföretagen 

finns en ojämn könsfördelning som präglar siffrorna för hela 

koncernen, med cirka 76 procent män och 24 procent kvinnor. 

I betal-tv-bolagen är fördelningen jämnare. En jämn könsfördelning 

är något koncernen arbetar aktivt för att komma till 

rätta med. Ett exempel är mentorsprogrammet Womentor för 

kvinnliga chefer inom it och telekom, där Teracom bidragit med 

både adepter och mentorer de senaste tre åren. 

Det finns även en rad tydliga riktlinjer för verksamheten, 

som att annonser ska utformas könsneutralt, att nya chefer ska 

utbildas i diskrimineringslagen, att eventuella osakliga löneskillnader 

mellan män och kvinnor ska motverkas genom lönekartläggning 

och arbetsvärdering, bra villkor för föräldralediga, 

samt att om två kandidater är likvärdiga och uppfyller grundkraven 

så ska det underrepresenterade könet ha företräde. 

I anställningsvillkoren finns även flexibel arbetstid och en så 

kallad timbank, där medarbetaren kan ta ut sin lediga tid när 

det passar bäst. 

Arbetsmiljö är också en viktig fråga. Alla medarbetare får 

regelbundet genomgå hälsoundersökningar, och analyser görs 

av sjukstatistik, tillbud, övertid med mera. Det finns även en 

högst påtaglig säkerhetsfaktor att ta hänsyn till för de serviceingenjörer 

som bland annat har till jobb att klättra i master. 

Teracom Group genomför årligen en medarbetarundersökning 

för att utvärdera medarbetarnas tillfredsställelse med 

arbetssituationen och för att identifiera förbättringsområden. 

Resultatet för 2010 visar på en klar försämring jämfört med året 

innan. Det har varit ett turbulent år med stora förändringar i 

både organisation och ledningsstrukturer och det försämrade 

resultatet var inte helt oväntat. Koncernen ser dock allvarligt på 

resultatet och beslut om åtgärder och aktiviteter är påbörjade. 

Inom den egna enheten är dock medarbetarna fortsatt nöjda 

med arbetsklimatet när det gäller både chefer och kollegor, och 

man upplever att stämningen är god och kamratlig. 

Läs mer om medarbetarfrågor på sidorna 8–9 i Teracom 

Groups hållbarhetsredovisning. 

Guiding Stars 

We 

simplify 

We build 

trust 

We make 

a difference 

28



Teracoms samhällsansvar 

Under 2010 utvärderade koncernen de hållbarhetsområden 

som ska prioriteras samt vilka mål som 

ska knytas till dessa. Miljöarbetet är en stor del av 

Teracom Groups hållbarhetsarbete, och en av de 

mest betydande frågorna är koncernens utsläpp 

av växthusgaser. Andra prioriterade områden är 

kompetensutveckling, hållbarhetsbedömningar av 

teracom Groups största leverantörer samt en hög 

driftsäkerhet för att upprätthålla tillgången till fri 

media. 

Teracom Group har arbetat länge med ansvarsfrågor som etik, mångfald, transparens 

och tillförlitlig distribution av radio och tv. Men för att hållbarhetsarbetet ska 

få fotfäste i verksamheten måste frågorna tydligt integreras i koncernens rutiner 

och det dagliga arbetet. 2008 tog koncernen ett nytt samlat grepp om hållbarhetsaspekterna, 

och idag utgör arbetsmiljö, kvalitet, miljö och säkerhet viktiga aspekter 

i arbetet för hållbar utveckling. 

Genom sina tjänster skapar Teracom Group förutsättningar för yttrandefrihet, 

som är en grundläggande mänsklig rättighet. Med koncernens verksamhet följer 

samtidigt ansvaret att respektera dessa rättigheter på ett förtroendeingivande sätt 

så att tillgång till viktig samhällsinformation och tillgång till fri media upprätthålls. 

Det är av stor betydelse att hålla en hög driftsäkerhet i radio- och tv-näten så att 

information och underhållning når ut till tittare och lyssnare. Teracoms tjänster är 

dessutom av samhällsviktig betydelse, eftersom FM-nätet används för att varna allmänheten 

vid allvarliga händelser. Det ska också vara enkelt och prisvärt att ta till 

sig ett bredare tv-utbud utöver de fri-tv-kanaler som distribueras. 

I takt med det ökande intresset samt en växande kunskap om hållbarhetsfrågor 

ställer de flesta intressenter, i synnerhet kunder, allt högre krav på operatörernas 

miljömässiga och samhälleliga ansvarstagande. God kännedom om verksamhetens 

hållbarhetsaspekter bidrar till att öka Teracom Groups attraktionskraft som affärspartner 

och arbetsgivare, samt gentemot andra intressenter som berörs av verksamheten. 

Det är också viktigt för den långsiktiga affärsutvecklingen och hanteringen 

av riskfaktorer inom och utanför koncernen. 

Teracom Groups mål är att säkerställa en god ekonomisk utveckling som inte 

står i strid med att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. 

En viktig del i Teracoms samhällsansvar är att sträva efter att vara en attraktiv 

arbetsgivare. Läs mer om Teracoms HR-arbete på sidan 28. 

29



Nya policyer för styrning 

Under 2010 beslutade styrelsen om en rad nya koncernövergripande policyer i syfte 

att definiera koncernens värdegrund inom områdena etik, information, investering, 

säkerhet och ersättning. Utöver dessa ansvarar styrelsen för policyer inom områden 

som mångfald, miljö och informationssäkerhet. De nya policyerna utgör grunden för 

hållbarhetsarbetet. 

Etikpolicyn grundar sig nu på OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt 

FN:s Global Compact med sina tio principer om bland annat mänskliga rättigheter, 

mångfald, information och arbetsmiljö. Etikpolicyn ger stöd och vägledning till ledning 

och medarbetare och är överordnad övriga policyer och styrdokument i koncernen 

och bolagen. Den ska bland annat säkerställa att Teracom-koncernens alla 

bolag och medarbetare agerar på ett sätt som stärker verksamhetens lönsamhet, 

samtidigt som bolagen verkar för ett långsiktigt hållbart samhälle utifrån ett socialt, 

miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. 

Tydligare krav på leverantörer 

2009 fattade Teracom Group beslut om att börja se hållbarhetsfrågor på ett mer 

strukturerat sätt även vid upphandlingar. Teracom Group arbetar aktivt med att 

säkerställa att de leverantörer som bolagen samarbetar med arbetar på och producerar 

sina varor på ett hållbart sätt. 

Ett omfattande projekt startades inom Teracom Sweden för att granska de mest 

betydande av de cirka 2 500 leverantörerna till koncernen, utifrån kvalitet, miljöskydd 

och socialt ansvar. Hållbarhetsfrågor skickades ut till 120 av Teracom 

swedens leverantörer. Dessa leverantörer motsvarar cirka 80 procent av Teracom 

Swedens totala inköpsvolym. 

Resultatet har blivit att koncernens inköpare idag kontinuerligt samarbetar med 

miljö- och kvalitetsfunktionerna, att koncernen bättre kan svara på kundernas 

frågor och att leverantörsrelationerna har stärkts. 

Effektivare resursanvändning för en bättre miljö 

Vi måste alla ta hänsyn till jordens ändliga resurser genom att värna om de naturliga 

kretsloppen, inte leva över våra tillgångar och minska vår påverkan genom 

utsläpp. Sedan 2008 pågår det en kartläggning av koncernens miljöpåverkan, och 

idag finns en god bild av verksamhetens utsläpp och möjliga förbättringsområden. 

30



Teracom Group påverkar miljön främst genom elförbrukning, bränsleförbrukning 

och utsläpp från inköpta varor och tjänster, däribland tjänsteresor och transporter. 

Teracom Groups miljömål är att koncernen årligen ska minska sin miljöpåverkan. 

Koncernens bolag ska minska utsläppet av växthusgaser med i genomsnitt 3 procent 

årligen fram till 2020. 

För att åstadkomma dessa minskningar är Teracom-koncernens huvudprincip 

att effektivisera verksamheten. Genom ett effektivare användande av resurserna 

minskas miljöpåverkan. Att successivt byta till förnyelsebara energikällor och 

modernare teknik kommer också att bidra till att Teracom Group når de satta 

miljömålen. 

Andra åtgärder som reducerar koncernens miljöpåverkan är till exempel Boxers 

miljöbonus för medarbetare som väljer att lämna bilen hemma, åter vinning av 

spillvärme från tv-sändare, återvinning av uttjänt utrustning samt bättre avfallshantering. 

Aktiv ägare 

Öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda är ledorden för statens förvaltning 

av alla helägda företag. På det statliga ägarskapet följer att Teracom Group ska vara 

ett föredöme för andra och agera ansvarsfullt i alla delar av sin verksamhet. Utöver 

en rad ekonomiska krav ska Teracom Group även ta ansvar för frågor som rör etik, 

miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. 

Alla statliga bolag ska sedan 2008 årligen hållbarhetsrapportera enligt GRI:s 

riktlinjer (Global Reporting Initiative). Teracom Group rapporterar enligt nivå C+. 

Ägaren bevakar också de hållbarhetsrelaterade frågorna genom sin representation 

i styrelsen och vid årsstämmorna. Teracom Group har även deltagit i ägarens nätverksträffar 

för bolag med statligt ägande, där bland annat hållbarhetsapportering, 

hållbart resande och hållbara transporter stått i fokus. 

Läs fördjupad information i Teracom Groups hållbarhetsredovisning 2010. 

31


styrelseordförandens kommentar 

Investeringar säkrar 

en långsiktigt lönsam affär 

Teracom-koncernens unika styrka är att kunna 

erbjuda nät- och betal-tv i en sammanhållen 

värde kedja. Genom det kan koncernen konkurrera 

med tv-erbjudanden från alla andra betal-tv-plattformar 

samt från starka telebolag som lanserar tv 

med ip-teknik. Att kunna erbjuda en mix av fri-tv 

och attraktiv betal-tv ger koncernens marknät en 

unik styrka och bidrar aktivt till både ökad konkurrens 

på betal-tv-marknaderna och ett mer intressant 

tv-landskap i varje land. 

De senaste åren har präglats av stark internationell expansion. Det var mycket glädjande 

att vi under 2010 kunde komplettera Boxer Denmark med den danska marknätsoperatören 

BSD, som nu är omdöpt till Teracom Denmark. Idag äger vi två 

marknät och kan därmed stärka vår konkurrenskraft med en obruten värdekedja i 

både Sverige och Danmark. Det är extra intressant att vi fått till detta i Danmark 

eftersom Boxer Denmark fick sin betal-tv-operatörslicens med det uttalade politiska 

syftet att konkurrensen skulle öka på den danska tv-marknaden. Det är precis det 

som skett, med bättre och billigare erbjudanden till slutkunderna som följd. För att 

vi ytterligare ska kunna bidra till dynamiken, samordnar vi nu bolagen så att vi får 

mer utvecklings- och konkurrenskraft för pengarna. 

Utvecklingen för PlusTV i Finland går åt rätt håll, med större stabilitet i kundstocken 

och ökat fokus på försäljningskanalerna. På den mogna marknaden Sverige 

ökar konkurrensen och vi investerar i nya tjänster för att möta allt starkare spelare. 

Att vi lanserat hdtv är mycket glädjande och i takt med att fler kanaler tillkommer 

tror vi på ökad försäljning. 

2010 har inneburit stora investeringar och rörelseresultatet för året är lägre än 

året innan. Styrelsen är fullt medveten om detta och bedömer att de investeringar 

vi gör i våra nät- och betal-tv-bolag är nödvändiga för att vi på lång sikt ska kunna 

behålla vår konkurrenskraft och öka vinsten. Även 2011 kommer att innebära investeringar 

i både nätutbyggnad och nya betal-tv-tjänster i Sverige, samtidigt som vi 

måste fortsatta våra satsningar på ökad försäljning i Danmark och Finland. Att få 

fler betal-tv-kunder på dessa nya marknader är centralt för att nå koncernens långsiktiga 

mål. 

Koncernen har en tydlig internationell tillväxtstrategi. Volym är viktigt för att få 

bra avtal med såväl programbolag som teknikleverantörer och kunna sprida utvecklingskostnader 

på många enheter. Vår tillväxt är därför nödvändig om vi på sikt ska 

erbjuda tittare och lyssnare prisvärda tjänster, oavsett om de finns i Sverige eller 

någon annanstans. 

32


styrelseordförandens kommentar 

Strategin är inriktad på digitala marknät och är därför beroende av att det dyker 

upp investeringstillfällen. Men den internationella strategin måste praktiseras med 

urskiljning. 2008 fick vi en betal-tv-licens i det irländska marknätet, en licens vi på 

grund av det hårdnande investeringsklimatet 2009 valde att lämna tillbaka. Det har 

visat sig vara ett klokt beslut, så att röra sig framåt med eftertanke är viktigt. Just nu 

konsoliderar vi koncernens innehav och koncentrerar oss på uppgiften att utveckla 

de marknader vi har. 

Vi rustar koncernen för allt hårdare konkurrens. Traditionell tv och radio står 

starkt bland tittare och lyssnare, men på distributionsmarknaden ökar utbudet 

genom att nya starka aktörer etablerar sig. 

Sammantaget är jag nöjd med att vi både investerar för tillväxt och presterar 

bra resultat och jag ser en stor potential i vår koncern och våra företag samt i den 

bransch vi arbetar i. Övergången till digital radio och tv innebär början på en fantastisk 

utveckling som vi i huvudsak har framför oss. Vår uppgift är att utnyttja de tillfällen 

som teknikutvecklingen skapar och att göra detta så effektivt och kreativt 

som möjligt. 

Åsa Sundberg 

Styrelseordförande i Teracom Group 

33


Finn Søndergaard Steen Ulf Jensen Gunilla Berg 

Stephan Guiance Crister Fritzson Jyri Ratia 

Helena Nathhorst Johan Bobert Marianne Winblad von Walter Pierre Helsén 

34


koncernledning 

Koncernledning 

Koncernledningens sammansättning 

Koncernledningen ombildades i mars 2010 i samband med införandet av en ny koncernstruktur. 


Koncernchef och vd samt 

t.f vd Boxer TV-Access AB 

Född 1961. Diplomerad 

marknadsekonom och 

management utbildning från 

Nordic School of Marketing. 

Exempel på tidigare arbetslivserfarenhet 

är vd för Boxer 

TV-Access (2001–2006), vice 

vd med globalt ansvar för 

Marketing och Sales på Allgon 

Systems (1999–2001), Channel 

Manager hos Motorola (1997– 

1999) och chef för Nordic/ 

Baltic Region hos motorola 

(1994–1996). Styrelseuppdrag 

i Boxer TV-Access AB (ordf), 

Digi TV Plus Oy (ordf) och 

Boxer TV A/S (ledamot). 

Anställd sedan 2007. 

Gunilla Berg 

Vvd och CFO 

Född 1960. Civilekonom 

från Handelshögskolan 

i Stockholm. Exempel på 

tidigare arbetslivserfarenhet 

är Vvd och CFO för SASkoncernen 

(2002-2009), Vvd 

och CFO för KF-koncernen 

(1997-2001) och tidigare 

diverse chefsbefattningar 

inom AGA och Svenska Shell. 

Styrelseledamot i Alfa Laval 

AB, Lundbergföretagen AB 

samt DNB NOR ASA. Anställd 

sedan 2010. 

Johan Bobert 

T.f kommunikationsdirektör 

Född 1960. Studier i statsvetenskap 

och historia på 

Stockholms universitet samt 

marknadskommunikation på 

RMI Berghs. Exempel på 


är partner och vice vd på 

Hill & Knowlton Sweden AB 

(1996–2004) och seniorkonsult 

på Jerry Bergström AB 

(1995–96). Knuten till Teracom 

och Boxer sedan 2002. 

Stephan Guiance 

Ansvarig Teracom Sweden 

Född 1960, studier i företagsekonomi 

vid Stockholms 

universitet. Exempel på 


är vd hos FastTV.net AB 

(2003–2007) och anställd hos 

sweden On Line (1989–2002) 

varav åren 1998–2002 som 

vd. Anställd sedan 2008. 

Pierre Helsén 

Direktör Strategi och 

Affärsutveckling 

Född 1951, studier i företagsekonomi 

vid Uppsala 



är huvudsekreterare i Digitaltv-kommissionen 

(2004– 

2007), Investment Manager 

Skandia Mediainvest (2001– 

2003), Ekonomidirektör på SV 

T (1999–2000) och CFO TV4 

(1990–1998). Styrelseuppdrag 

NG B AB (ledamot) och IFTS 

AB (ordförande). Anställd 

sedan juli 2007. 

Steen Ulf Jensen 

Vd Boxer TV A/S 

Född 1966, MBA från 

Copenhagen Business 

School. Exempel på tidigare 

arbetslivs erfarenhet är 

grundare och partner på 

Jensengroup Consulting 

(2002–2008) med central roll 

i Boxers operatörs ansökan 

i Danmark, CEO Viasat 

Distribution (2001–2002), 

Chief Operating Officer Viasat 

Broadcasting (1999–2002), vd 

Viasat Danmark (1996–1998). 

Styrelseuppdrag i 

Jensengroup Consulting 

(ordförande) och AH Metal 

solution (ledamot). Anställd 

sedan 2008, knuten till Boxer 

sedan 2006. 

Helena Nathhorst 

Finansdirektör 

Född 1967. Civilekonom från 

Uppsala universitet. Exempel 

på tidigare arbetslivs erfarenhet 

är chefs befattningar inom 

KPMG Transaction Services 

(2000–2009), KPMG Revision 

(1996–2000) och Skattemyndigheten 

(1994–1996). 

Styrelse uppdrag i Boxer 

TV-Access AB (ledamot) och 

Digi tv Plus Oy (ledamot). 

Anställd sedan 2009. 

Jyri Ratia 

Vd Digi TV Plus Oy 

Född 1972, M.Sc. (Econ) 

Helsinki School of Economics. 

Exempel på tidigare arbetslivserfarenhet 

är Senior Vice 

President, Business Development, 

Sanoma Entertainment 

Oy (2008–2009), Vice 

President, Television, Welho 

cable operator business 

Sanoma Television Oy (2007– 

2008), Head of Marketing and 

Sales, Marketing Manager, 

Brand Manager på Sanoma 

Television Oy (2001–2007). 

Anställd sedan 1 januari 2010. 

Finn Søndergaard 

Vd för Teracom A/S 

Född 1947. MScEE från 

Tekniska Universitetet i 

Danmark. Exempel på tidigare 

arbetslivserfarenhet är 

vd för Broadcast Service 

Denmark (2001-2010), vice vd 

och Technical Director för TDC 

Cable TV (1994–2001), ledande 

positioner på TDC (1987– 

2001), President och CEO för 

RE Instruments Corporation 

USA (1984–1987), Technical 

Director för RE Instruments 

A/S (1981–1984). Styrelseuppdrag 

för Scansatel Kabel 

TV A/S, Scantemo Kabel TV 

A/S, Dansk Kabel TV A/S and 

NSAB. Anställd sedan 2010. 

Marianne Winblad von Walter 

HR-direktör 

Född: 1969. B Sc från Uppsala 



är HR Director NASDAQ OMX 

(2003-2010), HR Manager 

Gillette Group Nordic (1998- 

2003) Personalspecialist och 

t.f personalchef MTG AB 

(1994-1998). Anställd sedan 

2010. 

35


Stig-Arne Celin Tobias Henmark Lars Grönberg Kristina Axberg Bohman 

Claes-Göran Persson Åsa Sundberg Ingrid Engström 

John-Olof Blomkvist Maria Curman Magnus Ahxner Urban Lindskog 

36


styrelse 

Styrelse 

Styrelsens sammansättning 

Teracoms styrelse består av nio medlemmar, varav två är utsedda av arbetstagarorganisationer. 

I styrelsen ingår också två suppleanter till de ordinarie medlemmarna som är utsedda av arbetstagarorganisationer. 

Åsa Sundberg 

Ordförande sedan 2008 

Född 1959, civilingenjör från 

Kungliga Tekniska Högskolan 

i Stockholm. Verksam och 

partner på riskkapitalbolaget 

Provider Venture Partner. 

Övriga styrelseuppdrag 

(ledamot) är: Aspiro AB, 

The Cloud Networks Ltd, Fox 

Technologies Inc, APTV AB 

och Mobilaris AB. Exempel 

på tidigare operativa uppdrag 

är vd på Telia Engineering 

och Telia Prosoft (1996–1999), 

samt ansvarig för Telias 

Internationella Nät- och 

Carrier verksamhet 

(1994–1995). 

Kristina Axberg Bohman 

Ledamot sedan 2007 

Född 1959, civilekonom från 

Linköpings universitet. 

Ekonomidirektör Manpower. 

Övriga styrelseuppdrag är 

Manpower Hälsopartner AB 

samt Manpower El o Tele AB. 

Exempel på tidigare operativa 

uppdrag är ekonomidirektör 

LGP Telecom (1999– 2002), 

finanscontroller hos Telia AB 

(1995–1998) och finanscontroller 

hos Akzo Nobel 

(1990–1995). 

Maria Curman 


Född 1950, civilekonom 


i Stockholm. Vd för 

Bonnier Books. Övriga 

styrelseuppdrag är Axfood 

(ledamot), Bonnier Media 

Tyskland (ordf), Cappelen 

Damm Norge (ordf), 

Bonnierförlagen AB (ordf) 

och AdLibris (ordf). Exempel 

på tidigare operativa uppdrag 

är vd för SVT (2000–2002) och 

vd för Bonnier Utbildning AB 

(1993–1996). 

Ingrid Engström 


Född 1958, fil mag i tillämpad 

psykologi från Uppsala 

universitet. Senior Executive 

Advisor SEB. Exempel på 

tidigare operativa uppdrag 

är Senior Vice President 

Operations, Purchase and 

HR hos Eniro AB (2003–2007), 

vd för Know It AB (2000–2003) 

och vd för ComHem AB 

(1998–2000). 

Lars Grönberg 


Född 1949, civilekonom 


i Stockholm. Övriga styrelseuppdrag 

är Matkompaniet AB 

(ordf), Bindomatic AB 

(ledamot), Connecta AB 

(ledamot), Narva Project 

(ordf), Br. Perssons Byggnads 

AB (ordf), Business Security 

AB (ledamot), Qamcom AB 

(ordf), och Quadracom AB 

(ordf). Exempel på tidigare 

operativa uppdrag är vd och 

koncernchef för Intrum 

Justitia (1998–2000) och 

direktör med ansvar för 

utlandsverksamheten inom 

TeleDenmark (1996–1998). 

Tobias Henmark 


Född 1968, pol mag och 

civilekonom från Stockholms 

universitet/London School of 

Economics. Bolagsförvaltare 

på Regeringskansliet. Övriga 

styrelseuppdrag är Samhall 

AB (ledamot) och Arbetslivsresurs 

AB (ledamot). 

Exempel på tidigare operativa 

uppdrag är analytiker hos AB 

Stelacon (200–2002) och 

projektledare på reklambyråer 

(1993–2001). 

Urban Lindskog 


Född 1965, civilingenjör 

systemteknik från Kungliga 

Tekniska Högskolan i 

Stockholm och MBA från 

INSEAD i Fontainebleau, 

Frankrike. Vd för Scharp och 

Lindskog AB samt för 

Lindskog och Partners, 

Venture Management AB. 

Övriga styrelseuppdrag är 

Oryx Simulations AB (ordf), 

Algoryx Simulation AB (ordf), 

Carmenta Sverige AB 

(ledamot) och Sonetel AB 

(ledamot). Exempel på tidigare 

uppdrag är vd för Catella IT AB 

(1998–2003). 

John-Olof Blomkvist 


Född 1949. Facklig företrädare 

för fackförbundet ST inom 

Teracom. Arbetar som 

underhållsplanerare på 

Kundleverans servicegrupp 

Anläggningsunderhåll. 

Magnus Ahxner 

Suppleant sedan 2010 


för SACO inom Teracom. 

Arbetar som affärsutvecklare 

inom Teracom-koncernen. 

Claes-Göran Persson 



för SEKO (Facket för Service 

och Kommunikation). Arbetar 

som serviceingenjör vid 

Kiruna FM/TV-station inom 

Kundleverans. Suppleant i 

Teracoms styrelse 2003–2005. 

Stig-Arne Celin 

Suppleant sedan 2002 


för ST inom Teracom. Arbetar 

som serviceingenjör vid Gävle 

FM/TV-station inom Kundleverans. 

Revisorer 

PWC AB 

Ansvarig revisor 

Sten Håkansson 

Auktoriserad revisor 

37

teracom group | Årsredovisning 2010 

förvaltningsberättelse 

Förvaltningsberättelse 

Styrelsen och verkställande direktören för Teracom AB, organisationsnummer 

556441-5098, får härmed avge årsredovisning för 

koncernen och moderbolaget avseende verksamhetsår 2010. 

38 

Året i korthet 

• Intäkterna ökade med 13 procent till 3 852 (3 408) MSEK 

• Rörelseresultatet uppgick till 293 (496) MSEK 

• Resultat efter skatt uppgick till 201 (269) MSEK 

• Avkastning på eget kapital uppgick till 12 (16) procent 

• Soliditeten uppgick till 31 (40) procent 

• Antalet betal-tv-abonnemang var 944 000 (969 000) 

Ovanstående jämförelsesiffror avser kvarvarande verksamhet. 

Organisation och verksamhet 

Moderbolaget i Teracom-koncernen, Teracom AB, är ett aktiebolag 

som till 100 procent ägs av svenska staten. Under 2010 

bedrevs verksamheten i Teracom AB, dotterbolagen Boxer TV- 

Access AB, Boxer TV A/S, Digi TV Plus Oy samt sedan oktober 

2010 i de danska nätbolagen Broadcast Service Denmark A/S, 

Broadcast Stations Company 1 A/S och Broadcast Stations 

Company 2 A/S. 

Nätverksamhet 

Teracom AB (Teracom Sweden samt koncernfunktioner) 

Moderbolaget Teracom AB äger och driver ett utsändningsnät 

för radio och tv som når 99,8 procent av hushållen i sverige. 

Teracom AB:s landsomfattande nät gör det möjligt att erbjuda 

en rad integrerade kommunikationslösningar. Till kunderna hör 

programbolag, tv-operatörer och produktionsbolag. De största 

kunderna är SVT, SR, TV4 och Boxer Sweden. 

Teracom A/S (Teracom Denmark) 

Den 30 september förvärvade Teracom-koncernen marknätsoperatören 

Broadcast Service Denmark (BSD) som namnändrades 

i januari 2011 till Teracom A/S. Teracom A/S äger och driver 

ett utsändningsnät för radio och tv som når cirka 99 procent av 

hushållen i Danmark. Till kunderna hör Danmarks Radio, kommersiella 

public service-kanalen TV2 samt koncernsystern Boxer 

Denmark. 

Betal-tv-verksamhet 

Boxer TV-Access AB (Boxer Sweden) 

Dotterbolaget Boxer TV-Access AB paketerar, marknadsför och 

säljer digitala betal-tv-abonnemang i det digitala marknätet i 

konkurrens med leverantörer av kabel-tv, satellitoperatörer 

samt aktörer som erbjuder tv via bredband. Kunderna är hushållen 

i Sverige. 

Boxer TV A/S (Boxer Denmark) 

Boxer TV A/S, Boxer Denmark, driver betal-tv-verksamhet i det 

danska digitala marknätet. Affärsmodellen är densamma som 

Boxer i Sverige – att paketera, marknadsföra, sälja och administrera 

programkanaler som fått tillstånd att sända betal-tv i 

marknätet. Försäljningen av betal-tv-abonnemang inleddes 

i februari 2009 och lanseringen skedde i samband med Danmarks 

övergång till digital-tv i november 2009. 

Digi TV Plus Oy (PlusTV Finland) 

Digi TV Plus Oy, som marknadsförs under namnet PlusTV, är den 

ledande betal-tv-operatören i Finland. I likhet med Boxer paketerar, 

marknadsför, säljer och administrerar PlusTV programkanaler 

som har fått tillstånd att sända betal-tv i marknätet. 

Digi TV Plus Oy ägs till 53 procent av Teracom AB. 

VÄSENTLIGA HÄNDELSER JANUARI – December 2010 

I juni slöts avtal med säljarna om förvärv av den danska marknätsoperatören 

Broadcast Service Denmark, en affär som avslutades 

den sista september. 

I februari lanserades nya kanaler i det svenska marknät med 

tekniken MPEG4 och i juni gav Myndigheten för radio- och tv 

nya sändningstillstånd för både hdtv och standard-tv. Tillstånden 

gäller fram till mars 2014. 

Under första halvåret genomfördes en omfattande omorganisation 

av koncernen och en tydlig koncernstruktur skapades. 

Den första november lanserades hdtv i det svenska marknätet 

med den nya DVB-T2-standarden. Fem hd-kanaler var 

med vid premiären, fler kommer att lanseras efterhand, bland 

andra TV3 HD och Kanal 5 HD. 

Boxer Sweden hamnade för andra året i rad i topp i Svensk 

Kvalitetsindex rankning av betal-tv-operatörer med de sammanlagt 

nöjdaste kunderna. 

Broadcast Service Denmark har under fjärde kvartalet införlivats 

i koncernen och ett projekt drivs för att identifiera och 

verifiera synergier med övriga koncernen. 

Boxer Denmark introducerade en mycket liten marknätsmottagare 

med plats för Boxers betal-tv-kort som ansluts till 

datorn, vilken då används som en portabel tv-skärm. 

Gunilla Berg anställdes den 1 november som ny CFO och 

vice vd för Teracom Group. 

Den svenska regeringen har fått klartecken från riksdagen 

att skapa ett holdingbolag för Teracom-koncernen som möjliggör 

att anpassning kan ske av den juridiska bolagsstrukturen till 

affärsstrukturen.


VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG 

Broadcast Service Denmark bytte den 27 januari namn till teracom A/S. 

Under första kvartalet startade TV3 HD, TV4 HD, och Kanal 5 HD sina sändningar 

i marknätet. 

Ägarkrav och utdelning 

Ägaren har fastställt långsiktiga mål för Teracom-koncernens soliditet och avkastning 

på eget kapital. Soliditeten ska uppgå till lägst 30 procent och målet för avkastning 

på eget kapital är 17 procent. Vid utgången av 2010 uppgick soliditeten till 

31 (40) procent och årets avkastning på eget kapital uppgick till 12 (16) procent. 

Moderbolaget ska, när de finansiella målen är uppfyllda, sträva efter att kunna 

lämna en utdelning inom intervallet 40 till 60 procent av koncernens nettoresultat 

efter eliminering av minoritetsandelar. 

Redovisningssegment 

Koncernens intäkter och resultat har under 2010 redovisats i tre segment: 

• Betal-tv 

• Tv och Radio 

• Kapacitet, Inplaceringar 

och Service 

Segmentet Betal-tv avser digitala betal-tv-abonnemang i de digitala näten i 

sverige, Danmark och Finland. Segmentet Tv och Radio innefattar utsändningar av 

tv och radio i det svenska och danska marknätet och segmentet Kapacitet, Inplaceringar 

och Service innefattar sådana tjänster i Sverige. Segmentet Bredband innefattade 

verksamheten i dotterbolaget Comet Networks som avyttrades under 2009. 

Under 2010 ändrade Teracom-koncernen sin interna struktur och en tydlig koncernstruktur 

skapades. Koncernens nya interna struktur är organiserad i marknadsbolag, 

utifrån hur kundbearbetningen sker i respektive land, med resultatansvar. 

Detta har ställt nya krav på den interna ekonomiska rapporteringen. Teracom-koncernen 

ersätter därför de tre gamla segmenten med fem nya segment från och med 

årsbokslutet 2010 och framåt, vilka speglar hur koncernledningen fattar beslut om 

fördelning av resurser och bedömer prestationer utifrån rörelse resultat: 

• Teracom Sweden 

• Boxer Sweden 

• Teracom Denmark 

• Boxer Denmark 


• PlusTV Finland 

Det gamla segmentet Betal-tv delas upp i tre nya segment, vilka utgörs av betaltv-bolagen 

i Sverige, Danmark respektive Finland. De två gamla segmenten Tv och 

radio respektive Kapacitet, Inplaceringar och Service slås ihop och bildar två nya 

segment, vilka motsvarar nätverksamheten i Sverige (Teracom Sweden) respektive 

nätverksamheten i Danmark (Teracom Denmark). 

Årsredov 

39



Marknadsutveckling 

Tv och Radio 

Sverige 

Teracom Swedens digitala marksända nät når som mest 99,8 procent 

av Sveriges hushåll, och en tredjedel av hushållen väljer att 

se tv via marknätet. Sedan tidigare fanns fem sändarnät för tv i 

Sverige. I slutet av 2009 började Teracom Sweden parallellt bygga 

ett sjätte och sjunde sändarnät, vilket var en förutsättning för 

hdtv. Hdtv-sändningarna möjliggörs genom en kombination av 

den effektiva komprimeringsmetoden MPEG4 och DVB-T2, andra 

generationens standard för marksänd digital-tv. De fem första 

sändarnäten har minst 99,8 procents täckning utan några lokala 

avvikelser, medan cirka 75 procent av Sveriges befolkning hade 

tillgång till det sjätte och sjunde sändarnäten i slutet av 2010. 

Det råder hård konkurrens mellan olika operatörer som förmedlar 

tjänster över sina respektive tekniska plattformar, med 

bland annat triple-play-tjänster, mobil-tv och tv via bredband. 

Utvecklingen av nya tjänster i det digitala marknätet, i kombination 

med ett stort programutbud och fördelar i form av 

enkelhet, täckning och mobilitet, gör att det digitala marknätet 

står sig starkt. Inom tv-distribution är kabel-tv störst med 2,8 

miljoner anslutna hushåll, följt av cirka en miljon hushåll som 

använder marksänd tv (fri-tv och betal-tv), 661 000 med satellit-tv 

och 420 000 med iptv. 

Under 2010 meddelade regeringen att sändningstillstånd 

kommer att ges för ett antal kommersiella digitalradiokanaler 

till följd av den nya Radio- och TV-lagen som trädde i kraft i 

augusti. Uppskattningsvis rör det sig om upp till trettio nya 

kommersiella kanaler, vilket på sikt kan bli cirka sextio totalt. 

Danmark 

Teracom Denmarks digitala marknät består av fem sändarnät, 

fördelat på 34 stormaster. 

Den danska betal-tv-marknaden är relativt mogen och konkurrensen 

är hård, samtidigt som tillgången till fri-tv gör att cirka 

300 000 hushåll valt att endast ha marksänd fri-tv. Nästan 60 procent 

av hushållen har kabel-tv. Snabbast växande bland de nya 

sändningsplattformarna är marksänd digital-tv och bredbands-tv. 

Utöver marksänd digital-tv erbjuder Teracom Denmark 

radioutsändningar i form av AM- och FM-radio, samt digitalradioformatet 

DAB. Efter 2002 då det danska digitalradionätet 

lanserades har det skett en etappvis utbyggnad, med en sista 

etapp som beräknas färdigställas under 2011. Idag sänds digitalradio 

via två sändarnät från 64 stationer, vilket gör att i princip 

hela landet kan ta emot DAB. Teracom Denmark planerar 

även att påbörja sändningar med DAB+ från och med 2014. 

Betal-tv 

Teracom Group är idag, via bolagen Boxer Sweden, Boxer 

Denmark och PlusTV Finland, verksam inom betal-tv i Sverige, 

Danmark och Finland. 

Boxer Sweden agerar på en mogen betal-tv-marknad i 

sverige som karaktäriseras av låg tillväxt och stor konkurrens 

mellan olika aktörer och sändningsplattformar. Drygt 90 procent 

av hushållen beräknas ha ett betal-tv-abonnemang, och 

i Sverige finns det sju nationella fri-tv-kanaler och cirka 40 

betal-tv-kanaler. Vid utgången av 2010 hade Boxer Sweden en 

befintlig kundstock om 636 449 (664 533) betal-tv-kunder. 

Boxer Denmark har sänt betal-tv i marknätet sedan februari 

2009 och har licens för att med ensamrätt erbjuda betal-tv till 

danska hushåll i det digitala marknätet fram till 2020. Drygt 

85 procent av hushållen beräknas ha ett betal-tv-abonnemang, 

och i Danmark finns det nio nationella fri-tv-kanaler och cirka 

32 betal-tv-kanaler i marknätet. Vid utgången av 2010 hade 

Boxer Denmark 63 511 (44 753) betal-tv-kunder. 

Den finska betal-tv-operatören Digi TV Plus Oy ingår i 

teracom Group sedan juni 2009 och har funnits på den finska 

marknaden sedan 2006. Den finska marknaden präglas av en 

mycket stark fri-tv, vilket är förklaringen till att betal-tv-penetrationen 

i Finland är betydligt lägre än på de övriga nordiska 

marknaderna. Andelen hushåll med betal-tv-abonnemang är 

totalt cirka 25 procent, medan fri-tv står för över 90 procent av 

det totala tv-tittandet. Vid utgången av 2010 hade PlusTV 

244 170 (259 214) abonnenter. 

Digital-tv-utvecklingen har kommit olika långt i Europa, 

men majoriteten av länderna inom EU har eller kommer att gå 

över till digital-tv inom de närmsta åren. En tydlig trend i de 

länder som hittills har övergått till digital marksänd tv är att 

betal-tv-marknaden har ökat i storlek. Hdtv-utvecklingen som 

ännu är i sin linda sett ur ett europeiskt perspektiv, väntas slå 

igenom i ett flertal länder under de närmsta åren i takt med att 

sändarnäten uppdateras. 

Kapacitet, Inplaceringar och Service 

Teracom är verksam på marknaden för inplaceringar, såväl i 

sverige som i Danmark. Tack vare sina höga och strategiskt placerade 

master med mycket utrymme är Teracom i Sverige en 

huvudaktör på marknaden, även om behovet av lokal täckning 

40



oftast avgör. Många kunder bytte utrustning eller uppgraderade 

gamla nät under året, vilket resulterade i många serviceuppdrag. 

Det största kundsegmentet är mobiloperatörer som i allt högre 

utsträckning väljer att outsourca sin nätservice, en utveckling 

som väntas fortsätta med 4G-utbyggnaden. Operatörerna efterfrågar 

även samarbetspartners med hög teknisk kompetens, men 

servicemarknaden präglas generellt av många aktörer och prispress. 

På kapacitetstjänster är det en kontinuerlig efterfrågan, 

men även den marknaden karakteriseras av hård konkurrens. 

Intäkter och resultat 

Koncernens intäkter uppgick till 3 852 (3 408) MSEK. Intäktsökningen 

med 13 procent kom främst från koncernens verksamheter 

i Finland och Danmark. Rörelseresultatet blev lägre än 2009 

och uppgick till 293 (496) MSEK. Nedgången orsakades av negativa 

resultat i Danmark och Finland där betal-tv-marknaderna är 

under uppbyggnad. Koncernens rörelsemarginal minskade med 

7 procentenheter till 8 (15) procent, exklusive engångsposter 

uppgick rörelsemarginalen till 9 procent. Den svenska verksamheten 

var fortsatt stabil och redovisade en rörelsemarginal om 21 

(20) procent. Årets resultat har belastats med engångsposter om 

47 MSEK. Beloppet bestod dels av omstruktureringskostnader 

om 23 MSEK och dels av en kostnad om 24 MSEK till följd av 

beslutet att avveckla tv via bredband (iptv), främst nedskrivning 

av immateriella anläggningstillgångar och varulager. 

Resultatet efter finansiella poster uppgick till 281 (483) 

MSEK. Finansnettot var i nivå med föregående år och uppgick 

till -12 (-13) MSEK. Resultat efter skatt försämrades med 25 

procent och uppgick till 201 (269) MSEK. Resultatet påverkades 

positivt av att en uppskjuten skattefordran om 105 (0) MSEK 

har beaktats beträffande underskott i Danmark. Ingen uppskjuten 

skattefordran har beaktats beträffande årets underskott i 

Finland. I förvärvet av betal-tv-verksamheten i Finland 2009 

ingick en uppskjuten skattefordran om 46 MSEK och en uppskjuten 

skatteskuld om 46 MSEK, nettoeffekt 0. 

Segment Betal-tv 

Segment Betal-tv stod för 72 (71) procent av koncernens totala 

externa intäkter 2010. Segmentets totala intäkter ökade med 15 procent 

till 2 783 (2 415) MSEK. Den finska verksamheten, som förvärvades 

i juni 2009, stod i år för 63 procent av segmentets intäktsökning. 

Rörelsemarginalen i segmentet uppgick till -3 (5) procent, 

en nedgång med 8 procentenheter. Försämringen orsakades 

främst av negativa resultat i Finland och Danmark där verksamheterna 

är under uppbyggnad. Vid utgången av året redovisade 

verksamheterna i Sverige, Danmark och Finland 944 (969) tusen 

betal-tv-abonnemang. 

Segment Tv och Radio 

Segment Tv och Radio svarade för 18 (18) procent av koncernens 

totala externa intäkter 2010. Årets intäkter, inklusive försäljning 

till andra segment, ökade med 21 procent jämfört med 

2009 och uppgick till 1 200 (989) MSEK. Den danska nätverksamheten 

som förvärvades den 30 september i år stod för 55 

procent av segmentets intäktsökning. I den svenska TV och 

Radio-verksamheten förbättrades intäkterna av en utökad 

kapacitet i sändarnäten. 

Segmentets rörelsemarginal minskade med 4 procentenheter 

till 26 (30) procent. 

Segment Kapacitet, Inplaceringar och Service 

Segment Kapacitet, Inplaceringar och Service utgjorde 10 (11) 

procent av koncernens totala externa intäkter 2010. Segmentets 

totala intäkter uppgick till 395 (424) MSEK, en minskning 

med 7 procent jämfört med 2009. Årets rörelsemarginal minskade 

med 3 procentenheter till 14 (17) procent. Engångseffekter, 

främst i form av återföring av nedskrivning, hade en positiv 

effekt på segmentets rörelsemarginal 2009. 

Finansiell ställning 

Den 30 september 2010 förvärvade Teracom 100 procent av aktierna 

i bolagen Broadcast Service Denmark A/S, Broadcast stations 

company 1 A/S och Broadcast Stations Company 2 A/S. Bolagen 

äger och opererar det danska marknätet för radio och tv och utgör 

en kassagenererande enhet benämnd BSD. Den totala köpeskillingen, 

1 394 MSEK, finansierades med lån i kreditinstitut. Enligt 

den preliminära förvärvsanalysen allokerades 144 MSEK av bolagets 

totala värde till kundkontrakt, kundrelationer och goodwill. 

Koncernens räntebärande skulder ökade till följd av förvärvet 

av BSD och uppgick till 2 381 (1 016) MSEK. Balansomslutningen 

ökade med 1 508 MSEK till 5 698 (4 190) MSEK. Koncernens soliditet 

försämrades med 9 procentenheter till 31 (40) procent 

jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Vid utgången 

av året uppgick likvida medel och kortfristiga placeringar, inklusive 

outnyttjade externa krediter i bank, till 1 577 (998) MSEK. 

Kassaflöde, finansiering och investeringar 

Koncernen redovisade för året ett väsentligt förbättrat kassa 

41



flöde från den löpande verksamheten, vilket uppgick till 789 

(286) MSEK. Kassaflödet har under året påverkats positivt av en 

minskad kapitalbindning främst till följd av riktade åtgärder 

inom varulager och kundfordringar samt lägre skattebetalningar. 

Kassaflödet påverkades med -1 241 MSEK vid förvärvet av 

BSD, till följd av preliminär köpeskilling minskad med skuldförd 

tilläggsköpeskilling och likvida medel. Koncernens investeringar 

i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick 

under året till 284 (239) MSEK. Utdelningen var 40 MSEK lägre 

jämfört med föregående år och uppgick till 110 (150) MSEK. 

Årets kassaflöde uppgick till 301 (60) MSEK. 

Icke finansiell information 

Medarbetare 

Teracom-koncernen hade medelantalet 707 tillsvidareanställda 

under 2010. Av dessa var 506 anställda inom moderbolaget 

Teracom AB. I Teracom AB var 90 procent verksamma inom den 

affärsnära verksamheten och 10 procent inom koncernstaber. 

Totalt inom koncernen var 24 procent av medelantalet 

anställda kvinnor. I Teracom Group’s koncernledning var 3 av 10 

personer kvinnor, vilket motsvarar en andel på 30 procent. 

Personalomsättningen inom moderbolaget uppgick till 7,5 

(5,3) procent under 2010. För att förebygga hälsoproblem 

erbjuds medarbetarna en rad friskvårdsaktiviteter. Under 2010 

tog 49,6 (39) procent av medarbetarna i någon form tillvara på 

Teracom AB:s friskvårdssubventioner. Sjukfrånvaron inom koncernen 

förblev på låg nivå under året. I moderbolaget var sjukfrånvaron 

1,72 (2) procent och i Boxer TV-Access AB 1,65 (1,81) 

procent. Av den sammantagna sjukfrånvaron i moderbolaget 

var 17,5 (27,6) procent under 60 dagar eller mer. För Boxer TV- 

Access AB var motsvarande andel 15,5 (20,1) procent. Mer 

information om medarbetare finns i not 6 på sidorna 72–74. 

Teracom-koncernen har under 2010 genomfört en genomgripande 

förändring av organisationen och skapat en tydlig 

koncernstruktur. Den innebar bland annat ett upprättande av 

vissa koncerngemensamma funktioner och därmed en samordning 

av kompetenser inom koncernens bolag. Nybildade koncernfunktioner 

är Ekonomi och Finans, Kommunikation, Strategi 

och Affärsutveckling samt Human Resources. 

I samband med förvärvet av Teracom A/S så ökade antalet 

anställda med 69. Införlivningen av Teracom A/S pågick under 

hösten 2010. 

Inom den operativa delen av Teracom AB, dvs Teracom 

sweden, har översyn av ett antal funktioner genomförts under 

2010. Inom avdelningen Kundleverans har en förstärkning skett 

inom områden för inspektion, underhåll och installation i master 

och anläggningar. Totalt har 16 nya medarbetare samt en 

gruppchef anställts, då det finns ett ökat behov av underhåll 

och installationer under de kommande åren. Vidare gjordes, 

inom avdelningarna Försäljning och Produkt, en översyn av 

effektiviteten i placering av viss personal och kompetens vid 

kontoret i Sundsvall. Resultatet blev att funktionen för Order 

och Kundavtal flyttar från Sundsvall till Stockholm, vilket sker 

under första halvåret 2011. 

Teracom Group (koncernen) genomför årligen medarbetarundersökningar 

för att utvärdera medarbetarnas tillfredsställelse 

med arbetssituationen och för att identifiera förbättringsom 

råden. Svarsfrekvensen var 85 procent, vilket är i nivå med 

tidigare år. Nöjd Medarbetarindex (NMI) för Teracom Sweden 

uppgår till 64 (73 enligt senaste undersökningen år 2009) på den 

100-gradiga skalan. Det är en tydlig försämring mot tidigare år 

och mot det mål som var uppsatt. Teracom Sweden har genomgått 

en rad förändringar och det finns ett viktigt efter arbete att 

göra med att tydliggöra vissa ansvarsområden. De områden som 

alltjämt håller en god nivå är Arbetsklimat och Ledarskap, men 

även där finns förbättringar att åstadkomma. Det område som 

har ökat sedan före gående år, är Kund- och affärsorientering. 

Detta beror på att Teracom Sweden har, under 2010, fokuserat 

på att synliggöra kundnyttan i många delar av verksamheten. 

Motsvarande NMI-undersökning inom Boxer Sweden, Boxer 

Denmark och PlusTV visar en försämring för Boxer Sweden och 

PlusTV samt en förbättring för Boxer Denmark. Boxer Sweden 

uppnår ett NMI på 67 på den hundragradiga skalan (72 för år 

2009, dock inte helt jämförbart). Boxer Denmark har ett NMI 

på 76 (74) och PlusTV når ett NMI på 60 (63). Ledarskapet håller 

en hög nivå inom alla tre bolag vilket även gäller för arbetsklimatet. 

De områden som inte uppnår tillräckligt höga nivåer är 

samarbete mellan olika enheter och kopplingen mellan de egna 

målen och de övergripande målen för Teracom Group. Svarsfrekvensen 

inom de tre bolagen ligger mellan 97–100 procent vilket 

visar på ett högt engagemang för att förbättra arbets klimatet. 

Arbetsmiljö 

En betydande del av medarbetarna inom den operativa verksamheten 

i Teracoms nätverksamhet arbetar med service av sändarstationer 

och master. Dessa arbetsuppgifter är ofta fysiskt krävande 

och måste utföras i närheten av elektrisk spänning och 

elektromagnetiska fält. De elektromagnetiska fälten är obetyd 

42



liga i områden där allmänheten har tillträde, men är ibland på en 

så hög nivå i medarbetarnas arbetsområde att sändareffekten i 

Teracoms stationer behöver reduceras för att arbete ska kunna 

ske under trygga former. Varje år genomförs ett antal prioriterade 

arbetsmiljörelaterade utbildningar med syfte att förebygga 

arbetsplatsrelaterade skador och olyckor. 

Arbetsplatsolyckor uppmärksammas, undersöks, redovisas 

och följs upp på ett systematiskt sätt. Olycksfallsstatistiken 

delas in i tre kategorier. ”Tillbud/osäker situation” innebär att 

någon har varit nära att skadas eller att säkerhetsbrister har 

bidragit till en situation med överhängande fara. ”Olycka utan 

frånvaro” avser en olycka som medför kroppsskada men ingen 

sjukfrånvaro nästkommande dag. ”Olycka med frånvaro” innebär 

att en olycka medför sjukfrånvaro under minst en arbetsdag. 

Mångfald och jämställdhet 

Mångfald bland medarbetarna bidrar till ökad dynamik, kreativitet 

och trivsel på arbetsplatsen. Teracom-koncernen har en 

gemensam mångfaldspolicy som beskriver den långsiktiga 

ambitionen och planerna för att främja lika rättigheter och 

möjligheter för alla medarbetare, bland annat med avseende 

på rekrytering, jämställdhet, arbetsförhållanden, lönesättning 

samt hantering av eventuella trakasserier och diskriminering. 

Koncernbolagen sätter upp mål, planer och aktiviteter för jämställdhet 

och mångfald. I jämställdhetsplaner behandlas sådant 

som exempelvis kartläggning av löneskillnader, handlingsplan 

för hantering av eventuella trakasserier och föräldraledighetssamtal. 

Efterlevnaden av mångfaldsambitionen utvärderas med 

hjälp av intern granskning och medarbetarnas egen uppfattning 

i de regelbundet återkommande medarbetarundersökningarna. 

Verksamhetens miljöpåverkan 

Teracom-koncernen tog beslut om en ny koncernövergripande 

miljöpolicy 2009. Denna bygger på att koncernen vill ta sitt ansvar 

för sin miljöpåverkan genom att arbeta med prioriterade miljöfrågor. 

Ett tydligt miljömedvetande stärker konkurrenskraften i mötet 

med kunder, samarbetspartners och i rollen som arbetsgivare. 

Koncernens största miljöpåverkan sker genom bränsle- och 

elförbrukning och kan räknas om i klimatpåverkan genom växthusgasutsläpp. 

Klimatpåverkan från koncernen har kartlagts 

övergripande och koncernen har uttalat, som en av målsättningarna, 

att varje år minska negativ miljöpåverkan. Varje koncernbolag, 

med huvudfokus på nätbolagen, ska ta fram mål, 

planer och aktiviteter på hur miljöpåverkan kan minska. 

Några få områden inom Teracom AB:s verksamhet styrs av 

rapporteringsplikt och tillståndsplikt enligt miljöbalken. Ett exempel 

är rapportering av kylsystem med ozonskadande köldmedia. 

Koncernens hantering av miljörelaterade risker beskrivs på sidan 

44. Dessa ska tas fram av de olika bolagen och ständigt förbättras. 

Risker och riskhantering 

Verkställande ledningen har huvudansvaret för hantering av 

företagsstyrnings- och policyrisker. Koncernen arbetar från en 

tydlig dokumenterad styrmodell, beslutsordning samt koncernpolicys. 

Effektiv spridning av ändamålsenlig information säkerställs 

via bolagets ledningsstrukturer och ledningsprocesser. 

Affärsutvecklingsrisker 

En systematisk hantering av Teracom-koncernens strategi- och 

affärsutveckling minimerar risken att förbise hot och möjlig heter, 

suboptimera verksamheter inom företaget och fatta fel aktiga 

beslut. Utifrån målen i strategiplaner, affärs- och verksamhetsplaner 

identifieras och värderas risker. Risker förknippade med 

affärsutveckling och långsiktig planering hanteras främst i koncernens 

Strategiforum, där hela Koncernledningen ingår. Strategiforum 

har bland annat som uppgift att ta fram och föreslå 

koncernens strategiplan som fastställs efter dialog med koncernstyrelsen, 

följa omvärldshändelser samt bedöma om de medför 

nya hot eller möjligheter för verksamheten. Uppföljningen och 

bedömningen kan innebära att specifika åtgärder initieras och/ 

eller att strategiplaner och affärsplaner revideras. 

Marknadsrisker 

Marknadsriskerna handlar framför allt om faktorer som kan 

påverka koncernens framtida marknadsposition. Ett riskområde 

är den så kallade plattformskonkurrensen, vilket innebär att 

Olycksfallsfrekvens 2010 

År 

Tillbud 

Olycka utan 

frånvaro 

Olycka frånvaro 

> 1 dag 

Rapporterad 

arbetssjukdom 

Olycka med frånvaro > 1 dag/ 

miljon arbets timmar 

Miljoner 

arbetstimmar 

2010 10 4 1 0 0,9 1,094 

2009 11 3 1 0 0,9 1,105 

43



marknätet kan få en lägre marknadsandel om kunderna i högre 

utsträckning väljer andra digital-tv-plattformar, som exempelvis 

satellit, kabel-tv och tv via bredband. 

Konkurrensen från ytterligare operatörer kan komma att få en 

negativ påverkan på utveckling inom betal-tv-verksamheten i såväl 

Sverige som i de nyetablerade verksamheterna i Danmark och Finland. 

Koncernen hanterar marknadsrisker genom ständig utveckling 

av kunderbjudandet och genomför korrigerande åtgärder 

om utvecklingen avviker från plan. 

Driftsrelaterade risker 

Kunderna i Teracom-koncernens nätverksamhet har generellt 

höga krav på driftsäkerhet, inte bara under normala förhållanden 

utan även under olika former av kriser, extraordinära händelser 

samt höjd beredskap. För att kunna uppfylla dessa kunders krav är 

det av stor vikt att Teracom strävar efter hög kvalitet i utformning 

av nät, arbetssätt, rutiner, reservåtgärder och säkerhetstänkande. 

Riskerna inom processer och levererad kvalitet kontrolleras och 

åtgärder vidtas för att eliminera risken. Större fel, komplicerade 

fel, allvarliga risksituationer och/eller mycket långvariga fel hanteras 

av en särskilt utsedd och tillfälligt sammansatt organisation. 

Ett långtgående infört system med reservvägar följer de hårda 

kraven på säkerheten inom driften. Pålitligheten förstärks av att 

det finns en alternativ plats för funktioner, reservvägar för radiolänk 

och fiber samt dubbleringar av produktionsservrar. Därtill 

finns även mobil utrustning såsom mastbilar, master, länkar, sändare 

och kraftverk för att minimera återställningstiden vid ett allvarligare 

driftstopp. Riskanalyser på linjenivå hjälper driften att 

upprätthålla en hög säkerhet och stabil driftbild. Kritiska och viktiga 

it-system följer i Sverige Myndigheten för samhällsskydd och 

beredskaps uppställda nivå (BITS) för it-säkerhet. Teracom koncernens 

säkerhetspolicy, och bolagsspecifika informationssäkerhetspolicy 

samt nätsäkerhetspolicy styr säkerhetsnivån och en intern 

incidentgrupp är utbildad och redo att agera vid eventuella fientliga 

it-operationer. För att skapa och upprätthålla kompetens att 

hantera kriser sker övningar regelbundet i samverkan med kunder. 

Miljörelaterade risker 

Inom Teracom-koncernens nätverksamhet i Sverige finns rutiner 

för att löpande och systematiskt identifiera och bedöma 

miljörisker. Miljöriskhanteringen koordineras med övrig riskhantering 

och syftar i första hand till att förebygga olyckor 

samt minimera verksamhetens miljöbelastning. 

Arbete pågår med att säkerställa att alla dotterbolag 

löpande och systematiskt identifierar och bedömer miljörisker. 

Teracom-koncernen arbetar även med att bedöma leverantörer 

inom miljö, kvalitet och hållbarhet och har under 2010 

haft dialog med ett flertal leverantörer. Detta arbete ska breddas 

i koncernen och fortsätta under 2011. 

Försäkringsbara risker 

Teracom-koncernen försäkrar sina anläggningar mot egendoms- 

och avbrottsskador. Försäkringsskyddet gällande egendomsskador 

baseras på anläggningars återanskaffningsvärden. 

Det egna risktagandet är begränsat med en självrisk på maximalt 

1 MSEK per skadetillfälle. 

Regulatoriska risker 

Teracom-koncernens verksamhet påverkas av regleringsbeslut 

och lagstiftning främst rörande media och elektronisk kommunikation. 

Viktiga frågor är frekvensanvändning, utformning av 

licenser och tillstånd för Teracoms kunder i marknäten, rättighetsfrågor, 

samt pris- och tillträdesreglering genom SMPbeslut 

till nät och annan infrastruktur. 

En fråga som fått mycket uppmärksamhet under det gångna 

året är hur Europa ska avväga den framtida användningen av 

radiofrekvenser för trådlösa kommunikationstjänster. EU-kommissionen 

har publicerat ett flertal studier i denna fråga och 

lagt ett förslag till EU-Parlamentet och Ministerrådet om Europas 

första ”Radio Spectrum Policy Program”. Varje förändring av 

tillgängligt frekvensutrymme för utsändning av radio och tv 

inverkar i hög grad på Teracom-koncernens verksamhet. Beslut 

om inriktning av framtida spektrumpolitik väntas under 2011. 

Teracom-koncernen arbetar mycket aktivt med regulatoriska 

frågor genom kontakter med myndigheter och politiker i sverige, 

Finland och Danmark. Vidare deltar Teracom-koncernen aktivt i ett 

flertal fora på europeisk nivå för att följa och påverka dessa frågor. 

Finansiella risker 

Teracom är exponerat mot olika finansiella risker, av vilka finansierings-, 

ränte-, valuta- och kreditrisker är av störst betydelse. 

Dessa hanteras i enlighet med den finanspolicy som fastställts 

av koncernstyrelsen och som präglas av en låg risknivå. Den 

styrande principen är att minimera negativ påverkan på resultat 

och kassaflöde från kortsiktiga rörelser i de finansiella marknaderna. 

Finansnettot ska optimeras inom givna ramar. Mer information 

om finansiella instrument och finansiell riskhantering 

finns i not 21 på sidorna 87-89. Bolagsstyrningsrapportens 

44



avsnitt ”Styrelsens beskrivning av intern kontroll avseende den 

finansiella rapporteringen” beskriver bland annat hanteringen 

av risker vid den finansiella rapporteringen. 

Ersättningsnivåer till 

ledande BEFATTninGS HAVARE 

Teracoms styrelse har ansvar för tillsättning av koncernchef och 

vd och beslutar om anställningsvillkoren. Styrelsen tillämpar de 

av regeringen beslutade riktlinjerna för ersättningar och andra 

anställningsvillkor till ledande befattningshavare. Med anledning 

av ägarens nya riktlinjer, vilka beslutades i april 2009 har 

en översyn av ersättningar och övriga anställningsvillkor för 

ledande befattningshavare skett under året, i syfte att säkerställa 

att ägarens nya riktlinjer följs. För 2011 föreslår styrelsen 

att årsstämman som riktlinjer antar de i april 2009 utgivna 

statliga riktlinjerna ”Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande 

befattningshavare i företag med statligt ägande”. 

En detaljerad redogörelse för ersättning till styrelse, vd och 

övriga ledande befattningshavare finns i not 6 på sidorna 72–74. 

Moderbolaget 

Moderbolagets intäkter uppgick till 1 489 (1 455) MSEK, en 

ökning med 2 procent. Rörelseresultatet ökade med 23 procent 

till 383 (311) MSEK. I rörelseresultatet ingick omstruktureringskostnader 

med 12 MSEK. Rörelsemarginalen förbättrades och 

uppgick till 26 (22) procent. Resultatet efter finansiella poster 

uppgick till 490 (463) MSEK. 

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 572 

(470) MSEK. Förbättringen med 102 MSEK var huvudsakligen en 

följd av ett förbättrat resultat, lägre skattebetalningar och förbättrade 

kundbetalningar. Utdelningar från dotterbolagen var 

133 MSEK lägre än föregående år och uppgick till 100 (233) MSEK. 

Moderbolaget investerade 245 (187) MSEK i materiella och 

immateriella anläggningstillgångar, mestadels hänförliga till digital-tv-nätet. 

Vid en nyemission i dotterbolaget Digi TV Plus Oy i 

maj 2010, förvärvade moderbolaget aktier för totalt 29 MSEK. 

Moderbolagets ägarandel i Digi TV Plus Oy ökade därmed från 

51 procent till 53 procent. Den 30 september 2010 förvärvade 

moderbolaget 100 procent av aktierna i bolagen Broadcast service 

Denmark A/S, Broadcast Stations Company 1 A/S och Broad cast 

Stations Company 2 A/S. Bolagen utgör en kassa genererande 

enhet, benämnd BSD, som äger och opererar marknätet för radio 

och tv i Danmark. Den preliminära anskaffningskostnaden för 

BSD, inklusive transaktionskostnader om 16 MSEK, uppgick till 

1 410 MSEK. Förvärvet finansierades med lån från kreditinstitut. 

Utdelningen uppgick till 110 (150) MSEK. Årets kassaflöde 

uppgick till 123 (28) MSEK. Skuldsättningen ökade till följd av 

förvärvet av BSD och långfristiga skulder uppgick till 2 160 

(934) MSEK. Vid utgången av året redovisade moderbolaget en 

soliditet om 44 (56) procent. 

Förslag till vinstdisposition 

Fritt eget kapital i moderbolaget 

Balanserade vinstmedel 

Årets resultat 

Summa fritt eget kapital 

713 260 349 SEK 

365 088 204 SEK 

1 078 348 553 SEK 

Styrelsen föreslår att resultatet disponeras enligt följande: 

Utdelning 

110 000 000 SEK 

I ny räkning överföres 

968 348 553 SEK 

Summa 

1 078 348 553 SEK 

Styrelsens yttrande till värdeöverföring enligt ABL 18:4 

Som framgår av årsredovisningen har utvecklingen av såväl 

moderbolagets som koncernens resultat och ekonomiska ställning 

varit stabil. 

Koncernen redovisar ett eget kapital om 1 743 MSEK, varav 

889 MSEK utgör intjänade vinstmedel. Koncernens soliditet 

uppgår till 31 (40) procent och moderbolagets soliditet uppgår 

till 44 (56) procent. 

Koncernen har under året haft ett positivt kassaflöde från 

den löpande verksamheten om 789 MSEK (286), varav moderbolagets 

kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 

572 MSEK (470). I förslag till vinstdisposition föreslår styrelsen 

att årsstämman beslutar om en total utdelning om 110 MSEK 

för räkenskapsåret 2010. 

Utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet 

bedöms fortsatt positiv vilket, i kombination med bolagets ekonomiska 

ställning, innebär att moderbolagets framtida utvecklings- 

och investeringsbehov bedöms vara säkerställda även 

efter den föreslagna utdelningen. 

Med hänsyn till vad som anförts ovan och vad som framgår av 

årsredovisningen i övrigt är styrelsens bedömning att den föreslagna 

utdelningen är försvarlig. Detta gäller för såväl moderbolag 

som för koncernen med hänsyn till de krav som verksamhetens art, 

omfattning och risker ställer på storleken på det egna kapitalet 

samt konsoliderings- och investeringsbehov, likviditet och ställning 

i övrigt som anförs i ABL 17 kap 3§ (Försiktighetsregeln). 

45


bolagsstyrningsrapport 

Bolagsstyrningsrapport 2010 

Bolagsstyrningsrapporten är granskad av Teracom AB:s revisorer och utgör en del 

av års redovisningen. I rapporten ingår beskrivningen av intern kontroll avseende 

den finansiella rapporteringen och presentationerna av styrelse och koncernledning. 

BOLAGSSTYRNING INOM TERACOM-KONCERNEN 

Teracom AB är ett av staten helägt svenskt aktiebolag med säte 

i Sundbyberg. Styrningen av Teracom-koncernen baseras på 

aktiebolagslagen (ABL), Statens ägarpolicy samt Svensk kod för 

bolagsstyrning (Koden). Enligt regeringens riktlinjer ska den 

externa rapporteringen i statligt ägda bolag vara minst lika 

transparent som i börsnoterade företag. 

Statens ägarpolicy återfinns i sin helhet på regeringens 

hemsida www.regeringen.se och Koden finns tillgänglig på 

kollegiet för svensk bolagsstyrnings hemsida 

www.bolags styrning.se. 

Ramverk och styrstruktur 

I enlighet med ABL finns det tre beslutsorgan inom Teracom AB: 

Bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör (vd). 

I ett statligt ägt företag som Teracom redogör ägaren via 

Statens ägarpolicy för viktiga principfrågor med avseende på 

bolagsstyrning. 

I bolagsordningen ger ägaren riktlinjer för bland annat 

teracom AB:s verksamhet och inriktning. Genom styrelsens 

arbetsordning, som styrelsen fastställer minst en gång per år, 

regleras förhållandet mellan styrelse och vd. Andra interna 

styrdokument är Teracom-koncernens strategiska plan samt 

gemensamma policyer, riktlinjer och instruktioner. Därutöver 

finns ett antal policyer och riktlinjer som är anpassade till 

koncernbolagens respektive verksamheter. 

Styrningen utgår från Teracom AB, som är formellt moderbolag 

i koncernen. Vid utgången av 2010 bestod koncernen av de 

rörelsedrivande bolagen Boxer TV-Access AB, Boxer tv A/S Digi 

TV Plus Oy samt de danska bolagen Broadcast Service Danmark 

A/S, Broadcast Stations Company 1 A/S, Broadcast Stations 

Company 2 A/S, I/S Fordelingsnet samt I/S 4M København. 

BSD-bolagen heter från och med 27 januari 2011 Teracom 

Denmark A/S. Figuren på sidan 47 ger en översiktlig beskrivning 

av styrstrukturen inom koncernen. 

Avvikelser från Koden 

Koden ska tillämpas i statligt majoritetsägda bolag. Kodens övergripande 

syfte är att bidra till förbättrad styrning av svenska 

aktiebolag. Den behandlar det beslutssystem genom vilket 

ägarna direkt eller indirekt styr bolaget. Reglerna berör de 

enskilda bolagsorganens organisation och arbetsformer samt 

samspelet mellan dessa. Koden ska tillämpas enligt principen ”följ 

eller förklara”. En reviderad Kod trädde i kraft den 1 februari 2010. 

I vissa frågor har regeringen funnit skäl att, i överensstämmelse 

med Kodens princip ”följa eller förklara”, motivera avvikelser från 

Koden. Nedan framgår regeringens motivering till avvikelserna. 

Teracom avviker i från Kodens regler 

enligt följande: 

Regel 2 om val och arvodering av styrelse och revisorer 

Kodens bestämmelser är främst avsedda för publika företag 

med spritt ägande. Teracom gör avsteg från reglerna eftersom 

nomineringsprocessen följer Statens ägarpolicy. 

Enligt Statens ägarpolicy nominerar ägarna, genom 

Näringsdepartementet (Finansdepartementet sedan januari 

2011), styrelseledamöter och revisorer. För de av staten helägda 

företagen tillämpas enhetliga och gemensamma principer för 

en strukturerad nomineringsprocess, som drivs och koordineras 

av departementet. 

Regel 4.4 om styrelsens oberoende 

Enligt regel 4.4 ska majoriteten av ledamöterna vara oberoende 

i förhållande till ägarna. Teracom gör avsteg från regeln eftersom 

det i företag som är helägda av staten saknas skäl att redovisa 

oberoende. 

Statens ägarpolicy anger att nomineringar till styrelsen offentliggörs 

enligt Kodens riktlinjer med undantag för redovisning av 

ledamöternas oberoende i förhållande till större ägare. Skälet 

bakom kodregeln att företag ska ha minst två styrelse ledamöter 

som är oberoende till större ägare, och att samtliga styrelseledamöters 

oberoende till större ägare ska redovisas, är att skydda 

minoritetsaktieägares intressen i företag med spritt ägande. 

Regel 6.1 om styrelsens ordförande 

Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Styrelseordförandes 

särskilda roll behandlas i Koden. Om ordföranden 

lämnar sitt uppdrag under mandattiden ska ägaren snarast 

välja ny ordförande på en extra bolagsstämma. Detta är ett 

avsteg från Koden som anger att styrelsen kan utse ordföranden 

inom styrelsen. 

Regel 6.3 samt 8.2 om utvärdering av styrelse och 

verkställande direktör 

Styrelsens arbete ska utvärderas årligen. Enligt Koden är det 

styrelseordförandens uppgift att säkerställa att utvärderingen 

genomförs och att valberedningen informeras om utvärderingens 

resultat. 

46



Styrstruktur 

Staten 

Statens ägarpolicy 

BOLAGSSTÄMMA 

Bolagsstämman är Teracom AB:s högsta beslutande organ och 

det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande. Den 

utser styrelse och revisorer, fattar beslut om bland annat ändringar 

i bolagsordningen samt fastställer balans- och resultaträkning. 

Teracom AB:s årsstämma hålls i Stockholm eller i Sundbyberg, 

där bolaget har sitt säte. Kallelse till årsstämma samt 

kallelse till extra bolagsstämma, där frågan om ändring av 

bolagsordningen ska behandlas, utfärdas tidigast sex veckor 

och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till annan extra 

bolagsstämma utfärdas tidigast sex veckor och senast två 

veckor före stämman. Utöver reglerna i aktiebolagslagen och 

Koden gäller följande principer för stämmor i bolag med statligt 

ägande. Underrättelse om tid och plats för bolagsstämman 

skickas till riksdagens centralkansli i anslutning till utfärdandet 

av kallelsen till stämman. Riksdagsledamöters önskan att närvara 

på bolagsstämman ska i förväg anmälas till styrelsen och 

anmälan bör vara styrelsen tillhanda senast en vecka före 

bolagsstämman. 

I de statligt ägda bolagen bör allmänheten bjudas in att 

närvara. De statligt ägda bolagen bör anordna någon form av 

arrangemang i samband med årsstämman där allmänheten 

bereds möjlighet att ställa frågor till styrelse och företags ledning. 

Årsstämmorna i bolag med statligt ägande ska äga rum före 

den 30 april och utdelning ska ske senast två veckor efter res 

Nomineringsprocess 

Statens ägarpolicy 

Bolagsstämma 

Bolagsordning 

Extern revision 

Granskningsplan 

Teracom AB 

styrelse 

Arbetsordning 

Revisionsutskott 

Ersättningsutskott 

Internrevision 

Intern revisionsplan 

Koncernchef/vd 

vd-instruktion 

Teracom Sweden 

Teracom Denmark Boxer Sweden Boxer Denmark PlusTV Finland 

I de statligt helägda bolagen ska Regeringskansliet, i stället 

för valberedningen, informeras om utvärderingens resultat. 

Statens ägarpolicy beskriver i sin helhet avvikelserna från 

Koden, se: www.regeringen.se. 

ÄGAREN 

Ledord för statens förvaltning av de helägda företagen är 

öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda. 

I Statens ägarpolicy anges att statligt ägda företag måste ta 

ansvar för frågor som rör etik, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet 

och mångfald. Ägaren har sålunda krav på en genomtänkt 

strategi för dessa frågor. 

Ägarens mål 

Syftet med Teracom AB:s verksamhet är att bedriva utsändning 

och överföring av radio och tv samt därmed förenlig verksamhet. 

Bolaget ska utifrån dessa utgångspunkter och de regulativa 

förutsättningarna agera uteslutande affärs mässigt. 

Ekonomiska mål och utdelningspolicy för Teracom-koncernen: 

• soliditet på 30 procent. 

• avkastningen ska relateras till det schablonbeskattade resultatet 

efter finansnetto i förhållande till genomsnittligt justerat 

eget kapital. Målet är att avkastningen långsiktigt uppgår 

till 17 procent på eget kapital. 

• utdelningsandel om mellan 40 och 60 procent av nettoresultatet 

under förutsättning att soliditetsmålet har uppnåtts. 

47



pektive årsstämma. Underrättelse om tid och ort för stämman 

ska sändas till riksdagens centralkansli samtidigt med kallelsen. 

Extra Bolagsstämma 2010 

Vid en extra bolagsstämma godkändes Teracoms ersättningspolicy 

för ledande befattningshavare. Ersättningspolicyn avser 

hela koncernen och reglerar tillämpning av ägarens riktlinjer 

avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare. 

Det innefattar såväl principer för ersättning och andra anställningsvillkor 

som beslutsprocess och dokumentation. Ersättningspolicyn 

finns under www.teracom.se. Se även ägarens 

riktlinjer i Statens Ägarpolicy. 

Årsstämma 2010 

Teracom AB höll årsstämma den 31 mars 2010. Stämman 

omvalde Åsa Sundberg till styrelsens ordförande. Kristina Axberg 

Bohman, Maria Curman, Ingrid Engström, Lars grönberg, Tobias 

Henmark och Urban Lindskog omvaldes som ledamöter. 

Arbetstagarrepresentanterna är John-Olof Blomkvist, ST, 

med Stig-Arne Celin som suppleant Claes-Göran Persson, SEKO, 

med Magnus Ahxner, AK, som suppleant. 

Stämmovalda ledamöter och arbetstagarrepresentanter i 

styrelsen presenteras på sidorna 36–37. 

Motiveringen till val av medlemmarna till Teracoms styrelse 

är att de har hög kompetens inom och erfarenhet av ekonomisk 

styrning, operativ erfarenhet samt av att leda verksamhet som 

vd. Styrelsen innehar även specifik kompetens inom telekomoch 

mediebranschen. Revisorn från Ernst och Young överlämnade 

vid årsstämman 2010 revisionsberättelsen till ägaren, som 

beviljade styrelsen ansvarsfrihet. 

Vid årsstämman 2010 valdes revisionsbolaget PWC till ny 

revisor med Sten Håkansson som huvudansvarig revisor, fram 

till årsstämman 2014. 

Årsstämman fastställde årsredovisningen för räkenskapsåret 

2009 och beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, om 

utdelning till ägaren om 110 MSEK. 

Årsstämman godkände det presenterade förslaget till 

ersättningar, enligt ersättningspolicyn, och andra anställningsvillkor 

för ledande befattningshavare. Protokollet från bolagsstämmorna 

med information om samtliga beslut, finns på hemsidan 

www.teracom.se. 

Årsstämma 2011 

Årsstämma 2011 hålls den 14 april i Stockholm. 

STYRELSEN 

Sammansättning 

Enligt Statens ägarpolicy ska utgångspunkten för varje nominering 

av en styrelseledamot vara kompetensbehovet i företagets 

styrelse. Regeringens mål är att styrelsen ska ha hög kompetens, 

som är väl anpassad till företagets verksamhet, situation 

och framtida utmaningar. Ledamöterna förväntas ha hög integritet 

och uppfylla krav på gott omdöme som ställs på företrädare 

för staten. Varje styrelseledamot ska kunna göra självständiga 

bedömningar av bolagets verksamhet. 

Sammansättningen ska också vara sådan att balans mellan 

kvinnor och män uppnås, med målet att vardera kön är representerat 

med minst 40 procent. I Teracom AB:s styrelse är andelen 

män av de stämmovalda ledamöterna 43 (43) procent. Ledamöternas 

genomsnittsålder är 53 (52) år. Sammantaget bedömer ägaren 

att styrelsen väl uppfyller de krav som Statens ägarpolicy anger. 

Inom Teracom AB:s styrelse finns ett revisionsutskott som 

har till uppgift att bland annat bevaka revisorernas opartisk het, 

och bistå styrelsen i att säkerställa kvaliteten i den finansiella 

rapporteringen samt övervaka den interna kontrollen. Under 

2010 inrättade styrelsen ett ersättningsutskott vars uppgift är 

att granska och ge styrelsen rekommendationer för ersättningar 

till koncernens ledande befattningshavare i enlighet 

med koncernens policyer och ägarens riktlinjer. Vidare ska 

ersättningsutskottet bereda ärenden åt styrelsen avseende vd 

och koncernchefens ersättningar och anställningsvillkor. 

Styrelsens ansvar 

Ytterst ansvar för organisationen och förvaltningen av 

teracom koncernens angelägenheter ligger på styrelsen, 

styrelsen ansvarar också för att rapporteringen till ägaren 

och omvärlden ger en korrekt och fullständig bild av koncernens 

utveckling, finansiella ställning och risker. Den ansvarar 

för att den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse 

med lag och tillämpliga redovisningsstandarder 

samt ser till att Teracom-koncernen i tillämpliga delar följer 

rekommendationerna enligt OMX Nordiska Börs Stockholms 

noteringsavtal. Det innebär också att Teracom ska redovisa en 

bolagsstyrningsrapport med en rapport om intern kontroll 

enligt Svensk kod för bolagsstyrning. 

Styrelsen ska samordna sin syn med ägaren i frågor av 

större betydelse såsom kapitalstruktur och långsiktiga finansieringsfrågor, 

strategiska förändringar och förvärv, fusioner eller 

avyttringar. 

48



Den arbetsordning som styrelsen årligen fastställer reglerar arbetet 

och ansvarsfördelningen mellan styrelse och vd. Arbetsordningen 

innehåller även instruktioner gällande ekonomisk rapportering 

som komplement till ABL:s bestämmelser och Koden. 

Styrelsens ordförande har ett särskilt ansvar för att leda styrelsens 

arbete och se till att den fullgör sina uppgifter. Ordföranden 

ansvarar bland annat för att varje ny styrelseledamot genomgår 

lämplig introduktionsutbildning, samt att styrelsen löpande 

uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om Teracom-koncernen. 

Ord föranden svarar för bolagets kontakter med ägaren och 

för att förmedla ägarens synpunkter i ägarfrågor till styrelsen. 

Styrelsens arbete 

Under 2010 hölls 13 styrelsemöten, varav ett extrainsatt möte 

och två per capsulam-möten. Bolagets stämmovalda revisorer 

deltog vid möte med styrelsen utan bolagsledningens närvaro. 

Styrelsens arbete följde i allt väsentligt den plan med fasta 

informations- och beslutspunkter samt särskilda frågor som 

styrelsen årligen fastställer. Varje möte följde en godkänd dagordning 

och den bakomliggande dokumentation som skickades 

ut till styrelsen inför mötet. Vd, tillika koncernchef, deltog vid 

samtliga ordinarie och extra styrelsemöten. Ledande befattningshavare 

inom Teracom-koncernen kallades som föredragande 

för särskilda punkter. Till de fasta punkter som 

behand lades vid mötena hör vd:s föredragning och ekonomisk 

månadsrapportering. Där utöver behandlade styrelsen ett antal 

andra frågor vid sina möten under 2010, där särskild uppmärksamhet 

ägnades åt: 

• Strategi- och affärsplan 

• Budget 

• Utvecklingen i Boxer A/S 

• Förvärv av Teracom A/S (tidigare BSD) 

• Koncernens organisationsstruktur 

• Rapporter från revisionsutskotten om bland annat intern 

kontroll och revision 

• Bolagsstyrningsfrågor och koncernövergripande policyer 

• Årsbokslut, delårsrapporter och månadsrapporter 

Ersättningar 

Ordförande och styrelseledamöter ersätts för den arbetsinsats 

och det ansvar som uppdraget innebär i enlighet med beslut vid 

årsstämman. Ersättning utgår även för utskottsarbete. 

Styrelsen beslutar om ersättningar till vd efter beredning av 

ersättningsutskottet. Vid beslut om ersättningar och andra 

anställningsvillkor till ledande befattningshavare iakttas ersättningspolicyns 

riktlinjer, vilka är fastställda av ägaren vid bolagsstämman. 

För ytterligare information om ersättningarna hänvisas 

till not 6 på sidan 72 i årsredovisningen. 

Revisionsutskottet 

För att fördjupa och effektivisera arbetet gällande riskbedömningar, 

intern kontroll, extern redovisning och revision utser styrelsen 

årligen ett revisionsutskott. Revisionsutskottet är ett 

beredande organ, vars förslag överlämnas till styrelsen. Arbetet 

regleras av en skriftlig arbetsordning. Till uppgifterna hör även 

att bevaka revisorernas opartiskhet och självständighet genom 

Styrelsens sammansättning 2010 

Namn Födelseår Funktion i styrelsen Invald Revisions utskott Ersättnings utskott 

Åsa Sundberg 1959 Ordförande 2008 Ordförande 

Kristina Axberg Bohman 1959 Ledamot 2007 Ordförande 

Maria Curman 1950 Ledamot 2007 Ledamot 

Ingrid Engström 1958 Ledamot 2003 Ledamot 

Lars Grönberg 1949 Ledamot 2005 Ledamot 

Tobias Henmark 1968 Ledamot 2003 

Urban Lindskog 1965 Ledamot 2007 Ledamot Ledamot 

John-Olof Blomkvist 1949 Ledamot 1995 

Stig-Arne Celin 1953 Suppleant 2002 

Claes-Göran Persson 1958 Ledamot 2006 

Magnus Ahxner 1973 Suppleant 2010 

Stefan Thylander 1953 Suppleant 2007 

49



att övervaka de fristående rådgivningsuppdrag som revisorerna 

kan få av företagsledningen. Revisionsutskottet bistår också styrelsen 

i att säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen. 

Utskottet består efter årsstämman 2010 av tre ledamöter: 

ordförande Kristina Axberg Bohman, Lars Grönberg och Urban 

Lindskog. Chefen för internrevisionen är sekreterare i revisionsutskottet. 

Under räkenskapsåret 2010 hölls sju möten och särskild 

uppmärksamhet ägnades åt: 

• Bokslutskommuniké och årsredovisning 2009 

• Delårsrapporter 2010 

• Riskbedömningar 

• Redovisningskritiska frågor 

• Utvärdering av den interna kontrollen 

• Utvärdering av revisorernas arbete 

• Styrande policyer för styrelsebeslut 

• Internrevision 

• Svensk kod för bolagsstyrning 

• Revisionsplanering 

Revisorerna, CFO/vvd och koncernredovisningschefen deltog 

också vid mötena. Revisorerna deltog dock inte vid mötet gällande 

utvärdering av revisorernas arbete. Befattningshavare 

inom Teracom-koncernen kallades som föredragande för särskilda 

punkter. 

Information om revisionsutskottets möte lämnades till styrelsen 

vid efterföljande styrelsesammanträde. Protokoll från 

utskottssammanträdena sändes till samtliga styrelseledamöter. 

Ersättningsutskottet 

Ersättningsutskottets arbetsuppgifter är att granska och ge styrelsen 

rekommendationer angående principerna för ersättning, 

inklusive prestationsbaserade ersättningar och pensionsvillkor 

till bolagets ledande befattningshavare i enlighet med koncernens 

policyer samt bereda ärenden avseende vd:s anställningsvillkor, 

ersättningar och förmåner för beslut av styrelsen. Ersättningsutskottet 

är ett beredande organ som överlämnar sina 

förslag till styrelsen. 

VD OCH FÖRETAGSLEDNING 

Vd:s ansvar 

Styrelsen utser Teracom AB:s vd. Sedan den 1 januari 2007 är 

Crister Fritzson vd tillika koncernchef. Under 2010 tillträdde 

Gunilla Berg som vice vd, tillika koncernens CFO. 

Vd ansvarar enligt aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning 

för den löpande förvaltningen av Teracom-koncernens 

verksamhet. I styrelsens vd-instruktion redogörs närmare för 

vd:s befogenheter och förpliktelser. 

Ledningsstruktur och organisation 

Samarbetet och informationsutbytet mellan koncernchefen och 

styrelseordföranden sker genom regelbundna möten. Vid dessa 

planeras bland annat styrelsesammanträden. Koncernchefen 

förser styrelsen med månadsrapporter för att möjliggöra en 

fortlöpande uppföljning och kontroll av koncernens ekonomiska 

ställning. 

Styrelseledamöters mötesnärvaro 

Namn Funktion i styrelsen Styrelsemöte Revisions utskott Ersättnings utskott 

Åsa Sundberg Ordförande 13/13 1/1 

Kristina Axberg Bohman Ledamot 12/13 7/7 

Maria Curman Ledamot 10/13 1/1 

Ingrid Engström Ledamot 11/13 1/1 

Lars Grönberg Ledamot 13/13 5/5 

Tobias Henmark Ledamot 13/13 2/2 1/1 

Urban Lindskog Ledamot 13/13 7/7 

John-Olof Blomkvist Ledamot 12/13 

Stig-Arne Celin Suppleant 1/1* 

Claes-Göran Persson Ledamot 10/13 

Magnus Ahxner Suppleant 2/2* 

Stefan Thylander Suppleant 1/1 

* Närvaron för arbetstagarrepresentanternas ersättare (suppleanter) redovisas enbart när de har ersatt ordinarie ledamot (arbetstagarrepresentant) vid styrelsemötet. 

50



Koncernledningen sammanträder varannan vecka och behandlar 

koncernövergripande frågor som, resursallokering, förvärv 

och avyttringar, ekonomi, budget, prognos, löpande beslut om 

affärsverksamhet, koncernstyrning, riskhantering, hållbarhetsfrågor, 

samt frågor inför styrelsen. 

Under år 2010 bestod koncernledningen av Crister Fritzson, 

koncernchef och vd för Teracom, Gunilla Berg, CFO och vice vd 

för Teracom, cheferna för marknadsbolagen i Sverige, Danmark 

och Finland samt cheferna för koncern funktionerna Finans, 

Kommunikation, Human Resources och Strategi. Koncernledningen 

formulerar och utvecklar koncernens uppdrag, mål 

och strategier i dialog med styrelsen och sköter den löpande 

förvaltningen av koncernen. Koncernchefen fastställer styrverktygen 

mot marknadsbolagen och koncern funktionerna. 

Marknadsbolagen ansvarar för den dagliga driften och har 

ett tydligt resultatansvar. Koncernfunktionernas huvudsakliga 

uppgift är att aktivt stödja koncernledningen och marknadsbolagen 

att nå koncernens mål. ”Beslutsforums” huvuduppgift 

är att vara samordnande beslutsorgan inom vissa områden. 

Utvärdering av styrelse och vd 

Styrelsens arbetsordning föreskriver att styrelsens arbete utvärderas 

skriftligen genom frågor om hur styrelsen som kollektiv 

och de enskilda ledamöterna utför sina uppgifter. Utvärderingen 

överlämnas till den enhet inom Näringsdepartementet, 

sedan januari 2011 Finansdepartementet, som ansvarar för 

nomineringsprocessen. 

Styrelsen genomförde en utvärdering av styrelsens och vd:s 

arbete under 2010. Ett möte för utvärdering av vd hölls utan 

företagsledningens närvaro. 

INTERN KONTROLL 

En effektiv riskhantering och intern kontroll inom koncernen 

lägger grunden för en långsiktigt god värdeutveckling. 

teracom-koncernen har etablerat en uppsättning regler, rutiner 

och policydokument som syftar till att reducera risker samt öka 

affärsmässigheten i verksamheten. Exempel på styrande dokument 

är etikpolicy och informationspolicy. 

Riskhanteringen inom Teracom-koncernen utgår från uppsatta 

mål, både övergripande och underordnade. Risk definieras 

som en negativ målavvikelse och värderas utifrån väsentlighet. 

Risker inom områden som är kritiska för Teracom-koncernens 

måluppfyllelse bedöms fortlöpande. Mer information om riskfaktorer 

och koncernens hantering av dessa finns i förvaltningsberättelsen 

på sidorna 43–45. Utifrån bedömningarna 

vidtas åtgärder och utses ansvariga för att kontrollera, och om 

möjligt minimera, identifierade risker. Beroende på riskens art 

och väsentlighet hanteras den i styrelse, koncernledning eller i 

andra relevanta delar av organisationen. 


Sedan 2005 har Teracom-koncernen en särskild intern granskningsfunktion, 

Internrevisionen. 

Internrevisionen granskar, analyserar och utvärderar den 

interna kontrollen avseende bland annat den finansiella rapporteringen 

inom koncernen. Internrevisionen är organiserad som 

oberoende enhet inom Teracom koncernfunktioner och rapporterar 

till styrelsens revisionsutskott. Internrevisionen beaktar de 

riktlinjer som ges av Internrevisorernas förening (IIA – Institute 

for Internal Auditors) för yrkesmässig internrevision. 

Det interna granskningsarbetet utförs av internrevisionen 

enligt den av styrelsen årligen fastställda revisionsplanen och 

rapportering sker löpande till revisionsutskottet. 

Revisorer 

De stämmovalda revisorernas uppdrag är att granska årsredovisning 

och bokföring samt styrelsens arbete och vd:s förvaltning. 

Ansvaret för val av revisorer ligger hos ägaren. Regeringskansliets 

förvaltare/handläggare följer alla steg i upphandlingsprocessen, 

från upphandlingskriterier till urval och utvärdering. 

Det slutliga beslutet fattas av ägaren vid årsstämman. 

Revisorer väljs, enligt ABL, på mandatperioder om fyra år. 

Eventuella omval av revisorer följs av utvärdering av revisorernas 

arbete och den nya mandatperioden blir i så fall tre år. 

Löpande utvärderingar görs för att rätta till eventuella brister 

och för att förtydliga ägarens önskemål. 

Vid årsstämman 2010 valdes revisionsbolaget PwC, med 

Sten Håkansson som ansvarig revisor, fram till 2014. Vid sidan 

av revisionsuppdrag hos Teracom har Sten Håkansson revisionsuppdrag 

hos bland annat COOR, Eniro och Exportrådet. 

Vid styrelsemötet i mars 2010 redovisade Teracoms revisor 

sina iakttagelser från revisionen av årsbokslutet för 2009. 

STYRELSENS BESKRIVNING AV INTERN KONTROLL 

AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN 

Styrelsen ansvarar enligt ABL och Koden för den interna kontrollen. 

Denna beskrivning av intern kontroll har upprättats i 

enlighet med Koden, avsnitt 7.4, och avgränsas därmed till 

51



intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. 

Teracom-koncernen använder Internal Control – Integrated 

Framework, som lanserades 1992 av The Committee of Sponsoring 

Organizations of the Treadway Commission (COSO) och 

som är ett vedertaget ramverk för intern kontroll. Teracomkoncernen 

tillämpar det ramverk som beskrivs i vägledningen 

till Koden. Beslut om tillvägagångssätt och åtgärder hos 

teracom är och förblir en fråga för styrelse och koncernledning. 

Detta ramverk förespråkar intern kontroll enligt följande 

komponenter: 

• Kontrollmiljö (Control Environment) 

• Riskbedömning (Risk Assessment) 

• Kontrollaktiviteter (Control Activities) 

• Information och kommunikation (Information och 

communication) 

• Uppföljning (Monitoring) 

Kontrollmiljö 

Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen. Den innefattar 

den kultur och de värderingar som råder inom teracomkoncernen, 

och som till stora delar återspeglas i policyer, riktlinjer 

och instruktioner. 

Teracom-koncernens etikpolicy ger stöd och vägledning för 

företagsledning och medarbetare i etiska frågor och grundar 

sig på FN:s Global Compact om: 

• Mänskliga rättigheter 

• Arbetsrätt 

• Miljö 

• Motverka korruption 

Styrelsen tar årligen ställning till koncernens policys för etik, 

information, finansiering, investeringar och säkerhet. 

Översynen av Teracom-koncernens övriga styrande dokument 

sker fortlöpande. Kontrollmiljön innefattar även definierade 

ansvarsfördelningar, befogenheter och beslutsvägar. 

Riskbedömning 

Riskbedömning utgår ifrån de uppsatta finansiella och ickefinansiella 

målen inom Teracom-koncernen och sker löpande. 

Koncernmål bryts ned i verksamhetsmål för respektive marknadsbolag 

och koncernfunktion, och kommuniceras i organisationen. 

För att uppnå dessa mål har Teracom-koncernen en process 

som utgår från väsentlighetskriterier och som identifierar 

externa och interna risker som kan försvåra måluppfyllelsen. 

I samband med upprättandet av den interna revisionsplanen 

identifieras ett antal områden som är kritiska för den finansiella 

rapporteringen och som granskas särskilt. Till dessa hör intäktsprocess, 

anläggningshantering, hantering av omvärldsrisker, 

inköp, bokslutsprocessen samt it-frågor. Inom kritiska processer 

för den finansiella rapporteringen görs en riskbedömning för 

att säkerställa att kontroller finns på plats som ger en rimlig 

säkerhet i den finansiella rapporteringen. Därutöver granskas 

Teracom koncernens processer för förvärv och finansiering. 

Vid den finansiella rapporteringen bedöms riskerna som kan 

påverka rapporteringen. Denna riskbedömning resulterar i ett 

antal kontrollmål, vilka utformar arbetsprocessen för granskning 

av de kritiska områdena. 

Kontrollaktiviteter 

Kontrollaktiviteter sker inom de områden som ledningen bedömer 

har störst risk att medföra en väsentlig påverkan på den 

finansiella rapporteringen. Dessa aktiviteter innefattar bland 

annat avvikelserapportering, attestkontroll, uppföljning av budget 

och affärsplan, genomgång av behörigheter och befogenheter 

samt investeringsuppföljning. De innefattar även ett antal 

nyckelkontroller inom rapporteringsprocessen, som utförs av 

den i organisationen som tilldelats ansvaret. Effektiviteten och 

utformningen av kontrollerna ses över och prövas periodvis. 

För att minska riskerna undersöker revisionen huruvida upprättade 

nyckelkontroller inom kritiska områden efterlevs. Vid 

iakttagelser ges återkoppling och förbättringsrekommendationer 

till ansvariga. Internrevisionen följer också upp implementeringen 

av sådana förslag. Inom kritiska områden, som koncernens 

internationalisering, har arbetet med intern kontroll 

intensifierats. Koncernledningen använder sig också av medarbetarundersökningar 

för att ta del av de synpunkter avseende 

förbättringsmöjligheter som finns i organisationen. 

Information och kommunikation 

Informationsverksamheten inom Teracom-koncernen syftar till 

att ge såväl medarbetare som externa intressenter rättvisande 

och kontinuerlig information om koncernen. Informationen ska 

präglas av saklighet, tillgänglighet, ärlighet och relevans. Den 

externa informationsgivningen följer i tillämpliga delar de 

rekommendationer som anges i Nasdaq OMX Stockholm AB:s 

regelverk. Årsredovisning, delårsrapporter och kommunikéer 

publiceras på Teracoms hemsida www.teracom.se. 

52



Koncernstyrning 

Bolagsstämma 

Teracom AB styrelse 

Ordförande Åsa Sundberg 

Beslutsforum 

Strategi 

Produktutveckling 

Regulativa 

Vice vd 

Gunilla Berg 

Koncernfunktion 

Juridik 


Inköp 

Kontorsdrift och miljö 

Koncernledning 

Koncernchef/vd 


IT 

Koncernfunktion 

Ekonomi och Finans 

Gunilla Berg 

Kommunikation 

Johan Bobert 

HR 

Marianne Winblad von Walter 

Strategi och Affärsutveckling 

Pierre Helsén 

Marknadsbolag 


Stephan Guiance 

Boxer Sweden 


Teracom Denmark 

Finn Søndergaard 

Boxer Denmark 

Steen Ulf Jensen 

PlusTV Finland 

Jyri Ratia 

Internt kommuniceras informationen framför allt via intranätet. 

Policyer, riktlinjer och instruktioner finns på intranät och 

på gemensamma diskar som är tillgängliga för de anställda. 

Uttalanden från koncernledningen sker via inspelade inslag på 

intranätet samt vid möten. 

Teracom-koncernens informations- och kommunikationsvägar 

för den finansiella rapporteringen bedöms vara ändamålsenliga 

och kända, vilket möjliggör rapportering och återkoppling 

från verksamheten till styrelse och ledning. 

Den finansiella informationen fångas upp genom månadsboksluten, 

vilka kommenteras och följs upp av de personer som 

är ansvariga för marknadsbolag och koncernfunktioner. Detta 

sammanställs i en månadsrapport som beskriver utvecklingen 

i koncernen och som distribueras till styrelse, koncernledning 

samt dotterbolagens ledningsgrupper. 

Uppföljning 

I denna fas av kontrollarbetet möjliggörs kvalitetssäkring av 

den finansiella rapporteringen och eventuella brister kan uppdagas. 

Bolagets controllerfunktion har till uppgift att följa verksamheten 

och rapportera till koncernledningen. Koncernledning 

och styrelse har till sin hjälp internrevisionen och externa 

revisorer, som kontinuerligt undersöker och kontrollerar riskhanterings-, 

kontroll- och ledningssystemen inom organisationen, 

samt säkerställer att den interna styrningen och kontrollen 

är ändamålsenlig, effektiv och fungerar tillfredsställande. Därutöver 

uppmärksammas brister i den interna kontrollen av 

organisationen genom händelserapportering. Under 2010 granskades 

utvalda kritiska områden för måluppfyllelse enligt vedertaget 

ramverk och bedömningar med rekommendationer 

gavs och följdes upp med ansvariga. 

Sundbyberg 16 mars 2011 

Styrelsen 

53


ekonomisk koncernöversikt 

Ekonomisk översikt 

Koncernen 

MSEK 2010 2009 2008 2008* 2007 2006 2005 

Resultatposter 

Rörelsens intäkter 3 852 3 408 2 991 3 188 3 312 3 004 2 700 

Rörelsens kostnader –3 210 –2 631 -2 079 –2 233 –2 258 –2 101 –1 929 

Av- och nedskrivningar –349 –281 -277 –374 –429 –408 –411 

Rörelseresultat 293 496 635 581 625 495 360 

Finansnetto –12 –13 -13 –13 44 –5 –1 

Resultat före skatt 281 483 622 568 669 490 359 

Innehav utan bestämmande inflytande – – - – – – – 

Skatt –80 –214 -162 –147 –199 –136 –82 

Årets resultat 201 269 460 421 470 354 277 

varav innehav utan bestämmande inflytande – – 91 91 80 56 33 

Balansposter* 

Anläggningstillgångar 4 718 3 187 3 074 3 074 2 306 2 493 2 656 

Omsättningstillgångar 980 1 003 691 691 1 497 1 426 988 

Eget kapital 1 743 1 685 1 666 1 666 1 810 1 776 1 602 

varav innehav utan bestämmande inflytande 0 0 0 0 80 86 60 

Långfristiga skulder 2 567 1 293 1 179 1 180 1 050 1 099 1 159 

Kortfristiga skulder 1 388 1 212 920 919 943 1 044 883 

Totalt kapital 5 698 4 190 3 765 3 765 3 803 3 919 3 644 

Kassaflöde 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 789 286 618 581 995 738 827 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 528 –519 -1 200 –1 242 –238 –263 –447 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 040 293 -180 –180 –436 –219 –208 

Årets kassaflöde 301 60 -762 –841 321 256 172 

Nyckeltal 

Rörelsemarginal, % 8 15 21 18 19 16 13 

Vinstmarginal, % 7 14 21 18 20 16 13 

Avkastning på eget kapital, % 12 16 26 24 26 21 19 

Avkastning på totalt kapital, % 6 12 17 17 16 13 11 

Avkastning på sysselsatt kapital, % 10 22 34 32 34 27 18 

Soliditet, % 31 40 44 52 48 45 44 

Medelantalet anställda 707 638 669 669 674 687 697 

Intäkter per anställd, TSEK 5 448 5 342 4 470 4 765 4 914 4 373 3 874 

Aktierelaterade nyckeltal 

Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK 804 1 076 1 476 1 320 1 560 1 191 975 

Eget kapital per aktie, SEK 6 972 6 740 6 664 6 664 7 240 7 104 6 408 

Kassaflöde per aktie, SEK 3 156 1 144 2 472 2 324 4 276 2 952 3 308 

Företagsspecifika nyckeltal 

Antal digital-tv-abonnenter, Betal-tv 944 000 968 500 689 000 689 000 709 000 654 000 531 000 

* Inklusive verksamhet som avvecklats 2009. 

54


resultaträkning och rapport över totalresultat koncernen 

Resultaträkning 

Koncernen 

MSEK Not 2010 2009 

Rörelsens intäkter 2,3,4,29 

Nettoomsättning 3 848 3 402 

Övriga intäkter 4 6 

3 852 3 408 

Aktiverat arbete för egen räkning 5 9 9 

Rörelsens kostnader 

Materialkostnader –235 –200 

Kostnader för ersättningar till anställda 6,7 –571 –472 

Avskrivningar 8 –331 –293 

Nedskrivningar 9 –18 12 

Övriga kostnader 10 –2 413 –1 968 

Rörelseresultat 293 496 

Finansiella intäkter 11 37 16 

Finansiella kostnader 12 –49 –29 

Resultat före skatt 281 483 

Skatt på årets resultat 13 –80 –214 

Årets resultat för den kvarvarande verksamheten 14 201 269 

Årets resultat från avvecklad verksamhet 29 0 –78 

Årets resultat 201 191 

Rapport över totalresultat 

Koncernen 

MSEK 2010 2009 

Periodens resultat kvarvarande verksamhet 201 269 

Periodens resultat avvecklad verksamhet 0 –78 


Övrigt totalresultat*: 

Omräkningsdifferenser –33 –22 

Inkomstskatt relaterad till ”Övrigt totalresultat” poster 0 0 

Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt –33 –22 

Summa totalresultat för året 168 169 

Periodens totalresultat hänförligt till: 

Moderbolagets aktieägare 168 169 

Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 


Data per aktie 

Kvarvarande verksamhet 

Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK 804 1 076 

Totalt, inklusive avvecklad verksamhet 

Antal aktier vid årets utgång 250 000 250 000 

Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning 250 000 250 000 

Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK 804 764 

* Övrigt totalresultat avser i sin helhet den kvarvarande verksamheten för jämförelseåret. 

55


balansräkning koncernen 

Balansräkning 

Koncernen 

MSEK Not 2010-12-31 2009-12-31 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 16 771 200 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 16 2 071 1 330 

Inventarier, verktyg och installationer 16 33 30 

Pågående nyanläggningar 16 164 115 

Goodwill 17 1 214 1 142 

Övriga immateriella tillgångar 17 351 263 

Andra finansiella tillgångar 18 114 95 

Uppskjutna skattefordringar 19 0 12 

Summa anläggningstillgångar 4 718 3 187 

Omsättningstillgångar 

Varulager 20 25 62 

Kundfordringar 21 295 429 

Skattefordringar 0 57 

Övriga fordringar 24 37 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 242 336 

Derivatinstrument 21 17 4 

Likvida medel 21 377 78 

Summa omsättningstillgångar 980 1 003 

SUMMA TILLGÅNGAR 14 5 698 4 190 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 23 

Aktiekapital 250 250 

Övrigt tillskjutet kapital 653 653 

Omräkningsreserv –49 –16 

Intjänade vinstmedel inklusive årets resultat 889 798 

Summan av eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 1 743 1 685 

Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 

Summa eget kapital 1 743 1 685 

Långfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 3, 21 2 134 780 

Förutbetalda intäkter 21,24 70 65 

Uppskjutna skatteskulder 19 362 446 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 7,25 1 2 

Summa långfristiga skulder 2 567 1 293 

Kortfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 3, 21 76 1 

Leverantörsskulder 329 312 

Övriga kortfristiga skulder 21 217 199 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21,24 764 699 

Avsättningar 25 2 1 

Summa kortfristiga skulder 1 388 1 212 

Summa skulder 3 955 2 505 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 14 5 698 4 190 

Ställda säkerheter 30 0 0 

Eventualförpliktelser 31 0 0 

56


kassaflödesanalys koncernen 

Kassaflödesanalys 

Koncernen 


Den löpande verksamheten 

Resultat efter finansiella poster 281 483 

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 

Avskrivningar 331 293 

Nedskrivningar 18 –12 

Avsättningar 1 –8 

Realisationsresultat försäljningar/utrangeringar 1 –4 

Ökning/minskning av långfristiga förutbetalda intäkter 0 69 

Övrigt 38 –2 

Betald inkomstskatt –165 –255 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 505 564 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 

Ökning(–)/minskning(+) av varulager 37 –50 

Ökning(–)/minskning(+) av kundfordringar 134 –87 

Ökning(–)/minskning(+) av andra rörelsetillgångar 27 –74 

Ökning(+)/minskning(–) av leverantörsskulder 17 –91 

Ökning(+)/minskning(–) av andra rörelseskulder 69 24 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 789 286 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –242 –161 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 4 

Förvärv av immateriella tillgångar –42 –78 

Förvärv av dotterbolag 28 –1 241 –201 

Försäljning av dotterbolag 29 0 –63 

Förvärv av finansiella tillgångar –3 –20 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 528 –519 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån 27 1 809 476 

Amortering av skuld –659 –33 

Utdelning –110 –150 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 040 293 

Kassaflöde från den kvarvarande verksamheten 301 60 

Kassaflöde från avvecklad verksamhet 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 0 –26 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 –28 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 

Kassaflöde från avvecklad verksamhet 29 0 –54 

Årets kassaflöde 301 6 

Likvida medel vid årets början 78 72 

Kursdifferens i likvida medel –2 0 

Likvida medel vid årets slut 27 377 78 

57


FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL koncernen 

Förändring i eget kapital 

Koncernen 

Hänförligt till Moderbolagets aktieägare 

MSEK 

Aktiekapital 

Övrigt 

tillskjutet 

kapital 

Reserver 

Balanserad 

vinst 

Summa 

eget 

kapital 

Ingående balans per 1 januari 2009 250 653 6 757 1 666 

Totalresultat 


Övrigt totalresultat 

Valutakursdifferenser –22 –22 

Summa övrigt totalresultat – – –22 0 –22 

Summa totalresultat 250 653 –16 948 1 835 

Transaktioner med aktieägare 

Utdelning avseende 2008 –150 –150 

Summa transaktioner med aktieägare 0 0 0 –150 –150 

Ingående balanser per 1 januari 2010 250 653 –16 798 1 685 

Totalresultat 



Valutakursdifferenser –33 –33 

Summa övrigt totalresultat – – –33 0 –33 

Summa totalresultat 250 653 –49 999 1 853 


Utdelning avseende 2009 –110 –110 

Summa transaktioner med aktieägare 0 0 0 –110 –110 

Utgående balans per 31 december 2010 250 653 –49 889 1 743 

58


resultaträkning och rapport över totalresultat moderbolaget 

Resultaträkning 

Moderbolaget 


Rörelsens intäkter 2,3,4 

Nettoomsättning 1 477 1 440 

Aktiverat arbete för egen räkning 5 9 9 

Övriga rörelseintäkter 3 6 

1 489 1 455 


Materialkostnader –22 –36 

Övriga externa kostnader 10 –396 –441 

Personalkostnader 6,7 –421 –407 

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 8,9 –267 –260 

Rörelseresultat 383 311 

Resultat från finansiella investeringar 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 11 32 2 

Intäkter från koncernbolag 11 100 169 

Räntekostnader och liknande resultatposter 12 –25 –19 


Bokslutsdispositioner 15 –27 6 

Skatt på årets resultat 13 –98 –85 

ÅRETS RESULTAT 14 365 384 

Rapport över totalresultat 

Moderbolaget 


Periodens resultat 365 384 


Övrigt totalresultat: 

Koncernbidrag, brutto 0 -1 

Inkomstskatt relaterad till "Övrigt totalresultat" poster 0 0 

Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 0 -1 


Data per aktie 

Antal aktier vid årets utgång 250 000 250 000 

Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning 250 000 250 000 

Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK 1 460 1 536 

59


balansräkning moderbolaget 


Moderbolaget 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 

Patent, licenser och liknande rättigheter 17 13 25 

Summa immateriella anläggningstillgångar 13 25 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 16 199 200 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 16 1 259 1 330 

Inventarier, verktyg och installationer 16 26 19 

Pågående nyanläggningar 16 164 115 

Summa materiella anläggningstillgångar 1 648 1 664 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i koncernbolag 26 3 234 1 776 

Övriga finansiella tillgångar 18 57 27 

Uppskjutna skattefordringar 19 9 9 

Summa finansiella anläggningstillgångar 3 300 1 812 

Summa anläggningstillgångar 4 961 3 501 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 21 137 167 

Fordringar hos koncernbolag 26 148 44 

Övriga fordringar 0 16 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 42 76 

Summa kortfristiga fordringar 327 303 

Kassa och bank 21 167 44 

Summa omsättningstillgångar 494 347 

SUMMA TILLGÅNGAR 14 5 455 3 848 

60


balansräkning moderbolaget 


Moderbolaget 


EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 23 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital 250 250 

Reservfond 50 50 

Summa bundet eget kapital 300 300 

Fritt eget kapital 

Balanserade vinstmedel 713 439 


Summa fritt eget kapital 1 078 823 

Summa eget kapital 1 378 1 123 

Obeskattade reserver 15 1 415 1 387 

SKULDER 

Långfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 21 2 134 700 

Skulder till koncernbolag 21 1 169 

Övriga långfristiga skulder 21 13 0 

Förutbetalda intäkter 24 12 65 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 25 10 32 

Summa långfristiga skulder 2 170 966 

Kortfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 21 75 0 

Leverantörsskulder 108 75 

Skulder till koncernbolag 26 2 6 

Skatteskulder 30 0 

Övriga kortfristiga skulder 41 38 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21,24 234 252 

Avsättningar 25 2 1 

Summa kortfristiga skulder 492 372 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 14 5 455 3 848 

POSTER INOM LINJEN 

Ställda säkerheter 30 0 0 

Ansvarsförbindelser 31 0 0 

61


KASSAFLÖDESANALYS moderbolaget 


Moderbolaget 


Den löpande verksamheten 


Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 

Avskrivningar 267 272 

Nedskrivningar 0 –12 

Avsättningar –20 –15 

Realisationsresultat försäljning/utrangering 2 –4 


Realisationsresultat avyttring dotterbolag 0 65 

Övrigt –3 –11 

Betald inkomstskatt –92 –131 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 544 393 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 

Ökning(–)/minskning(+) av kundfordringar 31 –9 

Ökning(–)/minskning(+) av andra rörelsetillgångar –70 1 

Ökning(+)/minskning(–) av leverantörsskulder 34 –9 

Ökning(+)/minskning(–) av andra rörelseskulder 33 94 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 572 470 

Investeringsverksamheten 

Utdelning från dotterbolag 100 234 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –240 –182 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 5 

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar –5 –5 

Förvärv av dotterbolag –1 452 –365 

Försäljning av andelar i dotterbolag 0 –53 

Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet –30 –26 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 627 –392 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån 27 1 809 100 

Amortering av skuld –521 0 


Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 178 –50 

Årets kassaflöde 123 28 

Likvida medel vid årets början 44 16 

Likvida medel vid årets slut 27 167 44 

62


FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL moderbolaget 

Förändring i eget kapital 

Moderbolaget 

MSEK 

Aktiekapital 

Hänförligt till Moderbolagets aktieägare 

Övrigt 

tillskjutet 

kapital 

Reservfond 

Balanserad 

vinst 

Summa 

Ingående balans per 1 januari 2009 250 0 50 590 890 

Totalresultat 



Lämnade koncernbidrag, netto -1 -1 

Summa övrigt totalresultat - - 0 -1 -1 

Summa totalresultat 250 0 50 973 1 273 

Utdelning avseende 2008 -150 -150 

Summa transaktioner med aktieägare 0 0 0 -150 -150 

Ingående balanser per 1 januari 2010 250 0 50 823 1 123 

Totalresultat 



Lämnade koncernbidrag, netto 0 0 

Summa övrigt totalresultat – – 0 0 0 

Summa totalresultat 250 0 50 1 188 1 488 


Utdelning avseende 2009 -110 -110 

Summa transaktioner med aktieägare 0 0 0 -110 -110 

Utgående balans per 31 december 2010 250 0 50 1 078 1 378 

63


noter 

Noter 

Innehåll 

Not Beskrivning Sid 

1 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper 64 

2 Rörelsens intäkter 69 

3 Leasing 69 

4 Segmentrapportering 70 

5 Aktiverat arbete för egen räkning 72 

6 Personal 72 

7 Pensioner 75 

8 Avskrivningar 78 

9 Nedskrivningar 79 

10 Övriga kostnader/övriga externa kostnader 79 

11 Finansiella intäkter 79 

12 Finansiella kostnader 79 

13 Skatt på årets resultat 80 

14 Upplysningar om närstående 81 

15 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 81 

16 Materiella anläggningstillgångar 82 

Not Beskrivning Sid 

17 Immateriella tillgångar 84 

18 Andra finansiella tillgångar 86 

19 Uppskjuten skatt 86 

20 Varulager 86 

21 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 87 

22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 90 

23 Eget kapital 90 

24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 90 

25 Avsättningar 90 

26 Koncernbolag 91 

27 Kassaflödesanalys 91 

28 Förvärvade verksamheter 92 

29 Avvecklad verksamhet 93 

30 Ställda säkerheter 93 

31 Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser 93 

32 Händelser efter balansdagen 93 

not 01 

Sammanfattning av 

viktiga redovisningsprinciper 

Nedan följer de viktigaste redovisningsprinciperna som har använts vid 

upprättande av koncern- respektive årsredovisningen. 

Bolagsinformation 

Teracom-koncernen omfattar Teracom AB (moderbolaget) och dess 

dotterbolag. Moderbolaget är ett aktiebolag som har sitt säte i Sundbyberg 

och är registrerat i Sverige, organisationsnummer 556441-5098. Koncernen 

står under ett bestämmande inflytande från svenska staten. Koncernredovisningen 

och årsredovisningen för det räkenskapsår som slutar den 

31 december 2010 har godkänts av styrelsen och verkställande direktören 

den 16 mars 2011 och kommer att föreläggas årsstämman den 14 april 

2011 för fastställande. 

Belopp och datum 

Belopp redovisas i miljontals SEK (MSEK) om inget annat anges. Periodrelaterade 

poster avser perioden 1 januari – 31 december och balansräkningsrelaterade 

poster avser den 31 december. Belopp inom parantes anger 

jämförelseårets värden. 

Tillämpade regelverk 

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial 

Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU. Tillämpningen av 

dessa kompletteras av tolkningsuttalanden från International Financial 

Reporting Committee (IFRIC). Utöver dessa internationella redovisningsstandarder 

tillkommer Rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering, 

RFR 1.3 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och Ut 

talanden från rådet för finansiell rapportering (UFR) samt de krav som 

följer av Statens ägarpolitik. Moderbolaget tillämpar RFR 2.3 samt Årsredovisningslagen 

(ÅRL). 

Grunder för upprättande av redovisningen 

Finansiella derivat och kortfristiga placeringar värderas till verkligt värde via 

resultaträkningen medan övrig koncernredovisning baseras på historiska 

anskaffningsvärden. Resultaträkningen följer kostnadsslagindelad uppställning, 

vilket innebär att kostnader slås samman utifrån dess karaktär. 

Nya redovisningsprinciper från 1 januari 2010 

IFRS 3 (omarbetad) Rörelseförvärv: Den omarbetade standarden fortsätter 

att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med 

några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att 

köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, inklusive villkorade 

köpeskillingar som klassificerats som finansiell skuld och som därefter 

omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i 

den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till 

verkligt värde eller till den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens 

nettotillgångar. Alla förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs. Den 

omarbetade standarden tillämpas på förvärvet av bestämmande inflytande 

om 100 procent av aktierna i BSD-gruppen (under namnändring till 

Teracom A/S) per den 30 september 2010. Förvärvsrelaterade kostnader 

uppgående till 16 MSEK har redovisats i koncernens resultaträkning. Enligt 

tidigare regler skulle dessa ha ingått som en del av köpeskillingen för 

rörelse förvärvet. 

IAS27 (omarbetad) Koncernredovisning och separata finansiella 

rapporter: Standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare 

av aktier utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital, så 

länge som det bestämmande inflytandet kvarstår, och dessa transaktioner 

ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden 

anger också att när ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet 

ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst 

eller förlust redovisas i resultaträkningen. IAS 27 (omarbetad) har inte haft 

någon påverkan på innevarande period, då det inte har förekommit några 

transaktioner där företaget förlorat det bestämmande inflytandet men har 

kvar en andel och det har heller inte förekommit några transaktioner med 

innehavare utan bestämmande inflytande. 

Kommande standarder, tillägg, ändringar och 

TOlkningar som bedöms kunna påverka Teracomkoncernen 

när de träder i kraft 

IFRS 9 Klassificering och värdering av finansiella skulder: Denna standard är 

det första steget i processen att ersätta IAS 39, ”Finansiella instrument: 

värdering och klassificering”. IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering 

och klassificering av finansiella tillgångar och kommer sannolikt att 

påverka koncernens redovisning av finansiella tillgångar. Effekterna är 

dock under utredning. IFRS 9 planeras träda i kraft 2013 men förtidstillämpning 

är tillåten. Standarden har ännu inte antagits av EU. 

IAS 24 (omarbetad) Upplysningar om närstående: Den omarbetade standarden 

förtydligar och förenklar definitionen av en närstående part samt 

tar bort kraven för ett till staten närstående företag att upplysa om detaljer 

för alla transaktioner med staten och andra till staten närstående företag. 

När den omarbetade standarden tillämpas, kommer koncernen att 

behöva upplysa om transaktioner mellan koncernföretagen. Koncernen 

kommer att tillämpa den omarbetade standarden från 1 januari 2011. 

Användning av uppskattade värden 

Vissa antaganden om framtiden och vissa uppskattningar och bedömningar 

per balansdagen har särskild betydelse för värderingen av tillgång 

64


noter 

Fortsättning not 1 

arna och skulderna i balansräkningen. Nedan diskuteras de områden där 

risken för värdeförändringar under det efterföljande året är störst på grund 

av att antagandena eller uppskattningarna kan behöva ändras. 

Värdering av anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångarna inom koncernen har ett bokfört värde överstigande 

4,5 miljarder kronor varav huvuddelen återfinns inom moderbolaget. 

Bedömningen av tillgångarnas nyttjandeperiod och eventuella nedskrivningsbehov 

kan, genom tillgångspostens betydande storlek, få stor 

effekt på både koncernens och moderbolagets redovisning. Inför år 2011 

finns inga indikationer på att väsentliga nedskrivningsbehov föreligger. 

Pensionsåtaganden 

Inom Teracom-koncernen förekommer både förmånsbestämda och 

avgiftsbestämda pensionsplaner. De förmånsbestämda planerna innebär 

att koncernen bär en aktuariell risk och investeringsrisk. Den försäkringstekniska 

beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader 

baseras på ett antal antaganden om bl a diskonteringsränta, förväntad 

löneökning, för väntad återstående tjänstgöringstid och förväntad avkastning 

på förvaltningstillgångar. En förändring i något av dessa grundläggande 

antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser 

och pensionskostnader. 

Transaktioner med minoritetsägare 

(IFRS 3) Den 5 juni 2009 förvärvade Teracom AB 51 procent av aktierna 

i den finska betal-tv operatören Digi TV Plus Oy. Dessutom har Teracom 

ställt ut en säljoption gällande resterande 49 procent av aktierna och 

teracom har även en option att förvärva samma andel. Åtagandet enligt 

säljoptionen ingår i den totala anskaffningskostnaden. Skulden har upptagits 

till verkligt värde utifrån Teracoms bästa bedömning av vad Teracom 

kommer att betala för den utestående aktieposten. Den framtida betalningen 

för den utestående aktieposten är beroende av det framtida 

resultatet i bolaget och kan förändras om antagandena för Teracoms 

bedömning förändras. Optionens ränte- och valutaeffekt redovisas i 

resultat räkningen löpande. En förändrad bedömning av skulden för den 

utestående aktieposten skulle påverka redovisad goodwill. 

Koncernredovisning 

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med IAS 27 Koncernredovisning 

och separata finansiella rapporter och IFRS 3 Rörelseförvärv samt 

IFRS 3 omarbetad. Den omfattar Teracom AB och samtliga dotterföretag. 

Med dotterföretag avses företag i vilka Teracom AB, direkt eller indirekt, 

innehar mer än 50 procent av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har 

ett bestämmande inflytande. 

Förvärvsmetoden 

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att rörelseförvärvets 

identifierade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas 

till verkligt värde vid förvärvstidpunkten enligt en upprättad förvärvsanalys. 

Då anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet enligt 

förvärvsanalysen uppstår goodwill, som redovisas som en tillgång. På 

denna goodwill sker en nedskrivningsprövning minst en gång per år och då 

händelser eller omständigheter indikerar att ett nedskrivningsbehov föreligger 

sker prövningen oftare. Goodwill redovisas följaktligen efter det första 

redovisningstillfället till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella 

ackumulerade nedskrivningar. 

Koncerninterna transaktioner 

Intern försäljning, koncerninterna mellanhavanden och internvinster inom 

koncernen elimineras i koncernredovisningen. Vid intern försäljning 

används marknadsmässiga priser. 

Omräkning av utländska dotterbolags resultat- och balansräkningar 

Tillgångar och skulder i utländska dotterbolag omräknas till balansdagskurs. 

De utländska dotterbolagens resultaträkningar omräknas med 

ett genomsnitt av årets valutakurser. De valutakursdifferenser som uppstår 

vid omräkningen redovisas direkt i eget kapital. Vid avyttring av ett 

utländskt dotterbolag redovisas de ackumulerade kursdifferenserna i 

resultaträkningen tillsammans med vinsten eller förlusten vid avyttringen. 

Moderbolagets redovisningsprinciper 

Det finns vissa avvikelser mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper, 

på grund av att det finns begränsningar för moderbolaget 

att tillämpa IFRS fullt ut. Begränsningarna motiveras av moderbolagets 

tillämpning av RFR 2.3, ÅRL, Tryggandelagen och föreskrifter från Finansinspektionen 

samt moderbolagets beskattningsregler. 

Skattelagstiftningen i Sverige ger bolag möjlighet att skjuta upp skattebetalning 

genom avsättning till obeskattade reserver i balansräkningen via 

resultaträkningsposten bokslutsdispositioner. Moderbolaget redovisar 

således obeskattade reserver i balansräkningen och bokslutsdispositioner 

i resultaträkningen. I koncernens balansräkning behandlas dessa som temporära 

skillnader, dvs uppdelning sker mellan uppskjuten skatteskuld och 

eget kapital. I koncernens resultaträkning fördelas avsättning till eller upplösning 

av obeskattade reserver mellan uppskjuten skatt och årets resultat. 

Nedanstående redovisningsprinciper avser koncernen. För det fall 

moderbolagets principer avviker anges detta. 

Omräkning av utländsk valuta 

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den kurs som gäller på transaktionsdagen. 

Monetära tillgångar och skulder som är uttryckta i utländska 

valutor redovisas därefter i balansräkningen omräknade till den kurs 

som gäller på balansdagen. Då transaktionsdagskursen eller den kurs som 

är framräknad i tidigare finansiella rapporter skiljer sig från balansdagskursen 

uppstår valutakursdifferenser, vilka redovisas över resultaträkningen 

i den period i vilken de uppkommer. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar 

och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser 

hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas under resultat 

från finansiella investeringar. Säkring av förvärvade nettotillgångar sker 

i första hand med lån i lokal valuta. Vid årets förvärv av BSD-gruppen 

(under namnändring till Teracom A/S) säkrades nettotillgångarna med lån 

i danska kronor, dvs samma valuta som nettotillgångarna. Omräkningsdifferenser 

på såväl nettotillgångarna som lånen redovisas i eget kapital 

då säkringsredovisning tillämpas. 

Intäkter 

Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna 

kommer att tillgodogöras koncernen och intäkterna kan beräknas 

på ett tillförlitligt sätt. Följande specifika kriterier måste också uppfyllas 

innan intäkter redovisas: 

Försäljning av varor 

Intäkten redovisas när de väsentliga riskerna och fördelarna som förknippas 

med äganderätten till varorna har övergått på köparen och när intäktsbeloppet 

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 

Försäljning av tjänster 

Intäkter från fastprisavtal inom samtliga segment redovisas enligt 

metoden successiv vinstavräkning. Den innebär att vinsten från avtalet 

redo visas i takt med att bolagets prestation är utförd i de fall det slutliga 

ekonomiska utfallet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. När ett avtal 

bedöms medföra en förlust görs en avsättning för den befarade förlusten. 

För avtal som ger kunden tillgång till tv-program periodiseras avtalets 

totala intäkter linjärt över avtalstiden. Det gäller även direkta utgifter 

avseende sådana avtal. 

Nettoomsättning 

Med nettoomsättning avses intäkter från sålda varor och tjänster samt 

abonnemang som ingår i koncernens normala verksamhet med avdrag för 

lämnade rabatter och mervärdesskatt. 

Övriga intäkter/övriga rörelseintäkter 

Med övriga intäkter avses sådana intäkter som inte ingår i koncernens normala 

verksamhet. 

65


noter 


Segmentredovisning 

IFRS 8 Rörelsesegment har tillämpats fr o m 1 januari 2009 i koncernen. 

Denna standard kräver att upplysningar lämnas utifrån ledningens perspektiv. 

Med ledningens perspektiv avses rapporteringen till högsta verkställande 

beslutsfattaren (HVB), vilket innebär att rapporteringen stämmer 

överens med hur den presenteras internt. För Teracom-koncernen har koncernledningen 

identifierats som HVB. Till följd av att koncernen under 2010 

har omorganiserats, har segmenten ändrats för att stämma överens med 

den interna uppföljningen. Uppföljningen sker per bolag, vilket också är de 

nya segmenten. Jämförelsetalen för år 2009 har räknats om enligt den nya 

segmentsindelningen. 

Segmenten redovisas enligt samma redovisningsprinciper som koncernen. 

Försäljning mellan segment sker till priser som är goda uppskattningar 

av gällande marknadspriser. Koncernledningen använder rörelseresultaten 

för dessa segment för att fatta beslut om fördelning av resurser och för 

resultatanalys. Segmentens prestationer bedöms utifrån rörelseresultaten. 

Finansiella kostnader, finansiella intäkter och inkomstskatt hanteras på 

koncernnivå. 

Ränteintäkter 

Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas, dvs de redovisas i resultaträkningen 

i den period de uppstår. 

Lånekostnader 

Lånekostnader består av ränta och andra kostnader som uppkommer vid 

lån av kapital. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de 

hänför sig, oberoende av hur de upplånade medlen används. 

Inkomstskatt 

Redovisad skatt består av det sammanlagda beloppet av aktuell och uppskjuten 

skatt. Aktuell skatt hänför sig till periodens beskattningsbara resultat 

och värderas till skattesatsen på balansdagen. Uppskjuten skatt ska 

betalas i framtiden eller är reduktion på framtida skatt. Uppskjutna skattefordringar 

och skatteskulder beräknas med hjälp av de skattesatser som 

förväntas gälla för den period då tillgångarna realiseras eller skulderna 

regleras, baserat på de skattesatser (och den skattelagstiftning) som föreligger 

eller i praktiken föreligger på balansdagen. 

Uppskjuten skatt beräknas på balansdagens samtliga identifierade temporära 

skillnader, vilka är skillnaderna mellan tillgångarnas eller skuldernas 

skattemässiga värden respektive redovisade värden. Uppskjuten skatteskuld 

redovisas i balansräkningen för skattepliktiga temporära skillnader. 

Uppskjutna skattefordringar redovisas för avdragsgilla temporära skillnader 

och outnyttjade underskottsavdrag, i den utsträckning det är sannolikt 

att framtida skattepliktiga vinster kommer att finnas tillgängliga och mot 

vilka de temporära skillnaderna eller outnyttjade underskottsavdragen kan 

komma att nyttjas. 

De uppskjutna skattefordringarnas redovisade värden prövas vid varje 

balansdag och minskas i den utsträckning som det inte längre är sannolikt 

att tillräckligt stor beskattningsbar vinst kommer att finnas tillgänglig för 

att utnyttja hela eller delar av de uppskjutna skattefordringarna. I den mån 

det senare bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott 

kommer att finnas tillgängliga återförs reduktionen. 

Resultat per aktie 

Resultat per aktie beräknas som koncernens resultat hänförligt till moderbolagets 

aktieägare dividerat med det vägda genomsnittet av utestående 

stamaktier under perioden. Då Teracom-koncernen inte har några konvertibla 

instrument eller optionsprogram uppstår ingen utspädningseffekt. 


En materiell anläggningstillgång redovisas då det är sannolikt att tillgångens 

framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla koncernen och 

anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlitligt. Materiella anläggningstillgångar 

redovisas, i enlighet med anskaffningsvärdemetoden, till anskaffningsvärde 

med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella 

ackumulerade nedskrivningar. 

Pågående nyanläggningar 

Pågående nyanläggningar avser huvudsakligen anläggningsinvesteringar 

under uppförande. Värdering av pågående nyanläggningar fastställs på 

samma sätt som förvärvade tillgångar, vilket innebär att de värderas i enlighet 

med anskaffningsvärdemetoden till anskaffningsvärde inklusive direkt 

hänförliga utgifter, dvs värdering sker till nedlagda kostnader. 

Immateriella tillgångar 

En immateriell tillgång redovisas då det är sannolikt att tillgångens förväntade 

framtida ekonomiska fördelar tillfaller koncernen och anskaffningsvärdet 

kan beräknas tillförlitligt. Immateriella tillgångar som förvärvats 

eller utvecklats separat redovisas i balansräkningen, i enlighet med 

an skaffningsvärdemetoden, till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella 

ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. 

Avskrivningar 

Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill) 

och på materiella anläggningstillgångar baseras på historiska anskaffningsvärden 

med avdrag för eventuella nedskrivningar och utifrån beräknade 

ekonomiska livslängder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. 

På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten 

eller från driftssättning av nyanläggningar. Avskrivningar 

görs i huvudsak linjärt. Mark skrivs inte av, då nyttjandeperioden är obegränsad. 

De tillämpade avskrivningstiderna och årets totala avskrivningar 

specificeras i not 8. 

Nedskrivningsprövning av anläggningstillgångar 

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, 

skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. 

En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde 

överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens 

verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. 

Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på 

de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande 

enheter). 

Redovisat värde för materiella anläggningstillgångar och immateriella 

tillgångar granskas beträffande eventuell värdeminskning när händelser 

eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet eventuellt 

inte kommer att kunna återvinnas. En bedömning av om det finns indikationer 

på nedskrivningsbehov sker minst årligen och då per tredje kvartalet. 

Om det finns sådana indikationer och om det redovisade värdet överstiger 

det förväntade återvinningsbara beloppet skrivs tillgångarna eller 

de kassagenererande enheterna ned till det återvinningsbara beloppet. 

Det återvinningsbara beloppet för tillgången motsvarar det högsta av 

nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet utgörs av 

nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena en tillgång kommer att 

generera. För tillgångar som inte till övervägande del genererar oberoende 

kassaflöden fastställs det återvinningsbara beloppet genom att en beräkning 

utförs av återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till 

vilken tillgången hör. Nedskrivningen kostnadsförs omedelbart i resultaträkningen. 

Om det finns indikationer på att en tidigare nedskrivning inte längre är 

motiverad beräknas tillgångens återvinningsvärde. En tillgångs värde återförs 

enbart då antaganden som låg till grund vid bedömningen av återvinningsvärdet 

har förändrats. Nedskrivningar av goodwill återförs ej. 

Ersättning till anställda 

I Sverige finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda 

planer. I Finland äger anställda rätt till lagstadgade pensionsförmåner 

i enlighet med den finska lagen om pension för arbetstagare, en 

förmånsbestämd pensionsplan (TEL-pension). Pensionsförmånerna är tryggade 

genom försäkringar och omfattas inte av IAS 19. Anställda i Danmark 

omfattas av en avgiftsbestämd pensionsplan, tryggad genom försäkringar. 

Förmånsbestämda pensionsplaner 

En majoritet av koncernens anställda omfattas av förmånsbestämda 

pensionsplaner vilket innebär att de anställda garanteras en pension som 

66


noter 


motsvarar en viss procentuell andel av slutlönen. De förmånsbestämda 

planerna innebär att koncernen har en förpliktelse att ge både nuvarande 

och tidigare anställda avtalade ersättningar. De förmånsbestämda planerna 

innebär således att koncernen bär den aktuariella risken och investeringsrisken. 

Med aktuariella risken avses risken att ersättningarna kommer 

att kosta mer än förväntat. De förmånsbestämda pensionsplanerna finansieras 

huvudsakligen genom löpande premiebetalningar till livförsäkringsbolag, 

men även genom avsättningar i balansräkningen. 

De förmånsbestämda planerna består huvudsakligen av kollektivavtalade 

pensionsåtaganden samt pensionsåtaganden enligt de övergångsbestämmelser 

som fastställdes i samband med bolagiseringen av verksamhet 

som tidigare bedrevs av Televerket. 

Utöver dessa planer är ITP-Tele-planen som bl a omfattar ålders-, 

familje- och sjukpension den pensionsplan där flest anställda intjänar sin 

pension. Anställda i Boxer TV-Access AB är berättigade till pensionsförmåner 

enligt pensionsplanen ITP, vilket är en plan som omfattar flera arbetsgivare 

och tryggas genom försäkring i Alecta. Pensionsplanen ITP är en förmånsbestämd 

plan, men eftersom förvaltningstillgångarna och 

förpliktelserna inte kan allokeras till varje arbetsgivare redovisas den som 

en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS19. Utformningen av planen 

medger inte Alecta att förse varje arbetsgivare med dess andel av tillgångarna 

och förpliktelserna eller den information som ska lämnas upplysningar 

om. Därför redovisas planen som avgiftsbestämd, vilket innebär 

att erlagda premier redovisas som en kostnad när intjäningen sker. 

I övrigt förekommer förmånsbestämda planer i form av livräntor som 

härrör från tiden före bolagiseringen av verksamheten samt förmånsbestämda 

pensionsförpliktelser till vissa ledande befattningshavare. 

Vid fastställande av koncernens pensionsförpliktelser och de aktuella 

förvaltningstillgångar som finns har en aktuarie anlitats för att genom 

den så kallade PUCM-metoden (Projected Unit Credit Method) fastställa 

nuvärdet av koncernens förmånsbestämda förpliktelser och kostnader 

avseende tjänstgöring under innevarande period. PUCM-metoden innebär 

att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet 

av den totala slutliga förpliktelsen och att varje sådan enhet beräknas 

separat för att bygga upp förpliktelsen på balansdagen. 

Redovisning av förmånsbestämda planer innebär därutöver att koncernen 

fastställer: 

• Det totala beloppet av aktuariella vinster och förluster samt vilket 

belopp som ska redovisas. 

• Kostnader som uppstår vid inrättande eller vid ändring av en plan 

avseende tjänstgöring under tidigare period. 

• Vinster eller förluster som uppstår vid reducering eller reglering av 

en plan. 

I de fall det förekommer förvaltningstillgångar har dessa, per balansdagen, 

värderats till verkligt värde, vilket motsvaras av marknadsvärdet. 

Aktuariella vinster och förluster redovisas som intäkt eller kostnad om 

den ackumulerade aktuariella vinsten eller förlusten överstiger 10 procent 

av det högsta av förpliktelsens värde och det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. 

Eventuella överskjutande belopp periodiseras över den 

kvarvarande förväntade återstående anställningstiden för de medarbetare 

som omfattas av respektive plan. 

Den beräknade förpliktelsen redovisas med sitt nettobelopp som en förmånsbestämd 

skuld, vilket motsvarar nuvärdet av förpliktelsen på balansdagen 

minskad med förvaltningstillgångens verkliga värde, eventuella 

kostnader avseende tidigare perioders tjänstgöring som ännu inte redovisats, 

eventuella aktuariella förluster som ännu inte redovisats och ökad 

med eventuella aktuariella vinster som ännu inte redovisats. 

Moderbolaget 

I moderbolaget tillämpas andra regler för redovisning av förmånsbestämda 

pensioner än de som tillämpas i koncernredovisningen. För 

avdragsgilla pensionsutfästelser följer moderbolaget Tryggandelagens 

bestämmelser och Finansinspektionens föreskrift FFFS 2007:13 för att 

fastställa kapitalvärden för Avsatt till pensioner. De väsentligaste skillnaderna 

jämfört med koncernredovisningen är att försäkrade förmånsbestämda 

planer redovisas som avgiftsbestämda planer, aktuariella vinster 

och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår och slutligen 

beaktas ej framtida löneökningar och ej garanterad värdesäkring av 

pensioner vid beräkning av kapitalvärden. 

Avgiftsbestämda pensionsplaner 

I motsats till förmånsbestämda pensionsplaner innebär avgiftsbestämda 

pensionsplaner att Teracoms förpliktelse är begränsad till det belopp som 

Teracom har accepterat att bidra med, vilket följaktligen medför att den 

anställde bär den aktuariella risken och investeringsrisken. 

De avgiftsbestämda pensionsplanerna består av ITPK-Tele-avtalet, 

alternativ pensionslösning samt avgiftsbestämda pensionsförpliktelser till 

verkställande direktören och vice verkställande direktören. 

För att trygga dessa förpliktelser erlägger Teracom en premie till fristående 

försäkringsbolag. Det krävs således inte några aktuariella antaganden 

och det uppkommer inte heller några aktuariella vinster eller förluster. 

Teracom redovisar avgifterna som ska betalas till en avgiftsbestämd 

plan, under den period den anställde utför tjänsten, som en skuld (upplupen 

kostnad) med avdrag för eventuellt redan betalda avgifter och som en 

kostnad. Då de redan betalda avgifterna är högre än de avgifter som ska 

betalas för utförd tjänst före balansdagen redovisas mellanskillnaden som 

en tillgång (förutbetald kostnad) i de fall det förutbetalda beloppet kommer 

att medföra exempelvis en minskning av framtida betalningar eller en 

kontant återbetalning. 

Ersättning vid uppsägning 

Teracom-koncernen redovisar ersättning vid uppsägning som en avsättning 

när koncernen är förpliktigad att avsluta en anställds eller grupp av 

anställdas anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande 

eller att lämna ersättningar vid erbjudande om frivillig avgång. 

Leasing 

Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell. Finansiell 

leasing föreligger när de ekonomiska riskerna och förmånerna som är 

förknippade med ägandet i allt väsentligt överförs från leasegivaren till 

leasetagaren. Ett leasingavtal som inte klassificeras som finansiellt är 

opera tionellt. 

Teracom som leasegivare 

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls 

av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Koncernens intäkter 

inom operationell leasing kommer i huvudsak från hyresavtal avseende 

inplaceringar i koncernens master. De leasingintäkter som uppstår periodiseras 

och intäktsredovisas linjärt under leasingavtalets löptid, medan de 

kostnader som uppkommer, inklusive avskrivningar, redovisas då de uppstår. 

Avskrivningsreglerna följer de regler som gäller för respektive tillgångsslag. 

Teracom som leasetagare 

Leasingavtal av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt innehar 

de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras 

som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell 

leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde 

och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Anläggningstillgångar som innehas 

enligt finansiella leasingavtal utgörs främst av fordon som skrivs av under 

den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden. 

Betalningen av leasingavgifterna uppdelas i finansiella kostnader, ränta, 

och minskning (amortering) av den finansiella skulden på ett sådant sätt 

att en konstant räntesats på den redovisade skulden uppnås. Motsvarande 

betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i 

balansräkningens poster Skulder till kreditinstitut (långfristig respektive 

kortfristig finansiell skuld). De finansiella kostnaderna belastar resultatet. 

Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal redovisas som en 

kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över leasingperioden. 

Moderbolaget 

Samtliga leasingavtal redovisas i moderbolaget enligt de regler som gäller 

för operationella leasingavtal. 

67


noter 


Varulager 

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärdet. 

Med anskaffningsvärde avses alla kostnader som krävs för 

att bringa varorna till deras aktuella plats och skick och med nettoförsäljningsvärde 

avses det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattade 

kostnader för färdigställande och försäljning. Vid bestämmande 

av anskaffningsvärdet tillämpas först in, först ut-metoden (FIFU). Förluster 

på varor i lager eller justeringar till följd av att varulagret skrivs ned till 

nettoförsäljningsvärdet redovisas i resultaträkningen i den period de 

hänför sig till. 

Finansiella instrument 

Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell 

tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat 

företag. För koncernen omfattar finansiella instrument likvida medel, 

ränte bärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning 

samt derivatinstrument. 

Som likvida medel klassificeras kassa och bank, dvs kassamedel och disponibla 

kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga likvida placeringar 

med en löptid på högst tre månader från anskaffningstillfället, som 

lätt kan omvandlas till ett känt belopp kassamedel och som är utsatt för 

endast en obetydlig risk av värdefluktuationer. 

Redovisning av finansiella tillgångar och skulder 

Finansiella fordringar redovisas i balansräkningen när koncernen överfört 

de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med transaktionen 

och motparten har en skyldighet att betala. Finansiella skulder redovisas 

när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala. 

En finansiell tillgång, eller en del av en finansiell tillgång, bokas bort från 

balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller eller bolaget 

förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld, eller en del av en finansiell 

skuld, bokas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har 

fullgjorts, annullerats eller löpt ut. Teracom-koncernen tillämpar likviddagsredovisning. 

Klassificering av finansiella instrument 

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: 

a) Finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde 

via resultaträkningen 

Finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel 

omfattar koncernens alla derivat, vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen. 

Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de 

inte är identifierade som säkringar. Derivathandel bedrivs enbart för att 

hantera koncernens elpris-, valuta- och ränterisker. 

b) Lånefordringar och kundfordringar 

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar med fastställda 

eller fastställbara betalningar. Koncernens likvida medel, kundfordringar 

och lånefordringar ingår i denna kategori. 

c) Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning 

Denna kategori består av finansiella tillgångar som inte klassificerats i 

någon annan kategori såsom aktier och andelar i både börsnoterade och 

icke börsnoterade bolag. Koncernen har inga finansiella instrument klassificerade 

i denna kategori. 

d) Övriga finansiella skulder 

Kategorin innefattar finansiella skulder som inte innehas för handel. 

koncernens leverantörsskulder samt upplåning ingår i denna kategori. 

Värdering av finansiella instrument 

Finansiella tillgångar och skulder redovisas initialt till sitt anskaffningsvärde 

vilket då motsvarar dess verkliga värde. Finansiella tillgångar och 

skulder i utländsk valuta omvärderas till svenska kronor med balansdagens 

valutakurs. 

Efterföljande värdering sker antingen till verkligt värde eller upplupet 

anskaffningsvärde: 

a) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 

värderas löpande till verkligt värde. Bankens marknadsvärdering utgör 

verkligt värde av valutaderivat medan en marknadsvärdering enligt Nordpool 

ger verkligt värde av elderivat. Realiserat resultat redovisas i rörelseresultatet 

medan orealiserat resultat redovisas i finansnettot. 

b) Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde 

med avdrag för befarade kundförluster i balansräkningen. Fordran 

redovisas då fakturan har skickats. En individuell bedömning av osäkra 

fordringar görs när det inte längre är sannolikt att det fulla beloppet kommer 

att kunna inflyta. 

c) Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning värderas löpande till 

verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt tillgångarna 

bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad 

vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Koncernen 

har inga finansiella instrument klassificerade i denna kategori. 

d) Övriga finansiella skulder redovisas initialt till marknadsvärdet, som då 

motsvaras av erhållet belopp med avdrag för eventuella transaktionskostnader. 

Samtliga räntebärande skulder redovisas vid efterföljande värdering 

till upplupet anskaffningsvärde, vilket är nuvärdet av återstående betalningsåtaganden 

beräknat enligt effektivräntemetoden. 

Värdering av finansiella instrument i moderbolaget 

I moderbolaget sker, till skillnad från koncernen, ingen värdering av finansiella 

instrument till verkligt värde. 

Aktieägartillskott och koncernbidrag (moderbolag) 

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktieägartillskott 

redovisas hos givaren som ökning av posten ”Andelar i koncernbolag”. 

Med koncernbidrag avses kapitalöverföringar mellan bolag 

inom koncernen och dessa redovisas efter sin ekonomiska innebörd. 

koncernbidrag syftar till att minimera koncernens skatt och redovisas 

direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för skatteeffekter. 

Avsättningar 

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader 

och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse 

till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av 

resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och beloppet har 

beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar för omstrukturering innefattar 

kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. 

Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. 

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för 

att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget 

för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om 

sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av 

åtaganden är ringa. 

Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas 

för att reglera förpliktelsen. En diskonteringsränta före skatt används 

som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet 

av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning 

av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad. 

Eventualförpliktelse/ansvarsförbindelser 

I koncernredovisningen används terminologin eventualförpliktelse medan 

ansvarsförbindelse används i moderbolagets redovisning. En eventualförpliktelse/ansvarsförbindelse 

redovisas när det finns: 

a) ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst 

bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som 

inte helt ligger inom bolagets kontroll, inträffar eller uteblir eller 

b) ett befintligt åtagande som härrör från inträffade händelser, men som 

inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt 

att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet eller 

åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. 

68


noter 



Kassaflödesanalysen utvisar koncernens in- och utbetalningar under perioden 

hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten 

och finansieringsverksamheten. Kassaflödesanalysen upprättas enligt den 

indirekta metoden, vilket innebär att resultatet från den löpande verksamheten 

justeras för: 

• transaktioner som inte medfört in- och utbetalningar, 

• upplupna eller förutbetalda poster avseende tidigare eller kommande 

perioder, samt 

• övriga poster där kassaflödeseffekten hänförs till investerings- eller 

finansieringsverksamheten. 

Kassaflöden från avvecklad verksamhet redovisas separat. 

Upplysningar om närstående 

Upplysningar ges då transaktion med närstående, dvs överföring av resurser, 

tjänster eller förpliktelser, har skett, oberoende om ersättning utgår 

eller inte. 

Med närstående till koncernen avses moderbolag, dotterbolag, svenska 

staten samt statliga bolag och verksamheter som bedriver kommersiell 

verksamhet. Därutöver definieras ledande befattningshavare, styrelseledamöter 

och nära familjemedlemmar till dessa personer som närstående. 

Räkenskapstabellernas uppställning och terminologi 

Koncernens och moderbolagets räkenskapstabeller och terminologi skiljer 

sig åt då koncernen tillämpar uppställning och terminologi enligt IAS 1 och 

moderbolaget tillämpar uppställning och terminologi enligt RFR 2.3 och 

därmed ÅRL inklusive bilagor. 

Händelser efter balansdagen 

Med händelser efter balansdagen avses gynnsamma eller ogynnsamma 

händelser som inträffar under perioden från balansdagen fram till den dag 

då de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande. Dessa händelser 

kan vara av två skilda slag. 

Då en händelse inträffar som bekräftar förhållanden som förelåg på 

balansdagen justeras beloppen i koncernens finansiella rapporter. 

Då en händelse inträffar som indikerar förhållanden som uppstår efter 

balansdagen justeras inte beloppen i koncernens finansiella rapporter. 

Däremot lämnas upplysning om händelser som är väsentliga till sin karaktär, 

dvs ett utelämnande av uppgiften skulle kunna påverka de ekonomiska 

beslut som fattas av användare av de finansiella rapporterna. 

Not 02 Rörelsens intäkter 

Nettoomsättning per intäktsslag 

Koncernen Moderbolaget 

Intäktsslag 2010 2009 2010 2009 

Tjänsteuppdrag 3 848 3 402 1 477 1 440 

Summa 3 848 3 402 1 477 1 440 

Not 03 Leasing 

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls 

av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. 

Teracom-koncernen som operationell leasegivare 

Koncernens intäkter inom operationell leasing redovisas i posten nettoomsättning 

i resultaträkningen. Dessa intäkter kommer i huvudsak från 

inplaceringar. Teracom-koncernen har ett rikstäckande nät i Sverige och i 

Danmark av strategiskt placerade master och stationer med hög prestanda 

och radiotäckning. 

Koncernen 

Minimileaseavgifter 

Förfallotidpunkt 2010 2009 

Inom ett år 194 183 

Senare än ett år, men inom fem år 379 490 

Senare än fem år 3 2 

Summa 576 675 

Teracom-koncernen som operationell leasetagare 

Koncernens operationella leasing avser huvudsakligen kommersiella 

hyresavtal avseende lokaler för kontor och teknik, inplaceringsavtal och 

förbindelseavtal. Avtalen är inte uppsägningsbara under de kvarstående 

löptiderna. 

Huvuddelen av leasingavtalen har villkor som möjliggör indexreglering 

av leasingavgiften enligt fastställd indexuppräkning. Framtida minimileasingavgifter 

att betala enligt ej uppsägningsbara operationella leasingavtal 

uppgår till: 

Koncernen 

Minimileaseavgifter 

Förfallotidpunkt 2010 2009 

Inom ett år 52 57 

Senare än ett år, men inom fem år 64 90 

Senare än fem år 26 37 

Summa 142 184 

2010 års kostnader avseende operationell leasing uppgår till 105 MSEK (108). 

Teracom-koncernen som finansiell leasetagare 

Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar såsom driftsbilar, 

förmånsbilar och övriga fordon. Leasingavtal av anläggningstillgångar där 

koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som 

förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens 

början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre 

av leasingsobjektets verkliga värde och nuvärde av minimileaseavgifterna. 

De finansiella leasingavtalen är justerade med avskrivningar och avyttringar 

och uppgick till 1 (1) MSEK. 

I nettoomsättningen för koncernen ingår intäkter från operationell leasing 

till ett belopp av 187 MSEK (173). 


Övriga intäkter/övriga rörelseintäkter 2010 2009 2010 2009 

Kursvinster på fordringar/ 

skulder av rörelsekaraktär 4 2 3 2 

Vinst avyttring inventarier 0 4 0 4 

Summa 4 6 3 6 

Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär 

Hänför sig huvudsakligen till kursvinster på leverantörsskulder. 

69


noter 

Not 04 

Segmentrapportering 

Segmenten är ändrade till följd av en omorganisation. Koncernledningen 

har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som används 

för att fatta strategiska beslut. Rörelsesegmenten är ansvariga för rörelseresultatet 

och för det rörelsekapital som de förvaltar. Koncernfunktioner 

redovisas på raden ”Övrigt”. Dessa funktionsbaserade avdelningar har 

intäkter av underordnad betydelse och utgör därför inte ett eget rörelsesegment 

enligt IFRS 8. Vid försäljning mellan segment tillämpas affärsmässiga 

villkor och marknadsprissättning. 

De nya segmenten är de följande: 

• Teracom Sweden 

• Teracom Denmark (som förvärvades 30 september 2010) 

• Boxer Sweden 

• Boxer Denmark 

• PlusTV Finland (som förvärvades i juni 2009) 

Rörelseintäkter 

Koncernens rörelsesegment, MSEK 2010 2009 

Teracom Sweden 1 473 1 414 

Boxer Sweden 2 041 2 041 

Teracom Denmark 115 – 

Boxer Denmark 158 42 

PlusTV Finland 584 351 

Övrigt 7 2 

Konsolideringsjusteringar –526 –442 

Summa kvarvarande verksamhet 3 852 3 408 

Avyttrad verksamhet – 136 

Summa 3 852 3 544 

Rörelseresultat 


Teracom Sweden 450 410 

Boxer Sweden 311 433 


Boxer Denmark –297 –241 

PlusTV Finland –79 –54 

Övrigt –66 –84 

Konsolideringsjusteringar –47 32 

Summa kvarvarande verksamhet 293 496 

Avyttrad verksamhet – –16 

Summa 293 480 

Tillgångar/Skulder 

Tillgångar Skulder 

Koncernens rörelsesegment, MSEK 2010 2009 2010 2009 

Teracom Sweden 5 447 3 842 2 662 1 133 

Boxer Sweden 631 988 491 539 

Teracom Denmark 1 842 – 340 – 

Boxer Denmark 123 154 227 153 

PlusTV Finland 104 134 166 192 

Konsolideringsjusteringar –2 449 –928 –294 488 

Totalt 5 698 4 190 3 592 2 505 

Investeringar 


Teracom Sweden –245 –187 

Boxer Sweden –29 –51 

Teracom Denmark –2 – 

Boxer Denmark 0 –1 

PlusTV Finland –8 0 

Totalt –284 –239 

Avskrivningar 


Teracom Sweden –257 –269 

Boxer Sweden –28 –15 

Teracom Denmark –21 – 

Boxer Denmark –1 –1 

PlusTV Finland –10 2 

Konsolideringsjusteringar –14 –10 

Totalt –331 –293 

Nedskrivningar 


Teracom Sweden –10 12 

Boxer Sweden –3 0 


Boxer Denmark 0 0 

PlusTV Finland 0 0 

Konsolideringsjusteringar –5 0 

Totalt –18 12 

Geografisk information 

Intäkter från externa kunder 2010 2009 

Sverige 2 980 2 945 

Finland 616 403 

Danmark 221 43 

Övriga länder 35 20 

Summa kvarvarande verksamhet 3 852 3 411 

Avyttrad verksamhet 

Sverige 0 133 

Totalt 3 852 3 544 

Koncernens materiella och immateriella anläggningtillgångar, exklusive 

koncernmässiga övervärden fördelas på respektive land i nedanstående 

tabell: 

Anläggningstillgångar 2010 2009 

Sverige 1 714 3 032 

Finland 36 44 

Danmark 1 480 4 

Totalt 3 230 3 080 

Tidigare indelades koncernens segment med utgångspunkt från karaktären 

på de produkter och tjänster som erbjuds. De tidigare segmenten är relaterade 

till de nya segmenten på följande sätt: 

• Betal-tv omfattar Boxer Sweden, Boxer Denmark och PlusTV Finland. 

• Tv och Radio ingår i Teracom Sweden och Teracom Denmark (from 2010) 

och omfattar bl a utsändning av radio och tv. 

• Kapacitet, inplaceringar och service ingår i Teracom Sweden. 

• Segment Bredband omfattar verksamheten i Quadracom Wireless AB 

som avyttrades i september 2009. 

• Koncernfunktioner och konsolideringsjusteringar fördelades på 

segmenten. 

• Vid försäljning mellan segment tillämpas affärsmässiga villkor och 

marknadsprissättning. 

70


noter 


Koncernen 2010 

Rörelsesegment enligt tidigare definition, MSEK Betal-tv Tv och Radio 

Kapacitet, 

inplaceringar 

och service 

Eliminering 

Summa 

koncernen 

Intäkter 

Försäljning till externa kunder 2 757 700 395 0 3 852 

Försäljning mellan segment 26 500 0 –526 0 

Summa intäkter 2 783 1 200 395 –526 3 852 

Resultat 

Rörelseresultat –74 310 57 0 293 

Finansiella intäkter och kostnader –12 

Resultat före skatt 281 

Inkomstskatt –80 

Årets resultat 201 

Tillgångar 

Segmentens tillgångar 485 3 895 941 0 5 321 

Ofördelade tillgångar 377 

Summa tillgångar 5 698 

Skulder 

Segmentens skulder 790 2 094 709 0 3 593 

Ofördelade skulder 362 

Summa skulder 3 955 

Övrig segmentinformation 

Investeringar 

Materiella anläggningstillgångar 0 177 65 0 242 

Immateriella tillgångar 37 0 5 0 42 

Finansiella anläggningstillgångar 0 0 2 0 2 

Summa investeringar 37 177 72 0 286 

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar –4 –227 –41 0 –272 

Avskrivningar av immateriella tillgångar –45 –7 –7 0 –59 

Nedskrivningar –3 –15 0 0 –18 

Summa av- och nedskrivningar –52 –249 –48 0 –349 

Koncernen 2009 


Kapacitet, 

inplaceringar 

och service Eliminering 

Summa 

kvarvarande 

verksamhet Bredband 

Summa 

inkl avyttrad 

verksamhet 

Intäkter 

Försäljning till externa kunder 2 415 615 381 0 3 411 133 3 544 

Försäljning mellan segment 0 374 43 –420 –3 3 0 

Summa intäkter 2 415 989 424 –420 3 408 136 3 544 

Resultat 

Rörelseresultat 128 295 73 0 496 -16 480 

Realisationsförlust försäljning av koncernbolag 0 -66 -66 

Finansiella intäkter och kostnader -13 0 -13 

Resultat före skatt 483 -82 401 

Inkomstskatt -214 4 -210 

Årets resultat 269 -78 191 

Tillgångar 

Segmentens tillgångar 1 010 2 242 848 0 4 100 0 4 100 

Ofördelade tillgångar 90 0 90 

Summa tillgångar 4 190 0 4 190 

71


noter 


Koncernen 2009 


Kapacitet, 

inplaceringar 

och service Eliminering 

Summa 

kvarvarande 

verksamhet Bredband 

Summa 

inkl avyttrad 

verksamhet 

Skulder 

Segmentens skulder 926 884 249 0 2 059 0 2 059 

Ofördelade skulder 446 0 446 

Summa skulder 2 505 0 2 505 

Övrig segmentinformation 

Investeringar 

Materiella anläggningstillgångar 7 142 12 0 161 28 189 

Immateriella tillgångar 73 4 1 0 78 0 78 

Finansiella anläggningstillgångar 0 0 20 0 20 0 20 

Summa investeringar 80 146 33 0 259 28 287 

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar –4 –189 –76 0 –269 –31 –300 

Avskrivningar av immateriella tillgångar –16 0 –8 0 –24 –25 –49 

Nedskrivningar 0 0 12 0 12 0 12 

Summa av- och nedskrivningar –20 –189 –72 0 –281 –56 –337 

Not 05 Aktiverat arbete för egen räkning 

Aktiverat arbete för egen räkning omfattar arbetskostnader direkt hänförbara 

till materiella anläggningstillgångar. 

Not 06 

Personal 


Personalkostnader, TSEK 2010 2009 2010 2009 

Löner och andra ersättningar 364 200 338 162 262 712 247 302 

Sociala kostnader 160 264 153 868 148 452 144 519 

(varav pensionskostnader) (47 412) (38 430) (51 138) (47 673) 

Summa 524 464 492 030 411 164 391 821 

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter och verkställande direktör samt övriga anställda 

TSEK 

2010 2009* 

Övriga 

anställda 

Totalt 

Styrelseledamöter, 

verkställande 

direktör och 

ledande befattningshavare 

Styrelseledamöter, 

verkställande 

direktör och 

ledande befattningshavare 

Övriga 

anställda 

Moderbolaget 

Sverige 10 092 252 620 262 712 4 719 242 583 247 302 

Totalt i moderbolaget 10 092 252 620 262 712 4 719 242 583 247 302 

Totalt 

Dotterbolag och försäljningskontor 

Sverige 212 45 364 45 576 2 561 46 875 49 436 

Danmark 2 582 33 119 35 701 1 364 16 009 17 373 

Finland 1 616 18 595 20 211 2 233 21 818 24 051 

Totalt i dotterbolag och försäljningskontor 4 410 97 078 101 488 6 158 84 702 90 860 

Totalt i koncernen 14 502 349 698 364 200 10 877 327 285 338 162 

*) Uppgifter avseende år 2009 är omräknade då Teracom-koncernens krets av ledande befattningshavare har ändrats under år 2010. För mera information se text 

”Ledande befattningshavares ersättningar”. 

72


noter 


Koncernen 

Moderbolaget 

Pensionskostnader, TSEK 2010 2009 2010 2009 

Förmånsbestämda pensionsplaner 12 782 10 229 25 803 29 161 

Avgiftsbestämda pensionsplaner 34 630 28 201 25 335 18 512 

Summa 47 412 38 430 51 138 47 673 

I förmånsbestämda pensionsplaner i tabellen ovan ingår premier avseende 

anställda i Finland enligt den finska pensionsplanen TEL-pension om 3 (4) 

MSEK. 

Inga tantiem, ingen bonus eller därmed jämställd ersättning har utbetalats 

till koncernledningen, styrelseledamöter, vd eller vice vd inom koncernen. 

Av moderbolagets pensionskostnader avser 896 TSEK (882) gruppen 

styrelse, vd och vice vd. 

Av koncernens pensionskostnader avser 1 468 TSEK (2 247) gruppen 

styrelse, vd och vice vd. Utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår 

till 0 TSEK (0). 

Styrelsens ordförande Åsa Sundberg erhöll ersättning om 210 TSEK 

(190). Förutom det arvode som bolagsstämman fastställt för styrelsele damöter 

och den ersättning som styrelsen fastställt för fackliga representanter 

i styrelsen, har ingen ersättning utbetalats under år 2010. Vd Crister 

Fritzson erhöll 3 073 TSEK (3 047) i lön och ersättningar samt övriga förmåner. 

Crister Fritzson tillförsäkras vidare pensionsförmåner motsvarande 

månatliga pensionspremiebetalningar uppgående till 30 procent av grundlönen. 

Pensionsåldern för Crister Fritzson är 65 år. 

För företagsledningen i moderbolaget gäller samma pensionsregler som 

för övriga anställda i bolaget (ITP-Tele med pensionsålder 65 år). Moderbolagets 

ledningsgrupp (inkl vd) erhöll ersättning om 7 632 TSEK (13 423) 

i lön och ersättningar samt övriga förmåner. 

Ledande befattningshavares ersättningar 

Principer 

Teracom-koncernens krets av ledande befattningshavare har ändrats till 

följd av att koncernledningen ombildades i mars 2010. Ledande befattningshavare 

utgörs av personer som ingår i koncernledningen. Tidigare 

definition var företagsledningen i moderbolaget exkl vd samt vd i respektive 

dotterbolag. Siffror avseende jämförelseåret är omräknade enligt ny 

organisation. 

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans 

beslut med 190 TSEK (190) för helt år för ordförande samt 95 TSEK 

(95) för helt år för ledamot. Arvode i revisionsutskott utgår med 60 TSEK 

(60) för ordförande och 30 TSEK (40) för ledamot. Arvode i ersättningsutskott 

utgår med 30 TSEK (0) för ordförande och 15 TSEK (0) för ledamot. 

Arvodet löper ej kalenderår utan maj t o m april. Vidare ska styrelsens 

ledamöter åtnjuta gottgörelse för utlägg i bolagets angelägenheter. 

För vd/koncernchef och vice vd utgår marknadsmässig lön, premiebaserade 

pensionsförmåner utöver lagen om allmän försäkring, sjukvårdsförsäkring, 

bilförmån (enbart vd), individuellt reglerad uppsägningstid samt 

avgångsvederlag. Med ledande befattningshavare avses 9 personer (4) i 

koncernen som under någon tidsperiod under år 2010 utgjort koncernledningen 

exklusive vd och vice vd. Samtliga pensionsplaner för ledande 

befattningshavare är oantastbara. Ledande befattningshavare i dotterbolagen 

är vd i respektive bolag. 

Teracoms styrelse har ansvar för tillsättning av vd och beslutar om 

anställningsvillkoren. Styrelsen beaktar de av regeringen beslutade riktlinjerna 

för ersättningar till ledande befattningshavare. 

Ersättningar och förmåner under året till ledande befattningshavare 2010, TSEK 

Övriga 

ersättningar 

Befattning Namn Grundlön och förmåner Summa 

Anmärkning 

Koncernchef/Verkställande direktör 

Teracom AB Crister Fritzson 2 760 313 3 073 896 6 mån 18 mån 

Vice verkställande direktör 

Teracom AB Gunilla Berg 400 5 405 0 

Tillträdde 

2010-11-01 6 mån 12 mån 

Ledande befattningshavare 9 st 9 365 779 10 144 3 210 

Summa 12 525 1 097 13 622 4 106 

Ersättningar och förmåner under året till ledande befattningshavare 2009, TSEK 

Övriga 

ersättningar 

Befattning Namn Grundlön och förmåner Summa 

Anmärkning 

Pensionskostnad 

Uppsägningstid 

Avgångsvederlag 

Pensionskostnad 

Uppsägningstid 

Avgångsvederlag 

Koncernchef/Verkställande direktör 

Teracom AB Crister Fritzson 2 775 272 3 047 882 6 mån 18 mån 

Ledande befattningshavare 4 st 6 642 249 6 891 1 069 

Summa 9 417 521 9 938 1 951 

Kommentarer till tabellen 

– Ersättning till vd, vice vd och ledande befattningshavare utgörs av grundlön, 

övriga förmåner samt pension. 

– Samtliga belopp är angivna exklusive sociala avgifter respektive löneskatt. 

– Grundlön avser fast månadslön. 

– Övriga ersättningar och förmåner avser semesterersättning, sjukavdrag och 

tillägg, föräldraledighetsavdrag och -tillägg, rikskuponger, förmånsbil inklusive 

drivmedelsförmån, parkeringsförmån (gäller endast befattningshavare 

som valt att inte inneha förmånsbil). 

– Pensionskostnader utgörs även av sjukvårdsförsäkring för vd samt ledande 

befattningshavare. 

– Angiven uppsägningstid avser uppsägning från bolagets sida. 

– Koncernens revisorer har utfört en särskild granskning av ersättning till 

ledande befattningshavare. 

– Ledande befattningshavare avser personer som ingår eller har ingått i 

koncernledningen. 

Uppsägningstid och avgångsvederlag 

Mellan bolaget och verkställande direktör Crister Fritzson gäller en uppsägningstid 

om 6 månader oavsett om uppsägningen sker från bolagets eller 

från verkställande direktörens sida. 

Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag enligt 

ovanstående tabell. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster. 

Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inte avgångsvederlag. 

För vice verkställande direktören Gunilla Berg gäller motsvarande villkor. 

Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2010 har 

beslutats av styrelsen. Ersättningar till andra ledande befattningshavare 

har beslutats av verkställande direktören efter samråd med styrelsens 

ordförande. 

73


noter 


Ersättningar till styrelsen 2010, TSEK 

Befattning Namn Anmärkning Styrelsearvode Andra ersättningar 

Ordförande Åsa Sundberg 190 20 

Styrelseledamot Kristina Axberg Bohman 95 60 

Styrelseledamot Maria Curman 95 10 

Styrelseledamot Ingrid Engström 95 10 

Styrelseledamot Lars Grönberg 95 20 

Styrelseledamot Tobias Henmark 32 13 

Styrelseledamot Urban Lindskog 95 33 

Arbetstagarrepresentant John-Olof Blomkvist 12 0 

Arbetstagarrepresentant Claes-Göran Persson 5 0 

Arbetstagarrepresentant, suppleant Stig-Arne Celin 0 0 

Arbetstagarrepresentant, suppleant Stefan Thylander 0 0 

Summa 714 166 

Ersättningar till styrelsen 2009, TSEK 

Befattning Namn Anmärkning Styrelsearvode Andra ersättningar 

Ordförande Åsa Sundberg 190 0 

Styrelseledamot Kristina Axberg Bohman 95 60 

Styrelseledamot Maria Curman 95 0 

Styrelseledamot Ingrid Engström 95 0 

Styrelseledamot Lars Grönberg 95 0 

Styrelseledamot Tobias Henmark 95 40 

Styrelseledamot Urban Lindskog 95 40 

Arbetstagarrepresentant John-Olof Blomkvist 22 0 

Arbetstagarrepresentant Claes-Göran Persson 18 0 

Arbetstagarrepresentant, suppleant Stig-Arne Celin 0 0 

Arbetstagarrepresentant, suppleant Stefan Thylander 0 0 

Summa 800 140 

Medelantalet anställda samt könsfördelning 

2010 2009 

Medelantalet anställda Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 

Moderbolaget 

Sverige 398 (79%) 108 (21%) 506 398 (78%) 110 (22%) 508 

Totalt i moderbolaget 398 (79%) 108 (21%) 506 398 (78%) 110 (22%) 508 

Dotterbolag och försäljningskontor 

Sverige 44 (59%) 30 (41%) 74 46 (58%) 33 (42%) 79 

Danmark 77 (79%) 21 (21%) 98 10 (56%) 8 (44%) 18 

Finland 15 (52%) 14 (48%) 29 18 (55%) 15 (45%) 33 

Totalt i dotterbolag och försäljningskontor 136 (68%) 65 (32%) 201 74 (57%) 56 (43%) 130 

Totalt i koncernen 534 (76%) 173 (24%) 707 472 (74%) 166 (26%) 638 

Andel män i styrelse Andel män i företagsledning 

Andel vid årets utgång samt könsfördelning 2010 2009 2010 2009 

Moderbolaget 60% 60% 80% 60% 

Dotterbolag 78% 100% 78% 83% 

Totalt i koncernen 71% 81% 79% 76% 

Beräkning andel män i styrelse inkluderar vd och baseras på antal ledamöter valda av bolagsstämman. 

74


noter 

Anställdas sjukfrånvaro 

I enlighet med Årsredovisningslagen redovisas sjukfrånvaron bland 

moderbolagets anställda i Sverige. Moderbolaget omfattar cirka 72 

procent (80) av koncernens anställda. 

Vård av barn ingår ej i sjukfrånvarostatistiken. 

Moderbolaget 

Sjukfrånvaro i relation till ordinarie tid % 2010 2009 

Total sjukfrånvaro 1,7 2,0 

Sjukfrånvaro för kvinnor, 60 dagar eller mer av 

total sjukfrånvaro 9,9 7,6 

Sjukfrånvaro för män, 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro 7,6 20,0 

Total sjukfrånvaro, 60 dagar eller mer av 

total sjukfrånvaro 17,5 27,6 

Sjukfrånvaro för kvinnor 2,8 2,6 

Sjukfrånvaro för män 1,4 1,8 

Sjukfrånvaro för anställda 29 år eller yngre 2,2 1,5 

Sjukfrånvaro för anställda 30–49 år 1,7 1,7 

Sjukfrånvaro för anställda 50 år eller äldre 1,7 2,6 

Not 07 

Pensioner 

Majoriteten av koncernens anställda omfattas i huvudsak av förmånsbaserade 

pensionsplaner, vilket innebär att den anställde garanteras en pension 

motsvarande en viss andel av lönen. Pensionsplanerna omfattar ålderspension, 

familjepension och sjukpension. Anställda i Boxer TV-Access AB är 

berättigade till pensionsförmåner enligt pensionsplanen ITP som tryggas 

genom försäkring i Alecta. Övriga anställda inom koncernen i Sverige omfattas 

av planen ITP-Tele. Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per balansdagen, 

enligt försäkringstekniska grunder. Pensionsförpliktelserna tryggas 

genom avsättningar i balansräkningen och genom försäkringspremier. 

Anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet 

med den finska lagen om pension för arbetstagare, en förmånsbestämd 

pensionsplan (TEL-pension). Pensionsförmånerna är tryggade 

genom försäkringar och omfattas inte av IAS 19. Anställda i Danmark 

omfattas av premiebestämd pensionsplan. Pensionsförmånerna är 

tryggade genom försäkringar. 

Utöver ITP-planen finns en pensionsskuld som Teracom övertog från 

dåvarande Televerket vid bolagiseringen år 1992. Skulden består av en 

antastbar samt en oantastbar del. Den antastbara delen avser anställda 

med pensionsålder 60 eller 63 år, och benämns även skuld enligt övergångsbestämmelser 

från staten. Den oantastbara skulden avser anställdas 

ålderspension från 65 år samt avtalspensioner. Anställda som tillkommit 

efter bolagiseringen har enbart försäkringslösning med pensionsålder 65 

år. Avtalspensioner till anställda som erbjudits att tidigarelägga pensionsåldern 

tryggas genom avsättningar i balansräkningen eller försäkringslösning 

och utbetalas som ålderspension fram till 65 år. 

Aktuariella vinster och förluster resultatförs över de anställdas återstående 

anställningstid i den utsträckning den totala vinsten eller förlusten 

per plan faller utanför den så kallade korridoren som motsvarar tio 

procent av det högsta av antingen pensionsåtagandet eller verkliga värdet 

av förvaltningstillgångarna för respektive plan. Kostnad avseende tjänstgöring 

under innevarande år avser kapitalvärdet av nyintjänade pensionsförmåner 

under året, beräknade med den s k Projected Unit Credit Method. 

De totala pensionskostnaderna fördelar sig på följande sätt. 

Koncernen 

Periodens pensionskostnad 2010 2009 Prognos 2011 

Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år 11 11 7 

Räntekostnad 18 13 20 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar –12 –21 –13 

Förändring i tillgångsreducering (IAS 19.58b) 27 0 2 

Aktuariell vinst/förlust (+/–) att redovisa under året –22 3 1 

Total kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner 22 6 17 

Pensionskostnad att redovisa i resultaträkningen 22 6 17 

Andra effekter att redovisa i resultaträkningen 

Reduceringar, vinst/förlust (–/+) –9 –1 0 

Totalt –9 –1 0 

75


noter 


Specifikation till pensionsåtagande och pensionskostnad 

Pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångar och fordringar/avsättningar för pensionsåtaganden samt aktuariella vinster/förluster för de förmånsbaserade 

pensionsplanerna har utvecklats på följande sätt. 

Koncernen 

Pensionsskuld 2010 2009 Prognos 2011 

Nuvärde av helt eller delvis fonderade förpliktelser (+) 389 469 401 

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –424 –401 –438 

Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser (+/–) –35 68 –37 

Nuvärde av ofonderade förpliktelser (+) 8 25 5 

Nuvärde av nettoförpliktelsen (+/–) –27 93 –32 

Oredovisad aktuariell vinst/förlust (+/–) –51 –133 –50 

Effekt av begränsningsregel för nettotillgångar 27 0 29 

Pensionsskuld/-tillgång att redovisa i balansräkningen –51 –40 –53 

Nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser 2010 2009 Prognos 2011 

Förpliktelsens nuvärde den 1 januari 494 454 397 

Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period 11 11 7 

Räntekostnad 18 13 20 

Utbetalda ersättningar –21 –25 –18 

Reduceringar och regleringar –10 –1 0 

Aktuariell vinst/förlust på förpliktelsen(+/–) –95 42 0 

Förpliktelsens nuvärde den 31 december 397 494 406 

Avkastning på förvaltningstillgångar 2010 2009 Prognos 2011 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 12 21 13 

Aktuariell vinst/förlust på förvaltningstillgångarna(+/–) 8 –11 0 

Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar 20 10 13 

Förvaltningstillgångar 2010 2009 Prognos 2011 

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per 1 januari 401 371 424 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 12 21 13 

Avgifter/premier (+) 16 31 15 

Utbetalda ersättningar (–) –13 –11 –14 

Aktuariell vinst/förlust (+/–) på förvaltningstillgångarna 8 –11 0 

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per 31 december 424 401 438 

Avstämning av förändring av pensionsskulden 2010 2009 Prognos 2011 

Nettoskuld/-tillgång den 1 januari –40 0 –51 

Periodens pensionskostnad 22 6 17 

Utbetalda ersättningar (–) –21 –25 –18 

Avgifter, premier (–) –16 –31 –15 

Gottgörelse (+) 13 11 14 

Reduceringar och regleringar –9 –1 0 

Nettoskuld/-tillgång den 31 december –51 –40 –53 

2010 2009 Prognos 2011 

Ackumulerade oredovisade aktuariella vinster/förluster (+/–) den 1 januari –133 –83 –51 

Redovisade aktuariella vinster/förluster (+/–) under året –22 3 1 

Vinst/förlust (+/–) på förpliktelsen 95 –42 0 

Vinst/förlust (+/–) på förvaltningstillgångarna 8 –11 0 

Vinst/förlust (+/–) på reduceringar och regleringar 1 0 0 

Ackumulerade oredovisade aktuariella vinster/förluster (+/–) den 31 december –51 –133 –50 

Pensionsberättigade den 1 januari, antal 2010 2009 Prognos 2011 

Anställda 512 605 504 

Fribrevshavare 729 694 743 

Pensionärer 228 188 256 

Totalt 1 469 1 487 1 503 

76


noter 


Fem års översikt 2010 2009 2008 2007 2006 

Nuvärdet av förpliktelsen (+) 397 494 454 478 480 

Verkligt värde på förvaltningstillgångar (–) –424 –401 –371 –358 –347 

Nuvärde av nettoförpliktelsen (+/–) –27 93 83 120 133 

Vinst/förlust (+/–) på förpliktelsen, faktiska effekter 7 –22 7 –7 –3 

Vinst/förlust (+/–) på förvaltningstillgångar, faktiska effekter 8 –11 –14 3 –4 

Förvaltningstillgångar 2010 2009 2008 2007 2006 

Försäkringskontrakt 424 401 371 358 347 

Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta (redovisas 

som en avgiftsbestämd plan) uppgår till 7 MSEK (9). Alectas överskott kan 

fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Alectas överskott i 

form av den kollektiva konsolideringsnivån uppgick till 146 procent per 

2010-12-31 (141). Den kollektiva konsolideringsnivån är ej beräknad enligt 

IAS19. 

Aktuariella antaganden 

Den försäkringstekniska beräkningen av koncernens pensionsförpliktelse 

och pensionskostnad baseras på följande viktigare antaganden angivna 

som sammanvägda medelvärden för respektive pensionsplan. En förändring 

av något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande 

påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och 

årliga pensionskostnader. 

Aktuariella antaganden 2010 2009 Prognos 2011 

Diskonteringsränta (%) 5,00 3,80 5,00 

Årlig löneökning (%) 3,00 3,00 3,00 

Ökning av inkomstbasbelopp (%) 3,00 3,00 3,00 

Inflation/årlig ökning av pensionsförmåner (%) 2,00 2,00 2,00 

Avgångsintensitet (%) 3,00 3,00 3,00 

Förväntad återstående tjänstgöringstid (år) 18,8 16,5 17,8 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (%) 3,00 3,00 3,00 

Diskonteringsränta 

Den räntesats som används för att diskontera fonderade och ofonderade 

förpliktelser beträffande ersättningar efter avslutad anställning. Diskonteringsräntan 

har fastställts med hänsyn till den på balansdagen marknadsmässiga 

avkastningen på bostadsobligationer med samma löptid som förpliktelsen. 

Årlig löneökning 

Bedömningen av den årliga löneökningen avspeglar förväntade framtida 

löneökningar som en sammansatt effekt av inflation, tjänstetid, befordran 

och andra relevanta faktorer som utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. 

Ökning av inkomstbasbelopp 

Inkomstbasbeloppet fastställs årligen och används bl a för att bestämma 

taket för pensionsgrundande lön i det allmänna pensionssystemet. 

Bedömningen baseras på förväntad inflationstakt och historisk löneutveckling 

på hela arbetsmarknaden. 

Avgångsintensitet 

För att bedöma avgångsintensiteten har historiska uppgifter använts 

som grund. Teracom har utifrån dessa uppgifter bedömt framtida 

avgångs intensitet. 

Förväntad återstående tjänstgöringstid 

Den genomsnittliga förväntade återstående anställningstiden. Beräknas 

utifrån de anställdas åldersfördelning och förväntad framtida personalomsättning. 

Förväntad avkastning på plantillgångar 

Bedömningen baseras på en genomsnittlig förväntad avkastning på 

befintliga och kommande förvaltningstillgångar. 

Dödlighet 

Tillämpat dödsfallsantagande följer antagandet från Finansinspektionens 

föreskrift DUS06 (DUS06). 

Inflation/årlig ökning av pensionsförmåner 

Tillämpat antagande följer marknadens inflationsförväntningar. 

77


noter 


Ersättningar till anställda (enligt RFR 2.2) 

Not 08 

avskrivningar 

Moderbolaget 

Specifikation av belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats 

enligt följande: 


Förpliktelsernas nuvärde (beräknade enligt svenska principer) 

avseende helt eller delvis fonderade pensionsplaner (–) –9 –30 

Förpliktelsernas nuvärde (beräknade enligt svenska 

principer) avseende ofonderade pensionsplaner (–) –9 –30 

Nettoskuld i balansräkningen (–) (exklusive obeskattade 

reserver hänförliga till pensionsförpliktelser) –9 –30 

Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som 

redovisas i balansräkningen avseende pensioner 2010 2009 

Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden 30 37 

I resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering i egen 

regi exklusive skatter –12 7 

Pensionsutbetalningar (–) –9 –14 

Nettoskuld vid årets slut 9 30 

Av nettoskulden omfattas 8 945 tkr (30 260) av Tryggandelagen. 

Specifikation av periodens kostnader och 

intäkter avseende pensioner 2010 2009 

Pension i egen regi 

Kostnad för intjänande av pensioner m.m. 0 6 

Räntekostnad (beräknad diskonteringseffekt) (+) 0 1 

Resultateffekt av inlösen av förpliktelser m.m. (+/–) –12 0 

Kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter –12 7 

Pension genom försäkring 

Försäkringspremier eller motsvarande 64 51 

Årets pensionskostnad, exklusive skatter 52 58 

Redovisad nettokostnad hänförlig till pensioner, 

exklusive skatter 52 58 

De viktigaste aktuariella antagandena: 

Diskonteringsränta enligt SPV:s antaganden 1,10 % (1,00 %). Antaganden 

följer i övrigt FFFS 2007:24 

Åtagandena är beräknade baserat på lönenivå gällande per respektive 

balansdag. Nästa års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda 

pensionsplaner uppgår till 4 (9) MSEK. 

Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt 

över tillgångens nyttjandeperiod. Med nyttjandeperiod avses den tid som 

tillgången förväntas bli nyttjad för sitt ändamål i koncernen. Mark skrivs 

inte av då nyttjandeperioden är obegränsad. Goodwill och varumärken 

skrivs inte av på grund av obestämbar livslängd. 

Per varje balansdag sker en prövning av restvärde och nyttjandeperiod 

och justering sker vid behov. Inga förändringar av nyttjandeperioder 

genomfördes under år 2010. 

Linjär avskrivning, vilket innebär att tillgången skrivs av med ett fast 

årligt belopp över nyttjandeperioden till ett bedömt restvärde, tillämpas 

över tillgångarnas nyttjandeperiod enligt följande: 

Tillgångar 

Byggnader och mark 

Byggnader 

Markanläggningar 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 

Byggnadsinventarier 

Distributionsutrustning 

Radioutrustning 

Kraftutrustning 

Antennanläggningar 

Mastanläggningar 

Inventarier, verktyg och installationer 

Fordon 

Övriga inventarier 


Patent, licenser och liknande rättigheter 

Kundavtal 

Kundrelationer 

Nyttjandeperiod 

20–40 år 

10–20 år 

10–15 år 

3–10 år 

7–15 år 

10–15 år 

10–20 år 

20–30 år 

3–6 år 

3–5 år 

3–10 år 

3 år 

8–9 år 

Avskrivningar fördelade sig på följande tillgångsslag. 


Tillgångar 2010 2009 2010 2009 

Avskrivning byggnader och mark –19 –16 –15 –16 

Avskrivning maskiner och andra tekniska 

anläggningar –235 –227 –221 –226 

Avskrivning inventarier, verktyg och 

installationer –18 –26 –14 –16 

Avskrivning licenser och liknande 

rättigheter –47 –18 –7 –14 

Avskrivning kundavtal –2 0 – – 

Avskrivning kundrelationer –10 –6 – – 

Summa kvarvarande verksamhet –331 –293 –257 –272 

78


noter 

Not 09 

nedskrivningar 

Not 11 

Finansiella intäkter 

Koncernen 

Moderbolaget 

Tillgångar 2010 2009 2010 2009 

Nedskrivning patent, licenser och 

liknande rättigheter –18 0 –10 0 

Nedskrivning maskiner och andra 

tekniska anläggningar 0 12 0 12 

Summa –18 12 –10 12 

Nedskrivning immateriella anläggningstillgångar 

Årets nedskrivning i koncernen var en följd av beslutet att avveckla tv via 

bredband (iptv) och avser immateriella anläggningstillgångar, 10 MSEK 

inom segment Teracom Sweden, 3 MSEK inom segment Boxer Sweden 

samt 5 MSEK avseende koncernmässigt övervärde. 

Nedskrivning maskiner och andra tekniska anläggningar 

Återföring av nedskrivning, under år 2009, av maskiner och andra tekniska 

anläggningar, 12 MSEK, avsåg kundspecifik utrustning inom segment 

teracom Sweden. 

Not 10 Övriga kostnader/övriga 

externa kostnader 

Koncernens övriga kostnader uppgick till –2 413 MSEK (–1 968). De största 

kostnadsposterna är programbolagskostnader och transmissionskostnader. 

Övriga externa kostnader uppgick i moderbolaget under året till –396 

MSEK (–441). De största kostnadsposterna är kostnader för nyttjande av 

nät och energikostnader. 


Kursförluster på fordringar/ 

skulder av rörelsekaraktär 2010 2009 2010 2009 

Kursförluster på leverantörsskulder –11 –3 –1 –2 

Summa –11 –3 –1 –2 

Nettot av valutakursdifferenser av rörelsekaraktär för koncernen under år 

2010 är –7 MSEK (–1). För Moderbolaget är nettot av valutakursdifferenserna 

2 MSEK (0). 


Ersättningar till revisorer 2010 2009 2010 2009 

PWC 

– Revisionsuppdrag –2 – –1 – 

– Övriga tjänster 0 – 0 – 

Ernst & Young 

– Revisionsuppdrag 0 –2 0 –1 

– Övriga tjänster 0 –2 0 –1 

Summa –2 –4 –1 –2 

Koncernen 

Koncernen 

Finansiella intäkter 2010 2009 

Ränteintäkter 5 2 

Övriga finansiella intäkter 32 14 

Summa 37 16 

I posten övriga finansiella intäkter ingår år 2010 en orealiserad vinst om 14 

MSEK avseende elderivat. 

Moderbolaget 

Moderbolaget 

Finansiella intäkter 2010 2009 

Resultat från andelar i koncernbolag 

– Utdelning 100 234 

– Realisationsresultat 0 –65 

Valutakursdifferenser 27 1 

Ränteintäkter 5 1 

Summa 132 171 

Utdelning avser utdelning från Boxer TV-Access AB om 100 MSEK (233) 

samt anteciperad utdelning från Teracom Mobile TV AB 0 MSEK (1). 

Not 12 

Finansiella kostnader 

Koncernen 

Koncernen 

Finansiella kostnader 2010 2009 

Räntekostnader –23 –13 

Övriga finansiella kostnader –26 –16 

Summa –49 –29 

Nettot av valutakursdifferenser av finansiell karaktär redovisas i övriga 

finansiella kostnader och uppgår 2010 i koncernen till –22 MSEK (9). 

För moderbolaget är nettot –3 MSEK (0). 

Moderbolaget 

Moderbolaget 

Finansiella kostnader 2010 2009 

Räntekostnader –18 –16 

Övriga finansiella kostnader –7 –3 

Summa –25 –19 

Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen 

samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga 

arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt 

rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan 

granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt 

annat är övriga tjänster. Dessa avser revisionsnära konsultationer i frågor 

avseende bl a redovisningsprinciper. 

79


noter 

Not 13 

Skatt på årets resultat 

Koncernen 

Moderbolaget 

2010 2009*) 2010 2009 

Aktuell skatt 

– Sverige –158 –160 –97 –70 

Summa aktuell skatt –158 –160 –97 –70 

Justering av skatt föregående års taxering 0 –3 0 –3 

Förändring uppskjuten skatt – temporära skillnader 78 –51 –1 –12 

Skatt på koncernbidrag – – 0 0 

Summa kvarvarande verksamhet –80 –214 –98 –85 

Summa avvecklad verksamhet – 4 0 0 

Summa skatt –80 –210 –98 –85 

Skatten har beräknats utifrån tillämpliga skattesatser, baserat på beräknat skattepliktigt resultat för räkenskapsåret. 

Koncernen 

2010 2009*) 

Skatt, % Resultat Skatt, % Resultat 


Skatt enligt skattesats i Sverige (26,3%) –26 –74 –26 –127 

Skillnad mellan skattesats i Sverige och utlandet –1 –4 –1 –3 

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader 

Övriga ej avdragsgilla kostnader –3 –8 0 –2 

Skatteeffekt av icke skattepliktiga intäkter 

Övriga ej skattepliktiga intäkter 2 5 1 3 

Skatteeffekt av ej utnyttjade underskottsavdrag –8 –21 –16 –76 

Skatteeffekt av underskottsavdrag 9 26 0 0 

Skatt på fiktiv inkomst avseende ingående periodiseringsfond –1 –4 0 –2 

Justering av skatt föregående års taxering 0 0 –1 –3 

Övrigt 0 0 –1 –4 

Skattekostnad och effektiv skattesats för räkenskapsåret 

avseende kvarvarande verksamhet –28% –80 –44% –214 

Moderbolaget 


Skatt, % Resultat Skatt, % Resultat 

Resultat före bokslutsdispositioner 490 463 

Bokslutsdispositioner –27 6 


Skatt enligt skattesats i Sverige (26,3%) –26 –122 –26 –123 

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader 

Förlust avyttring aktier i dotterbolag 0 0 –4 –17 

Övriga ej avdragsgilla kostnader 0 0 0 –1 

Skatteeffekt av icke skattepliktiga intäkter 

Övriga ej skattepliktiga intäkter 5 26 14 64 

Korrigering temporära skillnader på grund av omklassificering 0 0 –1 –3 

Skatt på fiktiv inkomst avseende ingående periodiseringsfonder 0 –2 0 –2 

Justering av skatt föregående års taxering 0 0 –1 –3 

Skattekostnad och effektiv skattesats för räkenskapsåret –21% –98 –18% –85 

* Uppgifter avseende koncernen år 2009 avser kvarvarande verksamhet. 

80


noter 

Not 14 

Upplysningar om närstående 

Svenska staten äger 100 procent av aktierna i Teracom AB. Teracomkoncernens 

utbud av tjänster erbjuds svenska staten, statliga myndigheter 

och bolag i konkurrens med andra företag och på normala kommersiella 

villkor. På motsvarande sätt köper Teracom-koncernen tjänster från statliga 

myndigheter och bolag på normala kommersiella villkor. Var för sig 

uppgår inte dessa transaktioner till väsentliga belopp med undantag för 

moderbolagets inköp av el från Vattenfall Kundservice AB samt inköp av 

elderivat från Vattenfall Trading Services AB. 

Vattenfall Kundservice AB 

Teracom AB har köpt el av Vattenfall Kundservice AB till ett totalt värde om 

116 MSEK (88) under 2010. Rörelseskulden till bolaget per 31 december 

uppgick till 8,7 MSEK (9,2). 

Vattenfall Trading Services AB 

Teracom AB erhöll 9 MSEK av Vattenfall Trading Services AB avseende 

avräkning av elderivat som förfallit under år 2010. Föregående år betalade 

Teracom AB 7,5 MSEK till Vattenfall Trading Services AB avseende avräkning 

av elderivat med förfall under 2009. Rörelseskulden till bolaget per 

31 december 2010 uppgick till 0 MSEK (0,7). 

Utöver dessa närståenderelationer har moderbolaget närståenderelationer 

som innefattar ett bestämmande inflytande i sina koncernbolag, se 

not 26. Koncernintern försäljning uppgick till 526 MSEK (438). 

Moderbolagets försäljning och inköp av varor och tjänster med dotterbolag 


Dotterbolag Försäljning Inköp Försäljning Inköp 

Boxer TV-Access AB 443 0 374 0 

Boxer TV A/S 1 0 0 0 

Broadcast Service Danmark A/S (under namnändring till Teracom A/S) 0 0 – – 

Quadracom Wireless AB (Comet networks) avyttrad 20090904 – – 42 3 

Summa 444 0 416 3 

Moderbolagets utestående fordringar och skulder till dotterbolag 


Dotterbolag Fordringar Skulder Fordringar Skulder 

Boxer TV-Access AB 50 1 43 173 

Boxer TV A/S 1 0 0 0 

Broadcast Service Danmark A/S (under namnändring till Teracom A/S) 97 0 – – 

Teracom Mast AB 0 1 0 0 

Teracom Mobile TV AB 0 1 1 2 

Quadracom Wireless AB (Comet networks) avyttrad 20090904 – – – – 

Summa 148 3 44 175 

Ledande befattningshavare 

Ersättningar till styrelse, vd och ledande befattningshavare beskrivs i not 6. 

Not 15 

Bokslutsdispositioner 

och obeskattade reserver 

Moderbolaget 

Bokslutsdispositioner 2010 2009 

Förändring av periodiseringsfond –124 –89 

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och 

avskrivningar enligt plan 97 95 

Summa –27 6 

Moderbolaget 

Obeskattade reserver 2010 2009 

Periodiseringsfond Tax 2011 124 0 

Periodiseringsfond Tax 2010 89 89 





Ackumulerade överavskrivningar 931 1 027 

Summa 1 415 1 387 

81


noter 

Not 16 


Koncernen 

Moderbolaget 

Byggnader och mark 2010 2009 2010 2009 

Ingående anskaffningsvärden, 1 januari 573 601 574 601 

– Förvärv 586 – – – 

– Investeringar 11 1 11 1 

– Försäljningar/utrangeringar 0 –31 0 –30 

– Valutakursdifferens –10 – – – 

– Omklassificeringar 3 2 3 2 

Utgående ackumulerade anskaffnings värden, 31 december 1 163 573 588 574 

– Ingående avskrivningar, 1 januari –373 –370 –374 –370 

– Försäljningar/utrangeringar 0 13 0 12 

– Årets avskrivningar –19 –16 –15 –16 

Utgående ackumulerade avskrivningar, 31 december –392 –373 –389 –374 

Utgående redovisat värde, netto, 31 december 771 200 199 200 

Moderbolagets fastigheter och byggnader på ofri grund är generellt taxerade som specialfastigheter och är befriade från fastighetsskatt enligt 

Fastighetstaxeringslagen (SFS 1979:1152). Markanläggningar ingår i redovisat värde tillsammans med byggnader och mark. 

Koncernen 

Moderbolaget 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 2010 2009 2010 2009 

Ingående anskaffningsvärden, 1 januari 4 281 4 393 4 216 4 328 

– Förvärv 837 – – – 


– Försäljningar/utrangeringar –40 –275 –40 –275 

– Valutakursdifferens –15 0 0 0 


Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december 5 216 4 281 4 327 4 216 

– Ingående avskrivningar –2 949 –2 857 –2 883 –2 791 


– Upplösning retroaktiv avskrivning 0 2 0 0 


Utgående ackumulerade avskrivningar, 31 december –3 145 –2 949 –3 065 –2 883 

– Ingående nedskrivningar, 1 januari –2 –14 –3 –15 



– Årets nedskrivningar 0 12 0 12 

Utgående ackumulerade nedskrivningar, 31 december 0 –2 –3 –3 

Utgående redovisat värde, netto, 31 december 2 071 1 330 1 259 1 330 

Återföring av nedskrivning, under år 2009, av maskiner och andra tekniska anläggningar, 12 MSEK, avsåg kundspecifik utrustning inom segment 

Teracom Sweden. 

82


noter 


Koncernen 

Moderbolaget 

Inventarier, verktyg och installationer 2010 2009 2010 2009 



– Förvärv 3 1 –8 0 

– Försäljningar/utrangeringar –9 –238 0 –239 


Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december 373 358 309 296 

– Ingående avskrivningar, 1 januari –328 –498 –277 –457 



Utgående ackumulerade avskrivningar, 31 december –338 –328 –283 –277 

– Ingående nedskrivningar, 1 januari 0 0 0 0 

– Omklassificeringar –2 0 0 0 

– Årets nedskrivningar 0 0 0 0 

Utgående ackumulerade nedskrivningar, 31 december –2 0 0 0 


Koncernen 

Moderbolaget 

Pågående nyanläggningar 2010 2009 2010 2009 



– Försäljningar –2 –7 –2 –7 

– Omklassificeringar –141 –156 –141 –156 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december 164 115 164 115 


Investeringsprojekt och förråd av reservdelar hänförligt till investeringsprojekt utgör pågående nyanläggningar. 

83


noter 

Not 17 


Under tredje kvartalet 2010 förvärvade Teracom AB 100 procent av aktierna i den danska marknätsoperatören BSD (under namnändring till Teracom A/S). 

Enligt den preliminära förvärvsanalysen har 144 MSEK av bolagets totala värde allokerats till kundavtal, kundrelationer samt goodwill, se not 28. 

Under 2009 förvärvade Teracom AB 51 procent av aktierna i finska betal-tv-operatören Digi TV Plus Oy. Redovisningsmässigt omfattar förvärvsanalysen 

100 procent då Teracom AB har ställt ut en säljoption gällande resterande 49 procent av aktierna och Teracom AB har även en option att förvärva 

samma andel, se not 28. 

Goodwill per 2010-12-31 avser Boxer TV-Access AB, Digi TV Plus Oy samt BSD (under namnändring till Teracom A/S). 

Immateriella tillgångar Goodwill Varumärke 

Koncernen 

2010 

Patent, licenser 

och liknande 

rättigheter 

Kundavtal 


Ackumulerade anskaffningsvärden 

– Ingående balans, 1 januari 1 158 84 209 0 84 1 535 

– Investeringar 0 0 42 0 0 42 

– Förvärv 112 0 120 20 12 264 

– Valutakursdifferens –37 –11 –7 0 –11 –66 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december 1 233 73 364 20 85 1 775 

Totalt 

Ackumulerade av– och nedskrivningar 

– Ingående balans, 1 januari –16 0 –108 0 –6 –130 

– Omklassificeringar -3 0 0 0 0 -3 

– Årets avskrivningar – – –47 –2 –10 –59 

– Årets nedskrivningar 0 0 –18 0 0 –18 

Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar, 31 december –19 0 –173 –2 –16 –210 

Redovisade värden 

1 januari 1 142 84 101 0 78 1 405 

31 december 1 214 73 191 18 69 1 565 

Koncernen 

2009 

Patent, licenser 

Immateriella tillgångar Goodwill Varumärke 

och liknande 

rättigheter 


Totalt 


– Ingående balans, 1 januari 865 0 416 0 1 281 

– Investeringar 0 0 113 0 113 

– Förvärv 307 89 0 88 484 

– Avyttringar och utrangeringar 0 0 –318 0 –318 

– Valutakursdifferens –14 –5 –2 –4 –25 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december 1 158 84 209 84 1 535 

Ackumulerade av- och nedskrivningar 

– Ingående balans, 1 januari –16 0 –201 0 –217 

– Avyttringar och utrangeringar 0 0 115 0 115 

– Omklassificeringar 0 0 –4 0 –4 

– Årets avskrivningar – – –18 –6 –24 

Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar, 31 december –16 0 –108 –6 –130 


1 januari 849 0 215 0 1 064 

31 december 1 142 84 101 78 1 405 

84


noter 


Immateriella anläggningstillgångar 

Moderbolaget 


Patent, licenser och 

liknande rättigheter 

Patent, licenser och 

liknande rättigheter 


– Ingående balans, 1 januari 77 384 

– Investeringar 5 5 

– Försäljningar/utrangeringar 0 –315 

– Omklassificeringar 0 3 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december 82 77 

Ackumulerade avskrivningar 

– Ingående balans, 1 januari –52 –171 

– Försäljningar/utrangeringar 0 133 

– Årets avskrivningar –7 –14 

Utgående ackumulerade avskrivningar, 31 december –59 –52 

Ackumulerade nedskrivningar 

– Ingående balans, 1 januari 0 0 

– Årets nedskrivning –10 0 

Utgående ackumulerade nedskrivningar, 31 december –10 0 


1 januari 25 213 

31 december 13 25 

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill 

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade 

per rörelsesegment. 

En sammanfattning av fördelningen av goodwill på rörelsesegmentsnivå 

återfinns nedan. 

Goodwill 

Koncernens rörelsesegment 

MSEK 2010 

Teracom Sweden 0 

Boxer Sweden 832 

Teracom Denmark 110 

Boxer Denmark 0 

PlusTV Finland 272 

Totalt 1 214 

Teracom-koncernens goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar 

nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt 

nedskrivningsbehov. Vid nedskrivningsprövning beräknas återvinningsvärdet 

för respektive kassagenererande enhet (KGE). Återvinningsvärdet är 

det högsta av det verkliga värdet och nyttjandevärdet för en KGE. 

Återvinningsbart belopp för en KGE har fastställts baserat på beräkningar 

av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida 

kassaflöden före skatt baserade på de senaste finansiella affärsplaner 

som godkänts av koncernledningen. Teracom-koncernen har valt en 

diskonteringsfaktor efter skatt som återspeglar marknadsmässiga bedömningar 

av pengars tidsvärde och de specifika risker som är knutna till tillgången. 

Diskonteringsfaktorn omfattar inte sådana risker som beaktas när 

de framtida kassaflödena beräknats. Utgångspunkt vid beräkning av 

diskonteringsränta är företagets vägda genomsnittliga kapitalkostnad. 

Boxer Sweden 

Nedskrivningsprövningen av Boxer Sweden baseras på en beräkning av 

nyttjandevärdet. Det beräknade värdet utgår från kassaflödesprognoser 

fram till 2015, vilka baseras på rimliga och verifierbara antaganden som 

utgör koncernens bästa uppskattningar av de ekonomiska förhållanden 

som beräknas råda under perioden. Det beräknade framtida kassaflödet 

är jämförbart med förväntat belopp vid en försäljning mellan oberoende 

parter. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en 

diskonteringsränta på cirka 11,5 procent. Det förväntade framtida scenariot 

är i enlighet med tidigare erfarenheter och externa källor. Koncernledningens 

bedömning är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden 

leder till att det beräknade nyttjandevärdet understiger redovisat värde. 

PlusTV Finland 

Nedskrivningsprövningen av PlusTV Finland baseras på en beräkning av 

nyttjandevärdet. Det beräknade värdet utgår från kassaflödesprognoser 

fram till 2017, vilka baseras på rimliga och verifierbara antaganden som 

utgör koncernens bästa uppskattningar av de ekonomiska förhållanden 

som beräknas råda under perioden. Beräkningarna sträcker sig mer än fem 

år framåt i tiden eftersom bolaget befinner sig i en uppbyggnadsfas där det 

kommer att ta lång tid innan långsiktig stabil lönsamhet uppnås. Det 

beräknade framtida kassaflödet är jämförbart med förväntat belopp vid en 

försäljning mellan oberoende parter. De prognostiserade kassaflödena har 

nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på cirka 11,5 procent. Vinstmultipel, 

marginalförbättring samt försäljningstillväxt är viktiga variabler 

för att beräkna PlusTV:s nyttjandevärde. Det förväntade framtida scenariot 

är i enlighet med tidigare erfarenheter och externa källor. Koncernledningens 

bedömning är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden leder 

till att det beräknade nyttjandevärdet understiger redovisat värde. 

Boxer Denmark 

Nedskrivningsprövningen av värdet på aktier i Boxer TV A/S baseras på en 

beräkning av nyttjandevärdet. Det beräknade värdet utgår från kassaflödesprognoser 

fram till 2019, vilka baseras på rimliga och verifierbara antaganden 

som utgör koncernens bästa uppskattningar av de ekonomiska förhållanden 

som beräknas råda under perioden. Beräkningarna sträcker sig mer 

än fem år framåt i tiden eftersom bolaget befinner sig i en uppbyggnadsfas 

där det kommer att ta lång tid innan långsiktig stabil lönsamhet uppnås. Det 

beräknade framtida kassaflödet är jämförbart med förväntat belopp vid en 

försäljning mellan oberoende parter. De prognostiserade kassaflödena har 

nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på cirka 11,5 procent. Viktiga 

variabler för att beräkna Boxer Denmarks nyttjandevärde är marginalförbättring, 

försäljningstillväxt samt vinstmultipel. Det förväntade framtida 

scenariot är i enlighet med tidigare erfarenheter och externa källor. Koncernledningens 

bedömning är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden 

leder till att det beräknade nyttjandevärdet understiger redovisat 

värde. 

85


noter 

Not 18 

Andra finansiella tillgångar 

Koncernen 

Moderbolaget 

Andra finansiella tillgångar 2010 2009 2010 2009 

Nettotillgång pensioner 51 40 0 0 

Förskottsbetalda sändningsrätter i Danmark 0 28 0 0 

Långfristig lånefordran 56 26 56 26 

Kapitalförsäkring 1 1 1 1 

Övrigt 6 0 0 0 

Summa 114 95 57 27 

En detaljerad redogörelse för posten ”Nettotillgång pensioner” finns i not 7. 

Not 19 

Uppskjuten skatt 

Koncernen 

Moderbolaget 

2010 2009 2010 2009 

Uppskjutna skattefordringar 120 12 9 9 

Uppskjutna skatteskulder –482 –446 – – 

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld, netto –362 –434 9 9 

I tabellerna nedan redovisas koncernens och moderbolagets uppskjutna skattefordringar och skatteskulder efter kategori samt hur fordringar och skulder 

har förändrats under året. 

Koncernen 

Uppskjutna skattefordringar/-skulder 

Obeskattade 

reserver 

Immateriella 

tillgångar 

Pensionsskuld 

Underskottsavdrag 

Övrigt Totalt 

Ingående balans, 1 januari –422 –46 –19 44 9 –434 

Företagsförvärv 0 0 –6 –6 

Valutakursdifferenser 6 –6 7 7 

Resultatfört under året –27 2 1 96 –1 71 

Utgående balans, 31 december 2010 –449 –38 –18 134 9 –362 

Moderbolaget 

Uppskjutna skattefordringar/-skulder 

Fast 

egendom 

Pensionsskuld 

Totalt 

Ingående balans, 1 januari 6 3 9 

Resultatfört under året 1 –1 0 

Utgående balans, 31 december 2010 7 2 9 

På balansdagen har koncernen inga outnyttjade underskott avseende den 

svenska verksamheten. 

Totala underskott avseende den danska verksamheten uppgår per balansdagen 

till 572 (271) MSEK, vilket motsvarar en uppskjuten skattefordran om 

143 (68) MSEK (beaktat den danska skattesatsen). Beaktat osäkerheter i 

fråga om och framtida vinster med mera har 105 (0) MSEK redovisats som 

en uppskjuten skattefordran i segment Boxer Denmark. Outnyttjade underskott 

i den danska verksamheten uppgår till 151 (271) MSEK. 

I den finska verksamheten uppgår totala underskott per balansdagen till 

571 (526) MSEK vilket motsvarar en uppskjuten skattefordran om 148 (137) 

MSEK (beaktat den finska skattesatsen). I segment PlusTV Finland har 38 

(44) MSEK redovisats som en uppskjuten skattefordran beaktat osäkerheter 

om och framtida vinster med mera. Outnyttjade underskott i den 

finska verksamheten uppgår till 424 (358) MSEK. 

De outnyttjade underskottsavdragen har obegränsad livslängd, förutom 

uppkomna underskott i Finland där livslängden är 10 år. 

Not 20 varulager 

Koncernen 

Varuslag 2010 2009 

Färdiga varor och handelsvaror 25 62 

Summa 25 62 

Värderat till anskaffningsvärde 25 62 

Summa 25 62 

86


noter 

Not 21 

Finansiella instrument och finansiell riskhantering 

Teracom-koncernen är i sin verksamhet exponerad för olika typer av finansiella 

risker. Koncernens övergripande finansverksamhet och hantering av 

finansiella risker är centraliserad till Teracom-koncernens finansfunktion. 

Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy och 

präglas av en låg risknivå. Koncernens finansiella strategi och målsättning 

är att lämna högsta möjliga avkastning på eget kapital utifrån en säker och 

kostnadseffektiv finanshantering som kan säkerställa god kontroll och hög 

kvalitet på riskhanteringen inom koncernen. Den styrande principen är att 

minimera negativ påverkan på resultat och kassaflöde från kortsiktiga 

rörelser i de finansiella marknaderna på såväl moderbolag som koncernen 

som helhet. 

Koncernen har möjlighet att använda derivatinstrument för att säkra 

viss riskexponering, dock endast i syfte att: 

– Konvertera förväntade framtida betalningar för elförbrukning till ett 

fast elpris. 

– Konvertera förväntade framtida kommersiella betalningar i utländsk 

valuta (främst Euro) till svenska kronor. 

– Omvandla räntebindningstiden för upplåning. 

De finansiella riskerna delas in i valutarisk, ränterisk, elprisrisk, kreditrisk, 

likviditetsrisk och kapitalrisk. 

Valutarisk 

Risken att valutakursförändringar har en negativ effekt på koncernens 

finansiella ställning. Risken delas upp nedan på transaktionsrisk och 

omräkningsrisk. 

Transaktionsexponering 

Transaktionsexponering omfattar alla framtida kontrakterade och prognostiserade 

intäkter och kostnader i utländsk valuta, vilka ger upphov till 

risken att koncernens lönsamhet påverkas negativt vid valutakursförändringar. 

Teracom-koncernen är utsatt för begränsad transaktionsrisk eftersom 

förädlingsvärdena i den internationella verksamheten till stor del skapas 

lokalt genom kostnader i samma valuta som försäljningsintäkterna. 

Koncernen har följaktligen låg ekonomisk valutaexponering som en följd 

av detta. Valutaderivat som minskar transaktionsexponering uppgick per 

balansdagen till 0 (0) MSEK. 

Känslighetsanalys av valutarisk 

Teracom-koncernens större flöden sker i SEK, EUR och DKK. Nettoutflödet 

av EUR uppgick under 2010 till ett motvärde av -146 MSEK (-88). 2010 års 

genomsnittliga valutakurs för EUR uppgick till 9,0664 SEK. En fluktuation i 

valutakursen om +/- 15 procent skulle påverka resultatet med +/-22 MSEK. 

Nettoutflödet av DKK uppgick till ett motvärde av -102 (-199) MSEK. 2010 

års genomsnittliga valutakurs för DKK uppgick till 1,2165 SEK. En fluktuation 

i valutakursen om +/- 15 procent skulle påverka resultatet med 

+/-15 MSEK. 

Omräkningsexponering 

Den internationella verksamheten leder till omräkningsexponering som 

härstammar både ur värdet av de utländska investeringarna samt de vinster 

som genereras löpande. Dessa vinster räknas om till årets snittkurs som 

ingående värde gentemot årets ultimokurs enligt Riksbanken och differensen 

går mot eget kapital. Kassaflöden uppstår således enbart i samband 

med avyttringar, investeringar samt utdelningar från dotterbolag. Säkring 

sker i första hand med lån i lokal valuta. 

Nettoinvesteringar av utlandsverksamhet kan säkras genom att förvärv 

av utländska bolag finansieras med lån i utländsk valuta. Kursvinster och 

kursförluster som uppkommer på grund av dessa lån, förs om till justering 

av omräkningsdifferensen i eget kapital, till så stor del som lånen fungerar 

som kurssäkring av de förvärvade nettotillgångarna. I det egna kapitalet i 

koncernen möts denna omräkningsdifferens av omräkningsdifferensen av 

det utländska dotterbolaget, som framkommer vid konsolideringen. 

Omräkningsexponeringen på nettotillgångarna i utländska dotterbolag 

uppgick till 33 MSEK (22). 

Ränterisk 

Ränterisken definieras som risken att marknadsränteförändringar får en 

negativ påverkan på koncernens resultat och kassaflöde. Ränterisken på 

Teracom-koncernens finansiering ska begränsas i enlighet med den finansiella 

målsättningen och utgår från koncernens samlade risker och riskutrymme. 

Koncernen har både räntebärande skulder och likvida medel, vilka 

riskmässigt till en del tar ut varandra. Givet riskbegränsningen är målsättningen 

lägsta räntekostnad. Räntebärande tillgångar ska i första hand 

användas för att reducera befintlig upplåning och räntebindningen bör 

således inte vara längre än den närmaste tidpunkt då koncernens lån kan 

amorteras. Derivatinstrument i form av ränteswappar och ränteterminer 

kan användas för att styra räntebindningen utan att de underliggande 

lånen förändras. 

Känslighetsanalys av ränterisk 

Koncernen hade per 31 december 2010 banklån om 2 209 MSEK (1 016). 

Lånen löper med rörlig ränta och koncernen saknade vid utgången av 2010 

och 2009 innehav av räntederivatkontrakt. Räntebindningen på skulden i 

DKK, med motvärde 1 509 MSEK, har varit 1 månad och genomsnittlig 

basränta uppgick till 0,94 procent för 2010. Räntebindningen på skulden i 

SEK, 700 MSEK, har varit 3 månader och genomsnittlig basränta uppgick 

till 0,76 procent för 2010. 

En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar koncernens räntekostnader 

med +/– 7 MSEK på skulden i SEK och +/– 13 MSEK på skulden 

i DKK. 

Elprisrisk 

Teracom AB har en elintensiv verksamhet för utsändningstjänsterna. För 

att begränsa exponeringen mot förändringar av elpriset säkras merparten 

av elinköpen. Säkringen genomförs med hjälp av finansiella elkontrakt utifrån 

elhandelspolicyn som fastställts av styrelsen i Teracom AB. Denna typ 

av derivat förekommer endast inom moderbolaget och har förfallotidpunkter 

under perioden 2011-2013. Teracom AB prissäkrar elpriset för 

70-95 procent av beräknad total förbrukningsvolym inom de närmaste 12 

månaderna. Därefter inom intervallet 13-36 månader prissäkras en viss del 

av beräknad förbrukningsvolym enligt en trappstegsmodell. I intervallet 

13-24 månader prissäkras 40-80 procent och i intervallet 25-36 månader 

prissäkras 10-50 procent. 

I bokslutet har värdering av elderivat medfört att koncernens resultat 

före skatt påverkats positivt med 14 (9) MSEK. 

Känslighetsanalys av elprisrisk 

Teracoms totala elförbrukning för år 2010 uppgick till 110 976 Mwh. År 

2010 hade Teracom AB säkrat 95 142 Mwh. Den osäkrade volymen utgjorde 

15 834 Mwh. Medelspotpris för år 2010 var 542,53 SEK/Mwh med en 

variation om cirka +/- 160 SEK/Mwh. Teracoms elpriskänslighet uppgick 

således till 3 MSEK. Om den totala elförbrukningen inte hade säkrats 

överhuvud taget skulle fluktuationer i elpriset kunna påverka resultatet 

med +/-18 MSEK. 

87


noter 


Kreditrisk 

Kreditrisker delas in i två kategorier: finansiella kreditrisker respektive 

kredit risker i kommersiella kundfordringar. 

Den finansiella kreditrisken kan i sin tur delas upp i två olika delar: 

– Emittentrisk, risken att koncernen inte får tillbaka det placerade beloppet 

inklusive ränta på grund av motpartens fallissemang, dvs att motparten 

får betalningssvårigheter eller går i konkurs. 

– Motpartsrisk, risken att en motpart p g a fallissemang inte kan fullfölja 

sina åtaganden i ett finansiellt kontrakt, exempelvis i en valutatermin, 

och att en förlust därmed uppstår när koncernen måste ingå ett nytt 

kontrakt på marknaden till då gällande marknadspris. 

Motpartsrisk och emittentrisk hanteras genom att finansiella kontrakt och 

placeringar endast görs med etablerade nordiska banker, enligt Finanspolicyn. 

Kreditvillkor för olika avtalstyper och kundkategorier är fastlagda i en 

särskild kreditpolicy. UC-upplysning erfordras för försäljning till företag på 

kredit i syfte att minimera risken för kundförluster. Avsättning till osäkra 

kundfordringar uppgår vid utgången av 2010 till 11 MSEK (24). Kundförluster 

i koncernen uppgår till 2 MSEK (39). 

Kundfordringars förfallotid 

Koncernen 

MSEK 

Total 

Varav vare sig 

förfallet eller 

nedskrivet på 

balansdagen < 30 dagar 30–60 dagar 61–90 dagar 91–120 dagar > 121 dagar 

Kundfordringar, redovisat värde per 2010-12-31 295 188 94 6 2 2 3 

Kundfordringar, redovisat värde per 2009-12-31 429 391 29 5 2 1 1 

Likviditetsrisk 

Koncernen är utsatt för risken att vid ett visst givet tillfälle inte ha tillräcklig 

betalningsberedskap för att kunna fullgöra sina åtaganden. Likviditetsrisken 

hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel 

och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering 

genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. 

Koncernen bibehåller flexibiliteten i finansieringen genom att via kreditavtal 

säkerställa såväl omedelbar som långsiktig tillgänglighet till kreditfaciliteter, 

styra lånestockens förfallostruktur och genom att uppta lån hos 

minst två kreditgivare. 

Likviditetsreserven utgörs av koncernens likvida medel (kontotillgodohavanden 

och omsättningsbara placeringar) och ska uppgå till minimum 

100 MSEK. Utöver likviditetsreserven ska koncernen ha outnyttjade tillgängliga 

kreditfaciliteter. Vid utgången av år 2010 uppgick likviditetsreserven 

till 1 577 (998) MSEK. 

Likvida medel 


MSEK 2010 2009 2010 2009 

Kassa och bank 377 78 167 44 

Summa 377 78 167 44 

Skuldposters förfallotid (exklusive ränta) 

Nedanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella 

skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den 

avtalsenliga förfallodagen. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder 

ingår i analysen om deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för 

att förstå tidpunkterna för framtida kassaflöden. De belopp som anges i 

tabellen avser avtalade odiskonterade kassaflöden. 

Skuldposters förfallotid 

Koncernen 

MSEK Inom ett år 1–2 år 2–3 år 3–4 år 4–5 år 

Senare än 

fem år Totalt 

Banklån 75 0 100 0 2 034 0 2 209 

Övriga lån 33 13 0 0 0 0 46 

Säljoption Digi TV Plus Oy 125 0 0 0 0 0 125 

Finansiell leasing 1 0 0 0 0 0 1 

Summa 234 13 100 0 2 034 0 2 381 

Moderbolaget 

MSEK Inom ett år 1–2 år 2–3 år 3–4 år 4–5 år 

Senare än 

fem år Totalt 

Banklån 75 0 100 0 2 034 0 2 209 

Övriga lån 33 13 0 0 0 0 46 

Lån från koncernbolag 0 1 0 0 0 0 1 

Summa 108 14 100 0 2 034 0 2 256 

88


noter 


Kapitalrisk 

Teracom-koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens 

förmåga att fortsätta sin verksamhet så att den kan fortsätta att 

generera avkastning till aktieägaren. Koncernen ska även generera nytta 

för andra intressenter och upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att 

hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen 

kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägaren 

eller sälja tillgångar för att minska skulderna. 

Teracom-koncernens finansiella strategi och långsiktiga målsättning är 

att generera en avkastning på eget kapital på lägst 17 procent, med en 

långsiktig soliditet om 30 procent. 

Under 2010 var koncernens strategi, att upprätthålla en nettoskuldsättningsgrad 

på maxnivån 3 (2) ggr, dvs att det kapital koncernen lånar inte 

överstiger ett belopp motsvarande 3 ggr bokfört eget kapital i koncernen. 

Nettoskuldsättningsgraden per 31 december 2010 och 2009 var som följer: 

MSEK 2010 2009 

Räntebärande skulder 2 381 1 016 

Avgår: Likvida medel –377 –78 

Övriga räntebärande tillgångar –52 –28 

Nettoskuld 1 952 910 

Eget kapital 1 743 1 685 

Nettoskuldsättningsgrad 1,12 0,54 

Upplysningscentralen (UC) anger att Teracom AB har riskklass 5. 

Finansiella lånevillkor 

Teracom AB har ingått avtal avseende kreditfaciliteter om 1 250 (1000) 

MDKK med Nordea (förvärv BSD) respektive 1 000 MSEK med SEB. Finansieringen 

med SEB ersätter tidigare finansiering med Handelsbanken. 

Kredit avtalen innehåller finansiella lånevillkor, så kallade kovenanter, avseende 

de finansiella nyckeltalen nettoskuldsättningsgrad, räntetäckningsgrad 

och soliditet som ska infrias på kvartalsbasis. För det fall avtalade 

finansiella lånevillkor inte uppfylls äger kreditgivarna i förlängningen rätt 

att säga upp kreditavtalen. Under 2010 har samtliga finansiella nyckeltal 

mött avtalade värden. 

Avtalsvillkor, ställda säkerheter och finansiella åtaganden 

Omfattningen av ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inom 

teracom-koncernen är begränsad. I kreditavtal avtalar koncernen normalt 

endast om så kallad negativ klausul. Denna klausul innebär att koncernbolagen 

inte lämnar någon säkerhet i företagsinteckningar eller dylikt, utan 

för binder sig endast att inte heller till annan part lämna några säkerheter. 

Beräkning av verkligt värde 

Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, 

utifrån hur klassificeringen i verkligt värde hierarkin har gjorts. De olika 

nivåerna definieras enligt följande: 

– Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar 

eller skulder, nivå 1. 

– Andra observerbara data för tillgångar eller skulder än noterade priser 

inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller 

indirekt (dvs härledda från prisnoteringar), nivå 2. 

– Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara 

marknadsdata (dvs ej observerbara data, nivå 3. 

Följande tabell visar koncernens finansiella tillgångar och skulder värderade 

till verkligt värde per 31 december 2010. 

MSEK Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa 

Tillgångar 

Finansiella tillgångar värderade till 

verkligt värde via resultaträkningen 

– Elderivat ingående i raden 

Derivatinstrument 17 17 


Skulder 

Finansiella skulder värderade till 


– Säljoption ingående i raden 



Följande tabell visar koncernens finansiella tillgångar och skulder värderade 

till verkligt värde per 31 december 2009. 

MSEK Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa 

Tillgångar 

Finansiella tillgångar värderade till 


– Elderivat ingående i raden 

Derivatinstrument 4 4 


Skulder 

Finansiella skulder värderade till 


– Säljoption ingående i raden 



Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad 

baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas 

som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst 

eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet 

tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande 

marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Det noterade 

marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar är den 

aktuella köpkursen. Dessa instrument återfinns på nivå 1 och utgörs av 

elderivat noterade på Nordpool. 

Verkligt värde på finansiella instrument som inte innehas på en aktiv 

marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Här används i så stor 

utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig 

medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som 

möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värde värderingen 

av ett instrument är observerbara återfinns instrumentet i nivå 2. 

Den skuld som redovisas i nivå 2 utgörs av en säljoption till minoriteten i 

Digi TV Plus Oy. 

I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar 

marknadsinformation klassificeras det berörda instrumentet i nivå 3. 

89


noter 

Not 22 

Förutbetalda kostnader 

och upplupna intäkter 

Not 25 

avsättningar 

Koncernen 

Moderbolaget 

Förutbetalda kostnader och 

upplupna intäkter 2010 2009 2010 2009 

Upplupna intäkter 51 86 35 67 

Förutbetalda projektutgifter 98 123 0 0 

Förutbetalda boxar i kundavtal 71 90 0 0 

Övriga poster 22 37 7 9 

Summa 242 336 42 76 

Förutbetalda projektutgifter 

Förutbetalda projektutgifter avser kostnader för fastprisavtal som redovisas 

i proportion till utförd tjänst. Dessa kostnader utgörs av utgifter till 

programbolag dvs tillgång till tv-program för kunden, samt direkta utgifter 

för ordertagning. 

Förutbetalda boxar i kundavtal 

Förutbetalda boxar i kundavtal avser kostnader för boxar ingående i 

kundavtal och redovisas i proportion till utförd tjänst. 

Not 23 

eget kapital 

Aktiekapital 

Enligt bolagsordningen för Teracom AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 

250 MSEK och högst 1 000 MSEK. Kvotvärdet uppgår till 1 000 SEK. Samtliga 

aktier, 250 000 (250 000), är fullt betalda och berättigade till lika 

röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. 

Inga aktier innehas av bolaget självt eller dess dotterbolag. 

Ackumulerad valutakursdifferens 

Koncernens eget kapital har påverkats av de valutakursdifferenser som 

uppstår vid användandet av dagskursmetoden. 

Koncernens ackumulerade valutakursdifferens uppgår till -49 MSEK (-16). 

Skatt 

I koncernen har 6 MSEK avseende uppskjuten skatt redovisats direkt mot 

eget kapital. 

Föreslagen utdelning 

Fritt eget kapital i moderbolaget per 31 december 2010 uppgick till 1 078 

MSEK. Beslut om utdelning sker på årsstämma den 14 april 2011. 

Styrelsens förslag till utdelning är 110 MSEK. 

Långfristig avsättning 

Koncernen 

Avsättning för pensioner 

Avsättningar 2010 2009 

Ingående balans, 1 januari 2 3 

Gjorda avsättningar 1 0 

Ianspråktagna avsättningar –2 –1 

Utgående balans, 31 december 1 2 

Kortfristig avsättning 

Koncernen 

Omstrukturering 






Långfristig avsättning 

Moderbolaget 

Avsättning för pensioner 






Kortfristig avsättning 

Moderbolaget 

Omstrukturering 






Gjorda och ianspråkstagna avsättningar avser uppskattade personalkostnader 

till följd av koncernens beslut att genomföra omstrukturering. 

Huvuddelen av dessa kostnader utgör avtalspensioner. I avsättningarna 

ingår den pensionsskuld i moderbolaget som redovisas i not 7. 

Not 24 

Upplupna kostnader 

och förutbetalda intäkter 

Förutbetalda intäkter avser i huvudsak förutbetalda intäkter för betal-tv 

abonnemang och förutbetalda intäkter för kapacitet och inplaceringar. 

Den långfristiga delen av förutbetalda intäkter uppgår till 70 MSEK (65) 

i koncernen och 12 MSEK (65) i moderbolaget. 

Den kortfristiga delen av förutbetalda intäkter framgår i nedanstående 

tabell. 


Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 2010 2009 2010 2009 

Upplupna personalkostnader 66 50 47 40 

Förutbetalda intäkter 463 429 128 125 

Upplupna kostnader för programbolag 61 82 – – 

Övriga poster 174 138 59 87 

Summa 764 699 234 252 

90


noter 

Not 26 

koncernbolag 

Andelar i koncernbolag 

Företagets namn Organisationsnummer Säte 

Boxer TV-Access AB 556548-1131 Sundbyberg 

Oy Boxer TV AB 1589479-9 Helsingfors 

Boxer TV A/S 29939470 Köpenhamn 

Digi TV Plus Oy 1988050-3 Helsingfors 

Teracom Mobile TV AB 556392-5303 Sundbyberg 

Teracom Mast AB 556711-9168 Sundbyberg 

Broadcast Service Danmark A/S (under namnändring till Teracom A/S) 25598008 Taastrup 

Broadcast Stations Company 1 A/S 33165676 Taastrup 

Broadcast Stations Company 2 A/S 33165609 Taastrup 

Företagets namn Antal andelar Eget kapital Årets resultat 

Bokfört värde 

Kapital/röst– 

andel % 2010 2009 

Boxer TV-Access AB 3 332 297 160 100 1 410 1 410 

Oy Boxer TV AB 392 100 

Boxer TV A/S 5 000 1 –196 100 

Digi TV Plus Oy 2 922 –15 –81 53 413 365 

Broadcast Service Danmark A/S (under namnändring till Teracom A/S) 500 51 4 100 1410 – 

Broadcast Stations Company 1 A/S 500 000 433 8 100 – 

Broadcast Stations Company 2 A/S 500 000 769 7 100 – 

Teracom Mobile TV AB 10 000 1 0 100 0 0 

Teracom Mast AB 10 000 1 0 100 1 1 

Quadracom Wireless AB (marknadsfördes under namnet 

Comet Networks och avyttrades i september 2009) 1 000 – – 100 – – 

3 234 1 776 

Belopp redovisade i resultaträkningen 

Moderbolaget 

Varuslag 2010 2009 

Försäljning till dotterbolag 444 416 

Inköp från dotterbolag 0 3 

Summa 444 419 

Försäljning till dotterbolag avser huvudsakligen transmissionstjänster till 

Boxer TV-Access AB. Marknadsprissättning har tillämpats genomgående. 

Inköp från dotterbolag avser kostnader för kundtjänst från Boxer TV- 

Access AB. 

Belopp redovisade i balansräkningen 

Moderbolaget 

Fordringar på dotterbolag 2010 2009 

Kundfordringar 48 43 

Kortfristiga fordringar 100 1 

Summa 148 44 

Moderbolaget 

Skulder till dotterbolag 2010 2009 

Långfristiga skulder 1 169 

Kortfristiga skulder 2 6 

Summa 3 175 

Föregående år ingick ett lån om 169 MSEK från Boxer TV-Access AB i posten 

Långfristiga skulder. Lånet löpte med marknadsmässig ränta. 

Not 27 

kassaflödesanalys 

Kassa och likvida medel 

Kassa och likvida medel uppgick till 377 MSEK (78). För mer information om 

kassa och likvida medel samt outnyttjade kreditlöfte, se not 21 ”Finansiella 

instrument och finansiell riskhantering”. 

Rörelsens nettoinvesteringar 

Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick 

till 284 MSEK (239). 

Förvärv av dotterbolag 

Total köpeskilling för årets förvärv av dotterbolag uppgick till 1 394 MSEK 

(365), varav erlagd köpeskilling uppgick till 1 388 MSEK och 6 MSEK skuldfördes. 

Förvärvad kassa uppgick till 147 MSEK (164). 

Finansiell nettoskuld/tillgång 

Koncernens finansiella nettoskuld ökade under året med 1 079 MSEK (394). 

Koncernen redovisar per balansdagen en nettoskuld uppgående till –1 878 

MSEK (–799). 

Koncernen 

Ökning/minskning av lån 2010 2009 

Nyupptagna lån 1 809 476 

Amorteringar –659 –33 

Förändring av lån, netto 1 150 443 

Räntor 

Erhållen ränta 1 2 

Erlagd ränta –17 –12 

Summa –16 –10 

Betalda och erhållna räntor ingår i kassaflödet från den löpande 

verksamheten. 

91


noter 

Not 28 

Förvärvade verksamheter 

Den 30 september 2010 förvärvade Teracom AB 100 procent av aktierna i 

den danska marknätsoperatören BSD, bestående av de tre bolagen Broadcast 

Service Danmark A/S, Broadcast Stations Company 1 A/S och Broadcast 

Stations Company 2 A/S. Köpeskillingen uppgick till 1 394 MSEK, varav 

1 388 MSEK har erlagts kontant. Resterande del av köpeskillingen är skuldförd 

i väntan på att säljare och köpare ska slutföra granskningen av öppningsbalanserna. 

Förvärvskostnaderna uppgick till 16 MSEK och ingår i 

övriga kostnader i koncernens resultaträkning för räkenskapsåret 2010. 

De förvärvade bolagen utgör en kassagenererande enhet benämnd BSD, 

under namnändring till Teracom A/S. De tillgångar och skulder som ingick 

i förvärvet av BSD är enligt den preliminära förvärsanalysen följande: 

Värden enligt 

MSEK 

förvärvsanalys 

Materiella anläggningstillgångar 1 426 

Kundavtal 20 

Kundrelationer 12 

Immateriella anläggningstillgångar 120 

Kortfristiga fordringar - räntebärande 47 

Kortfristiga fordringar - ej räntebärande 4 

Kassa och bank 147 

Avsättningar (uppskjutna skatteskulder) –8 

Långfristiga skulder - räntebärande –241 

Långfristiga skulder - ej räntebärande –98 

Kortfristiga skulder - räntebärande –43 

Kortfristiga skulder - ej räntebärande –104 

Förvärvade identifierbara nettotillgångar 1 282 

Goodwill 112 

Köpeskilling för aktier i dotterbolag 1 394 

Skuldförd köpeskilling –6 

Erlagd köpeskilling –1 388 

Förvärvade verksamheter 2009 

Den 5 juni 2009 förvärvade Teracom AB 51 procent av aktierna i den finska 

betal-tv operatören Digi TV Plus Oy. Köpeskillingen uppgick till 503 MSEK. 

Dessutom har Teracom ställt ut en säljoption gällande resterande 49 procent 

av aktierna och Teracom har även en option att förvärva samma 

andel. Åtagandet enligt säljoptionen värderades till 138 MSEK vid förvärvstillfället 

och ingår i den totala anskaffningskostnaden. Skulden har upptagits 

till ett värde som är Teracoms bästa bedömning med hänsyn till tidsvärdet. 

Optionspriset är beroende av det framtida resultatet i bolaget och 

kan förändras om antagandena för Teracoms bedömning förändras. 

Värden enligt 

MSEK 

förvärvsanalys 

Materiella anläggningstillgångar 1 

Varumärke 89 

Kundrelationer 88 

Immateriella anläggningstillgångar 46 

Långfristiga fordringar (uppskjutna skattefordringar) 46 

Kortfristiga fordringar 74 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 34 

Kassa och bank 164 

Avsättningar (uppskjutna skatteskulder) –46 

Långfristiga skulder –6 

Kortfristiga skulder –294 

Förvärvade identifierbara nettotillgångar 196 

Goodwill 307 

503 

Köpeskilling för aktier i dotterbolag 355 

Förvärvskostnader 10 

Skuld avseende utställd säljoption avseende 49% 138 

Total anskaffningskostnad 503 

Likvida medel i förvärvade dotterföretag 147 

Förändring av koncernens likvida medel vid årets förvärv –1 241 

Den intäkt från BSD som ingår i koncernens resultaträkning sedan 1 oktober 

2010 uppgick till 60 MSEK. BSD bidrog också med ett resultat före skatt 

om 18 MSEK. 

Det är inte möjligt att ta fram vad de totala intäkterna i koncernen skulle 

ha uppgått till om BSD hade konsoliderats från 1 januari 2010. Detta på 

grund av att BSD bestod av flera bolag under 2010 och att den juridiska 

strukturen ändrades strax innan förvärvet. 

Anskaffningskostnad för årets förvärv –365 

Likvida medel i förvärvade dotterföretag 164 

Förändring av koncernens likvida medel vid årets förvärv –201 

92


noter 

Not 29 

Avvecklad verksamhet 

Not 30 

Ställda säkerheter 

Under 2009 avyttrades 100 procent av Comet Networks, verksamheten 

inom segment Bredband. Avtal om försäljning träffades med CSIT (köparen) 

den 4 september 2009. Verksamheten uppvisade negativt rörelseresultat 

och köparen övertog verksamheten och dess kontrakterade framtida 

åtaganden. Den avtalade köpeskillingen om 1 krona ska betraktas sammantaget 

med de omfattande åtaganden som köparen tog över. Realisationsförlusten 

uppgick till 66 MSEK. 

Resultaträkning avvecklad verksamhet 

2010-01-01 


2009-01-01 

2009-09-04 

Nettoomsättning 0 136 

Övriga intäkter 0 0 

Summa intäkter 0 136 

Övriga externa kostnader 0 –68 

Personalkostnader 0 –28 

Avskrivningar 0 –56 

Realisationsförlust 0 –66 

Rörelseresultat 0 –82 

Finansnetto 0 0 

Resultat efter finansiella poster 0 –82 

Skatt på årets resultat 0 4 

Årets resultet 0 –78 

Ställda säkerheter vid årets utgång i koncernen uppgår till 0 MSEK (0). 

Not 31 

Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser 

Varken koncernen eller moderbolaget redovisade några eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser 

vid utgången av 2010. 

Vid utgången av 2009 hade moderbolaget ansvarsförbindelser gentemot 

Generaltullstyrelsen uppgående till 0,250 MSEK och till Tullmyndigheten 

i Malmö uppgående till 0,050 MSEK. Koncernen redovisade inga 

eventualförpliktelser utöver dessa. 

Not 32 

Händelser efter balansdagen 

Inga väsentliga händelser efter balansdagen som påverkar koncernens 

resultat eller ekonomiska ställning per 31 december 2010 är identifierade. 

Inte heller några händelser som kräver upplysning om är identifierade. 

Kassaflöde från avvecklad verksamhet 



2009-01-01 

2009-09-04 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 0 –26 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 –28 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 

Kassaflöde från avvecklad verksamhet 0 –54 

93


Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats 

i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de 

antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild 

av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen 

och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt 

över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning 

och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som 

de företag som ingår i koncernen står inför. 

Sundbyberg den 16 mars 2011 

Åsa Sundberg 

Ordförande 

kristina Axberg Bohman John-Olof Blomkvist maria Curman 

ingrid Engström lars Grönberg tobias Henmark 

Urban Lindskog 

claes-Göran Persson 


Verkställande direktör 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 mars 2011 

PricewaterhouseCoopers AB 



94


Revisionsberättelse 

Revisionsberättelse 

Till årsstämman i Teracom AB (publ), org.nr 556441-5098 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och 

verkställande direktörens förvaltning i Teracom (publ) AB för år 2010. Bolagets årsredovisning och 

koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 38–94. Det är 

styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen 

och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för 

att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen 

tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala om årsredovisningen, 

koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och 

genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen 

och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar 

att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. 

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens 

tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och 

verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt 

att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som 

underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden 

i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören 

är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande 

direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller 

bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande 

bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen 

har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de 

antagits av EU, och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och 

ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten 

är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. 

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget 

och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen 

och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Stockholm den 16 mars 2011 

PricewaterhouseCoopers AB 



95


Förklaringar och definitioner 

Förklaringar och definitioner 

Teknisk ordlista 

Betal-tv Kanaler som kräver ett särskilt abonnemang. 

Broadcasting Utsändning av radio och tv. 

DAB Digital Audio Broadcasting, digital ljudradio. 

DAB+ Framtidens digitalradiostandard i det marksända radio nätet. 

DVB-T Digital Video Broadcasting Terrester. Den europeiska 

standarden för marksänd digital-tv. 

DVB-T2 Framtidens digital-tv-standard i det marksända tv-nätet. 

Fri-tv Kanaler som inte kräver något särskilt abonnemang. 

Global Compact Global Compact är ett FN-initiativ för att föra 

samman företag med FN-organ, fackföreningar och det civila 

samhället. Initiativet stödjer tio principer kring mänskliga rättigheter, 

arbetsrätt, miljön och mot korruption. Visionen är en mer 

hållbar ekonomi som inte marginaliserar vissa samhälls grupper 

eller påverkar miljön negativt. 

Hdtv (High Definition tv) Högupplöst tv som ger skarpare bild 

än standard-tv. 

Inplacering Innebär att företag och organisationer hyr plats i en 

nätoperatörs master och stationer. Utrustningen är vanligtvis 

kundens egen. 

Iptv Bredbands-tv som distribueras via exempelvis fiber eller adsl. 

Miljöbalken Den delen av svensk lag som behandlar skyddet av 

människors hälsa och miljön. Arbetsmiljö behandlas i separat 

lagstiftning. 

MPEG2/MPEG4 Moving Pictures Expert Group. Komprimering för 

digitala tv-sändningar. Med kodningstekniken MPEG2 så ryms fem 

till sju vanliga tv-kanaler i varje mux. Med den nya tekniken MPEG4 

ryms i dagsläget tio till tolv vanliga tv-kanaler eller två till fyra 

hdtv-kanaler. 

Mux (multiplex) Frekvensutrymme för digitalt komprimerad 

signal. En mux utnyttjar en frekvenskanal vid utsändningen. 

Radiotidningar Inläst tidning för synskadade och dyslektiker, 

vilken distribueras via FM-nätet. 

RDS Radio Data System, teknik för att sända texter och programrelaterade 

meddelanden i FM-radion. 

Triple play Erbjudande med telefoni, internet och tv som distribueras 

via samma nät med en gemensam teknik. 

Tv-operatör Teracom-koncernens gemensamma position som 

både en betal-tv-operatör och en nätoperatör. 

3G Den tredje generationens mobiltelefoni. Innebär en snabbare 

överföringshastighet mellan mobiltelefoner med möjlighet att 

skicka bl a rörliga bilder. 

4G Den fjärde generationens mobiltelefoni. 

UHF Ultra High Frequency. Frekvensbandet 300–3000 MHz. 

VHF Very High Frequency. Frekvensbandet 30–300 MHz. 

VMA Viktigt meddelande till allmänheten är samhällets informationskanal 

för att nå ut till berörda människor vid riktigt stora 

olyckor och händelser. 

VoD Video-on-demand, filmer eller tv-program distribueras till 

tittare i det ögonblick tittaren själv väljer att se innehållet. 

Finansiella definitioner 

Avkastning på eget kapital 

Årets resultat uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget 

kapital. 

Avkastning på totalt kapital 

Rörelseresultat uttryckt i procent av genomsnittlig balansomslutning. 

Avkastning på sysselsatt kapital 

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader uttryckt i 

procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. 

Eget kapital per aktie 

Eget kapital dividerat med antalet aktier vid årets utgång. 

Genomsnittligt antal anställda 

Genomsnittet av antal anställda vid årets början respektive vid 

årets utgång. 

Intäkter per anställd 

Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal anställda. 

Kassaflöde per aktie 

Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt 

antal aktier. 

Resultat per aktie före och efter utspädning 

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat 

med det vägda genomsnittet av utestående aktier under perioden. 

Rörelsens intäkter 

Inkomster med hänsyn till den tidsperiod som den har upparbetats 

eller intjänats. Avser intäkter exklusive aktiverat arbete för egen 

räkning som ingår i rörelsens kostnader. 


Rörelsens kostnader inkluderar aktiverat arbete för egen räkning. 

Rörelsemarginal 

Rörelseresultatet uttryckt i procent av rörelsens intäkter. 

Soliditet 

Eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen. 

Sysselsatt kapital 

Balansomslutningen minskad med ej räntebärande skulder 

inklusive uppskjutna skatteskulder. 

Vinstmarginal 

Resultat före skatt uttryckt i procent av rörelsens intäkter. 

96

Produktion: teracom AB och intellecta corporate. tryck: intellecta infolog. Fotoförteckning: mats lundqvist, sid 4, 11, 22, 23, 26. Dawid, sid 2, 32, 34 (exkl. Johan Bobert, Pierre Helsén foto mats lundqvist) 36. 

Dominique Faget, scanpix emA 2010, sid 14. Boxer, sid 16. Johan modig, sid 18. gudmund thai /tV2 Danmark, sid 20. miguel riopa, scanpix, sid 22. Niels Dreijer, sid 23. martti kainulainen, scanpix, sid 24. 

KOnTAKTuppGiFTER: 

Teracom AB 

Box 1366 

172 27 sundbyberg 

Besöksadress: 

esplanaden 3c, 1 tr 

sundbyberg 

tel: +46 8 555 420 00 

Fax: +46 8 555 420 01 

www.teracom.se/teracomkoncernen/ 

Organisationsnummer: 556441-5098 


Box 1366 

172 27 sundbyberg 


esplanaden 3c, 1 tr 

sundbyberg 

tel: +46 8 555 420 00 

Fax: +46 8 555 420 01 

kundtjänst tel: 077191 00 85 

www.teracom.se 

Teracom A/S 

Banestrøget 192 

Dk2630 taastrup 


Banestrøget 192 

taastrup 

tel: +45 7011 80 11 

Fax: +45 4371 11 43 

info@teracom.dk 

www.teracom.dk 

Boxer TV-Access AB 

Box 6239 

102 34 stockholm 


s:t eriksgatan 117, 5 tr, stockholm 

tel: +46 8 587 899 00 

Fax: +46 8 587 899 99 

kundtjänst tel: 077121 10 00 

kundtjanst@boxer.se 

www.boxer.se 

Boxer TV A/S 

Postbox 118 

Dk1004 københavn k 


langebrogade 6e, 1. sal 

köpenhamn k 

tel: +45 7025 1588 

info@boxertv.dk 

kundtjänst tel: +45 7033 2033 

kundeservice@boxertv.dk 

www.boxertv.dk 

Digi TV plus Oy 

Pasilankatu 2 

00240 Helsinki, Finland 


Pasilankatu 2 (Huolintatalo) Helsingfors 

tel: +358 10 387 3001 

Fax +358 10 387 3088 

kundtjänst tel: +358 10 309 8008 

asiakaspalvelu@plustv.fi 

www.plustv.fi

Ã¥rsredovisning 2010 - Teracom

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?