Mot republik - SOM-institutet - GÃ¶teborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

Lennart Nilsson Frågan om att införa republik med en vald president är en klar vänster-högerfråga med sympatisörer till v och mp mest för republik och anhängare till c, kd och m minst för republik. När det gäller förändringar över tid är det små skillnader som registreras mellan 1995 och 2003 för andelen ”monarkister”. Kännedomen om att det finns en stark folklig uppslutning bakom kungadömet i kombination med att kungen idag har renodlat representativa och ceremoniella uppgifter kan innebära att flera som i princip är för ett annat sätt att utse statschefen inte vill att frågan aktualiseras, då det skulle kunna innebära att det parti man sympatiserar med skulle förlora röster på att driva förslaget. Resultaten från SOM-undersökningen talar för att en sådan bedömning är riktig. Att aktualisera kravet på republik skulle knappast ge några nya röster men man skulle riskera att förlora många, och därmed minska sitt inflytande över politiken i andra frågor som man bedömer som viktigare. Mellan 2003 och 2005 ökar emellertid stödet för införandet av republik med en vald president med fem procentenheter och förändringen i riktning mot ökat stöd för republik går igen i praktiskt taget alla grupper: kvinnor och män, unga och gamla, låg- och högutbildade, arbetare och högre tjänstemän, vänsterpartister och moderater, utländska och svenska medborgare. År 2005 är dock svenska folket fortfarande klart mot införandet av republik och det gäller inom alla undersökta grupper. Förtroendet för kungahuset och frågan om monarkins ställning Förtroendet för kungahuset var under perioden 1995-1998, högt och stabilt med balansmåtten 2 varierande mellan +41 och +46. År 1998 var det endast universitet/ högskolor som hade högre förtroende. Därefter sjönk förtroende för kungahuset något fem år i rad och 2003 låg kungahuset på sjunde plats med balansmått +30. År 2004 rasade förtroendet till +11 för att 2005 återhämta sig något till +16. (Holmberg och Weibull 2006) I samband med ett statsbesök i sultanatet Brunei i februari år 2004 gjorde kungen vid en presskonferens uttalanden om förhållanden i Brunei, som vållade en mycket intensiv debatt i medierna. Kungens svarade på en journalists fråga om det varit svårigheter att umgås och träffas och förhandla med en ledare som anklagats för att vara ickedemokrat och som styr sitt land med järnhand och kungen framhöll den stora öppenheten i landet och den nära kontakten mellan sultanen och folket. Det föranledde kritik från samtliga partiledare, flera riksdagsledamöter och ledarskribenter. (dn.se/kungen) Dessutom riktades kritik mot regeringen för sättet på vilket statsbesöket planerats och genomförts. Statsvetaren Olof Petersson talade om en konstitutionell kris (Petersson 2004). Samtidigt som den omfattande kritiken mot kungen framfördes i medierna kunde journalister redovisa stor uppslutning bakom kungen från upprörda läsare; se t.ex. Dagens Nyheter 2004-02-14, dn.se/kungen. Fältarbetet för SOM-under- 92
Mot republik sökningen genomfördes under hösten 2003, vilket gör att det inte enbart med denna undersökning som underlag gick att dra några slutsatser om effekterna av kungens uttalade. Omedelbart efter kungens uttalande gjordes emellertid en Sifoundersökning med en likartad frågeformulering som i SOM-undersökningen. En jämförelse mellan de två undersökningarna som genomfördes inom ett halvår med liknande frågor före respektive efter Brunei-uttalandet gör det möjligt att konstatera att på kort sikt hade inte kungens uttalande någon negativ effekt på stödet för monarkin. Cirka 70 procent ville behålla monarkin, cirka 15 procent ville avskaffa den och resten hade ingen åsikt såväl före som efter statsbesöket i Brunei. 3 Det är emellertid svårt att se någon annan förklaring till raset i förtroende under 2004 än kungens uttalande i Brunei och den efterföljande debatten i medierna. Samtidigt kan konstateras att uppgången i förtroende under 2005 med fem balansmåttsenheter innebär att effekten av kungens mycket uppmärksammade tsunamital varit begränsad samtidigt som stödet för republik ökat de två senaste åren. Av svenskar som har mycket stort förtroende för kungahuset motsätter sig nästan samtliga (89 procent) införandet av republik. Med sjunkande förtroende minskar den andelen stegvis till 20 procent bland personer med mycket litet förtroende. Omvänt ökar andelen ”republikaner” från 4 procent bland dem med mycket stort förtroende till 60 procent bland svenskar med mycket litet förtroende. Bland personer med ganska litet förtroende är de två grupperna lika stora. I denna grupp saknar emellertid närmare 30 procent åsikt. De osäkra är ännu större bland dem som har varken stort eller litet förtroende. Inställningen till statsformen och förtroendet för kungahuset är två sidor av samma mynt. Andelen med lågt förtroende har under senare år blivit fler och bland dem ökar benägenheten att vilja inför republik. Tabell 4 Inställning till att införa republik med vald president och förtroende för kungahuset 2005 (procent) Förtroende för kungahuset Införa republik Varken stort med vald Mycket stort Ganska stort eller litet Ganska litet Mycket litet president förtroende förtroende förtroende förtroende förtroende Samtliga För republik 4 3 11 35 60 16 Mot republik 89 84 55 36 20 61 Osäkra 7 13 34 29 20 23 Summa procent 100 100 100 100 100 100 Antal svar 178 478 570 184 188 1598 Kommentar: Frågans formulering var Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper (kungahuset) sköter sitt arbete? och svarsalternativen framgår av tabellen. 93
Page 1 and 2: Mot republik Mot republik Lennart N
Page 3 and 4: Mot republik * Hur stort är förtr
Page 5 and 6: Mot republik Tabell 1 Svenska folke
Page 7: Mot republik Nalin Pekguls tes att
Page 11 and 12: Mot republik utredningens arbete v
Page 13: Mot republik Herlitz, N (1963), 196

Mot republik - SOM-institutet - GÃ¶teborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?