Skåne och den kreativa klaSSen - SOM-institutet - Göteborgs ...

Skåne och den kreativa klassen
Den superkreativa kärnan och därefter den övriga kreativa klassen uppvisar dessutom
genomgående något lägre boendetrivsel oavsett om frågan gäller Sverige,
Skåne eller den kommun där man bor. Man bör dock notera att alla värden för
samtliga grupper ligger mellan 3 och 4 på plussidan på en skala som går från -5 till
+5. Det handlar alltså om mycket små variationer överlag.
När det gäller frågan om man kan tänka sig att flytta ifrån det område där man
bor är det stor skillnad mellan de olika grupperna. Av den superkreativa kärnan är
det 70 procent som kan tänka sig att flytta. Bland den övriga kreativa klassen är
motsvarande siffra 60 procent och bland övriga är det omkring 50 procent som kan
tänka sig att flytta.
Det är små variationer när det gäller att flytta inom Skåne. Omkring hälften av
alla Skåningar kan tänka sig att göra det. Men bland de superkreativa är det så
mycket som en fjärdedel som kan tänka sig att flytta till Danmark och drygt hälften
kan tänka sig att flytta till ett annat land. Bland den övriga kreativa klassen och
framförallt bland de som inte arbetar i den kreativa sektorn är det betydligt färre
som kan tänka sig detta. Den kreativa klassen i Skåne är med andra ord i högsta
grad mobil. De är inte lika djupt rotade i närsamhället som andra, de är något
mindre nöjda med att bo där de bor och de är betydligt mer öppna för tanken på
att flytta inom Sverige eller utomlands.
Framtiden och den kreativa klassen
The only way of discovering the limits of the possible is to venture a little way past them
into the impossible.
Arthur C. Clarke
En aspekt av en stads eller regions attraktionsförmåga som inte bör glömmas bort
är befolkningens övergripande bild av framtiden eller om man så önskar uppfattningen
om staden eller regionens framtidsutsikter. Finns det en positiv framtidsanda
i Skåne och hur ser den kreativa klassen på framtiden? Detta är särskilt intressant
eftersom den kreativa klassen enligt Florida är själva grunden och drivmedlet
för ekonomisk tillväxt i den kreativa ekonomin. Bilden av sakernas tillstånd idag
såväl som bilden av framtiden baseras dels på människors egna upplevelser och dels
på de bilder som projiceras i medierna. Den bör alltså inte betraktas som ett mått
på verkligheten. (se exempelvis Lippman 1922)
I SOM-undersökningen i Skåne 2006 anser den kreativa klassen att ekonomin
det senaste året har blivit något bättre. Detta gäller främst den egna ekonomin och
den svenska ekonomin. När det gäller de som arbetar utanför den kreativa sektorn
anser man att den egna ekonomin och kommunens ekonomi är i stort sett oförändrade
medan den svenska ekonomin har förbättrats något. När det gäller framtidstron
så uppträder ett liknande mönster. De kreativa klasserna är klart mer op-
145