Skåne och den kreativa klaSSen - SOM-institutet - Göteborgs ...

Rudolf Antoni
Bland de superkreativa i Skåne finns en tydlig överrepresentation av män och de
har den enskilt största ålderskoncentration till gruppen 30-39 år. Den övriga kreativa
klassen är mer könsneutral och har en något större åldersspridning. De kreativa
klasserna är huvudsakligen högutbildade och drygt 70 procent av dem räknar
sig tillhöra tjänstemannafamilj eller akademikerfamilj. Värt att notera är att mer än
var tionde ser sig själv tillhöra arbetarfamilj. Av den superkreativa kärnan i Skåne
är det nära en tredjedel som bor i Malmö, men drygt 40 procent av dem bor i andra
större städer i regionen.
Intresset för politik är klart större bland de som räknas till den kreativa klasen
men när det gäller vanan att hålla sig uppdaterade med en morgontidning är det
inte den superkreativa kärnan som sticker ut. En femtedel av dem uppger till och
med att de läser traditionella morgontidningar mer sällan än en gång i veckan. De
flitigaste morgontidningsläsarna är den övriga kreativa klassen. När det gäller den
politiska placeringen på en vänster–högerskala finns det bland de kreativa klasserna
en viss övervikt åt höger. Denna övervikt är dock ganska liten med tanke på hur
denna grupp i övrigt ser ut med avseende på kön, utbildning och subjektiv klass
– faktorer som alla drar åt höger politiskt sett. Bland de som är sysselsatta i övriga
yrken är det total balans mellan höger och vänster på skalan.
I böckerna Cities and the creative class (Florida 2005A) och The Flight of the
Creative Class (Florida 2005B) pekar Florida ut flera tendenser i den kreativa klassen
som gör att framgångsrika länder som USA och städer som Paris och London bör
tänka till ordentligt. Den kreativa individen är i högsta grad mobil och kan därför
i princip lika gärna söka arbete i Malmö som i Shanghai, Dubai eller Bern. Man
har inte heller samma syn på arbete och fritid som tidigare generationer. Yrket ligger
inte lika stark till grund för identiteten vilket innebär att man inte är det man
arbetar som. Därför läggs mer tid, mer engagemang och framförallt mer vikt vid
fritiden och olika fritidsintressen. Det är snarare där identiteten skapas. Vart den
kreativa individen söker sig yrkesmässigt beror endast delvis på lönen och arbetet
som sådant. Den fysiska platsen är minst lika viktig, vad som finns där, vem som
finns där och vad som är på gång. I den kreativa klassen lockas man inte nödvändigtvis
av det som städer brukar satsa på som exempelvis stora shoppingcenter,
nöjesfält/temaparker och evenemang. Snarare söker man efter det genuina och
kultur som växer underifrån. Man söker öppenhet och högt i tak då det gäller
idéer och oliktänkande. Att det finns många olika typer av människor i omgivningen
ses som en fördel. Det finns med andra ord all anledning för en stad eller
region att ta reda på hur den kreativa klassen ser på staden, fritiden, universitetet
och framtiden. Det kan vara grundläggande för tillväxten i den kreativa ekonomin.
136