familjeskogsbruket-erbjuder

Svarte ger ett pedagogiskt exempel;
- En liten skogsägare kan hugga ner skogen
idag och köpa en cykel till sitt barn
för pengarna. Men han kan också låta den
växa i värde och låta skogen finansiera en
universitetsutbildning för barnet.
– Om skogsägaren ska välja det senare
alternativet måste han känna sig säker
på att också äga skogen i framtiden och få
skörda frukterna av sitt arbete.
Den här grundläggande principen talade
Svarte en hel del om nere i Kenya.
Han är både förvånad och ledsen över
att nu möta precis samma frågeställning
på gården hemma i Västerbotten.
men först är vi tillbaks till mitten av
1980-talet när Svarte började bruka gården
som därefter vuxit till drygt 700 hektar.
Det har varit en aktiv tid där han med
liv och lust engagerat sig i skötseln, testat
olika möjligheter, lusläst forskningsresultat
och gjort egna försök.
När vi träffar honom har han precis fått
en omgång plantor av hybridpoppel från
lantbruksuniversitetet.
De ingår i ett försök för att få fram tåliga
snabbväxande lövträd för norra Sverige.
På gården finns ett par hektar med en
kombination av sibirisk lärk och gran som
går jättebra. (Lärken är dubbelt så hög
som granen).
Planteringen har föregåtts av hyggesbränning,
en metod som Svarte också använder
för att få upp fina bestånd av frösådd
tall.
Han gödslar, odlar innanför hägn, provar
flera trädslag, stamkvistar och funderar
ständigt på nya möjligheter.
– Utmaningen är att jobba med naturen,
att förstå skogen och kunna påverka
den dynamiska utvecklingen.
– Jag ser det som ett arbete i Carl von
Linnés anda. Linné ville ta tillvara på nyttigheterna
i naturen för samhällets fromma.
Det var därför han på uppdrag av
statsmakterna gav sig ut på sina resor för
att inventera vad som fanns i riket.
22
och då, precis som nu, behövs naturresurserna.
– Samhället har allt att vinna på att jag
producerar nyttigheter i skogen. Trä är ett
förnybart och miljövänligt material som bidrar
till att lösa klimatproblemen.
– För varje kilowatt bioenergi som används
slipper vi lika många kilowatt fossilt
bränsle. Dessutom skapar det jobb och arbetstillfällen
i landet.
Och ju mer tillväxten ökar ju större blir
vinsterna. Svarte Swartling ser goda möjligheter
att öka tillväxten med ytterligare
20 procent.
– Om tillväxten är 1000 kubikmeter betyder
det ytterligare fem fulla timmerbilar.
Låt vara att det kanske dröjer hundra
år, men det är målet jag ser för min inre
syn i arbetet på gården, säger Svarte och
betonar att det förutsätter att han känner
sig säker på att han eller barnen får skörda
frukterna av de långsiktiga satsningarna.
Och det är här han ser hur problemen i
Kenya nu också kan anas i Sverige.
Det handlar om debatten om skogsbruket
och inskränkningar till följd av miljöintressen.
- Jag har varit skogsägare i 27 år och
hela tiden tyckt det varit jätteroligt att investera
i skogen. Nu känner jag mig utmanad
av en hård kampanj för att skogliga åtgärder
ska underkastas miljöbalken och
inskränkningar i förfoganderätten.
– Varför ska jag gödsla min skog om jag
inte vet säkert att jag får skörda den om tio
år, undrar Svarte Swartling retoriskt.
han talar gärna om vikten av miljöhänsyn
i skogen. Om att spara gamla grova
lövträd, flera hundra år gamla tallar, död
ved och träd kring vattendrag.
– Ungefär en fjärdedel av skogen på
min mark är undantagen från vanligt
skogsbruk. Jag gör det för att jag vill ta den
hänsynen och det finns ett berättigat krav
från omvärlden på att jag ska göra det, säger
Svarte.