kartlÃ¤ggning av sluttÃ¤ckning av deponier - Svenska EnergiAskor AB

More documents

Recommendations

Info

1 Sammanfattning De strängare reglerna kring deponering som infördes i och med deponeringsförordningen (2001:512) 2001 har gjort att det för närvarande pågår sluttäckning av många av Sveriges deponier. Behovet av lämpliga massor är stort. I takt med att deponierna blir sluttäckta kommer behovet att minska. I syfte att ungefärligt beräkna hur behovet kommer att utvecklas gjordes en enklare kartläggning av sluttäckningsläget vid ett antal deponier. För närvarande pågår eller planeras sluttäckning vid ett stort antal deponier och behovet av sluttäckningsmaterial är stort. Resultatet av kartläggningen tyder på att sluttäckningen av huvuddelen av de avslutade deponierna och deponidelarna kommer att vara slutförd om drygt 20 år. Därefter kommer troligen deponierna alltmer att sluttäckas löpande i takt med att de fylls upp. Mot bakgrund av att mängden avfall som deponeras har minskat kraftigt, efter förbuden att deponera organiskt och brännbart avfall, kommer behovet av sluttäckningsmassor då att vara en bråkdel mot nuvarande behov. Sannolikt råder alltså för närvarande en efterfråge-peak för sluttäckningsmassor. 2 Syfte Bestämmelserna om deponering av avfall som infördes 2001 innebar att kraven på landets deponier skärptes. Ett stort antal deponier avslutades som följd av de nya kraven. Istället inleddes arbetet med att sluttäcka dem i enlighet med den nya lagstiftningen. Sluttäckningsarbetet pågår under flera år och i och med att deponierna avslutades vid i princip samma tidpunkt finns det för närvarande ett stort behov av sluttäckningsmaterial. I takt med att sluttäckningen slutförs kommer behovet att minska. Syftet med kartläggningen var att ge en indikation på när den pågående sluttäckningen av avslutade deponier/deponidelar är slutförd, vilka faktorer som styr samt en uppskattning av behovet av sluttäckningsmaterial. 3 Bakgrund 3.1 Regelverk kring deponier Det svenska regelverket kring deponering av avfall styrs till stor del av EU:s direktiv om deponering av avfall 1 . Direktivet genomfördes i svensk lagstiftning i juli 2001 genom förordningen (2001:512) om deponering och har inneburit att standarden på de svenska deponierna har höjts. Förordningen omfattar alla deponier med undantag för deponier för så kallat utvinningsavfall, d.v.s. gruvdeponier. För dessa gäller andra krav i annan lagstiftning. I deponeringsförordningen ställs krav på bland annat geologisk barriär, bottentätning, sluttäckning och uppsamling av lakvatten. Kravnivån varierar beroende på om det är en deponi för farligt avfall, en deponi för icke-farligt avfall eller en deponi för så kallat inert avfall. Eftersom de nya kraven var betydligt strängare än de som tidigare gällde fanns det möjlighet till anpassning under ett antal år efter att förordningen har trätt kraft. Förenklat hade verksamhetsutövarna tre alternativ att välja på. 1. Att avsluta deponin innan deponeringsförordningen trädde i kraft i juli 2001. Därmed behövdes ingen hänsyn tas till de nya bestämmelserna. 2. Att lämna en in avslutningsplan till tillsynsmyndigheten och sluta deponera avfall senast den 31 december 2008. Avslutningen och efterbehandlingen, däribland sluttäckningen, skulle ske i enlighet med kraven i deponeringsförordningen. Vissa möjligheter till avsteg från bestämmelserna fanns. 3. Att lämna in en anpassningsplan till tillsynsmyndigheten där det framgick vilka åtgärder som skulle vidtas för att uppfylla kraven i deponeringsförordningen innan den 31 december 2008. Vissa möjligheter till avsteg från bestämmelserna fanns. Därmed kunde deponeringen fortsätta även efter 2008. 1 Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall 6
De nya bestämmelserna gjorde att deponeringen upphörde vid ett stort antal deponier under 2008 eller tidigare. Även andra styrmedel infördes under den här tiden. Från och med 2002 var det inte längre tillåtet att deponera brännbart avfall. 2005 började ett motsvarande deponeringsförbud att gälla för organiskt avfall. Dessutom infördes en deponiskatt som succesivt höjdes. Styrmedlen har gjort att mängden avfall som deponeras har sjunkit kraftigt. En tidslinje över införda styrmedel på deponiområdet under början av 2000-talet visas i figur 1. 1999 EGdirektivet 2001 Deponiförordningen träder i kraft 2003 Deponiskatt: 370 kr/ton 2005 Deponiförbud organiskt avfall 31 dec. 2008 Förordningens krav ska vara uppfyllda 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 20 2000 Deponiskatt: 250 kr/ton 2002 Deponiförbud brännbart avfall 2004 Föreskrifter mottagningskriterier 2006 Deponiskatt: 435 kr/ton Figur 1. Tidslinje som visar de styrmedel som infördes på deponiområdet under 1999-2010. 2 3.2 Sluttäckning av deponier Enligt deponeringsförordningen ska verksamhetsutövaren se till att deponin sluttäcks när den avslutas. Sluttäckningen ska konstrueras så att mängden lakvatten som passerar genom deponin inte överskrider ett visst gränsvärde. Gränsvärdet är lägst för deponier för farligt avfall. Utöver täthetskraven avseende lakvatten är det viktigt att det material som används till sluttäckningen är beständiga över lång tid och att inte atmosfäriskt syre kan tränga ner i avfallet och skapar oxiderande förhållanden. För att uppnå att sluttäckningen uppfyller kraven krävs att den konstrueras med flera skikt med olika egenskaper och funktioner. De olika skikten visas i figur 1. 2 Bygger på figur 1 i Naturvårdsverkets rapport Effekter av deponiförordningens införande - En effektutvärdering. Rapport 6381. 2010 7
Page 1: En rapport framtagen av Författare
Page 5: Innehållsförteckning 1 Sammanfat
Page 9 and 10: 4 Avgränsning Kartläggningen utgi
Page 11 and 12: Sättningar i deponin Om sättninga
Page 13 and 14: Andel ej sluttäckta deponier (
Page 15 and 16: Den nedersta ytan representerar anl
Page 17 and 18: Borås Sobackens avfallsanläggning
Page 19 and 20: sluttäckningen av den gamla deponi
Page 21 and 22: Lidköping Lidköpings avfallsuppla
Page 23 and 24: Piteå Bredviksbergets avfallsuppla
Page 25 and 26: Umeå Ersmarksbergets sulfidjordsde
Page 27 and 28: Örebro Atleverket Aktiv deponi på
Page 29 and 30: Köping Norsa avfallsanläggning, d

kartlÃ¤ggning av sluttÃ¤ckning av deponier - Svenska EnergiAskor AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?