Ãrsrapport 2005 - Mistra

More documents

Recommendations

Info

STÅLKRETSLOPPET Utveckling av laseranalys för snabb bestämning av skrotets metallinnehåll minskar behovet av jungfruliga legeringsmetaller i ståltillverkningen. Analys av skrotets sammansättning - laseranalys Bakgrund Bestämning av skrotets sammansättning sker idag med metoder med begränsad träffsäkerhet. Detta begränsar möjligheterna till optimal skrotanvändning vid tillverkning av nytt stål. Syfte Laseranalysprojektets mål är att utveckla en snabb och exakt metod för bestämning av skrotets sammansättning och analys. Metoden ska göra det möjligt att styra sammansättningen av en stålsmälta. Med kunskap om det faktiska innehållet i det skrot som tillsätts kan inte bara förbrukningen av jungfruliga metaller reduceras utan även den tid som erfordras för skrotsmältning och färdigställning. Därmed minskas även energianvändningen. Metod Projektet bygger på snabb spektrometrisk analys av det laserplasma som bildas då en laserpuls träffar en skrotbit. Laserteknik har tidigare inte använts i detta sammanhang och den kräver därför anpassning av tekniken till de förutsättningar som gäller vid en fragmenteringsanläggning eller stålverk. Forskningen har hittills i huvudsak koncentrerats på att undersöka olika inställningar av laserparametrarna. Vidare har stålprover med certifierad sammansättning använts för att identifiera kalibreringskurvor. Den teknik som används benämns Laser Induced Breakdown Spectroscopy (LIBS). Resultat Detektionsgränser och signalanalyser för ett antal legeringselement för stål har identifierats. Analys av laserparametrar har i första hand tagits fram för de viktigaste legeringsmaterialen. Projektet kommer att ingå som en viktig del i ett större europeiskt forskningsprojekt. LIBS-analys av ett stålprov. I bilden är (A) det analyserade provet, (B) ett munstycke för luftcirkulation och (C) en ände på en optisk fiber. 12
STÅLKRETSLOPPET Genom ökade kunskaper om skrotets cirkulation skapas förutsättningar för ökad återvinning och effektivare energianvändning inom stålindustrin. Analys av skrotflöden i samhället – ökad återvinning Bakgrund Trots den höga graden av återvinning av stål vet vi ganska lite om hur skrotflödena cirkulerar i samhället. Detta är ett problem, för utan kunskap om hur skrotflödenas volym och sammansättning varierar över tiden kan skrotet inte tas effektivt till vara. Stora ekonomiska värden går till spillo och miljöbelastningen blir större än den behöver vara. Syfte Projektet syftar till att skapa bättre förutsättningar för stålföretagens och återvinningsindustriernas strategiska planering och därigenom möjliggöra en optimering av skrotåtervinningen på samhällsnivå. Effektiv skrotåtervinning medverkar till minskad förbrukning av jungfruliga material vid tillverkning av stål. Metod Genom analyser av hur ekonomiska och tekniska variabler påverkar skrotåtervinningen både relativt och i absoluta tal skapas verktyg för att prognostisera skrotflödena i samhället. Genom analys av historiska data utvecklas en modell av skrotflödena i samhället, såväl produktion som transporter, användning och insamling av skrot. Resultat Under <strong>2005</strong> utarbetades definitioner och struktur för den prognosmodell som ligger till grund för det fortsatta arbetet med analys av skrotflöden i samhället. En särskild studie har påbörjats avseende rivning av byggnader. Skrotinsamlingen är effektiv, men sorteringen kan göras bättre. 13
Page 1 and 2: ÅRSRAPPORT 2005 Vision: En sluten
Page 3 and 4: STÅLKRETSLOPPET När miljö blir e
Page 5 and 6: STÅLKRETSLOPPET Programstyrelsen:
Page 7 and 8: STÅLKRETSLOPPET Att beräkna milj
Page 9 and 10: STÅLKRETSLOPPET blemet är att fö
Page 11: STÅLKRETSLOPPET Genom att minska v
Page 15 and 16: STÅLKRETSLOPPET Genom att ställa
Page 17 and 18: STÅLKRETSLOPPET Projektet utveckla
Page 19 and 20: STÅLKRETSLOPPET Genom att låta de
Page 21 and 22: STÅLKRETSLOPPET görs av eller inn
Page 23 and 24: STÅLKRETSLOPPET Målstyrning Visio

Ã rsrapport 2005 - Mistra

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ãrsrapport 2005 - Mistra