Ãrsrapport 2005 - Mistra

More documents

Recommendations

Info

STÅLKRETSLOPPET ningen vid tillverkningen. I sådana fall kan det vara gynnsamt att fokusera på att minska miljöpåverkan vid användningen, t.ex. genom sänkt bränsleförbrukning, även om detta skulle "kosta" lite extra miljöbelastning vid tillverkningen. Om produkten kan återvinnas när den tjänat ut minskar behovet av nya råvaror, eftersom det återvunna materialet blir tillgängligt som råvara vid tillverkningen av nya produkter. Detta medverkar till att minska produktens miljöpåverkan. Om en uttjänt produkt däremot deponeras går inte bara materialet förlorat, miljön kan därtill påverkas genom läckage av miljöfarliga ämnen. Denna helhet, från råmaterial till skrotning och återvinning, kallas produktens livscykel. Att genomföra en livscykelanalys innebär att kartlägga råvaror, energi, avfall och utsläpp under denna cykel för att beräkna den totala miljöbelastningen av en produkt. Matematisk modell av processen •Fysik ochkemi • Interaktioner med andra delsystem Modell av processteg Återkoppling Resursuttag Produktion Användning Inkl. nytta Kvittblivning Schematisk arbetsmodell för miljövärdering Resultat • Kostnader - LCC • Miljöpåverkan - LCA: resursförbrukning emissioner avfall, bi- och restprodukter Återvinning Genom att jämföra livscykeln för produkter tillverkade med dagens teknik med produkter som tillverkas med den teknik som utvecklas i Stålkretsloppet kan miljövinsterna kvantifieras. En kontinuerlig analys av det löpande arbetet ska även ge återkoppling till utvecklingsarbetet – och därmed visa om den inslagna vägen är rätt ur miljösynpunkt. Kostnader under produkters livscykel Kostnader måste, på samma sätt som miljöpåverkan, beräknas ur ett helhetsperspektiv för att ge ett rättvisande resultat. Livscykelkostnaden beräknas enligt samma principer som gäller för LCA och miljöpåverkan. Råvaror, som energi och järnmalm, har sina kostnader, liksom avfall har sina kostnader, exempelvis kostnader för deponering. På motsvarande sätt uppstår kostnader när produkten används, till exempel drivmedel för en bil, och då den återvinns. För att på ett rättvisande sätt utvärdera prestanda för den nya teknik som utvecklas i Stålkretsloppet kommer en analys av livscykelkostnader att genomföras förutom analysen av produkternas miljöpåverkan. Miljövärderingars komplexitet Den miljöpåverkan som beräknas med LCA är mångfacetterad och delas ofta in i kategorier beroende på hur miljön påverkas. Exempel på sådana kategorier är växthuseffekt, dvs uppvärmningen av vår atmosfär genom inverkan av olika växthusgaser som koldioxid – mycket aktuell i dagens debatt - respektive försurning. Andra kategorier är övergödning, som drabbat Östersjön hårt, och utsläpp av giftiga ämnen. Det är föga meningsfullt att väga dessa kategorier mot varandra. Hur jämför man t ex följdverkningarna av en uppvärmning av atmosfären med effekterna av de utsläpp av näringsämnen som ger upphov till de algblomningar vi ser i Östersjön? Sådana avvägningar beror alltid på våra preferenser. Anser vi att växthuseffekten är ett större problem än övergödning? Hur mycket större är det i så fall? Det är viktigt att ta hänsyn till människors olika svar på dessa frågor. Miljöfrågor är således mycket komplexa. Vid val mellan olika produkter är det många olika aspekter som ska värderas och rangordnas. Ett sätt att hantera beslutspro- 8
STÅLKRETSLOPPET blemet är att försöka mäta olika miljöattribut var för sig och sedan väga samman dessa till ett samlat mått. Det är dock sällan möjligt att uppnå enighet om vad som är viktigast. Hur ska exempelvis ökade utsläpp av giftiga ämnen vägas mot minskad klimatpåverkan? En annan metod att nå ett optimerat miljöval är att istället låta miljöexperten, produktutvecklaren eller konsumenten göra en samlad bedömning av flera olika produktegenskaper (miljö, ekonomi och teknisk prestanda). En sådan undersökning kan ge ytterligare information, eftersom den även visar prioriteringen emellan olika egenskaper. Undersökningsmetoden, (conjoint-analys, från engelskans consider jointly) är en etablerad metod inom marknadsplanering vid utveckling av nya produkter. Ett begränsat antal tillämpningar finns även rapporterade inom miljöområdet, främst avseende naturvårdsplanering. Inom Stålkretsloppet är avsikten att utvärdera om det är möjligt att tillämpa metoden vid utveckling av produkter och processer mot goda miljöprestanda. Målet är att metoden ska kunna bidra till såväl välgrundade beslut som förbättrad kommunikation mellan miljöexperter, produktutvecklare och andra intressenter. Värdering av miljöpåverkan I projektet ”Att beräkna miljövinster” utförs ett delprojekt med syfte att kvantitativt skatta möjliga miljöeffekter av programarbetet. Detta delprojekt har huvudsakligen två uppgifter: (1) Att under projektets gång löpande skatta forskningsresultatens möjliga miljöeffekter och ge löpande återkoppling till andra projekt och delprojekt. I projektets slutfas görs en samlad skattning av potentiella miljöförbättringar som resultat av den forskning som genomförts. (2) Att utveckla en ny övergripande metodik för skattning av miljöeffekter av nya tillverkningsteknologier eller produkter ur ett livscykelperspektiv. Resultatet skall komma forskning och industri tillgodo i form av nya verktyg för miljövärdering. Utvecklingsarbetet i dessa två delar baseras på försök att kombinera modeller från livscykelanalys (LCA) med matematiska modeller för de olika stegen i livscykeln. Resultat Under <strong>2005</strong> har en preliminär LCA-modell för en första fallstudie baserad på diskmaskiner utvecklats. Denna modell kommer att användas som utgångspunkt för att mäta förändringar i miljöpåverkan och kostnader för de projekt som ingår i Stålkretsloppet. Vidare har för ett antal av utvecklingsprojekten sammanställts konceptuella modeller, dvs beskrivningar av processerna och hur de samverkar. Vid Högskolan i Kalmar har statistiska verktyg för att kartlägga preferenser hos olika grupper av intressenter utvecklats. Dessa verktyg ska i framtiden kunna användas för att på ett meningsfullt sätt jämföra och väga olika tekniska lösningar med olika påverkan på miljön. Tomas Öberg Docent, Kalmar Högskola 9
Page 1 and 2: ÅRSRAPPORT 2005 Vision: En sluten
Page 3 and 4: STÅLKRETSLOPPET När miljö blir e
Page 5 and 6: STÅLKRETSLOPPET Programstyrelsen:
Page 7: STÅLKRETSLOPPET Att beräkna milj
Page 11 and 12: STÅLKRETSLOPPET Genom att minska v
Page 13 and 14: STÅLKRETSLOPPET Genom ökade kunsk
Page 15 and 16: STÅLKRETSLOPPET Genom att ställa
Page 17 and 18: STÅLKRETSLOPPET Projektet utveckla
Page 19 and 20: STÅLKRETSLOPPET Genom att låta de
Page 21 and 22: STÅLKRETSLOPPET görs av eller inn
Page 23 and 24: STÅLKRETSLOPPET Målstyrning Visio

Ã rsrapport 2005 - Mistra

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ãrsrapport 2005 - Mistra