Bilaga B Teknisk beskrivning - Vindkraft Norr

BILAGA B 

TEKNISK BESKRIVNING 

Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken 

Vindpark Storhögen 

Östersunds kommun 

Jämtlands län 

Statkraft SCA Vind AB

Titel 

Teknisk Beskrivning 

Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken 

Version Utkast 1: 111201 

Författare 

Granskad av 

Utgivare 

Johan Lidén, SWECO 

Projektnummer 5462196000 

SWECO Energuide AB 

Box 340 44 

10026 Stockholm 

+46 8 695 60 00 

Malin Hillström, Statkraft SCA Vind AB 

Statkraft SCA Vind AB 

Hitechbuilding 92 

101 52 STOCKHOLM 

+46 300 562 400 

Ort och Datum Stockholm 12 december 2011 

Kartmaterial 

I rapporten använt kartmaterial: 

© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0714

Miljökonsekvensbeskrivning vindpark Storhögen – Statkraft SCA Vind AB 

1 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1 INLEDNING.................................................................................................................2 

1.1 Allmänt.......................................................................................................................... 2 

2 OMFATTNING OCH UTFORMNING ..........................................................................3 

2.1 Produktion..................................................................................................................... 3 

2.2 Vindkraftverken ............................................................................................................. 4 

2.3 Fundament.................................................................................................................... 5 

2.4 Byggnation av vindkraftverk .......................................................................................... 5 

2.5 Kringanläggningar ......................................................................................................... 6 

2.6 Elnät.............................................................................................................................. 8 

2.7 Transportvägar.............................................................................................................. 8 

2.8 Hindermarkering.......................................................................................................... 11 

2.9 Nedisning .................................................................................................................... 12 

2.10 Mätmaster ................................................................................................................... 12 

2.11 Drift och underhåll ....................................................................................................... 12 

3 ANLÄGGNINGSSKEDET .........................................................................................13 

3.1 Byggskedet ................................................................................................................. 13 

3.2 Transportbehov ........................................................................................................... 13 

3.3 Massor ........................................................................................................................ 14 

3.4 Uppgradering av vindkraftverk..................................................................................... 14 

3.5 Avveckling och återställning ........................................................................................ 15 

4 TIDPLAN...................................................................................................................15

Teknisk beskrivning vindpark Storhögen – Statkraft SCA Vind AB 

2 

1 INLEDNING 

1.1 Allmänt 

Statkraft AS och svenska SCA Forest Products AB planerar att investera i vindkraft i Storhögen i 

Östersunds kommun, Jämtlands län, i ett gemensamt ägt bolag; Statkraft SCA Vind AB, nedan 

SSVAB. 

Med den aktuella vindkraftssatsningen vill SSVAB bidra med mer förnybar energi och samtidigt 

långsiktigt trygga produktionen av densamma. När förnybar energi ersätter fossila bränslen 

minskar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. 

Det finns stor potential för vindenergi i det skogsområde där SSVAB nu planerar vindpark 

Storhögen. Till största delen kommer parkerna att placeras på SCA:s skogsmark, men även ett 

antal andra fastighetsägare, inom området, har erbjudits möjlighet och valt att delta i projektet. 

Statkraft AS har lång erfarenhet av att arbeta med vindkraftsprojekt. Sedan 2002 har man drivit 

projekt från idé till projektering, byggande och drift. SSVAB har tidigare sökt och erhållit tillstånd för 

ytterligare sex vindparker i Jämtlands och Västernorrlands län. 

Vindparken innebär en storsatsning i det aktuella området. Parken kommer att skapa ett flertal 

arbetstillfällen, framförallt under byggtiden men även när vindkraftverken är uppförda då 

driftspersonal behövs. 

Byggstart för vindpark Storhögen planeras tidigast till 2013. På uppdrag av SSVAB driver SWECO 

Energuide AB erforderliga tillståndsprocesser för vindpark Storhögen. 

Kontaktpersoner är: 

Malin Hillström 

Projektledare SSVAB 

Adress: 

Statkraft Vind Sverige 

Hitechbuilding 92 

101 52 Stockholm, Sweden 

Telefon: 

0620-198 37 

E-post: 

malin.hillstrom@statkraft.com 

Hulda Pettersson 

Projektledare SWECO 

Adress: 

SWECO Energuide AB 

Box 34044 

100 26 Stockholm 

Telefon: 

08-714 32 33 

E-post: 

hulda.pettersson@sweco.se

3 


Figur 1. Lokaliseringskarta 

2 OMFATTNING OCH UTFORMNING 

Ett vindkraftverk består normalt av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Rotorn består 

av tre blad fästa vid ett gjutet stålnav. Vinden får rotorn att rotera. En generator omvandlar 

rörelseenergi till elektrisk energi som sedan via en transformator ansluts till överliggande elnät. 

2.1 Produktion 

Målsättningen för SSVAB är att i Storhögen etablera vindkraft med en installerad effekt i 

storleksordningen 90 MW. Layouten av vindparken är gjord med hänsyn till största möjliga 

energiproduktion och med hänsyn till natur- och kulturvärden, riktvärden för ljud och skuggor samt 

de synpunkter som framkommit under samråd. Optimering utifrån dagens teknik innebär att ca 30 

verk bedöms rymmas inom området. 

Vid full utbyggnad av Storhögen med max 30 verk beräknas den årliga elenergiproduktionen 

uppgå till ca 230 GWh med en nyttjandegrad på ca 30 %. Den slutgiltiga energiproduktionen och 

nyttjandegraden i den realiserade parken kan avvika från beräknade värden beroende på vilken 

turbin som väljs.


4 

2.2 Vindkraftverken 

Ett vindkraftverk består av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Tekniken är i princip 

densamma i alla vindkraftverk. Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens energi genom en 

axel till generatorn som omvandlar energin till el. Vindkraftverk är vanligen konstruerade med 

variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag efter rådande vindförhållanden. 

Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. För att kunna 

nyttja vinden bättre och minimera turbulenseffekter från markförhållanden blir rotordiametern större 

och tornen högre. 

Den exakta storleken och effekten på vindkraftverk är beroende av vilken turbinleverantör som 

kommer att användas. I den aktuella vindparken beräknas vindkraftverkens navhöjd (höjd från 

markplanet till centrum av rotorn) att vara cirka 130-170 m. Rotordiametern kommer att vara 90- 

120 m. Totalhöjden, när något av rotorbladen pekar rakt upp, kommer dock att begränsas till högst 

220 m. Vindkraftverkens effekt bedöms uppgå till 2-5 MW. Principskiss för ett vindkraftverk finns 

nedan i Figur 2. 

Figur 2. Principskiss för ett vindkraftverk, storlekar angivna gällande vindkraftverken i vindpark Storhögen. 

Transformatorer placeras inne i vindkraftverkens maskinhus, nederst inuti tornet eller utomhus 

bredvid vindkraftverken. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller 

vattenkylda. Eventuell växellåda och hydraulsystem kräver olja för att fungera. Varje vindkraftverks 

växellåda rymmer ca 500 liter olja, dessutom finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. 

Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör (normalt sker oljebyte vart 5:e år). Om


5 

kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att 

förhindra att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. Att använda växellådslösa 

maskiner kan vara ett alternativ. 

2.3 Fundament 

Vindkraftverkets torn monteras på ett grundfundament. De två vanligaste typerna av fundament för 

vindkraftverk är bergförankrat fundament och gravitationsfundament. Typ av fundament för 

respektive vindkraftverk kommer att bestämmas i detaljprojekteringen och vilken typ som väljs 

beror bland annat på typ av vindkraftverk, navhöjd och de geotekniska förutsättningarna. 

Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Denna typ av 

fundament kan användas där etableringsplatsen har en lämplig, stabil, berggrund där endast ett 

tunnare jordtäcke finns ovanpå berggrunden. Om berggrunden är ojämn kan plansprängningar 

behöva göras för att jämna till ytan för fundamentet. 

Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament där fundamentet i sig utgör motvikten till 

vindkrafterna. Gravitationsfundament består av betong med tillhörande armering. Djup och storlek 

på fundamentet beror bland annat på verkstyp, geotekniska förhållanden, grundvattennivå samt 

berggrund. 

Figur 3. Exempel på bergförankrat fundament 

Fundamenten täcks över med schaktmassor och jord vilket gör att fundamenten inte är synliga 

efter byggnation av vindkraftverken. 

2.4 Byggnation av vindkraftverk 

När fundament och el-anslutningar är färdigställda reses vindkraftverken. Detta sker med hjälp av 

en större mobilkran och en eller ett par mindre hjälpkranar, se Figur 4 nedan. Tornet lyfts på plats i 

sektioner och bultas ihop med ingjutningssektionen om tornet är av stål. Om nedre delen av tornet 

består av betong spänns dessa sektioner fast med vajrar i fundamentet. När tornet har monterats 

lyfts sedan maskinhus och rotorblad på plats. Efter genomförd slutbesiktning kan vindkraftverket 

kopplas till elnätet och tas i drift.


6 

Figur 4. Torn lyfts på plats med hjälp av kranar, Smöla vindpark, Norge. 

2.5 Kringanläggningar 

Vid varje vindkraftverk kommer en permanent uppställningsplats för kranar m.m. att anläggas, se 

exempel i Figur 5 nedan. Uppställningsplatserna skall vara utformade så att alla höga och tunga 

lyft med kran kan ske på ett säkert sätt. Uppställningsplatserna kommer att vara grusade och 

omfatta en yta av 1200-1500 m². Vid byggnation av parken kan det utöver den permanenta 

uppställningsplatsen vid varje vindkraftverk, komma att krävs en viss yta för att förbereda 

montering av rotor och kran på marken. Eventuellt behöver då ytterligare ytor vid respektive verk 

avverkas tillfälligt. Dessa kommer att återställas så att skog kan återetableras. 

Vindparken kommer troligen även att innefatta en servicebyggnad och en transformatorstation. 

Dessa kommer att utformas enligt gällande föreskrifter och bygglov kommer att sökas separat 

enligt Plan- och bygglagen. Servicebyggnaden används till drift och underhåll, kopplingsstation för 

nätanslutningen, personalbyggnad, lagerhållning och liknande. För en servicebyggnad kommer det 

att behövas tillgång till el och vatten, troligen i form av en brunn. Således behövs också en 

avloppsanläggning. Tillstånd för brunns- och avloppsanläggning kommer när det blir aktuellt sökas 

separat. Intill servicebyggnaden finns ofta en permanent hårdgjord yta för uppställning av fordon. 

Intill servicebyggnaden kommer en permanent hårdgjord yta för uppställning av fordon att 

anläggas. Under byggtiden behöver eventuellt även tillfälliga uppställningsplatser för 

byggbaracker, fordon och liknande anläggas. 

Vindparken kommer att generera avfall, framförallt under byggtiden. Avfallet kommer att hanteras i 

enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (2004:4) om hantering av brännbart avfall och 

organiskt avfall och i övrigt på ett miljömässigt godtagbart sätt. Tillfälliga avfallscentraler kommer 

att behöva uppföras inom parken under byggtiden. Under driftstiden bedöms avfallet kunna 

hanteras i anslutning till servicebyggnaden. 

Möjligheterna för täkt av berg och morän kommer att undersökas inom och i anslutning till 

vindparken. Tillstånd för eventuella nya täkter söks separat av SCA. Även möjligheterna att utnyttja 

befintliga täkter i vindparkens närhet kommer att undersökas. 

Stora mängder betong kommer att behövas för byggnation av bl.a. fundament till vindkraftverken. 

Betongen kommer antingen att transporteras från befintliga betongstationer i regionen eller 

tillverkas på plats i vindparken Storhögen med portabla betongstationer. Betongtillverkning finns i 

Östersund och Hammerdal, inom en radie av 30-40 km från vindpark Storhögen. Alternativt


7 

kommer en eller flera transportabla betongstationer att uppföras inom vindparken under 

byggfasen. Betongtillverkningen kommer då att ske på ett flertal platser inom vindparken, så nära 

anläggningsplatsen som möjligt. Räckvidden för de mobila betongstationerna är 1500-2000 m. På 

varje betongtillverkningsplats kommer det att lagras ballastmaterial i form av bergkross, naturgrus 

och cement. Vatten till betong tas via brunn eller körs in med lastbil. 

SSVAB bedömer att max 5 % av vindparkens yta kommer att behöva avverkas permanent för ovan 

nämnda kringanläggningar, inklusive vägar. 

Figur 5. Vindkraftverk med tillhörande uppställningsplats, Smöla vindpark, Norge.

8 


2.6 Elnät 

2.6.1 Uppsamlingsnät inom vindparken 

Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagda elkablar. Kablarna förläggs i mark 

och kommer så långt som möjligt att följa vägarna inom parken. De metoder som vanligen används 

för att förlägga kablar i mark är plöjning, schaktning, kedjegrävning och tryckning. Val av metod 

beror på markens beskaffenhet och känslighet samt görs med hänsyn till natur- och 

kulturmiljövärden. 

Kablar förläggs vanligen på ca 60-90 cm djup. Närmast kablarna läggs finkornig sand för att 

kablarna inte ska skadas. Kabelschaktet fylls igen med de massor som grävdes upp vid 

kabelförläggningen, förutsatt att de inte innehåller för mycket sten. 

Inga ledningar kommer förläggas inom områden skyddade enligt 7 kap. miljöbalken. Om kablar 

förläggs inom värdefulla naturmiljöer väljs den metod som ger minst påverkan på dessa miljöer. 

Kabelnätet samlas upp i en transformatorstation som planeras att placeras i vindparkens västra 

del. De ingående kablarnas positioner kommer att mätas in och vid behov markeras i fält. 

2.6.2 Anslutning till överliggande elnät 

Jämtkraft Elnät driver en tillståndsprocess för en 220 kV kraftledning som planeras ansluta både 

vindpark Storhögen och Daehlie Krafts planerade vindpark Åskälen till befintlig stamnätsstation i 

Midskog. Vid Storhögen planeras en transformatorstation i parkens västra del där anslutning av 

parken planeras ske. Tillstånd för kraftledningen ansöker Jämtkraft om i en separat 

tillståndsansökan till Energimarknadsinspektionen i enlighet med ellagen. 

2.7 Transportvägar 

2.7.1 Vägar inom vindparken 

Befintligt vägnät kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Befintliga vägsträckor kan 

behöva åtgärdas för att klara kraven som ställs för de tunga och långa transporterna av 

vindkraftverken. Det befintliga vägnätet kompletteras med nya vägar för att skapa ett 

sammanhängande vägnät som når alla vindkraftverk. 

Vägarna behöver vara 4-6 meter breda och klara 12 tons axeltryck. Transporterna av delar till 

vindkraftverken klarar en viss lutning, upp till cirka 4 grader, lutningar däröver kan lösas med 

specialdragare. I Figur 6 nedan finns exempel på utformning av vägnät inom vindpark Storhögen. 

Utformningen av vägnätet anpassas till layouten för vindparken. 

Under byggfasen kommer vägarna, både de befintliga som förstärks och nya tillkommande, att 

förläggas inom en ca 20-30 m bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor och branta partier 

kan korridorbredden behöva vara större. Under driftstiden kan skogen tillåtas att återetableras upp 

mot vägen. 

Preliminärt beräknas max 40 ha skog behöva avverkas för att bereda plats för nya tillfartsvägar 

med tillhörande zoner fria från träd. Ytterligare skog i anslutning till befintliga tillfartsvägar kan 

behöva avverkas för att skapa motsvarande zoner. 

Det vägunderhåll som behövs under driftstiden är främst uppgrusning, hyvling, dikesröjning, 

dikesrensning samt eventuell vinterväghållning.


9 

Figur 6. Vindkraftverk och vägnät inom vindparken. 

Förstärkning av befintliga vägar inom vindparken 

En sannolik infart till området är befintlig skogsväg som går in i områdets sydvästra del, från väg 

767. Vägen är en skogsbilväg av god kvalitet. 

Befintliga vägsträckor som skall användas för transporterna kommer vid behov att breddas, 

förstärkas och rätas ut samt åtgärdas vid eventuella branta partier. 

Nya vägar inom vindparken 

De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och topografiska 

förhållanden. Den framtagna exempellayouten för parken (se Figur 6) innebär att ca 13 km ny väg, 

med mötesplatser och uppställningsytor, behöver byggas inom etableringsområdet. 

Vägarna inom vindparken planeras att anläggas inom fastmarksområden. Här bedöms inga 

geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. På fastmarksområden inom parken byggs väg i 

princip i enlighet med Figur 7 nedan. För denna typ av väg läggs vegetationsmassorna vid 

avtäckning tillbaka som släntbeklädnad med släntlutning1:2. Schaktmassorna i dikena används 

som fyllnadslager i vägen. Vägen byggs med ett förstärkningslager på ca 50 cm, 10 cm bärlager 

samt 5 cm slitlager. 

Vid passager av eventuella myrar där torvmäktigheten överstiger 1-2 m kan det bli aktuellt med s.k. 

”flytande” vägar”, vilket innebär att vägen anläggs ovanpå marken utan diken, se Figur 8 nedan. 

Vid flytande vägar läggs geonät direkt på befintlig mark, därefter fylls ett lager med krossmaterial 

följt av ytterligare ett lager geonät. Ovanpå det andra lagret geonät läggs överbyggnaden i form av


10 

förstärkningslager, bärlager och slitlager. Mindre mäktiga torvområden kommer i första hand att 

passeras genom traditionell urgrävning och återfyllning som jordförstärkningsmetod. 

Figur 7. Principiell vägsektion inom fastmarksområden. 

Figur 8. Principiell vägsektion vid ”flytande” väg. 

2.7.2 Vägar från hamn till vindparken 

Tunadalshamnen i Sundsvall har tidigare använts för att ta emot transporter av vindkraftsverk till 

regionen. Tunadalshamnen bedöms vara en lämplig mottagarhamn för skeppstransporter av 

vindkraftsverk till vindpark Storhögen, även om andra hamnar (exempelvis Härnösands hamn, 

Köpmanholmens hamn och Lungviks hamn) kan bli aktuella. Slutligt val av hamn kan tas först när 

beslut om turbinleverantör har fattats. 

I bedömningen vilka vägalternativ som lämpar sig bäst för transporter av vindkraftverk har hänsyn 

tagits till ett antal förmodade åtgärder efter sträckan, vägens kvalitet och bärighet samt avstånd till


11 

etableringsplatserna. Generellt gäller att samtliga BK2 (bärighetsklass 2) vägar och skogsbilvägar 

behöver förstärkas och många behöver även breddas. Andra aktuella åtgärder är rätning av 

backkrön och kurvor samt tillfälliga och permanenta utfyllnader vid korsningar. 

Från Tunadalshamnen finns huvudsakligen två vägalternativ för transport till vindpark Storhögen, 

se karta i Figur 9 nedan. Det ena alternativet utnyttjar E14 enligt följande: Sjöfartsvägen, avfart 

Johannesdalsvägen ut till E4, E4 söderut, avfart Parkgatan, avfart Bergsgatan som övergår till 

E14. E14 följs sedan till Östersund. Från Östersund går föreslaget vägalternativ efter E45 norrut, 

avfart till väg 767 och därefter upp till området. 

Det andra vägalternativet utnyttjar väg 86 och 87 enligt följande: Sjöfartsvägen, avfart 

Johannesdalsvägen ut till E4, E4 norrut, avfart trafikplats Sörberge, väg 331, avfart väg 330, avfart 

väg 86, väg 86 till Hammarstrand, väg 87 mot Östersund. Avfart väg 744, avfart till E45 norrut, 

avfart till väg 767 och därefter upp till området. 

Figur 9. Karta över lämpliga transportvägar till alla parker inom SSVAB:s vindkraftssatsning. 

2.8 Hindermarkering 

Syftet med hindermarkering är att synliggöra vindparken för luftfarten. I Transportstyrelsens 

föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS

12 


2010:155) finns reglering kring hur vindkraftverk ska markeras. Hinderljuset placeras på den 

högsta fasta punkten på vindkraftverket, d.v.s. på ovansidan av generatorhuset. 

Vindkraftverk med en höjd som överstiger 150 m ska enligt föreskrifterna hindermarkeras med vit 

färg och de verk som utgör parkens yttre gräns ska även markeras med blinkande högintensivt 

ljus. För vindpark Storhögen bedöms 4-5 verk behöva markeras med högintensiv belysning. Under 

dagen ska det högintensiva ljusets styrka vara 100 000 candela (cd), under gryning och skymning 

20 000 – 100 000 cd, i mörker minskas det till 2 000 cd. Ljuskällan är riktad uppåt och ljusets 

styrka avtar därmed mot marken. 

Övriga verk inom parken ska markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus om 

inte Transportstyrelsen meddelar annat i beslut. Lågintensiva ljus ska, enligt föreskrifterna, utgöras 

av fast rött ljus och det högintensiva ljuset ska utgöras av ett vitt blinkande ljus. 

2.9 Nedisning 

Risken för isbildning på turbin och rotorblad innebär tekniska utmaningar för vindkraft i vissa 

miljöer. Ett flertal tillverkare utvecklar vindkraftverk anpassade för den arktiska marknaden där 

främst tekniken för uppvärmning av rotorbladen nyttjas. Avisningssystem är en viktig förutsättning 

för en kontinuerlig drift. 

SSVAB har under lokaliseringsskedet undantagit de områden som är mest utsatta för 

nedisningsrisker. I värderingen av området för vindpark Storhögen har det också tagits hänsyn till 

produktionstopp till följ av nedisning. Efter analys av befintliga mätmaster, utveckling av tekniken 

samt kostnader kommer sökanden att ta beslut om eventuella avisningssystem kommer att nyttjas 

inom aktuellt område eller i delar av området. 

Området kommer efter samråd med tillsynsmyndigheten att skyltas tydligt med varningstext för 

nedfallande is. 

2.10 Mätmaster 

Inför monteringen av vindkraftverk är det vanligt att det sätts upp tillfälliga mätmaster för att 

verifiera verkens effektkurva. För vindpark Storhögen skulle detta kunna bli aktuellt, liksom 

eventuellt även permanenta mätmaster. Eventuella permanenta mätmaster byggs troligen med 

fackverkskonstruktion med samma höjd som vindkraftverkens navhöjd. Befintlig mätmast skulle 

eventuellt också kunna utgöra permanent mast. 

2.11 Drift och underhåll 

Vindkraftsanläggningen fjärrövervakas dygnet runt från en central driftcentral som är gemensam 

för SSVAB:s samtliga vindparker. Anläggningen kommer även att övervakas lokalt från den 

servicebyggnad som troligtvis placeras inom vindpark Storhögen och en drifts- och 

underhållsorganisation i form av personal kommer att finnas på plats. Anläggningen behöver dock 

inte vara ständigt bemannad. Vindkraftverken inspekteras med regelbundna intervall. Större 

underhåll för verken planeras ske 1-2 gånger per år.


13 

3 ANLÄGGNINGSSKEDET 

3.1 Byggskedet 

Byggskedet inleds med skogsavverkning och markarbeten där befintliga anslutningsvägar förstärks 

och nya vägar och uppställningsplatser anläggs, se kapitel 2.7 om transportvägar. Detta sker 

vanligtvis under barmarksperioden och säsongen före leverans av verken. 

Före gjutningen av fundamenten grävs fundamentgropen och när fundamentet är på plats återfylls 

gropen så att fundamentet täcks. Någon månad efter det att fundamentet gjutits kan montaget av 

torn och turbin påbörjas. Uppförandet av ett verk tar endast några dagar i anspråk. 

3.2 Transportbehov 

Transporter som genereras av vindparker kan delas in i transporter för byggnation och drift såsom: 

! transport av vindkraftverk 

! transporter för väg- och vindkraftbyggnation 

! personaltransporter 

! servicetransporter 

3.2.1Transport för väg- och vindkraftsbyggnation 

Uppskattning av mängden transporter med lastbil via väg för väg- och vindkraftsbyggnation kan 

ses i Tabell 1. Uppskattningarna gäller enkel väg och inkluderar inte verksdelar. 

Tabell 1. Uppskattning av mängder transporter 

Typ av transport 

Transporter under 

byggtid 

Transporter under 

driftstid (per år) 

Berg-/grusmaterial för nya vägar samt 

uppställningsytor 

Berg-/grusmaterial för förstärkning av 

befintliga vägar 

Betong för fundament* 

Sand till kabelgravar 

Konstruktionsmaskiner och kranar 

Personaltransporter 

servicetransporter 

personaltransporter 

*beror på var tillverkning av betongen görs: 

lokalt inom vindpark alt. att det tas utifrån 

Antal transporter 

med lastbil (enkel 

väg) 

3200 Utom 

1800 Utom 

Inom/utom området 

(i huvudsak) 

1700 Utom/inom 

200 utom 

1400 inom/utom 

14000 utom 

ringa inom 

ringa utom 

Beräkning av transporter för berg-/grusmaterial har gjorts enligt följande: väglängd x vägbredd (5 

m) x lagertjocklek (0,5 m) x densitet på massa (1,8 ton/m 3 ) / ton per bil. Normalt lastas cirka 30 ton 

per lastbil. För uppställningsytor har liknande förutsättningar använts vid beräkningarna, men för 

en yta om 1200-1500 m 2 per uppställningsplats. Vad gäller transporter för förstärkning av befintliga 

vägar har beräkningen gjorts på samma sätt som för nya vägar inom området. Längden på de nya 

vägar som skall byggas respektive de befintliga vägar som skall förstärkas har uppskattats till 13 

km respektive 12 km. För beräkning av transporter för betong så har antagits att 

gravitationsfundament används varvid volymen betong som behövs per verk uppgår till cirka 

600 m 3 . Mängden betong per betonglastbil har antagits uppgå till 7 m 3 . För beräkning av 

transporter som behövs för sand i kabelgravar har antagits att kablarna förläggs på konventionellt 

sätt (d.v.s. inte i rör, då ingen sand behövs), att 100 m 3 sand per kilometer behövs, att densiteten

14 


på sanden är 2 ton/ m 3 samt att kabelgravarna sträcker sig längs alla vägar inom området (d.v.s. 

ca 25 km). För konstruktionsmaskiner har tidigare MKB från Kyrkberget, upprättad av SWECO 

2007-05-28, använts som schablonvärde (45 transporter per verk). Likaså har tidigare MKB från 

Kyrkberget använts som schablonvärde för persontransporter (455 persontransporter per verk). 

3.2.2Transport av vindkraftverk 

Detta avsnitt avser transporter av vindkraftverk via väg, dvs. efter att de ankommit till hamn. Varje 

vindkraftverk är uppdelat i ett antal huvuddelar som pga. sin storlek oftast kräver en lastbil med 

anpassat släp. En sammanställning av huvuddelar och antalet transporter de genererar finns i 

Tabell . Typ av torn som blir aktuell för Storhögen är beroende av leverantör och typ av 

vindkraftverk som vid detaljprojekteringen bedöms mest lämplig för vindparken. 

Tabell 2. Uppskattning av mängden transporter per vindkraftverk 

Huvuddelar av vindkraftverk 

Antal transporter med 

lastbil per verk 

Maskinhus 1 

Blad (3 blad tillsammans eller 1 blad per transport) 1-3 

Torn – Ståltorn 3-5 

– Stålsegmenttorn 20 

– Betongtorn 65 

Kablar/instrument 1 

Generator och verktyg för montering 1 

Hub och noskon 1 

Ingjutningsgods 1 

3.2.3 Transporter under driftstid 

Transporter kommer att äga rum i samband med service och underhåll av vindkraftverken. Cirka 

en till två gånger årligen planeras större underhåll av vindkraftverken, däremellan kommer tillsyn 

av vindkraftverken att ske i regelbundna intervall. Service- och personaltransporter under 

driftstiden kommer främst att ske med personbil, men i samband med större service av 

vindkraftverken kan kranbilar och andra större fordon behövas. 

3.3 Massor 

Strävan är att så långt det är möjligt återanvända befintligt schaktmaterial. Massor som alstras i 

samband med schaktning för vägar, fundament o.d. kommer i möjligaste mån att användas till 

vägar och andra byggnationer inom området. Möjligheterna att utnyttja befintliga täkter i 

vindparkens närhet kommer att undersökas, liksom möjligheten att anlägga nya täkter (se även 

avsnitt 2.6). Närmaste befintliga berg- och moräntäkt finns enligt SGU strax norr om Halasjön, 

mindre än en mil nordost om vindpark Storhögen. 

I den mån naturgrus (till betong) och sand (till kabelgravar) behövs kommer det att tas från 

befintliga täkter utanför vindparken. Flera befintliga täkter för naturgrus finns enligt SGU inom en 

radie av en mil från vindparken. 

3.4 Uppgradering av vindkraftverk 

Vindkraftstekniken kommer att utvecklas ytterligare efter det att verken tagits i drift och om det 

visar sig ekonomiskt gångbart kommer delar successivt att bytas ut för att uppnå högre 

elproduktion eller säkrare drift. Detta kan komma att förlänga livslängden på de enskilda verken. 

När verken har tjänat ut är det troligt att man byter ut dessa mot nya. En eventuell ersättning med 

nya verk kommer att prövas på nytt i enlighet med då gällande lagstiftning.

15 


3.5 Avveckling och återställning 

Vindkraft är en etablering som kan avlägsnas lika snabbt som den installeras och som sedan 

lämnar mycket begränsade spår. 

Beräknad teknisk och ekonomisk livslängd på vindkraftverk är i dagsläget 20-25 år, men väl 

underhållna bör de kunna användas under en längre tid. När vindkraftverken tjänat ut avvecklas 

parken. Vid en framtida avveckling kan berört område till stor del återställas. Vindkraftverken 

monteras ned och fundamenten avlägsnas ned till några decimeter under markytan eller fylls över, 

och därefter återställs ytan. Kablar kan tas upp eller lämnas kvar i marken och marken återställas 

till stor del om detta då befinns vara den miljömässigt mest lämpliga åtgärden. Transformator- och 

mätstationer tas bort och återvinns. Anslutningsvägar fram till verken läggs igen där markägarna 

så önskar. 

Efter det att återställningsarbetena är avslutade görs en anmälan om detta till tillsynsmyndigheten. 

4 TIDPLAN 

En mycket grov tidplan för Storhögen ser ut såsom följer: 

! Beslut om tillstånd hösten 2012 

! Projektering hösten2012/våren2013 

! Investeringsbeslut 2013 

! Byggstart 2013 

! Byggtid ca 2 år 

! Första verket i drift tidigast under 2014

Bilaga B Teknisk beskrivning - Vindkraft Norr

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?