Axplock ur vinhandelns historia - Spritmuseum
Axplock ur vinhandelns historia - Spritmuseum
Axplock ur vinhandelns historia - Spritmuseum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
christina dalhede – axplock <strong>ur</strong> <strong>vinhandelns</strong> <strong>historia</strong><br />
ken sågs som dyrbara. Vid behov kunde<br />
vinberg eller delar av dem användas<br />
som gåvor för att hylla en person. Viner<br />
kunde användas som betalningsmedel<br />
och bytesmedel. Den som hade goda<br />
viner i källaren, kunde även i svåra tider<br />
alltid få tag på allt vad han eller hon<br />
behövde. Hade man vin, kunde man<br />
också byta till sig mat. Det var fallet<br />
under andra världskriget, enligt samstämmiga<br />
vittnesbörd från vinbergsägare<br />
och vinodlare i vissa vindistrikt i<br />
Nahetal i Tyskland. 6 Att så också skett<br />
tidigare i historien, kunde den tyske<br />
prelaten, professorn och högskolläraren<br />
Georg Schreiber visa. 7 Han framhöll<br />
vinernas användbarhet som gåvor,<br />
i samband med besök och som hyllning<br />
till kejsare, kungar, andliga och världsliga<br />
f<strong>ur</strong>star och härförare av olika rang<br />
och namn. 8 Skördefester blev ett slags<br />
hyllningsceremonier, där särskilt viner<br />
användes. Även gemene man kunde<br />
delta vid sådana ceremonier. Ett exempel<br />
är de steiriska ständernas hyllning<br />
av kejsar Leopold I i Österrike 1660, då<br />
de hade satt upp två små brunnar, som<br />
det flödade vin <strong>ur</strong>. Under tre timmars tid<br />
kunde vem som helst, dricka <strong>ur</strong> brunnnarna.<br />
Ur den ena brunnen rann rött<br />
vin, <strong>ur</strong> den andra vitt vin. Seden med<br />
mottagningar, där det ingick en så kalllad<br />
”Weinumtrunk” (vinrunda), ökade<br />
markant under renässansen. Schreiber<br />
tillskrev seden medeltida rötter.<br />
Syftet med den här artikeln är att ge<br />
ett bidrag till <strong>vinhandelns</strong> <strong>historia</strong><br />
och stimulera forskningsdiskussionen.<br />
Den aktualiserar frågor, som successivt<br />
väckts i mötet mellan tidigare<br />
forskning och mina egna arkivstudier<br />
och forskningsresultat, främst inom<br />
projektet och forskningsprogrammet<br />
Handelsfamiljer på Stormaktstidens E<strong>ur</strong>opamarknad<br />
1600–1800 och Tidiga kreditmarknader<br />
i svenska städer i ett e<strong>ur</strong>opeiskt<br />
perspektiv 1640–1860. 9 Vad vet vi om<br />
handeln med viner under tidigmodern<br />
tid (1500–1800), dess produktion, organisation<br />
och finansiering? Fanns det en<br />
fungerande marknad då för vinhandeln<br />
i Sverige? Vilket omfång hade i så fall<br />
handeln och h<strong>ur</strong> var den organiserad?<br />
Märks det någon skillnad i handelsvolym<br />
och priser under krigsår? Utgjorde<br />
viner ett slags hårdvaluta – något av ett<br />
betalningsmedel, som kunde stå sig i<br />
alla tider? Vad känner vi till om förtjänster<br />
på handeln med viner och finansieringen<br />
av den? Har handeln med de ädla<br />
dryckerna spelat en roll för framväxten<br />
av en tidigmodern kreditmarknad?<br />
För att kunna besvara den typen av<br />
frågor, behöver vi få veta vilka som är<br />
inblandade i vinhandeln. Vilka är aktörerna<br />
på olika plan inom den svenska<br />
vinhandeln? Vilka geografiska kontaktnät<br />
och internationella förbindelser har<br />
de? Vilken tillgång har de därigenom<br />
till en tidigmodern kreditmarknad?<br />
Varu- och växelaffärernas roll för finansiering<br />
av vinhandeln är därmed ett<br />
givet tema. Även om alla frågor, som<br />
nu ställts, inte kan få ett uttömmande<br />
svar inom ramen för den här artikeln,<br />
så är det viktigt, att de sätts på pränt.<br />
Som källmaterial för den tidigmoderna<br />
tiden blir handelsböcker och handelskorrespondens<br />
en central källa, som<br />
kombineras med konk<strong>ur</strong>sakter, hantverksakter,<br />
handelslagsstiftning, tull-,<br />
tolags- och accislängder. 10 Då det är<br />
ovanligt med bevarade handelsböcker<br />
från 1600- och 1700-talet i E<strong>ur</strong>opa, är<br />
det särskilt viktigt att undersöka de<br />
böcker, som finns kvar.<br />
Exempel från den e<strong>ur</strong>opeiska kontinenten<br />
och från Sverige får här belysa<br />
de historiska sammanhangen i tid och<br />
rum. På så sätt kan vi få vissa svar på<br />
ställda frågor. Handelsfamiljer i Lübeck<br />
[ spiritus · nr 9. 2007, skriftserie från vin & sprithistoriska museet ]<br />
[ ]
Change language