KonsumentMakt - Sveriges Konsumenter

REDAKTÖR
Cyniska företag
ger cyniska
konsumenter
EFTER EN HÖST med Skandia-skandaler
och mutor inom Systembolaget ställer
man sig frågan hur mycket vi konsumenter
egentligen tål. De flesta av oss knyter näven
och känner adrenalinet svalla när vi läser
om mutor, maktmissbruk och sjukt höga
bonusar. Men hur många av oss agerar på
riktigt?
Föreningen Grupptalan mot Skandia har
i skrivande stund samlat minst 10 000 arga
konsumenter som medlemmar. Det är vad
som krävs för att i praktiken kunna dra försäkringsjätten
inför rätta.
DET MÅSTE LÖNA SIG att framföra synpunkter
och kritik. Kan bojkott verkligen
ge resultat? Ja, om det är tillräckligt många
som bojkottar för att det ska synas i företagens
resultaträkning. Ofta behöver vi
mediernas hjälp för att skapa trycket på företagen.
Skräcken för alla seriösa företag att
få sitt varumärke nedsmutsat och förknippas
med fel associationer. Det är märkligt
att så många inte agerar för att förhindra
detta innan krisen är ett faktum. Och att
företagsledarna saknar förmåga att lära av
varandras misstag.
Politikerförakt sägs leda till lågt valresultat.
Frågan är vad som händer om vi förlorar
förtroendet för marknaden.
EN RELATIVT NY FÖRETEELSE inom företagsvärlden
är att satsa på CSR, Corporate
Social Responsibility. Nej, det finns inget
riktigt bra svenskt begrepp. Tanken bygger
på att företagen är en del av samhället och
därför bör vara med och göra det bättre.
Skandia är ett av de företag som satsat
på CSR. Under fliken Samhällsengagemang
på hemsidan kan man läsa om ”hållbar utveckling”
och ”idéer för livet”. Positiva värderingar
som knappast har genomsyrat hela
företaget, utan bara blivit en glassig etikett
som klistrats på förpackningen.
CSR får inte leda till att vi konsumenter
blir ännu mer cyniska. Därför är det nödvändigt
att de gränsöverskridande riktlinjer som
OECD har satt upp verkligen efterlevs. Men
det räcker inte.
De löften som företag (och
partier och myndigheter också
för den delen) utlovar i sina varumärkesbyggande
kampanjer
måste ha ett verkligt innehåll
annars tappar vi konsumenter
förtroendet för dessa.
Emelie Löthgren, informationsansvarig
Krishantering
utreds i EU
EU-PARLAMENTARIKERN Marit
Paulsen ställde i november förra året
en muntlig fråga till kommissionen
angående Sveriges Konsumentråds
förslag om att införa en Richterskala
för matlarm.
Bakgrunden till förslaget är att
nyheter om livsmedel ofta skapar
överdrivna och förenklade rubriker
i medierna. Detta riskerar att leda
dels till att saklig information inte
når fram, dels att konsumenterna
blir avtrubbade och när ”vargen väl
kommer” kommer ingen att ta varningarna
på allvar.
EN RICHTERSKALA FÖR MAT-
LARM skulle underlätta för såväl
medier som konsumenter att
uppfatta varningens proportion.
Innebär varningen en allvarlig risk
för alla människor? Bör rekommendationer
om kostvanor ändras?
Skall beslut fattas om att dra tillbaka
produkten från butikerna? Sådana
frågor måste beaktas när det avgörs
var på Richterskalan ett matlarm
hamnar.
Paulsen frågade helt enkelt EUkommissionen
om de delade hennes
uppfattning:
Svenskarna köper leksaker för fyra
miljarder om året. En tredjedel köps inför
julen. Då kan det vara bra att tänka
på att leksaker till barn under tre år inte
får ha smådelar som kan lossna och
orsaka kvävning. Till exempel måste
nallar och andra mjukdjur måste ha
ögon som sitter fast ordentligt. Tidigare
användes en varningstext som
nu ofta är utbytt mot ovanstående
varningssymbol.
”Skulle en sådan skala kunna
vara användbart verktyg även för
den europeiska myndigheten för
livsmedelssäkerhet och i dess arbete
med riskvärdering och riskkommunikation?
Avser kommissionen
i sådant fall att medverka till att en
sådan skala skall utvärderas?”
EU-KOMMISSIONEN svarade att
de höll med Paulsen om att det är
viktigt att förbättra konsumentinformationen,
i synnerhet riskkommunikationen.
Kommissionen
ska i samarbete med myndigheten
för livsmedelssäkerhet och medlemsstaterna
utarbeta en allmän
plan för krishantering inom EU. De
försäkrar också att berättigad oro
och relevant erfarenhet, från bland
annat Sveriges Konsumentråd, kommer
att beaktas vid utarbetandet av
den nya krishanteringsplanen.
Paulsen har följt upp frågan genom
att fråga vilka komponenter
och verktyg som planen är tänkt att
innehålla, hur den skall ”testköras”
på konsumenterna och vilken press
man kommer att lägga på de nationella
myndigheterna att jobba med
frågan om riskkommunikation.
Barn äter
dåligt
Var fjärde elvaåring äter inte skollunch.
Var tionde skolbarn äter godis
fem dagar i veckan och var tionde fyraåring
äter glass varje dag. Det visar
en kostundersökning som Livsmedelsverket
håller på att genomföra på
uppdrag av Jordbruksdepartementet.
2600 barn från hela Sverige i åldrarna
fyra, åtta och elva deltar i studien där
de får fylla i en enkät och en matdagbok.
De 2600 barnen ska också ingå
i en undersökning om hur mycket
miljögifter barn får i sig. Den slutliga
redovisningen av Livsmedelsverkets
studie kommer att göras i vår.
Goda råd för gränslösa julklappar
ENLIGT EN UNDERSÖKNING som EU-kommissionen
har publicerat har endast 12 procent av
EU:s invånare det senaste året köpt en vara
eller en tjänst i ett annat EU-land. Detta trots
att det är stora prisskillnader mellan länderna
som skulle kunna gynna konsumenterna.
På frågan om det finns ett bra konsumentskydd i det
egna landet svarar 72,4 procent av svenskarna ja. När
det gäller andra EU-länder är det bara 11,5 procent av
svenskarna som tror att det finns ett bra konsumentskydd
även där. Det är uppenbart att det är långt kvar till
vi har en gemensam inre marknad för konsumenter.
Med anledning av detta presenterar vi här EU-kommissionens
råd för en säkrare julhandel över gränserna:
1 KOLLA SÄLJAREN
Se till att du har möjlighet att nå säljaren – att du får
uppgift om e-post, telefon eller adress.
2 FÖRSÄKRA DIG OM ATT DU VET VAD DU KÖPER
Köp inte grisen i säcken! Kontrollera varan så långt det
är möjligt, antingen på plats eller via bilder. Läs försäljningsvillkoren.
3 KONTROLLERA KOSTNADEN
Pris, skatter, valutaomräkning, förpackning, expeditionsavgift
– det är mycket som kan ingå i ett totalpris.
4 VAR FÖRSIKTIG MED HUR DU BETALAR
Kreditkort och betalkort är praktiska att betala med via
Internet. Men var försiktig med att lämna ut dina kortuppgifter.
Kontrollera att du är på en säker webbplats.
5 KONTROLLERA LEVERANSDATUM OCH
AVBESTÄLLNINGSPOLICY
Inte roligt att få julklapparna till påsk! Kontrollera leveranstid,
och se till att du har möjlighet att avbeställa om
du inte får leveransen i tid.
Kom ihåg att du kan ångra dig upp till sju dagar efter
det att du mottagit leveransen av något du köpt på distans,
via postorder, telefon eller Internet. Men kom ihåg
att förpackningen ska vara obruten!
Har du köpt skinkan eller chokladpralinerna utomlands
blir det svårare. Det är oftast omöjligt att annullera
en beställning av livsmedel.
FOTO: STELLAN HERNER/BILDHUSET
6 FINNS DET GARANTIER?
Enligt EU-lagstiftningen har du två år på dig att påpeka brister
som fanns när du köpte produkten.
7 SPARA ALLA VIKTIGA DOKUMENT
Kvitton ska sparas, liksom utskrifter av beställningar du gjort på
webben.
8 SKYDDA DINA PERSONUPPGIFTER
Beställningsblanketter där du uppger namn och adress kan användas
för att skicka reklam till dig i framtiden, reklam som du
kanske inte alls vill ha. Kolla företagets policy innan du lämnar
ut dina personuppgifter.
9 VAD KAN DU GÖRA OM NÅGOT GÅR FEL?
Kontakta säljaren så snart som möjligt. Om du inte får rättelse
kan du vända dig till det europeiska konsumentkontoret – i
Sverige heter kontoret Konsument Europa.
10 SE UPP FÖR SVINDLARE!
Kom ihåg att om något låter för bra för att vara sant – så är det
förmodligen också det!
10 KonsumentMakt december 2003 nummer åtta
nummer åtta december 2003 KonsumentMakt 11