Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk utveckling 35
Även om dessa antaganden kan vara en rimlig utgångspunkt,
analyseras nedan hur slutsatserna påverkas av alternativa antaganden.
Strukturell arbetskostnadsutveckling (första rutan i figur 1)
Som framgick av ekvation (2.1) utgörs den strukturella arbetskostnadsutvecklingen
av den arbetskostnadstillväxt som råder då
ekonomin är konjunkturellt balanserad. Vid konstant arbetskostnadsandel
utgörs den av summan av den strukturella produktivitetstillväxten
och den strukturella inflationstakten mätt i
företagens förädlingsvärdepriser.
Som framgår av avsnitt 4.2 har den strukturella produktivitetstillväxten
reviderats ner betydligt som en konsekvens av fallande
produktivitet 2007 och 2008 samt en fördjupad produktivitetsanalys.
Den bedöms nu uppgå till i genomsnitt
ca 2,1 procent per år 2010–2012 jämfört med ca 2,7 procent i
2007 års rapport. 36
En lägre strukturell produktivitetstillväxt bör, enligt tankeramen,
leda till en lägre arbetskostnadstillväxt och skulle därmed
kunna vara en delförklaring till de låga utfallen för arbetskostnadsutvecklingen.
Konjunkturinstitutet bedömer dock att effekten
från nedväxlingen av den strukturella produktivitetstillväxten
på arbetskostnadsutvecklingen 2007 och 2008 är begränsad. Det
beror främst på antagandena (a) och (b) ovan, dvs. att parterna
antas ha slutit avtal på basis av den, av Konjunkturinstitutet,
förväntade makroekonomiska utvecklingen 2007–2009. Varken
Konjunkturinstitutet eller andra prognosmakare förutsåg den
svaga strukturella produktivitetsutvecklingen 2007–2008. 37 Konjunkturinstitutet
bedömer dock att den svaga strukturella produktivitetstillväxten,
i någon mån, kan ha påverkat arbetskostnadsökningarna
utöver avtal i lokala förhandlingar ute på företagen.
En ytterligare strukturell faktor som kan ha haft en viss dämpande
effekt på arbetskostnadstillväxten utöver avtal är utvecklingen
av arbetsutbudet. Tillväxten i arbetskraften 2007 och 2008
var högre än vad som kan förklaras av normal konjunkturell
utveckling. Fler personer än väntat har därmed funnits att tillgå
för företagen, vilket kan ha haft en viss lönedämpande effekt. 38
36 Skillnaden i bedömningen jämfört med föregående års rapport är mindre för
perioden 2010–2020; 2,4 procent jämfört med 2,6 procent per år i genomsnitt (se
diskussion i samband med tabell 6).
37 Arbetsmarknadens parter förefaller inte officiellt publicera sin uppfattning om
prognostiserad strukturell produktivitetstillväxt. Därför antas att parternas
gemensamma uppfattning inför avtalsrörelsen i allt väsentligt var den samma som
Konjunkturinstitutets.
38 Som framgår av fördjupningen ”Har förändringar i sammansättning av
sysselsättningen bromsat löneökningstakten?” i detta kapitel förefaller en förändrad
sammansättning av sysselsättningen inte vara en väsentlig förklaring till den låga
arbetskostnadstillväxten 2007.