Lönebildningsrapporten 2012 - sammanfattning - Konjunkturinstitutet

Lönebildningsrapporten 2012 9hoarding. Ett sätt att uppskatta om lönsamheten är normal ellerinte relativt konjunkturläget är att använda företagens egna bedömningarav lönsamheten och efterfrågeläget. Dessa mått indikeraratt lönsamheten för närvarande är i linje med det historiskamönstret i relation till uppskattat efterfrågeläge (se diagram 7).Två sätt att uppskatta om lönsamheten är normal jämförtmed nivån vid konjunkturell balans är att beräkna historiskagenomsnitt för vinstandelen och kapitalavkastningen enligt nationalräkenskaperna.Kapitalavkastningen ligger något över etthistoriskt snitt medan vinstandelen ligger något under (se diagram8). 2Konjunkturinstitutets samlade bedömning är att lönsamhetenkan betraktas som normal relativt efterfrågeläget i ekonominmen något lägre än historiska genomsnitt. Det sistnämnda berorbland annat på att det finns lediga resurser (labour hoarding)inom företagen i utgången av 2012. När dessa tas i anspråk ikonjunkturuppgången 2013 bedöms både kapitalavkastningenoch vinstandelen stiga något. Det innebär att summan av produktivitetstillväxtenoch ökningstakten i företagens priser temporärtöverstiger löneökningstakten.Diagram 7 Lönsamhetsomdöme ochefterfrågeläge i näringslivetNettotal, säsongsrensade kvartalsvärden403020100-10-20-3005060708LönsamhetsomdömeEfterfrågeläge09Källa: Konjunkturinstitutet.101112403020100-10-20-30Diagram 8 Vinstandel i näringslivet ochkapitalavkastning i industrinProcent36241.2 Makroekonomiska förutsättningar2013–201634322016Arbetsmarknadens parter kan i samspel med Riksbanken i vissutsträckning påverka takten i den konjunkturella återhämtningen.Utvecklingen de kommande åren styrs dock i huvudsak avfaktorer som arbetsmarknadens parter inte kan påverka mensom har betydelse för analysen av löner, vinster och sysselsättning.Det gäller faktorer som internationell konjunkturutveckling,strukturell produktivitetsutveckling och strukturomvandlingenskaraktär.3028260506070809101112Justerad vinstandel, kostnadsbestämda branscherGenomsnitt 1993-2012Nettokapitalavkastning (höger)Genomsnitt 1993-2011 (höger)Anm. Se fotnot 2.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.1284LÅNGSAM ÅTERHÄMTNING I EUROOMRÅDET OCH USAKonjunkturinstitutets prognos bygger på antagandet att osäkerhetenkring hur eurokrisen kommer att lösas successivt avtar ochatt förtroendet börjar återvända hos hushåll och företag i börjanav 2013. Det är förstås ett mycket osäkert antagande och byggerbland annat på att både euroområdets politiker och den europeiskacentralbanken fortsätter att verkställa beslut som medför attoffentliga finanser blir uthålliga och att banker kan undvika kollaps.Behoven att spara både bland hushåll och i den offentligasektorn är stora i både euroområdet och USA. Det innebär attäven om förtroendet återvänder så blir återhämtningen långsam i2 Som analyseras i kapitel 3 finns skäl att speciellt beakta vinstandelen i branschervars prissättning på sikt endast bestäms av dess rörliga produktionskostnader. Debranscher som bedöms inte ha fullt kostnadsbestämda produktpriser är: jordbrukoch fiske; el, gas, värme och vattenförsörjning; småhus och fritidshus.Diagram 9 BNP-gapProcent av potentiell BNP420-2-4-6-80608USAEuroområdetSverige10Källor: IMF, OECD och Konjunkturinstitutet.121416420-2-4-6-8

10 SammanfattningDiagram 10 BNP och inhemsk totalefterfråganIndex = 100 kvartal 0, se teckenförklaring nedan125120115110105100959085-404812162024281251201151101051002007 kv 4=100, BNP Inhemsk total efterfrågan2000 kv 4=100, BNP Inhemsk total efterfrågan1990 kv 1=100, BNP Inhemsk total efterfråganAnm. X-axeln avser kvartal. Datum avser sistakvartalet före BNP började falla. Prognosstreckgäller för den nuvarande återhämtningen.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 11 Real arbetskostnad ochproduktivitetIndex 1997=100140120959085140120både euroområdet och USA (se diagram 9). Den förbättring ibytesbalansen som kunnat skönjas i länder som Spanien ochUSA efter finanskrisen beror främst på en låg inhemsk efterfråganoch därmed svag importutveckling. Denna förbättring i denså kallade externa balansen har därför inneburit en försämradintern balans i form av stigande arbetslöshet.Svensk ekonomi får därmed betydligt mindre hjälp från omvärldenjämfört med tidigare konjunkturuppgångar då BNPvuxit snabbare än inhemsk efterfrågan (se diagram 10). Exporttillväxtenuppgår i genomsnitt till ca 5 procent per år 2013–2015,vilket är lägre än i konjunkturuppgångarna både på 1990-taletoch 2000-talet. Konjunkturinstitutets uppdaterade prognos2012–2016 sammanfattas i tabell 1.Tabell 1 Valda indikatorerProcentuell förändring om inget annat anges2011 2012 2013 2014 2015 2016BNP i USA 1,8 2,2 2,1 2,9 3,3 3,1BNP i euroområdet 1,5 –0,5 0,5 1,8 2,1 2,5BNP, kalenderkorrigerad 3,9 1,3 2,0 2,8 2,7 2,5Arbetade timmar 1 2,3 0,4 0,2 1,1 1,3 0,9Arbetslöshet 2 7,5 7,6 7,9 7,6 7,0 6,6Produktivitet i näringslivet 1 2,6 1,4 2,1 2,0 1,7 2,0100100Timlön i näringslivet 3 2,7 3,3 2,8 2,8 2,9 3,1Arbetskostnad i näringslivet 1 2,8 3,9 2,9 2,9 3,0 3,2Arbetskostnadsandel 58,9 60,3 60,2 59,9 59,9 59,88080KPIF 1,4 1,1 1,3 1,1 1,5 1,9Förädlingsvärdepriser 1,0 0,7 1,5 1,1 1,5 1,6Reporänta 4,5 1,75 1,00 1,00 1,50 2,00 2,75608085909500Real arbetskostnad per timmeProduktivitet05Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.10601Kalenderkorrigerad. 2 Procent av arbetskraften. 3 Enligt konjunkturlönestatistiken.4Procent. 5 Vid årets slut.Anm. Prognosen i denna lönebildningsrapport är en uppdatering av vissa delar avKonjunkturinstitutets senaste fullständiga prognos (se Konjunkturläget, augusti2012). Uppdateringen beror på att nationalräkenskaperna har reviderats efter attaugustiprognosen publicerats. På Konjunkturinstitutets webbplats, www.konj.se,finns nyckeltal från uppdateringen och fullständiga data från augustiprognosen.Diagram 12 Faktisk och potentiellproduktivitet i näringslivetProcentuell förändring6.04.02.00.0-2.0-4.0-6.00608FaktiskPotentiell101214Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.166.04.02.00.0-2.0-4.0-6.0Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.LÅNGSAMMARE PRODUKTIVITETSTILLVÄXT ÄN NORMALTReallöneutvecklingen följer produktivitetsutvecklingen på sikt.Så har även varit fallet de senaste femton åren då industriavtaletgällt på svensk arbetsmarknad (se diagram 11)Som nämndes ovan varierar produktivitetstillväxten med efterfråganöver konjunkturcykeln bland annat som en följd avlabour hoarding. Men produktivitetstillväxten kan även varieratill följd av variationer i arbetskraftens och produktionens sammansättning,kapitalfördjupning och den takt med vilken nyteknologi och nya arbetsmetoder tillämpas. Både den faktiskaoch den trendmässiga, eller potentiella, produktivitetsutvecklingeni näringslivet bedöms variera relativt kraftigt 2005–2016 (sediagram 12). Den genomsnittliga potentiella produktivitetstillväxtenbedöms uppgå till 1,7 procent per år 2013–2015, vilket

Lönebildningsrapporten 2012 11kan jämföras med bedömningen 2,3 procent per år på lång sikt.Det beror bland annat på en för produktivitetsutvecklingen negativutveckling av arbetskraftens och produktionens sammansättning.Dessutom bedöms finanskrisen och den efterföljandelågkonjunkturen innebära en långsammare takt i vilken ny teknikoch nya arbetsmetoder tas fram och tillämpas. Faktisk produktivitetstillväxtuppgår till ca 2 procent per år 2013–2015 och överstigerdärmed den potentiella tillväxten. Det beror på att detfinns viss grad av labour hoarding vid utgången av 2012.STRUKTUROMVANDLING PRESSAR VINSTER OCHMARKNADSANDELAR INOM EXPORTINDUSTRINFinanskrisen påskyndar den strukturomvandling stora delar avvärlden står inför där länder med stora bytesbalansunderskottmåste öka sin nettoexport medan det omvända gäller länder medstora överskott. Denna process har redan påbörjats och underskotteni bland annat Spanien och USA har minskat sedan 2007medan överskotten i Kina och, i mindre utsträckning, Tyskland,har minskat. I Sverige var bytesbalansens andel av BNP somhögst 2008.Drivkraften för fortsatta förskjutningar i bytesbalanserna ivärlden är skiftet i sparbeteende. Överskottsländer som Sverige,Kina och Tyskland har ett högt initialt sparande vilket ger utrymmeför starkare konsumtionstillväxt medan det omvändagäller exempelvis många sydeuropeiska länder och USA. Sverigesbytesbalans bedöms därför fortsätta att falla tillbaka, vilketsammanfaller med en förstärkning av kronan (se diagram 13samt kapitel 5).Denna strukturomvandling innebär att exportindustrin i Sverigemöter en allt tuffare konkurrens. Den starkare växelkursenpåverkar både produktion, lönsamhet och sysselsättning negativt.Lönsamheten och sysselsättningen i inhemskt inriktadesektorer kommer däremot sannolikt att stiga tack vare relativtstark tillväxt i inhemsk efterfrågan. Detta blir en drivkraft förstrukturomvandlingen i Sverige.Diagram 13 Bytesbalans och realväxelkursProcent av BNP respektive index (1992=100)1086420-2-48085909500BytesbalansReal växelkurs (höger)051015Anm. Real växelkurs baseras på KIX 16.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Figur 1 Samband mellan löner ochsysselsättning vid rörlig växelkursArbetstagareLöneökningInflationRänta150140130120110100908020Arbetsgivare1.3 Sambandet mellan lönebildning,stabiliseringspolitik ochkonjunkturåterhämtningKonjunkturinstitutets prognos bygger på att hushåll, företag,arbetsmarknadens parter, riksdag och Riksbank agerar i linjemed historiska mönster. Utvecklingen de kommande åren kanbli annorlunda om någon eller flera av ekonomins centrala aktöreragerar på ett annat sätt än vad som förutses i prognosen.RealräntaKonsumtionInvesteringarSysselsättningVäxelkursExportImportKälla: Gottfries, N., Fungerar den svenskalönebildningen?, bilaga 5 till Långtidsutredningen 2011,SOU 2011:11.

12 SammanfattningDiagram 14 Timlön i näringslivetProcentuell förändring4.03.53.02.52.01.512131415Prognos1 p.e. lägre + reporänta enligt prognos1 p.e. lägre löneökningKälla: Konjunkturinstitutet.164.03.53.02.52.01.5VIKTIGT ATT PARTERNA OCH RIKSBANKEN ÄRTRANSPARENTA OCH HAR FÖRTROENDE FÖR VARANDRABåde löneutvecklingen och penningpolitiken påverkar hur snabbkonjunkturåterhämtningen blir, vilket illustreras i figur 1 (sekapitel 5). En lägre löneökningstakt ger i normalfallet en snabbbarekonjunkturåterhämtning. Det kräver dock att Riksbankenför en mer expansiv penningpolitik så att realräntan faller ochdärigenom stimulerar konsumtion, investeringar och export. Omparterna har förtroende för Riksbanken och kan förutse dessagerande ökar sannolikheten för att de kan komma överens omlägre centrala avtal. Det krävs också att parterna på ett trovärdigtsätt kan signalera att en lägre löneökningstakt kommer till ståndde närmaste åren för att Riksbanken, som är framåtblickande isitt agerande, ska sänka styrräntan.Diagram 15 Nominell reporäntaProcent2.52.01.51.00.50.0-0.512131415Prognos1 p.e. lägre + reporänta enligt prognos1 p.e. lägre löneökningKälla: Konjunkturinstitutet.Diagram 16 ArbetslöshetProcent av arbetskraften8.5162.52.01.51.00.50.0-0.58.5LÄGRE LÖNEÖKNINGAR KRÄVER LÄGRE STYRRÄNTA FÖRATT KONJUNKTURÅTERHÄMTNINGEN SKA GÅ SNABBAREI kapitel 3 analyseras hur den ekonomiska utvecklingen påverkasav att två aktörer – arbetsmarknadens parter och Riksbanken –agerar annorlunda än vad som antas i prognosen. I två scenarierblir tillväxten i timlönen 1 procentenhet lägre per år 2013–2015jämfört med Konjunkturinstitutets prognos (se diagram 14). Idet ena scenariot antas Riksbanken agera utifrån historisktmönster såsom det beräknas i Konjunkturinstitutets makroekonomiskamodell KIMOD. I det andra scenariot antas reporäntebananutvecklas som i Konjunkturinstitutets prognos i två år. Idetta stiliserade exempel reagerar således inte Riksbanken på denlägre löneökningstakten (se diagram 15).Eftersom företagen möter en lägre löneökningstakt och förväntarsig att Riksbanken ska agera höjer de sina priser långsammare.När Riksbanken inte sänker styrräntan stiger realräntanoch återhämtningen går långsammare. Arbetslösheten blir tilloch med högre än i Konjunkturinstitutets prognos där löneökningstaktenär högre (se diagram 16). Det understryker vikten avatt såväl arbetsmarknadens parter som Riksbanken agerar transparentoch trovärdigt.8.08.01.4 Lönebildning vid rörlig växelkurs7.57.06.56.012131415Prognos1 p.e. lägre + reporänta enligt prognos1 p.e. lägre löneökning167.57.06.56.0I den offentliga debatten framhålls ibland att löneutvecklingen iSverige bör följa utvecklingen i Europa eller delar därav. I kapitel5 diskuteras flera strukturella och konjunkturella skäl varfördenna utgångspunkt inte är rimlig i en analys av förutsättningarnaför löner, vinster och sysselsättning i Sverige.Källa: Konjunkturinstitutet.

Lönebildningsrapporten 2012 13EUROPANORM INGEN RIMLIG UTGÅNGSPUNKT FÖREKONOMISK ANALYS AV LÖNEUTVECKLINGENSett i backspegeln hade en gemensam löneutveckling det senastedecenniet varit bättre inom euroområdet än att lönerna i flerasydeuropeiska länder växte snabbare än till exempel lönerna iTyskland. Den uppkomna situationen inom euroområdet visardock tydligt att en gemensam löneutveckling ofta inte är lämpligens i länder med fast nominell växelkurs. Skälet är att strukturellaförändringar i länders bytesbalans kräver förändringar i den realaväxelkursen. Det uppkommer genom högre löne- och prisökningari länder med överskott i bytesbalansen jämfört med underskottsländer.Lönsamhets- och sysselsättningsnivån kan seannorlunda ut i olika länder, vilket också motiverar olika tillväxttakteri löner och priser. Dessutom kan olika produktivitetstillväxtmotivera olika löneökningstakt. Produktivitetsutvecklingeninom euroområdet har varierat betydligt mellan olika länder detsenaste decenniet (se diagram 17). Det har dock inte avspeglats iden relativa löneutvecklingen, vilket är en viktig orsak till deproblem som nu föreligger inom euroområdet.Slutsatsen är att även vid en fast växelkurs riskerar en Europanormi normalfallet att vara en alltför stor förenkling. Betydligtdjupare analys krävs för att analysera vilken löneutvecklingsom är förenlig med en hållbar bytesbalans samt önskvärd lönsamhets-och sysselsättningsnivå.Vid rörlig växelkurs tillkommer fler faktorer som innebär atten Europanorm är än mer olämplig. I Sverige beräknar Konjunkturinstitutetatt företagens priser som ligger till grund förderas lönebetalningsförmåga på lång sikt ökar med 1,3 procentper år när inflationen mätt enligt KPI är 2 procent. Det beror påskillnader i prisutveckling på de varor och tjänster hushållenköper och de varor och tjänster företagen producerar. 3 Även omjämförbara länder har liknande inflationsmål kan därför olikabranschstruktur och produktivitetstillväxt innebära att utvecklingenav löner och priser skiljer sig åt även på sikt.Utöver dessa strukturella faktorer så finns för närvarande betydandekonjunkturella faktorer som innebär att en Europanorminte utgör någon bra utgångspunkt för analys av löner, vinsteroch sysselsättning. Löneutvecklingen på kort sikt har till stor delhistoriskt bestämts av utvecklingen av arbetslöshet och lönsamhet(se kapitel 4). Nuvarande finanskris och efterföljande lågkonjunkturpåverkar den ekonomiska utvecklingen på olika sätt iolika länder. Arbetslösheten har exempelvis stigit kraftigt iDanmark och Storbritannien medan den fallit i Tyskland (sediagram 18). Samtidigt har vinstandelen fallit kraftigt i vissa ländermen inte i andra. Sammantaget indikerar detta att den konjunkturellautvecklingen av löner och vinster sannolikt kommeratt se olika ut i olika europeiska länder de kommande åren.Diagram 17 Produktivitet i näringslivetFörädlingsvärde per timme, index 2000=100120115110105100Diagram 18 ArbetslöshetFörändring i procentenheter sedan 200743210-1-2-395000701020308SverigeTysklandStorbritannienNorgeDanmarkEU-150405090607TysklandSpanienItalienEuroområdet (per person)Källa: Eurostat.0810091011111201151101051009543210-1-2-3Källor: OECD och Konjunkturinstitutet.3 Skillnaderna i prisutveckling beror främst på skillnader i produktivitetsutvecklingmellan olika branscher.

14 SammanfattningFigur 2 Bestämningsfaktorer förarbetskostnadens ökningstakt på långsiktInhemskafaktorerDiagram 19 Total löneökning 1998–2011Procent (sedan 1997)706050403020100KommunerUtländskafaktorerLångsiktigproduktivitetsutvecklingStatNäringslivIndustriCentrala avtalUtöver centrala avtalLångsiktigförädlingsvärdeprisutvecklingByggHandel mflKällor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.Långsiktig arbetskostnadsutvecklingRiksbankensinflations-målKonsumtionsvs.produktionskorgFtgtj & kredDiagram 20 Inflation, nominell och reallöneutveckling under avtalsperiodernaProcent per år i genomsnitt4.57060504030201004.5UTVECKLINGEN I OMVÄRLDEN PÅVERKARLÖNEBILDNINGEN I SVERIGE PÅ FLERA SÄTTDet finns flera kanaler genom vilka omvärlden påverkar svensklönebildning. På lång sikt bestäms utvecklingen av arbetskostnadenav summan av produktivitetstillväxt och ökningstakten inäringslivets förädlingsvärdepriser (se figur 2). 4 Flera internationellafaktorer påverkar denna utveckling på sikt. En trendmässigtsnabbare teknologisk utveckling i omvärlden sprids sannoliktäven till Sverige vilket ökar utrymmet för löneökningar iSverige. En trendmässig ökning i den internationella prisutvecklingenpå olja minskar däremot utrymmet för löneökningar givetatt inflationsmålet på 2 procent ska nås. Som berördes ovankommer strukturella förändringar i omvärldens sparande påverkaexportindustrins lönsamhet och sysselsättning negativtmedan det omvända gäller för inhemskt orienterande sektorer.På kort sikt kan löneutvecklingen i Sverige till stor del förklarasav förväntad inflation, arbetslöshet, lönsamhet och trendmässigproduktivitetstillväxt (se kapitel 4). Efterfrågeutvecklingeni omvärlden påverkar därför löneutvecklingen i Sverige påkort sikt genom dess påverkan på utvecklingen av främst arbetslöshetoch lönsamhet.15 ÅR MED INDUSTRIAVTALET – REALLÖNEÖKNINGAR OCHSMÅ RELATIVLÖNEFÖRÄNDRINGAR MELLAN BRANSCHERDet första Industriavtalet slöts i mars 1997 och ett förnyat avtalslöts i juni 2011. En observation för åren 1998–2011 är att medande centralt avtalade löneökningarna har skilt sig åt mellanbranscher och sektorer så har löneökningen utöver centrala avtalutvecklats så att den totala löneökningen i princip varit densamma inom näringslivet (se diagram 19). 5En annan observation för denna period är att reallönerna igenomsnitt utvecklas i takt med produktiviteten (se diagram 11),vilket är en av grundstenarna i den tankeram för lönebildningensom både Konjunkturinstitutet och Långtidsutredningen 2011använder sig av. Reallöneutvecklingen har uppgått till i genomsnittca 2 procent per år 1998–2011 (se diagram 20). 6 Det ärcirka en procentenhet mer per år än under perioden 1981–1997.4.03.53.02.52.01.51.00.54.03.53.02.52.01.51.00.54 Skillnader mellan timlöner och arbetskostnader utgörs främst av kollektivaavgifter. Det är arbetskostnaden som påverkar företagens lönsamhet och därmedär den centrala variabeln. Som visas i kapitel 2 är tillväxten i timlönen ocharbetskostnaden över tid i genomsnitt i princip den samma.0.098-0001-0304-0607-0910-11KPI med fast bostadsränta (KPIF)Timlön i näringslivet, konjunkturlönestatistikenReallön i näringslivetAnm. Reallönen är timlönen enligt konjunktur–lönestatistiken deflaterad med KPIF.Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunkturinstitutet.0.05 Sammansättningen av de anställda kan dock ha utvecklats olika mellanbranscherna. Om sammansättningen i någon bransch till exempel inneburit enstörre andel mindre kvalificerad arbetskraft med en lägre genomsnittslön så bidrardet till lägre slutlig löneökningstakt och vice versa.6 Deflateras den nominella löneutvecklingen med KPIF är reallöneutvecklingen igenomsnitt 1,7 procent per år 1998–2011. Används i stället KPI vid deflateringenär reallöneutvecklingen 2,0 procent per år.

Lönebildningsrapporten 2012 151.5 Strukturella förklaringar till arbetslöshetDen konjunkturella utvecklingen påverkar arbetslösheten i storutsträckning på kort sikt. Den nivå på arbetslösheten som uppnåsi konjunkturell balans kallas för jämviktsarbetslöshet. Skillnadenmellan faktisk arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet visari vilken grad stabiliseringspolitiken kan påverka arbetslösheten.En bedömning av jämviktsarbetslöshetens nivå på lång sikt ärviktig för att bedöma behovet av arbetsmarknadspolitiska reformersamt utvecklingen av det offentligfinansiella sparandetoch utrymmet för ofinansierade åtgärder.Diagram 21 ArbetslöshetProcent av arbetskraften8.58.07.57.06.56.08.58.07.57.06.56.0JÄMVIKTSARBETSLÖSHETENS UTVECKLINGBEROR AV MÅNGA FAKTORERJämviktsarbetslöshetens utveckling beror på hur flera strukturellafaktorer utvecklas över tiden. Takten i strukturomvandlingen,hur effektivt vakanser kan fyllas med arbetssökande (så kalladmatchningseffektivitet), tillväxt och sammansättning av arbetskraften,ersättningsgraden vid arbetslöshet och parternasagerande i löneförhandlingar är alla faktorer som varierar övertid och påverkar jämviktsarbetslöshetens utveckling (se kapitel4).Konjunkturinstitutet bedömer att jämviktsarbetslösheten igenomsnitt uppgår till drygt 6,5 procent 2005–2015 samt att denminskar till ca 6 procent 2020 (se diagram 21). Det baseras påbedömningen att matchningseffektiviteten förbättras, tillväxten iarbetskraften avtar och att arbetsmarknadens parter i lönesättningenbeaktar de senaste årens kraftiga ökning i skillnaden iersättning mellan att arbeta och inte arbeta.FÖRSÄMRAD MATCHNING HOTAR VARAKTIGNEDGÅNG I ARBETSLÖSHETHur väl företagens vakanser och de arbetslösa passar ihop brukarbenämnas matchningseffektivitet på arbetsmarknaden.Denna varierar över tiden och beror bland annat på hur intensivtarbetslösa söker jobb, var jobben finns, vilka kvalifikationer somkrävs samt arbetskraftens sammansättning beträffande yrke,utbildning och bostadsort. I fördjupningen ”Skattning avmatchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden” visarnya beräkningar att matchningseffektiviteten märkbart har försämras2008–2012 (se diagram 22). En försämrad matchningseffektivitet2011–2012 visas också av att sannolikheten att få ettjobb (jobbchansen) har minskat vid ett givet arbetsmarknadsläge(se diagram 23). 77 Jobbchansen mäts som andelen arbetslösa som övergår i sysselsättning under ettkvartal, enligt flödesstatistiken från AKU. Jobbchansen för perioden 1997:1–2005:2är länkad av Konjunkturinstitutet. Arbetsmarknadsläget definieras som kvotenmellan kvarstående lediga platser hos Arbetsförmedlingen och antalet arbetslösaenligt AKU. För en utförligare beskrivning, se Svensk finanspolitik, Finanspolitiskarådets rapport 2011.5.5Diagram 23 Jobbchans ocharbetsmarknadsläge, 1997–2012Jobbchans0.40.2-0.0-0.2-0.4-0.6-1.20608-0.81005:105:21997:1-2005:42006:1-2011:12011:2-2012:212ArbetslöshetJämviktsarbetslöshet04:1-0.4 -0.0Arbetsmarknadsläge12:100:2 00:30.40.40.2-0.0-0.2-0.4-0.60.8Anm. Jobbchansen för 1997–2005:2 är länkad avKonjunkturinstitutet. Se fotnot 7.Källor: Arbetsförmedlingen, SCB och Konjunktur–institutet.1416Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 22 MatchningseffektivitetStandardiserad så att medelvärde=0 ochstandardavvikelse=1 under 1992kv1–2012kv2,kvartalsvärden3210-1-2-3929496980002Källa: Konjunkturinstitutet.0406081810205.53210-1-2-312

16 SammanfattningDiagram 24 Lönegapets utveckling,arbetare i privat sektorProcent252015105252015105Det kan finnas flera förklaringar till varför matchningseffektivitetenhar försämrats under senare år. Även om beräkningarnaförsöker kontrollera för konjunkturella variationer är det sannoliktatt den uppmätta matchningseffektiviteten förbättras någotnär konjunkturen återhämtar sig. Därutöver finns flera möjligastrukturella förklaringar till att matchningseffektiviteten har försämrats.Perioden 2008–2012 sammanfaller med en djup ochutdragen lågkonjunktur som främst har drabbat tillverkningsindustrin.Denna asymmetri kan medföra att företagens vakanseroch de arbetslösas kvalifikationer inte sammanfaller. Samtidigthar perioden 2008–2012 kännetecknats av stora politiska reformersom stimulerat ett ökat deltagande i arbetskraften. En del avde personer som kommit in i arbetskraften har troligtvis direkthamnat i arbetslöshet och har svårt att få jobb. Sammansättningenbland de arbetslösa kan därför ha ändrats och påverkatmatchningseffektiviteten negativt.Konjunkturinstitutet prognostiserar att matchningseffektivitetenkommer att förbättras de kommande åren. Det baserasdels på att den för närvarande enligt flera indikatorer är historisktsvag, dels på att politiska åtgärder sannolikt kommer attvidtas i syfte att förbättra matchningen om ingen märkbar förändringsker de kommande åren. Det är en orsak till varför jämviktsarbetslöshetenbedöms minska fram till 2020 (se diagram21).1.6 Lönegap mellan kvinnor och män0000102OförklaratFörklarat030405060708Källa: Lönestrukturstatistiken (SCB).Diagram 25 Lönegapets utveckling,tjänstemän i privat sektorProcent2520151050910110252015105DIREKT LÖNEDISKRIMINERING FÖRKLARARLITEN DEL AV LÖNEGAPETLönegapet mellan kvinnor och män styrs i hög grad av att kvinnoroch män är ojämnt fördelade över olika näringsgrenar ochsektorer på arbetsmarknaden. Hur kvinnor och män fördelar sigöver olika yrken styrs till stor del av preferenser och vald utbildningsinriktning.Eftersom dessa faktorer är trögrörliga kan manförvänta sig att lönegapet kommer att finnas kvar under lång tidframöver. Gapets storlek kan också styras av diskriminerandestrukturer, där direkt lönediskriminering är ett exempel. 8 Miljongranskningensom genomfördes i JämO:s regi 2008 tydde på attdirekt lönediskriminering var ett relativt utbrett fenomen blandundersökta företag, men sammantaget berördes relativt få individer.Granskningen ger vid handen att betydelsen av direktlönediskriminering för lönegapets storlek sannolikt är marginell.0000102OförklaratFörklarat0304050607080910110Källa: Lönestrukturstatistiken (SCB).8 Direkt lönediskriminering är den typ av diskriminering som regleras idiskrimineringslagen.

Lönebildningsrapporten 2012 17KVINNORS POSITION PÅ ARBETSMARKNADENHAR FÖRBÄTTRATSSedan 2000 har det totala lönegapet för arbetare i privat sektorminskat med 1,4 procentenheter och ligger 2011 på 13,9 procent(se diagram 24). Motsvarande förändring för tjänstemännenuppgår till en minskning på 3,6 procentenheter, vilket resulterat iett lönegap på 19,7 procent 2011 (se diagram 25).Lönegapets förändring kan delas upp i två delar. Den förstadelen av lönegapet förklaras av att lönepåverkande faktorersåsom yrke och utbildning har förändrats mellan kvinnor ochmän, till exempel att andelen kvinnor med högre utbildning harökat. Den andra delen av lönegapet förklaras av hur ersättningenför de lönepåverkande faktorerna har förändrats, till exempelhur mycket mer lön som ett ytterligare utbildningsår ger.För arbetare i privat sektor har de lönepåverkande faktorernasförändring haft störst betydelse för lönegapets minskning(–1,6 procentenheter). Förändringen av ersättningen för de lönepåverkandefaktorerna har dock verkat i motsatt riktning(0,3 procentenheter). För tjänstemännen är det också förändringeni de lönepåverkande faktorerna som huvudsakligen driverförändringen i lönegapet (–4,4 procentenheter), samtidigt somersättningen för de lönepåverkande faktorerna har haft en motverkandeeffekt (0,8 procentenheter).I kapitel 6 presenteras också nya beräkningar som indikeraratt minskningen i det totala lönegapet till stor del förklaras av attkvinnors icke-observerbara faktorer blivit mer lik männensoch/eller att eventuell diskriminering minskat. Icke-observerbarafaktorer är sådana faktorer som påverkar lönen men inte kanmätas, tillexempel självförtroende, social kompetens och ansvarstagande.GLASTAKSEFFEKTEN MINSKAR PÅ DENSVENSKA ARBETSMARKNADENEn komponent relaterad till kvinnors position på arbetsmarknadenär den så kallade glastakseffekten som indikerar att kvinnorkan ha svårare att nå positioner högre upp i företagens hierarkier.Denna effekt innebär att det oförklarade lönegapet stigervid högre inkomster. I en internationell jämförelse är glastakseffektenrelativt stor i Sverige. Under senare år har dock andelenkvinnliga chefer ökat, och nya beräkningar av effekten antyderatt den reducerats mellan 2000 och 2011 (se diagram 26 ochdiagram 27). Effekten är dock fortfarande betydande med kraftigtökande lönegap i den övre delen av lönefördelningen i bådeprivat och offentlig sektor.Diagram 26 Oförklarat lönegap förolika percentiler i lönefördelningen,tjänstemän i privat sektorProcent252015105001020År 2011År 20003040506070Källa: Lönestrukturstatistiken (SCB).80252015105090 100Diagram 27 Oförklarat lönegap förolika percentiler i lönefördelningen,anställda i offentlig sektorProcent2520151050-501020År 2011År 20003040506070Källa: Lönestrukturstatistiken (SCB).802520151050-590 100