Internet Frågor och svar - BestOnline.SE

Datakunskap
Värmdö gymnasium
Innehållsförteckning:
Internet
Frågor och svar
Internet ___________________________________________________________________ 1
Frågor och svar ____________________________________________________________ 1
Internets bakgrund och utveckling. När startade allt? Var? Varför? _____________________2
Kortfattad beskrivning av utvecklingen fram till idag _________________________________5
Hur ser det ut idag? Antal användare, datorer, spridning ______________________________5
Vem äger Internet? ______________________________________________________________5
Vad är Internet? ________________________________________________________________5
Hur är en Internet-adress uppbyggd? Vad är en URL? ________________________________6
Hur fungerar det? Nätverk, protokoll? _____________________________________________8
Varför är Internet så populärt?____________________________________________________9
Vad kan man göra med Internet? __________________________________________________9
Olika sätt att komma i kontakt med Internet_________________________________________9
Vad menas med: _______________________________________________________________10
1 (10)

Datakunskap
Värmdö gymnasium
Internets bakgrund och utveckling. När startade allt? Var? Varför?
1957 kunde befolkningen i USA (och då särskilt människor på nyckelposter inom forsknings-
och militärorganisationerna) plötsligt sikta en ny stjärna på himlen. Sovjetunionen hade sänt
upp Sputnik och var därmed hastigt (och mindre lustigt för amerikanska myndigheter) i
teknologisk ledning över västvärlden. President Eisenhower och det amerikanska
försvarsdepartementet anslog därför i januari 1958 pengar till en myndighet, vars uppgift var
att låta landets skarpaste hjärnor forska på och utveckla okonventionella idéer inom
högteknologi. Myndighetens namn blev ARPA, där ARPA står för Advanced Research
Projects Agency. ARPA öste ut pengar över diverse universitet, institutioner och
organisationer som ansågs ha potential att föra landet framåt, och det märkliga var att dessa
fick relativt fria händer att förverkliga sina vilda idéer utan att försvarsdepartementet gick in
och styrde. Efter några år bildades en avdelning inom ARPA som sysslade med datorer.
Under mitten av 1960-talet började ARPA fundera på hur man bättre skulle kunna utnyttja de
fåtaliga och mycket dyra datorer som fanns i landet. Datorerna på den tiden hade mycket lite
gemensamt med våra dagars persondatorer. För det första de var stora som hela rum, och
fanns därför bara på ett mindre antal universitet och företag. För det andra behärskade varje
dator i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde, och för det tredje kunde de bara användas
av en person i taget. Den forskare som behövde göra datorberäkningar fick boka några timmar
vid den av landets maskiner som passade bäst, och sen sätta sig på flyget. Bristen på datortid
blev den flaskhals som satte gränsen för forskningens framsteg. ARPA startade därför ett
projekt för att koppla samman landets datorer i ett nätverk. Flera personer skulle nu samtidigt
kunna arbeta på samma dator, och genom fjärranslutningar skulle en forskare på t.ex. UCLA i
Los Angeles inte behöva lämna sitt arbetsrum för att arbeta på en dator som stod i San
Francisco.
För att få landets forskare att se något värde i detta projekt, insåg projektteamet på ARPA att
nätverket måste vara mycket driftssäkert (tänk bara på hur mycket dagens datoranvändare stör
sig på krångel med konton och nätverk). Även om en länk i nätverket slogs ut, måste
datornätverket fortfarande kunna finna nya vägar för sin trafik. För att göra detta möjligt
behövde de meddelanden som skickades på nätet vara ”smarta”, d.v.s. de skulle själva kunna
hitta fram till rätt adress utan att någon central enhet styrde dem. Dessutom måste varje del av
nätverket kunna fungera helt självständigt, oavsett hur andra delar av nätverket av fungerade.
Alltså kunde ingen dator vara centraldator, utan alla datorer i nätverket måste vara ”lika
mycket värda”.
Under den här tiden jobbade många med nätverkskoppling av datorer. Under Kuba-krisen på
1960-talet hade den försvarsanställde forskare Paul Baran funderat på hur ett datornätverk
skulle utformas för att ha möjlighet att överleva en massiv kärnvapenattack. Det visade sig att
många av de idéer han haft liknade ARPAs teknik, och ARPA-teamet tog därför upp några av
Barans förslag. Samtidigt som detta skedde arbetade forskarteam i Storbritannien på projekt
som byggde på ungefär samma grundidéer.
ARPAs projekt gav slutligen resultat. Hösten 1969 byggdes ett experimentnätverk på
universitetet i Los Angeles, UCLA. Två datorer kopplades ihop med en tiometerskabel, och
datorerna sände meddelanden till varandra. En månad senare hade man fått en förbindelse till
2 (10)

Datakunskap
Värmdö gymnasium
forskningsinstitutet i Stanford (Stanford Research Institute) och deras dator, och förbindelsen
testades. Vid första försöket lyckades man bara skicka ett meddelande bestående av
bokstäverna L-O-G (början på LOGIN) innan konstruktionen kraschade, men problemen
avhjälptes relativt snabbt. ARPA döpte sitt nya nätverk till ARPANET, och efter mindre än ett
år hade flera andra universitet också kopplat in sina datorer. Enligt ARPAs idéer hade
nätverkskopplingen formen av en spindelväv snarare än en sol, så att det alltså fanns flera
vägar för ett meddelande att ta sig från en dator till en annan. Om en del av nätet slogs ut
kunde meddelandet ändå alltid hitta fram via en omväg.
Kravet på ”smarta meddelanden” löstes genom en teknik som kallades paketväxling. Varje
meddelande som skulle skickas delades upp i smådelar, s.k. paket. Varje paket ”visste själv
var det skulle”, och kunde därigenom självständigt söka sin väg genom nätverket fram till
mottagaren, där paketen sattes samman till det ursprungliga meddelandet igen. En annan
fördel med denna teknik var att det inte behövdes någon konstant förbindelse mellan
sändande och mottagande dator, utan kontakten behövde bara hållas under tiden det lilla
paketet skickades. Ledningarna i nätverket utnyttjades på detta sätt mycket mer effektivt än
vad de gör t.ex. för en telefonledning: Om ett samtal pågår är linjen upptagen hela tiden, även
om man bara sitter tyst i luren och ingen säger något…
Nu spred sig kunskapen om nätverkstekniken, och andra liknande nätverk började byggas runt
om i världen. Bland dessa fanns t.ex. ALOHANET som förband de Hawaiianska öarna med
varandra (via radiolänk), och SATNET (som kommunicerade via satelliter). Så småningom
väcktes idén att koppla samman alla dessa fristående nätverk i ett ”nätverk av nätverk”.
Eftersom alla de enskilda nätverken ”pratade olika språk” internt, skapades under sjuttiotalet
ett gemensamt protokoll eller kommunikationsspråk, TCP/IP (Transcript-Control
Protocol/Internet Protocol), som kunde användas när de olika nätverken pratade med
varandra.
Under 80- och 90-talen anslöts fler och fler nätverk, och det utvecklades till det som vi idag
kallar för Internet. Några av dagens nätverk i vår närhet är EUNET (Där EU inte står för EU,
utan istället för Europa), som startades 1982 och SUNET (Svenska Universitetsnätet), vilket
såg dagens ljus 1988.
Konstruktionen för nätverket är fortfarande densamma idag, även om det har vuxit långt över
de gränser som man hade satt från början. Inte heller blev tillämpningarna de som utvecklarna
hade räknat med. Från början var tanken att nätet skulle användas för att forskarna skulle
koppla upp sig till varandras datorer och dela datorkraft med varandra. Man hade dock inte
tänkt på att det är betydligt roligare att kommunicera med människor än med maskiner. En
undanskymd funktion som mest skapats för att underlätta all nätverksadministration, den
elektroniska posten, visade sig vara mycket populär. ARPA-forskarna använde den flitigt
sinsemellan, men inte för arbetsfrågor, utan för att diskutera sitt stora intresse: Science
Fiction. Alltsedan dessa dagar har e-posten använts på samma lättsamma sätt, och med facit i
hand ser vi idag att det är Internets vanligaste tillämpning. Det finns ingen tillförlitlig statistik,
men åtskilliga miljoner elektroniska brev passerar varje dag alla de datorer som är anslutna
till nätet.
E-post till trots, det stora genombrottet för Internet kom inte förrän det försågs med ett
attraktivt grafiskt yttre. Ett steg togs då World Wide Web, WWW, utvecklades på
forskningscentret CERN i Genève under åren 1989 till 1992. Men det stora klivet togs 1993
3 (10)

Datakunskap
Värmdö gymnasium
då det amerikanska forskningscentret NCSA (National Center for Supercomputing
Applications vid University of Illinois) lanserade den första webbläsaren som kunde visa
bilder, Mosaic. Denna skulle ett år senare få en privatproducerad efterföljare i Netscape
Navigator, och här startade Internet-hysterin som vi alla tagit del av de senaste åren...
Idag är Internet världens största datornätverk, eller egentligen, världens största nätverk av
nätverk, där alla fritt kan utbyta information. Ingen vet egentligen hur stort Internet är,
eftersom det består av separata nätverk utan något centralt register över alla uppkopplade
datorer. Det enda man vet med säkerhet är att "nätet" växer hela tiden. Det är troligen det
mest öppna nätverket i världen. I januari 1999 räknade man med att det fanns drygt 43
miljoner värddatorer fast anslutna till Internet, och antalet användare beräknades till
hundratals miljoner människor. Eftersom ingen central myndighet finns, är siffrorna väldigt
ungefärliga, särskilt antalet användare som kan vara väsentligen högre eller något lägre.
Trots att Internet har sitt ursprung i USA är det väldigt oamerikanskt. Eftersom det främst har
vuxit fram ur universitetsvärlden har en av grundbultarna varit att informationen ska vara fri.
Exempelvis har största delen av alla program som används varit gratis (public domain), då allt
annat vore ett brott mot upphovsrätten. Nu när de stora företagen (Microsoft, Apple, Sun etc.)
gjort sitt intåg på arenan kan möjligen detta vara på väg att förändras, detta återstår att se. Det
börjar komma fler och fler kommersiella tjänster på Internet, men fortfarande är de flesta
Internettjänsterna fria.
Det har med tiden uppstått en hel rad med oskrivna regler och konventioner om vad man får
och inte får göra på nätet. En viktig restriktion är de normer som gäller för olika former av
kommersiell verksamhet, till exempel reklam. Ännu har det fungerat hyfsat, men allteftersom
fler företag ansluter sig får man kanske räkna med direktadresserad reklam till sin
elektroniska brevlåda. En avart man förr eller senare drabbas av är skräppost, även kallat
spam-mail. Denna kan t.ex. bestå i oseriösa massutskick av typen ”Gör så här för att bli rik”erbjudanden,
eller i elektroniska varianter av det gamla klassiska kedjebrevet.
Det finns flera sätt att koppla upp sig på Internet. Antingen har man en fast ledning till
Internet, en s.k. fast uppkoppling. Detta är alternativet för företag, myndigheter och skolor,
exempelvis Värmdö Gymnasium. Priset är är åtskilliga tusenlappar per år, men en fördel är att
det kostar lika mycket oavsett hur mycket nätet utnyttjas.
Som privatperson använder man en uppringd förbindelse, d.v.s. man ringer med modem upp
en Internet-leverantör (t.ex. Telia, Tele2 eller Botnia) som är fast ansluten till Internet, och
kopplas via deras fasta ledning till Internet. I detta fall betalar man något eller några av
telefonavgifter, abonnemangsavgifter eller trafikavgifter till leverantören. Här finns en mängd
olika kostnadsalternativ, beroende på utbudet av tjänster och andra faktorer. Något av det
senaste vad gäller uppkoppling för privatpersoner är att det i storstäderna pågår försök
Internet via nätet för kabel-tv eller över elnätet (!).
4 (10)

Datakunskap
Värmdö gymnasium
Kortfattad beskrivning av utvecklingen fram till idag
1969 Första försöket med nätverket på UCLA
1971 15 institutioner anslutna (totalt 23 värddatorer)
1990 313 000 värddatorer anslutna
1993 2 000 000 värddatorer anslutna
1994 Netscape skapas
1995 Internethysterin bryter ut
1998 37 miljoner värddatorer anslutna
Hur ser det ut idag? Antal användare, datorer, spridning
• Internet finns i princip över hela världen med en koncentration till I-världen
• Uppskattningsvis hundratals miljoner användare (kanske fler, kanske färre)
Vem äger Internet?
• Ingen äger Internet, men många äger var sin del av Internet
• Ingen central myndighet finns
• Ingen tar ansvar för att det fungerar
• När tillräckligt många gör på ett visst sätt blir det standard
• Programutvecklare gör nya effektivare verktyg för att utnyttja nätet
Vad är Internet?
• Internet betyder ”nätverk av nätverk”
• Sammansättningen av alla de datornätverk runt om i världen som är sammankopplade till
ett världsomspännande jättenät (med TCP/IP som protokoll)
• Alla de datorer som kan kommunicera via domänadresser
5 (10)

Datakunskap
Värmdö gymnasium
Hur är en Internet-adress uppbyggd? Vad är en URL?
En Internetadress kallas ibland för en URL (Uniform Resource Locator), och är uppbyggd
enligt standarden
Protokoll
://../
http://home.netscape.com/comprond/mirror/index.html
Den första delen, http:// i exemplet, anger det protokoll som skall användas för
att utnyttja den angivna resursen. Vanligast är http:// som anger att den angivna
resursen är ett WWW-dokument med hypertextlänkar.
ftp:// anger att vi skall titta i ett filarkiv.
gopher:// anger att vi skall söka information i en gopherserver (äldre standard
som inte används så ofta längre).
Domännamn
http://home.netscape.com/comprond/mirror/index.html
Resurs
Nästa del, mellan de två första ”/” och nästa ”/”, anger domän-namn för den
dator där informationen finns. Läs mer om domännamns uppbyggnad nedan
under rubriken Vad är en domän?
Sökväg
http://home.netscape.com/comprond/mirror/index.html
Nästa del, från första ”/” till sista ”/” anger sökvägen i katalogerna för det
dokument man söker. Här ligger dokumentet i katalogen mirror, som i sin tur
ligger i katalogen comprond.
http://home.netscape.com/comprond/mirror/index.html
Den datorfil, eller resurs, man vill åt. I detta fall är det en fil med namnet
index.html.
6 (10)

Datakunskap
Värmdö gymnasium
Vad är en domän?
Domänadresser är uppbyggda enligt standarden
t.ex.
datornamn.domän.toppdomän
www.varmdo.se
Systemet med domänadresser är ett sätt att dela in Internet i grupper eller domäner. En
domänadress läses i princip från höger till vänster. Den delen som är längst till höger visar
toppdomänen, d.v.s. i vilken typ av organisation eller i vilket land som datorn finns. I vårt fall
är toppdomänen .se, vilket anger att vi ska till en dator som ligger i Sverige.
Vanliga toppdomäner i USA är com för handel, edu för utbildning, gov för statliga
institutioner, mil för militära institutioner, net för nätverk osv. En del av dessa, t.ex. com och
net används dock nuförtiden runtom i hela världen. Utanför USA används bara två bokstäver
för att identifiera toppdomänen: t.ex. au för Australien, se för Sverige, uk för Storbritannien
och fr för Frankrike.
Ett steg till vänster finns namnet för domän, som talar om vilken organisation eller vilket
företag som äger datorn där webbsidan finns. Här är det Värmdö kommun som avses, vilket vi
ser på namnet varmdo.
Samma företag kan ha flera datorer anslutna till Internet. Varje dator måste därför ha ett eget
unikt datornamn (benämns ofta nodnamn eller bara nod), så att olika datorer inom domänen
kan skiljas åt. Datorn i vårt exempel rymmer Värmdö kommuns webbsidor, och har därför
kallats www. Om Värmdö kommun hade ännu en Internet-ansluten dator med webbsidor,
kunde man kallat den t.ex. dator2. Webbadressen till den skulle då bli
dator2.varmdo.se
Om en domän täcker många olika verksamheter, kan det vara praktiskt att skilja de olika
verksamheterna åt genom att införa värddatornamn med två led. T.ex. skulle inom Värmdö
kommuns domän varmdo.se en dator på Värmdö gymnasium kunna kallas
www.gy.varmdo.se, medan en dator på Komvux kallas www.komvux.varmdo.se.
7 (10)

Datakunskap
Värmdö gymnasium
E-postadresser är uppbyggda enligt standarden
t.ex.
användarnamn@underdomän.toppdomän
rutger.jonaker@elev.gy.varmdo.se
Användar Domännamn för den
namn dator där brevlådan finns
Till vänster om @-tecknet står personens användarnamn, och till höger står domännamnet för
den dator där personen har sin e-postbrevlåda. @ uttalas på engelska ”at”, alltså ”på” i
svenskan. Detta ger alltså utläst i exemplet e-postadressen ”anvandaren rutger.jonaker med
brevlåda på datorn elev.gy.varmdo.se”.
Domännamnet talar alltså om till vilken dator brevet ska skickas. Den mottagande datorn letar
sedan fram användarnamnet och delar ut brevet till rätt e-postlåda.
Hur fungerar det? Nätverk, protokoll?
Hur kan då meddelandena komma till rätt dator? Först och främst måste det ju komma till rätt
nätverk av alla de nätverk som är ihopkopplade till Internet, sedan måste det hitta fram till rätt
dator. Adressering löses genom att varje Internet-ansluten dator har ett s.k. IP-nummer. IPnumren
fungerar på Internet ungefär som telefonnummer gör för oss när vi ringer. Första
hälften av IP-numret består av ett nätverksnummer (kan ungefär jämföras med lands- och
riktnummer) och resten är ett datornummer inom nätverket (motsvarande våra
telefonnummer). Ett IP-nummer ser ut något i den här stilen:
192.255.0.216
IP-numret kan vara fast (för datorer med fast uppkoppling till Internet) eller tillfälligt (för
datorer med uppringd anslutning).
För att datorer av olika typ ska kunna kommunicera med varandra har man utarbetat
kommunikationsspråk som olika sorters datorer ska kunna förstå, s.k. protokoll. På Internet
används ett protokoll som kallas TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol).
TCP sköter om uppdelningen och sammanfogning av det som skickas i paket, medan IP har
ansvaret för att meddelandet kommer fram till rätt plats.
Dataöverföringen på Internet sker via fasta fiberoptikledningar, satellitlänkar eller vanliga
telefonledningar. Trafiken fungerar ungefär som biltrafiken i ett land: Om en
kommunikationslinje är upptagen söker sig paketen automatiskt en annan väg. Läs mer om
funktionen för Internet i boken på s.8-9.
8 (10)

Datakunskap
Värmdö gymnasium
Varför är Internet så populärt?
• Det är världens största informationskälla som växer hela tiden
• Det finns stora möjligheter till reklam och marknadsföring
• Det finns möjlighet till försäljning av informationstjänster
• Man kan utöva försäljning av varor där beställning sker via nätet, s.k. näthandel
• Det är ett lätt sätt att utöva och få kundsupport
Vad kan man göra med Internet?
• Man kan söka efter information från olika delar av världen.
• Man kan skicka e-post.
• Man kan skapa sin egen hemsida som andra på nätet kan ta del av.
• Man kan prata med andra människor på nätet, via chat eller liknande.
• Man kan handla varor, t.ex. mat, böcker och vissa livsmedelsvaror.
• Man kan delta i diskussionsgrupper på Usenet.
• Man kan hämta hem program, bilder, ljud, video m.m.
• Man kan fjärrinlogga sig på en annan dator (Telnet).
Olika sätt att komma i kontakt med Internet
Fast uppkoppling?
Vid fast uppkoppling har man en fast kabel som är direkt kopplad till en Internetdator. Det är
sådan slags uppkoppling vi har här i skolan.
Uppringda anslutningar?
ISDN
ISDN är en internationell standard för överföring av digital information, som introducerades i
början av 1970-talet. I princip en digital telefonlinje med högre överföringshastighet än en
vanlig. Något dyrare än vanligt telefonabonnemang.
Modem
Uppringt modem. För att komma ut på Internet så måste man först ringa upp sin
Internetleverantör (t.ex. Telia, Tele2, Algonet etc.) via telefonnätet för att via deras fasta
ledning bli uppkopplad till Internet.
ADSL modem permanent uppkoppling 0,25-24Mb/s
Hastigheter
Fast (speciell kabel till en Internet operatör) 128 kbps eller mer
ISDN (digital telefonledning från Telia) 64 kbps
Modem (vanlig telefonledning) 56 eller 28,8 kbps
Värmdö Gymnasium har en fast uppkoppling på 4Mb/s, vilket bör räcka till 200 samtidiga
användare. Kontakter ska finnas i varje klassrum.
9 (10)

Datakunskap
Värmdö gymnasium
Vad menas med:
Browser Svenska: Webbläsare. Ett program för att att bläddra bland de webbsidor som
finns på nätet. Visar information på ett bekvämt sätt, för WWW finns bl a
Netscape, Microsoft Explorer, Opera och Mosaic.
Byte Den plats som ett tecken tar upp i datorns minne.
Domän Se texten ovan.
e-post Elektronisk post
FAQ Frequently Asked Questions. Dokument som innehåller de vanligaste frågorna
och svaren kring ett ämne.
Freeware Programvara som är fri att använda och kopiera.
FTP Filöverförningsprotokoll.
HTML Hyper Text Markup Language. Det språk som definierar stil och utformning av
ett hypertextdokument (webbsida).
HTTP Hyper Text Transfer Protocol. Den överföringsstandard som används för
hypertextdokument (d.v.s. webbsidor).
hypertext ”Klickbar” text, länkar. De delar av texten som går att klicka på. Innehåller en
referens till andra data, nya dokument, bilder eller annan text. Genom att klicka
på en hypertext så visar datorn upp det kopplade dokumentet.
IP Internet Protocol, ett av de protokoll (kommunikationsspråk) som Internet
bygger på. Sköter adressering av meddelanden.
IRC Internet Relay Chat. Ett sätt att föra realtidskonversationer med grupper av
personer på Internet (chatta).
Java Ett objektorienterat programmeringsspråk och WWW-utvidgning som utvecklats
av SUN Microsystems. Speciellt eftersom samma programkod fungerar på olika
datortyper.
MB Megabyte, en miljon bytes.
Modem Den enhet som översätter fram och tillbaka mellan digitala signaler som datorn
använder, och analoga signaler som skickas på telefonledningarna.
News Usenet, Usenets nyhetsgrupper kallas till ”vardags” Internet News eller bara
News och är öppna diskussionsgrupper och konferenser på nätet.
Real Player Ett plugin-program till Netscape som möjliggör överföring av s.k. streaming
media (Real Audio/Real Video), d.v.s. ljud eller video i realtid. Detta innebär att
ljud- eller videofilen spelas upp samtidigt som nedladdningen sker, istället för
att laddas ner helt innan den spelas upp.
Server Dator i ett nätverk som tillhandahåller tjänster till anslutna användare.
Shareware Programvara som får användas fritt en viss utvärderingstid, men sedan måste
betalas om man vill fortsätta använda den.
TCP Transcript-Control Protocol, ett av de protokoll (kommunikationsspråk) som
Internet bygger på. Sköter uppdelning/ihopsättning av filer i paket.
URL Uniform Resource Locator. En nätverksadress för filer och datorer på Internet.
Usenet Usenet är inte ett datanät. Usenet är ett forum för utbyte av meddelanden via
datanät. Se News ovan.
www World Wide Web, är ett världomspännande system av hypertextdokument. En
gemensam beteckning för alla de datorer som kan nås med www-programvara
som t.ex. Netscape.
10 (10)