1-2014-webb

2004–201410 årav forskning och ny kunskapFoto: Petri Johansson/Kanal75Forskning för fortsatta framgångarHästforskningen går stadigt framåt och hjälper mängder av intresserade ihästbranschen. Svensk travsport tillhör det absoluta toppskiktet i världenoch det beror delvis på forskningen, åtminstone om man frågar de aktiva.– Det är ett väldigt viktigt område, säger Axevallatränaren Ulf Stenströmer.Stiftelsen Hästforskning bildades 2004av Hästnäringens Nationella Stiftelse(HNS), AB Trav och Galopp (ATG),Agria Djurförsäkring och Stiftelsenlantbruksforskning. Att hästen är viktigför svenska folket har man sett länge.Inte bara i tävlingssammanhang, utanäven inom motion och humanvården.Stiftelsen Hästforskning har haft relativtstora medel för att föra hästnäringen iSverige framåt. En av de slutrapportersom är på gång handlar om underlag påtravbanor. Forskaren Lars Roepstorffoch medsökande har studerat fysikaliskaoch funktionella egenskaper, utifrånhästens välbefinnande. 1,2 miljoner harbeviljats till projektet och en som ärspänd på resultatet är Ulf Stenströmer.- Banunderlaget har ju en otrolig inverkanpå tiderna hästarna springer ochhur de återhämtar sig, säger han.Hur resonerar du kring underlagetsbetydelse för de hästar du tränar?- När det gäller träningen så utför viden i djupsand och där vet jag precishur hästarna reagerar och väderlekenpåverkar. Jag vet när träningen kommerta hårdare på hästarna och när dekommer vara så gott som oberörda avsamma träningsmängd. Så jag anpassarmig en hel del efter underlaget som ju isin tur påverkas av årstidens klimat ochdygnets väder, säger Ulf Stenströmer.Och när det gäller tävling?- Det har hänt väldigt mycket när detgäller skötseln av banorna sedan jagbörjade med trav. För tjugo år sedanskulle jag aldrig ha kunnat tro att jag2014 har en treåring i träning och attjag lastar honom i bussen och kör tillÖrebro, där han springer 14,3 i sittlivs femte start och blir oplacerad ochfår inte en krona i prispengar för denprestationen. Det säger allt, inte baraom hur aveln gått framåt, utan ocksåom hur banunderlagen utvecklats ochhur personalen på våra travbanor på ettmycket proffsigt sätt maxar förutsättningarnaför att hästarna ska springafort. Särskilt under sommartid.Det låter nästan som om du tyckeratt det är för proffsigt?- Nej, för proffsigt kan det inte bli.Men låt mig säga så här; det finns ju ettuttryck som lyder ”Farten dödar”. Jaghar tänkt mycket på det där. Om vi gårtjugo år tillbaka i tankarna där också såär det ju inte bara min oplacerade treåringssnabba tid – som inte ens räcktetill en slant nu och hade varit sensationelldå – som etsar sig fast. Också detfaktum att en häst gjorde så många flerstarter under sin karriär då är något jagfunderar på mycket. Jag kopplar ihopdet med farterna som i sin tur ävenberor på underlagen. Kanske måste vii framtiden hitta lösningar i banunderlagenför att stoppa utvecklingen motsnabbare och snabbare tider i loppen.ARTIKELN FORTSÄTTER PÅ NÄSTA SIDA

FORTSÄTTNING FRÅN FÖRSTA SIDANHur menar du?- Jag menar bara att hästens hälsa ochvälbefinnande måste gå före utvecklingenav rekordtider på banorna.Snart måste vi nå en gräns där det blirskadligt för hästarna att springa fortare.Det kan inte vara själva poängen medvår sport att bara jaga snabbare ochsnabbare tider. Förhoppningsvis kandetta regleras med banunderlagen somistället kanske anpassas så att de blir såbra som möjligt för hästarna så att dehåller länge och är glada individer sommår bra under fler år då de har roligt påbanorna tillsammans med kretsen kringdem. Där har vi alla ett gemensamtansvar och kanske kan forskningsrönhjälpa oss att nå dit.Apropå snabba tider, forskning harvisat att hårt presterande hästarhar ett större saltbehov. Hur gör duför att dina hästar ska få tillräckligtmed salt?- Jag fodrar med salt och försöker setill att hästarna får extra under sommarenoch när de presterarat hårdare ijobb och tävling. Sedan kompletterar jagmed saltsten så att djuren själva ska hamöjlighet att få ett tillskott av salt när debara känner i hela kroppen att de behövermer salt, säger Ulf Stenströmer.Det forskas ju på mineraler överhuvudtaget.Hur ser du på det?- Det är verkligen en vetenskap. Hur brakraftfoder jag än har i stallet och hurperfekt höet än är, så hittar jag nästanalltid ett eller ett par spårämnen somjag vill att hästarna ska få i sig lite extraav utöver det de får via foder. När deär nära dagar då jag vill ha en formtoppbrukar jag komplettera med tillskott avvitaminer, säger Ulf Stenströmer.Fick du göra extra mycket sådantmed en storstjärna som Noras Beansom reste så mycket och tävlade iså tuff omgivning?- Nej, faktiskt inte. Noras Bean var, ochär, exceptionell på så många sätt. Menhan var en undantagshäst också när detgällde att få i sig exempelvis mineraler.Han älskade att resa och komma till nyamiljöer och jag iakttog honom noga undertransporterna och det var som omhan själv såg till att dricka extra och ätamer under resor. Han skötte så mycketpå egen hand att det var ytterst sällsyntatt han behövde exempelvis dropp ellerandra tillskott för att återhämta sig.Finns det något du önskar att detskulle forskas mer om?- Att en dålig häst som är glad presterarbättre än en bra häst som är ledsen ärju ingen nyhet precis. Givetvis är jagnyfiken på hur det där hänger ihop rentvetenskapligt också. Men i ärlighetensnamn är det inget jag vill att man tittarpå just i dessa ekonomiskt tuffa tider.Då finns det mer prioriterade områden.Sveriges ledande kallblodstränare, Jan-Olov Persson, är även han glad att detsatsas på hästforskningen. Framför alltär det ett forskningsområde som kallblodssportenföljer. Kallblodssyndrom,eller dynamisk larynx kollaps, har drabbaten hel del kallblod genom åren.– Uttrycket som sådant har jag egentligenaldrig hört, men däremot har jagförstått vad det handlar om. Att hästartappar luften för att kusken drar förmycket i tömmarna, för att få den attta det lugnare, händer då och då, menvanligt är det verkligen inte. Rasen somsådan tycker jag dessutom har blivit betydligttåligare, reglerbar och utveckladsedan Järvsöfaks kom in i stamboken.Han har gjort väldigt mycket gott försvensk och norsk kallblodsavel, sägerJan-Olov Persson och fortsätter.– Jag minns framför allt när jag kördenorskt kallblodsderby för ungefär 15 årsedan. Då startade hälften av hästarnamed halsbygel, pullburk eller speciellutrustning för att få luftvägarna fria,men numera är som sagt rasen betydligttuffare. Däremot tycker jag man har settmycket varmblod som har problem medlösa gommen på sistone. Det åtgärdasgenom en enkel operation, men specielltmånga kallblod är det inte som ligger påoperationsbordet. Det kanske är någotsom man ska ta och fundera över. Vadberor det på?, avslutar kallblodstränarenoch skickar därmed en passning om etteventuellt nytt forskningsområde.Kallblodssyndromet har studerats, ochäven uppmärksammats internationellt, i ettnorskt projekt lett av Eric Strand vid Norgesveterinärhögskola. Projektet som stötts avStiftelsen Hästforskning finns beskrivet inummer 2/2013 av stiftelsens nyhetsblad,liksom i en längre artikel i tidningen Travrondenskallblodsspecial, april 2014.Forskning av Anna Jansson och Sara Nymankring svettning, saltförluster och vätsketillförselhar bland annat beskrivits i nummer1/2011 och 1/2012 av nyhetsbladet.Så finansieras stiftelsenDå stiftelsen bildades 2004 sammanfördeATG, Agria Djurförsäkringoch Stiftelsen lantbruksforskningsina forskningsmedel för häst,näringen har sedan avsatt 5 till 7miljoner kronor årligen.Den svenska regeringen, via ForskningsrådetFormas, har anslagitminst lika mycket, stiftelsen haralltså disponerat åtminstone 14 miljonerkronor per år till forskning.De senaste åren har den statligamedfinansieringen minskat. Förperioden 2013-2015 har ändå 3miljoner kronor per år avsatts frånregeringen, tillsammans med hästnäringensdryga 5 miljoner ger dettotalt över 8 miljoner kronor per år.Stiftelsen Hästforskning arbetartillsammans med HästnäringensNationella Stiftelse för att säkerställaen långsiktig finansiering avhästforskningen.Under 2009 inledde Sverige ochNorge ett samarbete om hästforskningmellan länderna. De norskahäst- och lantbruksnäringarna hartillsammans med norska staten, viaNorges forskningsråd, bidragit med6 miljoner norska kronor per år.Men det behövs mer pengar närdet statliga stödet för hästforskningminskat. Ett bidrag till forskningenfrån dig eller din organisation ärdärför extra värdefullt!Stiftelsens har två 90-kontonPlusgiro 90 00 38-1Bankgiro 900-0381Tack för ditt bidrag!KontaktinformationPeter Kallings, VMDforskningschef08-627 20 110705-27 20 11peter.kallings@nshorse.seinfo@hastforskning.sewww.hästforskning.se

Ny metod upptäcker kvarkaKvarka i stallet är varje hästmänniskas mardröm. Sjukdomen är plågsam,långvarig och kräver att hästar isoleras. Nu har svenska forskare tagit framen metod som snabbt och säkert kan diagnostisera sjukdomen. Det börjademed ett stiftelsefinansierat projekt 2004.Kvarka är en allvarlig luftvägsinfektionsom orsakar näsflöde, feber och svullnalymfknutor som ibland blir till böldersom så småningom spricker. Det ärbakterien Streptococcus equi som orsakarkvarka och den är mycket smittsam.– Att kunna diagnostisera kvarka bättreoch snabbare är faktiskt en djurskyddsfråga,säger Viveca Båverud, veterinäroch avdelningschef för avdelningen förbakteriologi vid Statens veterinärmedicinskaanstalt (SVA).Flera smittvägarKvarka smittar antingen direkt mellanhästar eller indirekt genom kläder, människoroch utrustning. Bakterien är svåratt bli av med, den kan bäras kronisktav vissa hästar som tillfrisknat. Framtills nu har den dessutom varit svår attdetektera. Endast ungefär 50 procentav alla odlade prov från hästar medsymtom på kvarka visade verkligen påkvarka.– Jag har under mina år som hästansvariginom bakteriologi vid SVA ofta settsymptom på kvarka i stallar, men närproven har odlats så visade de negativtresultat. Dessutom tog proverna iblandupp till sex dagar att odla, det var frustrerande,säger Viveca Båverud.Ny metod för detektionTillsammans med två kollegor beslöthon sig därför för att försöka ta framen ny metod för detektion av kvarka.De ville också hitta ett sätt att särskiljakvarkasmittan från den närbesläktadeStreptococcus zooepidemicus som kan finnasi friska hästars luftvägar, och ibland orsakarsjukdom. Projektet finansieradesav Stiftelsen Hästforskning.Målsättningen var att ta fram en PCR(polymerase chain reaction)-metod föratt snabbt och korrekt kunna påvisa deolika bakterierna.– SVA har sparat bakteriestammar avkvarka och Streptococcus zooepidemicus frånhästar sedan många år, vilket gjorde attvi hade ett gediget material att utgå från.PCR-metoden är en laboratoriemetodför att spåra smittämnens arvsmassa.Den går ut på att kopiera fram storamängder DNA från en liten mängdursprungligt DNA, och minskar tidsåtgångenradikalt.– I dag kan vi analysera och få svar påproverna samma dag, vilket är en enormskillnad, säger Viveca Båverud.Effektivare provtagningProjektet ledde vidare till en studie medsyftet att testa alternativa metoder förprovtagningen. Tidigare har man använtsig av traditionella provtagningssvabbarsom förts upp i hästens ena näsborre.Men med den traditionella svabben blirproverna ofta negativa då bakteriernakan ”fastna” i svabben, dessutom fårman endast prov från en liten del av enanäsborren.– Nu prövade vi en rad andra metoder istället. ”E-swab”, en svabb som fungerarlite mer som en borste som sedanförs ned i ett flytande odlingsmedium,visade sig fungera mycket bättre, menbäst av allt fungerar metoden med nässköljning.Veterinären sprutar upp koksaltlösning inäsan på hästen och fångar upp det somrinner ut.– Med nässköljprov undersöker vi dessutomett mycket större område, ändaupp i svalget, säger Viveca Båverud.Nu upptäcks kvarka i drygt 80 procentav proven – dessutom på mycket kortaretid. Om man kombinerar nässköljprovoch e-swab från samma häst kanman nu detektera kvarka hos över 90procent av hästarna vid akut kvarka.Kvarka kan smitta direkt mellan hästar eller indirektgenom kläder, utrustning, vattenkopp och vattenhink.Resultaten har uppmärksammats stortinternationellt och lett till nya rekommendationervid provtagning från SVA.Projektet har också lett vidare till en radnya projekt om kvarka.– Det känns fantastiskt att få ha varitmed och bidragit i ett projekt som harlett till så mycket, säger Viveca Båverud.Mer informationViveca Båverud, SVA018-67 41 97, viveca.baverud@sva.seDet ursprungliga stiftelseprojektet hette: ”NyPCR-diagnostik för kvarka”.Projektet har lett fram till följande projektsom gjorts i samverkan mellan SVA och SLU:”Kan Streptococcus zooepidemicus varaen orsak till sjukdomen kvarka hos häst?Ny metodik för att klarlägga Streptococcuszooepidemicus betydelse vid kvarkautbrott”– med stöd av Formas”Subkliniska luftvägsinfektioner hos häst”– med stöd av Stiftelsen Hästforskning”Stoppa spridningen av kvarka - en studie avtysta smittbärare av Streptococcus equi”– med stöd av Stiftelsen Hästforskning”Tysta smittbärare av kvarkabakterien Streptococcusequi - utökad longitudinell studie”– med stöd av Stiftelsen Hästforskning”Att utrota kvarka i Sverige; verktyg för attidentifiera och eliminera kvarkainfektion isvenska hästbesättningar”– med stöd av FormasFoto: Bengt Ekberg/SVA

Under 10 år har Stiftelsen Hästforskning finansierat runt 150 forskningsprojekt. Här kan du läsa förkortade artiklarsom presenterat spännande resultat i stiftelsens nyhetsblad. Det handlar om tre projekt som fått uppmärksamhet,haft stor praktisk betydelse och som bidragit till ny viktig kunskap för hästnäringen i Sverige.Kvarkabakteriergömmer sigDet är de tysta smittbärarna av kvarkabakteriersom en grupp forskarevid SVA och SLU letar efter. De fyndde hittills fått fram är nedslåendeoch gör sjukdomen mer fruktad äntidigare. Hos smittade hästar somman trodde blivit friska fanns bakteriernakvar – men dolda.– Att tysta smittbärare sprider sjukdomenvidare är alltför lite känt, och idagtas för få prover från symptomlösa hästar,säger berättar Gittan Gröndahl, tfstatsveterinär på SVA (Statens veterinärmedicinskaanstalt) som leder studien.Forskarna har utvärderat olika metoderför provtagning. Sämst när det gäller attfånga upp smittbärare bland hästar somtillfrisknat var så kallad nässvabb därprovet tas i hästens näsborre. Nässköljprov,där man sköljer ur både näshålaoch svalg, gav högre träffsäkerhet.– Men för att säkert kunna påvisa bakteriersom gömt sig inne i luftsäckarnai svalget krävs provtagning med endoskopi,säger Gittan Gröndahl.Vid utbrott av kvarka har tidigare rekommenderatstre veckors symptomfriperiod efter att senast insjuknade häst istallet blivit frisk. Forskningen visar nuatt den tiden tyvärr inte räcker. Iställetbör man förlänga isoleringen och ta flerprover, helst tre prover med en veckasmellanrum, för att kunna avgöra ombakterien är kvar eller inte.Projekten heter ”Stoppa smittspridningen avkvarka – en studie av tysta smittbärare avStreptococcus equi” och ”Tysta smittbärareav kvarkabakterien Streptococcus equi –utökad longitudinell studie”En längre artikel publicerades i nummer1/2013 av stiftelsens nyhetsblad.Framtidaledare formasi stalletStallmiljön fungerar som en skola förframtida ledare och entreprenörer.Det visade forskning vid Luleå tekniskauniversitet redan 2007.– Stallet är en miljö som främjar ettbeteende som leder till entreprenörskap.Stalltjejerna lär sig leda sig själva och andravilket de har nytta av senare i livet,säger Mats Westerberg, en av forskarnabakom studien.I en senare studie, finansierad av StiftelsenHästforskning, har det gjorts uppföljningarav de flickor som var med iden första studien, samt undersökningarpå hur kvinnor inom den hästrelateradenäringen ser på sitt eget entreprenörskapoch hur tiden i stallet påverkatdem som företagare.I intervjuerna beskrev stalltjejerna attdet som påverkat dem mest var denstarka relationen med hästarna, dethårda arbete som krävdes för att fåstallet att fungera, de återkommandeoch oväntade utmaningarna som arbetetmed hästar gav upphov till, samt denstarka vänskapen med de andra stalltjejerna.Ett tydligt tema var deras kompetenssom ledare. Det var en erfarenhet somvar användbar i situationer utanförstallet. Tjejernas vana att fatta beslut,organisera, ta ansvar och initiativ hadeutvecklats i arbetet med hästen och medandra i miljön.Projektet heter ”Hästkrafter för entreprenörskap”En längre artikel publicerades i nummer2/2012 av stiftelsens nyhetsblad.Kortspridning avhästallergenI dag finns drygt 363 000 hästar iSverige. Tre fjärdedelar av hästarnafinns i tätortsnära miljöer. Tidigarehar risken för spridning av hästallergenbetraktats som ett stort problemoch det har därför funnits striktaregler om skyddsavstånd mellandjuranläggningar, bostäder ochskolor.Men hästallergen sprids betydligt kortaresträckor via luft än vad man tidigarehar trott. Det visar forskning som LenaElfman, Uppsala universitet, har gjort.De nya rönen har medfört att tidigarerekommendation om 500 metersskyddsavstånd mellan stall och bostädernu är borttagen. I stället ska nu Boverketbedöma varje enskilt fall.Till sin hjälp har de en modell som LenaElfman tagit fram för beräkna spridningav hästallergen och lukt vid olika ”scenarier”.Hon har beräknat emissionsfaktorer,utsläpp per häst utomhus ochhäst i hage. Med hjälp av de faktorernagår det nu att beräkna spridning av hästallergenmed matematiska spridningsmodellerpå samma sätt som vanligaluftföroreningar.Projektet heter ”Användning av spridningsmodellerför beräkning av luftspridning avhästallergen och lukt från hästanläggningar”En längre artikel publicerades i nummer1/2011 av stiftelsens nyhetsblad.Stiftelsen Lantbruksforskning

10 år av forskning och ny kunskap2014 är det tio år sedan Stiftelsen Hästforskning grundades.Initiativtagare var Hästnäringens NationellaStiftelse, övriga stiftare var AB Trav & Galopp, AgriaDjurförsäkring och Stiftelsen lantbruksforskning.ATG och Agria hade under mycket lång tid varit bland deviktigaste ekonomiska bidragsgivarna till svensk hästforskning.Det handlade framför allt om projekt som berört träning,avel och uppfödning samt skador, sjukdomar och hurde förebyggs. Tack vare det nya samarbetet med Stiftelsenlantbruksforskning fanns nu ytterligare medel för forskninginom ett bredare fält.Forskning som skapar värdeSyftet med att finansiera hästforskning är ett ökat värdeskapandeför hästen, näringen, människan och samhället. Forskningenska öka kunskapen och göra hästen synlig i samhälletsamt bidra till förbättrad hälsa för både hästar och människor.Bredare forskningTraditionellt har hästforskningen prioriterat områden somhästhälsa, utfodring och reproduktion. I dag är inriktningenbredare. Hästens samhällsmässiga betydelse medför nyaforskningsområden. Stiftelsens forskningsprogram revideradesunder 2013 med hjälp av hästnäringens organisationer.Hästnäringens FoU-program är indelat i tre huvudriktningar:• Hästens hälsa, prestation och välfärd• Hästens reproduktion, uppfödning och utfodring• Hästens roll för människan, samhället och miljönSedan 2004 har Stiftelsen Hästforskning beviljat omkring 140miljoner kronor till ungefär 150 forskningsprojekt.Stiftelsen Hästforskning år för år2004: Stiftelsen grundasStiftelsen Svensk Hästforskning bildasav Hästnäringens Nationella Stiftelse(HNS), AB Trav & Galopp (ATG),Agria djurförsäkring och Stiftelsen lantbruksforskning.2005: FoU-program tas framStiftelsens första FoU-program tasfram.2006: ForskningsforumFör att få fram näringens behov avforskning tillsätts en arbetsgrupp medrepresentanter för hästorganisationer -Hästnäringens forskningsforum.Genom Forskningsrådet Formas medfinansierarstaten för första gången.2007: Fuks-projektetProjektet Fuks (forskning, utveckling,kommunikation och strategi), med finansieringfrån Jordbruksverket, startar.Forskningsområdet ”Hästens betydelseför miljön, människan och samhället”inventeras. Förutsättningarna för framtidaoch befintliga forskningsmiljöer iområdet undersöks.Webbplatsen www.hastforskning.selanseras2008: FoU-forumUnder hösten arrangerar stiftelsen,tillsammans med Hästnäringens NationellaStiftelse, Jordbruksverket och SLU,FoU-forum – fyra regionala möten fördialog och förmedling av forskningsresultatmed totalt 500 deltagare.2009: Samarbete med NorgeEtt svensk-norskt samarbete inleds.Stiftelsen tecknar avtal med Norgesforskningsråd. Övriga norska intressenterär Norsk Rikstoto, Jordbruksavtalensamt Norsk Hestesenter.Stiftelsen byter namn till StiftelsenHästforskning.2010 Ny kommunikationssatsningEn kommunikationssatsning görs medbland annat populärvetenskapliga forskningsrapportertvå gånger per år.2011: Hästsverige.se lanserasKunskapssajten Hästsverige.se lanseras,Stiftelsen Hästforskning bidrar medforskningsresultat och populärvetenskapligasammanfattningar av projekt.2012: Formas utvärdering klarFormas presenterar sin utvärdering avstiftelsen. Den nordiska, tvärvetenskapligautvärderingskommittén konstateraratt forskningen håller hög vetenskapligkvalitet, är av hög relevans och attforskningsresultaten sprids bra.2013: Ny webbplatsStiftelsens nya webbplats lanseras.Samarbetet med Stiftelsen lantbruksforskningfördjupas.2014: 10-årsjubileumStiftelsen Hästforskning firar 10framgångsrika år och att omkring 150forskningsprojekt blivit verklighet.Nytt avtal om norsk finansiering medNorsk Hestesenter och Norges Forskningsrådsom finansiärer.Forskningsmedel 2004-2014*År 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014Privat svensk finansiering 5 6,3 6,8 7 7 7 7 7 5 5,1 5,1Statlig svensk finansiering - - 5 7 7 9 9 7 5 3 3Norsk finansiering - - - - - 6 6 6 6 - 6Nya beviljade projekt 17 14 10 19 16 18 20 14 17 6*belopp i miljoner svenska respektive norska kronorTexterna i det här nyhetsbladet är skrivnaav Dennis Engelbo & Per Englund,Sofia Ström Bernad, Peter Kallings ochJohan C Thorburn.Redaktör är Johan C Thorburn och PeterKallings är ansvarig utgivare.Projekten som presenteras i detta nummerär ett axplock av 10 års forskning— projekt som har haft stort genomslagoch gjort skillnad — till gagn för såvälhäst som människa.Nyhetsbladet är tryckt av Ineko. Pappretheter Tom & Otto Gloss 170 g. Papperoch tryckeri är Svanenmärkta.Citera oss gärna, ange Stiftelsen Hästforskningsom källa

Få grepp om underlagetVilket underlag är egentligen det bästa att träna hästen på? Och hur förändrasbelastningen med olika rörelser och gångarter? Ett är säkert –banunderlag är en hel vetenskap.Kommer du ihåg gubben med en käppsom gick ut och petade på underlagetinnan stora ridsporttävlingar för attbedöma att det var tillräckligt bra? Numeraär han utbytt mot mer objektivamätmetoder. Bakom dem ligger LarsRoepstorff, professor i hästens funktionellaanatomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.– Vi har använt oss av en mekanisk hovsom mäter och beskriver underlagetsegenskaper.Hoven mäter ythårdhet, dämpning,elasticitet (svikt), grepp (friktion) ochenhetlighet över hela banan.– Genom att mäta underlaget påstora internationella hopptävlingar ochintervjua samtliga ryttare om hur deupplevt banan, så har vi nu kunnat tafram gränsvärden som vi inom kortska rekommendera till internationellaridsportförbundet (FEI).Tidigt stöd frånStiftelsen HästforskningProjektet fick tidigt medel från StiftelsenHästforskning, men snart gickäven internationella ridsportförbundet(FEI), och World Horse Welfare in medpengar.– Forskning om underlag och hästarsrörelser och krafter blev brinnandeaktuellt efter OS i Aten 2004, då flerahästar fick avlivas på grund av senskador,något som misstänktes bero påunderlaget, berättar Lars Roepstorff.Svenska forskare har länge varit intresseradeav underlag och hästars rörelseroch krafter. Bland annat var de banbrytandenär de på 60-talet kunde visa attdoserade travbanor var avgörande förhästars prestationer och hållbarhet.Många faktorer påverkarMen banunderlag är ingen exakt vetenskap,det finns ingen magisk formel. Etthårt underlag med bra grepp kan ge finaresultat på tävling – men ökar samtidigtbelastningen på hästen och ökar riskenför skador.– Ytterst handlar det om avvägningmellan prestation och risk för skada,säger Lars Roepstorff. Därför kan manaldrig säga att ett underlag är ”bra” eller”dåligt”. Det beror vilken häst som gårpå det, hur mycket den väger, hur denär tränad och vad den ska göra.Hur en bana fungerar beror på hur denär anlagd, vilket material den innehåller,och vilket fuktinnehåll den har.Två exakt likadant konstruerade banorkan dessutom ha helt olika egenskaperberoende på hur de underhålls. Dränering,harvning, sladdning och vältning– allting påverkar underlaget.Londons OS-bana bästRent generellt ska dock ett bra underlagha elasticitet i de djupa lagren, liksomfungera som en ministudsmatta ochfördela belastningen jämn över hela belastningsfasen.Samtidigt måste underlagetge bra fäste och bra stöd.– Den bästa bana jag mätt var faktisktOS-banan i London 2012. Den varnästan alla ryttarna nöjd med. Den varspeciellt konstruerad och hängde uppepå en plattform i en stålställning eftersomdet inte gick att ordna en plan ytai Greenwich Park på annat sätt. Oavsiktligtinnebar det att man fick någramillimetrars svikt och maxbelastningenblev mycket mindre för hästarna, berättarLars Roepstorff.Och det handlar om stora krafter. Nären häst hoppar hinder på 1,60-meterkan belastningen vid nedslaget på hästensena framben bli fyra gånger desskroppsvikt, alltså långt över två ton.Lars Roepstorff kan alltså inte uttala sigom bra och dåliga underlag, utan talaristället om vikten av att känna till sittunderlag och variera sin ridning. Skaderiskenberor på hur hästen är tränad ochförberedd.– Lite hårddraget kan man säga att ”Detfinns inga dåliga underlag, bara dåligasätt att använda dem.” Till exempel ärdet ju bra att rida ”road work”, att travapå asfalt, det stimulerar stödjevävnadeni skelettet att bli starkare. Men ingenskulle ju drömma om att asfaltera ettridhus.Mer informationLars Roepstorff, SLU, lars.roepstorff@slu.seStiftelsen Hästforskning har beviljat treforskningsprojekt om underlag:”Hästars rörelsemönster samt banunderlagför träning och tävling – biomekaniska ochepidemiologiska fältundersökningar samtmetodutveckling””Kontruktion och underhåll av underlag påtravbanor– mätning av fysikaliska och funktionellaegenskaper””Utvärdering av tränings- och tävlingsunderlaginom hoppsporten”Lars Roepstorff, hans forskarkollegor ochSvenska ridsportförbundet har nyligen tagitfram ”Ridunderlag – en guide” som går attladda ner på ridsportförbundets hemsida.Dessutom finns på FEI:s webbplats en någotmer djupgående skrift på engelska: ”EquineSurfaces White Paper”www.fei.org/fei/about-fei/publications/feibooksLandbruksdirektoratet