Higab har bytt kurs för sin IT-drift - Göteborg

Allt blir mobiltFoto: Evy MalmbergBo Dahlbom, som blandmycket annat är professor iinformatik vid Göteborgsuniversitet, brukar kalla sig framtidsarkeolog.På KvalitetsMässan lät hanåhörarna göra en resa från bondesamhälletgenom industrisamhället tillmobilsamhället.– När traktorerna kom, försvannbönderna och därmed också bondesamhälletsvärderingar, levnadsvanoroch arbetssätt. Folk fick en arbetsplatssom de åkte till, och under 1900-taletbörjade man tala om fritid, semester,utbildning, pension – frågor somhörde ihop med livet i fabrikerna. På2000-talet är vi kunskapsarbetaremed arbetsplatsen i huvudet. Vi jobbarmen har inga arbetsplatser. Viskiljer inte på arbete och fritid, och viägnar oss åt ett livslångt lärande, saBo Dahlbom.Han målar upp bilden av ett samhällemed allt snabbare förändringar,högre tempo och social upplösning.Människorna konsumerar mer ochjagar upplevelser. De blir rikare, friareoch rörligare, men också ytligare ochbarnsligare.– I bondesamhället fanns stora ochsmå vuxna med stora och små högafflar.Idag finns bara stora och småbarn med stora och små golfklubbor!Bo Dahlbom poängterade att nyteknik alltid har lett till samhällsförändringar.Ett exempel är cykeln somfick en enorm betydelse för att brytaupp det gamla bondesamhället.– Maskinerna tömde landsbygden,datorerna tömde fabrikerna och nutömmer IT kontoren. Allt blirmobilt, och i 24-timmarssamhället ärallting alltid öppet överallt. Idag ärdet e-mail, webben, mobiltelefoneroch mobil IT som förändrar arbetslivetför oss. Och arbetet blir baraprat – vi skickar mail, sitter i möten,pratar i telefon, springer omkring.Även den offentliga sektorn står nuinför stora förändringar som drivs avteknikutvecklingen, den saken ärsäker.• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •IT kan överbrygga klyftorIT-debattören Christer Sturmark varen av talarna på KvalitetsMässan.Han pekade på fyra förhållandensom karaktäriserar informationssamhälletsekonomi: globalisering, intellektualisering,immaterialisering och digitalisering.Med intellektualisering syftade hanpå att ekonomin blir mer och merkunskapsstyrd. Immaterialiseringinnebär att aktiekurserna påverkasalltmer av företagens immateriellatillgångar. Inom bioteknikområdet ärexempelvis forskarkompetens ochläkemedelspatent viktigare än själva”pillertrillandet”.Att digitaliseringen innebär enradikal förändring av ekonomin ärlätt att inse. Allt fler produkter representerasdigitalt och det kostar ingentingatt kopiera och transporteradem. Dessutom kan man sälja democh ändå ha dem kvar.Christer Sturmark kom också in påIT ur ett demokratiperspektiv. Mångamenar att IT ökar klyftorna i samhället,men han höll inte med om det.– IT innebär en social revolution ide delar av världen där kunskapsbristhämmar utvecklingen. Informationsspridningär demokrati.Digital kommunikationär instrumentellför ländersom reser sig utdiktatur och fattigdom,sa han.Christer Sturmarkberättade sedan omen svart pojke på enskola i Sydafrika,som till skillnad frånde vita barnen intekunde få mycketstöd hemifrån i skolarbetet.Men närman började användaIT i skolan, fickhan sin stora chans. Eftersom IT fortfarandeär så nytt, kunde varken svartaeller vita föräldrar hjälpa sina barn, utanalla hade samma utgångsläge. Exempletvisar att IT faktiskt är ett verktyg för attöverbrygga klassklyftor.Christer Sturmark och Bo Dahlbom i ADB-kontorets montertillsammans med Maritha Enström och Birgitta Roos.Foto: Evy MalmbergD A T A B I T E N 4 • 20017