Dokumentation av seminariet - Hantverkslaboratoriet - Göteborgs ...

!Timmerhuset – en 1000-årig traditionPeter Sjömar, HantverkslaboratorietPeter Sjömar är arkitekt och disputerade 1988 med avhandlingen ”Byggnadsteknik ochtimmermanskonst: en studie med exempel från några medeltida timrade kyrkor och allmogehus”.Tillsammans med Gunnar Almevik var Peter Sjömar med och byggde upp Dacapo hantverksskolai Mariestad som numera är en del av institutionen för kulturvård på Göteborgs Universitet. I sittarbete och sin forskning på institutionen har Peter särskilt intresserat sig för hantverkarens ochhantverkets villkor och de förutsättningar som rådet för hantverkets processer. Nedan följer ettreferat av hans föredrag i Mariestad och hans powerpoint.Peter Sjömars målsättning är att ge perspektiv på den 1000-åriga timmertraditionen, entradition som möjligen inte heller blir mer än 1000 år. Han belyser ämnet utifrån sinutgångspunkt av att ha intresserat sig för timmerbyggnadskulturen och bl.a. haproducerat en avhandling på temat; studier av medeltida timrade kyrkor och allmogehus.Timmerbyggnadskulturen väcker uppenbarligen fortfarande stort intresse hos mångaolika människor och Sjömar är överraskad över att detta ämne har så stort intresse idag.Det är tydligt att det timrade husets har en stark plats i samhället.Sjömar visade bilder på detaljer i det timrade huset; drag, dymlingar, svärd i öppningar,knuten. Knuten har blivit synonymt med hörnet på ett hus vilket som helst, inte bara detimrade, vilket pekar på den betydelse som det timrade huset har haft i vårt samhälle.Även i områden där det inte finns många lämpliga träd att bygga knuttimrade hus av harman byggt i timmer, t.ex. på Kärringön i Bohuslän. Där har det vuxit upp ett samhällemed timrade hus. När vi har kunnat bygga timrade hus så har vi gjort det. Utseende harskiftat, men vi har eftersträvat att bygga hus i trä.Men nu är denna byggnadstradition hotad av miljö- och energikrav, eftersomtimmerbyggnader inte uppfyller de moderna normer som ställs på byggnader. Det finnsall anledning att finna orsaken till hur dessa normer har uppstått.Sjömar hittar ett svar genom att undersöka hur det fungerar i Österrike/Schweiz.Studiebesök i andra byggnadskulturer är nyttiga eftersom man så lär sig mer om sinhemmiljö. I Österrike har man under lång tid byggt avancerade träkonstruktioner. HansUlrich Schaffhausen, 1709-83, byggde en träbro i Schweiz med en total längd om 120m.Han ville bygga en spännbro utan stöd, men tvingades lägga in stödjande delar i sinkonstruktion.Byggmästaren H U Grubenmann gjorde också avancerade konstruktionslösningar i trä,t.ex. broar med stavpolygon (ty. Stabpolygon). En produktionsanpassad lösning där kortabitar sammanfogas till en bärande konstruktion. I Treufen i östra Schweiz finns i gamlajärnvägsstationen Das Grubenmann-museum. Det har till uppgift att visa vadbyggmästarfamiljen har skapat; konstruktioner, modeller, verktyg. Inte bara utställningutan även ambitionen att stödja forskning om byggmästarfamiljen.Sjömar visade också en artikel om ämnet, där en av författarna - Hans-Peter Kolb – ärdiplomerad Zimmermeister och Dozent für holzbau samt forskningsledare vid enarkitektursektion vid ett universitet. Timmermän har en etablerad ställning blandbyggfolk och förvaltare. Kompetensutrymmet för timmermän i Schweiz är etablerad ochhar bestått fram till våra dagar till skillnad mot Sverige.I Schweiz finns en förhållandevis obruten tradition med timmerbyggande. Men närSverige efter kriget skulle utvecklas så var det andra tekniker som användes. Hantverket!