Dokumentation av seminariet - Hantverkslaboratoriet - Göteborgs ...
Dokumentation av seminariet - Hantverkslaboratoriet - Göteborgs ...
Dokumentation av seminariet - Hantverkslaboratoriet - Göteborgs ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
!!!!!<strong>Dokumentation</strong> <strong>av</strong> seminariumSVENSKA TIMMERHUSEn hotad 1000-årig tradition?21 november 2012Trädgårdens skola Mariestad!!
!!Titel:<strong>Dokumentation</strong> <strong>av</strong> <strong>seminariet</strong> ”Svenska timmerhus. En hotad 1000-årig tradition?21 november, 2012, Trädgårdens skola i Mariestad.Redigering:Christina PerssonUtgivning:<strong>Hantverkslaboratoriet</strong>Göteborgs universitetBox 77SE 542 21 MARIESTADwww.craftlab.gu.se!
!!InnehållsförteckningInledning 4Timmerhuset – en 1000-årig tradition 5-43Peter Sjömar, <strong>Hantverkslaboratoriet</strong>Hantverkstradition och UNESCOs konvention om det immateriellakulturarvet 44-53Gunnar Almevik, <strong>Hantverkslaboratoriet</strong>Energiprestanda, inneklimat och miljöpåverkan 54-78Tor Broström, Högskolan på GotlandNestet – ett klimateffektivt massivhus i trä (Vistet 2.0) 79-87Bertil Harström, InredningsgruppenEnergieffektivisering <strong>av</strong> timmerhus – erfarenhet från projekt 88-95Ingemar Nygren, Högskolan i DalarnaExemplar från Norge 96-101Marte Boro, RiksantikvarenPaneldiskussion 102-103Inbjudan och program 104-105Deltagarlista 106-109!
!Timmerhuset – en 1000-årig traditionPeter Sjömar, <strong>Hantverkslaboratoriet</strong>Peter Sjömar är arkitekt och disputerade 1988 med <strong>av</strong>handlingen ”Byggnadsteknik ochtimmermanskonst: en studie med exempel från några medeltida timrade kyrkor och allmogehus”.Tillsammans med Gunnar Almevik var Peter Sjömar med och byggde upp Dacapo hantverksskolai Mariestad som numera är en del <strong>av</strong> institutionen för kulturvård på Göteborgs Universitet. I sittarbete och sin forskning på institutionen har Peter särskilt intresserat sig för hantverkarens ochhantverkets villkor och de förutsättningar som rådet för hantverkets processer. Nedan följer ettreferat <strong>av</strong> hans föredrag i Mariestad och hans powerpoint.Peter Sjömars målsättning är att ge perspektiv på den 1000-åriga timmertraditionen, entradition som möjligen inte heller blir mer än 1000 år. Han belyser ämnet utifrån sinutgångspunkt <strong>av</strong> att ha intresserat sig för timmerbyggnadskulturen och bl.a. haproducerat en <strong>av</strong>handling på temat; studier <strong>av</strong> medeltida timrade kyrkor och allmogehus.Timmerbyggnadskulturen väcker uppenbarligen fortfarande stort intresse hos mångaolika människor och Sjömar är överraskad över att detta ämne har så stort intresse idag.Det är tydligt att det timrade husets har en stark plats i samhället.Sjömar visade bilder på detaljer i det timrade huset; drag, dymlingar, svärd i öppningar,knuten. Knuten har blivit synonymt med hörnet på ett hus vilket som helst, inte bara detimrade, vilket pekar på den betydelse som det timrade huset har haft i vårt samhälle.Även i områden där det inte finns många lämpliga träd att bygga knuttimrade hus <strong>av</strong> harman byggt i timmer, t.ex. på Kärringön i Bohuslän. Där har det vuxit upp ett samhällemed timrade hus. När vi har kunnat bygga timrade hus så har vi gjort det. Utseende harskiftat, men vi har eftersträvat att bygga hus i trä.Men nu är denna byggnadstradition hotad <strong>av</strong> miljö- och energikr<strong>av</strong>, eftersomtimmerbyggnader inte uppfyller de moderna normer som ställs på byggnader. Det finnsall anledning att finna orsaken till hur dessa normer har uppstått.Sjömar hittar ett svar genom att undersöka hur det fungerar i Österrike/Schweiz.Studiebesök i andra byggnadskulturer är nyttiga eftersom man så lär sig mer om sinhemmiljö. I Österrike har man under lång tid byggt <strong>av</strong>ancerade träkonstruktioner. HansUlrich Schaffhausen, 1709-83, byggde en träbro i Schweiz med en total längd om 120m.Han ville bygga en spännbro utan stöd, men tvingades lägga in stödjande delar i sinkonstruktion.Byggmästaren H U Grubenmann gjorde också <strong>av</strong>ancerade konstruktionslösningar i trä,t.ex. broar med st<strong>av</strong>polygon (ty. Stabpolygon). En produktionsanpassad lösning där kortabitar sammanfogas till en bärande konstruktion. I Treufen i östra Schweiz finns i gamlajärnvägsstationen Das Grubenmann-museum. Det har till uppgift att visa vadbyggmästarfamiljen har skapat; konstruktioner, modeller, verktyg. Inte bara utställningutan även ambitionen att stödja forskning om byggmästarfamiljen.Sjömar visade också en artikel om ämnet, där en <strong>av</strong> författarna - Hans-Peter Kolb – ärdiplomerad Zimmermeister och Dozent für holzbau samt forskningsledare vid enarkitektursektion vid ett universitet. Timmermän har en etablerad ställning blandbyggfolk och förvaltare. Kompetensutrymmet för timmermän i Schweiz är etablerad ochhar bestått fram till våra dagar till skillnad mot Sverige.I Schweiz finns en förhållandevis obruten tradition med timmerbyggande. Men närSverige efter kriget skulle utvecklas så var det andra tekniker som användes. Hantverket!
!ersattes med teknologi. Det blev få kontaktytor mellan arkitekter/ingenjörer ochhantverkare i Sverige. I Schweiz har timmermännen vunnit plats genom att utveckla sinatekniker och närmat sig ingenjörer och arkitekter. I Schweiz har man etablerat ensamverkan mellan olika yrkesgrupper, vilket fungerar betydligt bättre än i Sverige.Timmermännen har blivit en del i det teknologiska samhället i Schweiz.Bruten kunskapstradition i SverigeNär Sjömar arbetade med sin <strong>av</strong>handling på 1980-talet så byggde han modeller <strong>av</strong>timmerkonstruktioner och gjorde <strong>av</strong>gjutningar <strong>av</strong> knutar för att förstå deraskonstruktion, eftersom ingen i den teknologiska miljön kunde förklara hur man gjordeknutar. Sjömar g<strong>av</strong> sig ut på en resa och undersökte hus och pratade med timmermän.Han ritade en serie bilder <strong>av</strong> hur timring går till – något som han då förstod inte skeddepå måfå utan efter plan. Det fanns en metod bestående <strong>av</strong> en intellektuell överbyggnad ikombination med kunskaper kring ett praktiskt utförande. Den här kunskapen fannsinte hos teknologerna. Det var en nyhet för arkitekter och ingenjörer att det fanns ett<strong>av</strong>ancerat metodkunnande hos hantverkarna.Under de senaste decennierna har det vuxit upp en struktur som stärker kunskapernaom timmerbyggnadskulturen. Starten <strong>av</strong> Svenska Byggnadsvårdsföreningen i mitten på1970-talet, Sjömars egen <strong>av</strong>handling från 1988, etableringen <strong>av</strong> Dacapo hantverksskola1997 och <strong>Hantverkslaboratoriet</strong> 2010, Nordsvenskt träbyggande – dvssamverkansprojektet mellan Norrlandslänen för tiotalet år sedan, etableringen <strong>av</strong>Timmerdraget och Föreningen för svenska timmerhus osv. Genom dessa organisationerhar en rad diskussioner och seminarier genomförts. På kort tid har det vuxit upp eninstitutionsstruktur som inte var möjlig tidigare. Detta kan ge timmerbyggnadskonstenen ny position. Praktisk kunskap lagras genom kunskaper, personer, institutioner.Institutioner som kan säkra ekonomi och efterfrågan samt påverka normbildning.Yrkespraxis och beprövad erfarenhet kan nu möta akademi & vetenskap. Nu kan det blinågot som lever upp till <strong>av</strong>ancerat kr<strong>av</strong> på akademisk kunskap, som ju ska vila påvetenskap och beprövad vetenskap. Men vi måste få med företrädare föringenjörssamhället.Stående/liggande timmerVid timring finns ett val mellan två alternativ; stående eller liggande timmer. Om manlägger timret ned så sker en krympning som samverkar med tyngdkraften. Byggnadenblir bara lägre när timret torkar om två förutsättningar finns uppfyllda; att det finns entätning mellan stockarna samt förbindelse i hörnen.När det gäller tätning finns ett antal olika lösningar. I norra Europa skapar man ett draggenom påritning <strong>av</strong> den undre stockens övre kontur på den överliggande stockens nedredel. Man skapar en linje som ger tätning mellan stockarna. Väggtimret vilar på tvåparallella spetsiga åsar. Trä vilar mot trä. Det är en raffinerad lösning. Trä är elastisktoch man använder egenskapen för att få en tät lösning.I sydöstra Europa använder man elastiskt tätningsmaterial mellan stockarna – t.ex.flätad halm och genom tyngdkraften uppstår tätning mellan stockarna.Materialet ger förutsättningarnaTrä inte ett enhetligt material. Löv- och barrträ ger olika resultat om de används vidtimring. Tall ger långa slanka, klena stockar. Skogsek ger långa men grova stockar.Ekstockarna är tunga och är svåra att hantera.I lövskogsområdet har man oftast arbetat med skarpkantstimring. Timret bilas ned tillskarpkantat. I barrskogsområdet har man oftast arbetat med trädets egna dimensioner.Tätningstekniken är dock lika.!
!Det finns två timringstraditioner även när man timrar <strong>av</strong> fura eller tall. Det finns enkyrklig tradition med vanlös eller såtlös timring. Södra Råda gamla kyrka och Tångeråsaär exempel på detta.I söder finns även valet att använda knutar eller en stolpe för hörnförbindning. Om mant.ex. har god tillgång på stor ek, så får man grova plank i korta längder som är svåra attanvända vid knutning och i stället fungerar bättre som hörnstolpar. Materialet styrbyggnadssättet. Härigenom har skiftesverk uppstått. Stolparna blir bärande och iblandhjälper väggarna till att bära konstruktionen, men har även en täckande funktion. Närman timra på stolpe, planken långa som rummen. Taket vilar på väggen. Skiftesverketoch timring alternativa lösningar.SammanfattningFinns det bara en tusenårig tradition? I Sverige finns både en nordlig och en sydligtradition. I den nordliga används rundtimring och knutar. Hustyper; relativt korta hus.Bebyggelseformer; ett hus för varje funktion. På 1700-talet introducerades nyaknuttyper, skarvar, slätknutar, panel mm.I den sydliga traditionen används blandskog tall/hög ek, timring med skarp kant,dymlingar är viktiga. Det finns olika varianter på sammanbindning; knut eller stolpe.Nytt skogsbestånd med korta tjocka träd ger påverkan på byggnadsformerna.Skiftesverk introduceras där man kan sammanfoga olika korta delar till ett hus.I Ryssland finns andra traditioner. Sommarkyrkan i Kishi har s.k. vit rundknut. Man harritat <strong>av</strong> formen på den stock som ska försänkas vilket ger en del springor och ljusinsläpp,där<strong>av</strong> namnet vit knut. Den intilliggande vinterkyrkan har s.k. svart knut. Här görs enbredare urhuggning i knuten och så tätas knuten med mossa. Man timrar glest men tätarmed elastiskt material vilket gör att inget ljus kommer in, d.v.s. en svart knut.I Sverige och Norge finns också olika traditioner när det gäller knuttyper i rundtimmer.I fasade knutar är knuten inte längre rund. Fasningen ger slät yta som kan sjunka. Svagskålning för att ge tätning längs knutens ytterkanter. Trä ska ta i trä.I Norge finns mer komplicerade knutar t.ex. på Finndalslaft från 11-1300-tal. Den hardolda fasningar vilket gör att små missar syns tydligt. Ju längre västerut i Norge, destomer omständliga och <strong>av</strong>ancerade knutar. De är inte säkert bättre men mer kompliceradatt göra. Två hantverkliga teorier kring medeltida timring är att man i Norge använtskrap medan man i Sverige använt mall. Det finns ett gemensamt sätt att hanteratekniska problem i Norden, men det finns olika lokala uttryck. Men vi vet inte såmycket om detta. Vidgar vi sammanhanget så kan vi knyta an till traditioner i andradelar <strong>av</strong> Europa.Kunskapsfrågan är en bra grund för ett EU-projekt!!
Schaffhausen 1750-tal
Hans Ulrich Grubenmann1709 - 1783zimmermeister & baumeisterBroarSchaffhausen 1755-1757Wettingen 1764 tillsammans med Johannes G.Schindellegi 1765Netstal 1766Ennenda 1765Schwanden 1765Hundwil 1778Kübel 1780KyrkorStein 1749 tillsammans med Jakob G.Sulgen 1751 tillsammans med Jakob G.Schwanden 1753 tillsammans med Johannes G.Oberrieden 1761Mollis 1761Ebnat 1762Brunnadern 1763Erlen 1764Oberuzwil 1765Wädenswil 1764-1767Teufen 1776Trogen 1779—1780KyrktornMitlödi 1752Münster 1764St. Gallen 1764 tillsammans med Johannes Gca 120 meter”... Där har ni en pelare. Men jag har min bro!...”
…(eine(typisch(Grubenmannsche(Konstruk=on(…(zwei(siebensei=ge(Stabpolygonzüge(…(stabpolygon
Treufen, efter WikimapiaTreufen
Grubenmann-Sammlung, Teufen
Andreas Müller,Dipl. Ing., Professor für Holzbau und Leiter derForschungseinheit Holz- und Verbundbau an der BernerFachhoch-schule Architektur, Holz und Bau in Biel,andreas.mueller@bfh.chHanspeter Kolb,Dipl. Zimmermeister, Dozent für Holz-bau an denTechnikerschulen HF Holz in Biel und Stv Leiter derForschungs-einheit Holz-und Verbundbau an der BernerFachhochschule Arc-hitektur, Holz und Bau in Biel,hanspeter.kolb@bfh.chHanspeter Kolb,Dipl. Zimmermeister, Dozent für Holzbau an denTechnikerschulen HF Holz in Biel und Stv Leiter derForschungs-einheit Holz-und Verbundbau an der BernerFachhochschule Architektur, Holz und Bau in Biel,hanspeter.kolb@bfh.ch
moderatorteknologiskt & industriellt byggeteknologi!II världskrigets slut1850 1900 1950 2000hantverksbyggehantverk!?
teknologiskt & industriellt byggeteknologi!II världskrigets slut1850 1900 1950 2000hantverk!hantverksbygge?
gips
<strong>av</strong>ancerad kunskap som både omfattade färdigheteroch intellektuell överbyggnad
några hållpunkter, från min horisont, som haft betydelse för detta seminarium!timmerdraget!1000-årig!timringstradition!1990! 2000!2010!?!Dacapo!del <strong>av</strong> Göteborgs universitet!1000-årig!timringstradition!yrkespraxis!&!beprövad erfarenhet!1990! 2000!2010!?!akademin!&!vetenskap!
svenska timmerhus!en tusenårig tradition ?!
ett val mellan alternativ:!stående timmer!liggande timmer!
1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700Tångeråsa Södra Råda Skagershult
umsbreddsåledes ett val mellanalternativ teknik, mankunde:timra på knuttimra på stolpe
nordlig tradition!sydlig tradition!den nordliga traditionen: aspekter & sammanhang !1000! 1500! 2000!
ny gissning: vinterkyrka – svart knut!–(”svart rundknut”
knuttyper i rundtimmerrundknutfasad knut
urskålad”tryckkanter”, här ligger timren an motvarandra ”trä skall ta i trä”
knuttyper i rundtimmerrundknutfasad knut
två hantverkliga teorier(skarp!mall (!
!Hantverkstradition och UNESCOs konvention om detimmateriella kulturarvetGunnar Almevik, <strong>Hantverkslaboratoriet</strong>Gunnar Almevik är verksamhetsledare för <strong>Hantverkslaboratoriet</strong> på Institutionen för kulturvårdvid Göteborgs Universitet. Han disputerade 2012 med <strong>av</strong>handlingen ”Byggnaden somkunskapskälla”. <strong>Hantverkslaboratoriet</strong> startade upp 2010 och är inne i sitt tredje verksamhetsår.<strong>Hantverkslaboratoriet</strong> har ambitionen att vara ett centrum för kulturmiljöns hantverk och drivs isamarbete med ett flertal organisationer som på olika sätt arbetar med kulturmiljöer och kulturarv.I <strong>Hantverkslaboratoriet</strong>s styrgrupp sitter representanter från Riksantikvarieämbetet,länsantikvarieföreningen, Svenska kyrkan, Statens fastighetsverk, Nämnden för hemslöjdsfrågor,Sveriges hembygdsförbund, Mariestads kommun och Västra götalandsregionen. Nedan följder denpowerpoint Gunnar Almevik visade under sitt föredrag.!
Hantverkstradition och UNESCO:s konventionom det immateriella kulturarvetTimmerhus – en 1000-årig tradition?Gunnar Almevik 2012.11.21IMMATERIELLT KULTURARVLEVANDE KULTURARV
Konventionen om skydd <strong>av</strong> det immateriella kulturarvetConvention for the Safeguarding of Intangible Cultural Heritage- Antogs vid UNESCO:s generalkonferensen 2003- Trädde i kraft 2006- Ratificerades <strong>av</strong> Sverige 2011- 2012 har 142 stater ratificerat konventionenImmateriella kulturarv är…… sedvänjor, framställningar, uttryck, kunskaper och färdigheterliksom tillhörande verktyg föremål artefakter och kulturellaplatser – som samhällen grupper och i vissa fall enskildapersoner erkänner som utgörande del i sitt kulturarv.(
(Områden som täcks <strong>av</strong> konventionen:muntliga traditioner och uttryck, däribland språketframföranden, scenkonstersociala sedvänjor, riter och högtiderkunskap och sedvänjor rörande naturen och universumtraditionella hantverkskunskaper.(Konventionens syften är att:- Trygga att berörda samhällens, gruppers och enskildapersoners immateriella kulturarv respekteras- Höja medvetenheten på det lokala, det nationellaoch det internationella planet om det immateriellakulturarvets betydelse- Främja internationellt samarbete och bistånd.
Intangible Heritage List267 objekt(World Heritage List962 objekt var<strong>av</strong> 496i Europa och Nordamerika(En stat som ratificerar konventionen åtar sig att: Trygga tillvaratagandet <strong>av</strong> det immateriella kulturarvet Upprätta förteckningar och register Utarbeta en bevarandeplan Utse organ med särskilt ansvar för bevarandet Ge stöd till studier och forskning Genomföra juridiska, tekniska, administrativa ochekonomiska insatser.
UNESCO:s tre listor1. Immateriella kulturarv med omedelbart behov <strong>av</strong> att skyddasList of Intangible Cultural Heritage in Need of Urgent Safeguarding2. listor över representativa kulturarvRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity3. Goda metodiska exempelProgrammes, projects and activities for the safeguarding of intangible cultural heritageconsidered to best reflect the principles and objectives of the ConventionTraditional skills of building and sailingIranian Lenj boats in the Persian GulfIRANMoorish epic T’heydinnMAURITANIEN
FalconryFÖRENADE ARABEMIRATEN, BELGIEN,FRANKRIKE, KOREA, MONGOLIET,MAROCCO, SAUDI ARABIEN, SPANIEN,SYRIEN.Woodcrafting knowledge of the Zafimaniry,MADAGASKAR
Cross-crafting and its symbolismLITAUENDaemokjang, traditional wooden architectureKOREA
Revitalization of the traditional craftsmanship of limemakingin Morón de la Frontera, AndalusiaSPANIENCompagnonnage, network for on-the-jobtransmission of knowledge and identitieFRANKRIKE
Enligt konventionstexten ska Sverige upprätta:- Förteckningar över immateriella kulturarvEnligt konventionstexten kan Sverige nominera till:- Register över goda metodiska exempel- Listor över immateriella kulturarv medomedelbart behov <strong>av</strong> att tryggas- Listor över representativa kulturarv”Trygga istället för att skydda” & ”Lyfta framför att lista ”1. Institutet för språk och folkminnen i samarbete med Nordiska museet:muntliga traditioner och uttryck, däribland språket,trosföreställningar, sociala sedvänjor, ritualer och högtider2. Statens musikverk:Framföranden (performanser/scenkonst) – musik, dans, teater3. Riksantikvarieämbetet:Kunskap och sedvänjor rörande naturen , kulturarv som hör samman medlandets materiella kulturarv och kulturmiljöer4. Nämnden för hemslöjdsfrågor:Slöjd och hantverk – handens kunskaper
!Energiprestanda, inneklimat och miljöpåverkanTor Broström, Högskolan på GotlandTor Broström är professor i kulturvård vid institutionen för kultur, energi och miljö på Högskolanpå Gotland. Han är energitekniker och har doktorerat vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH).Avhandlingen behandlar uppvärmningen i kyrkor genom att undersöka fukt och värmetekniskaberäkningar för dimensionering och klimatstyrning. Han forskar om inomhusklimat ochenergieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och samordnar energimyndighetensforskningsprogram ”Spara och bevara”. Nedan följer ett referat från hans föredrag följt <strong>av</strong> denpowerpoint han visade.Tor inledde med att beskriva att de ökade politiska kr<strong>av</strong>en på energieffektivisering isamhället har sin bakgrund i insikten om att vår energiförbrukning påverkar det globalaklimatet. I ett större sammanhang handlar det om att förändra utvecklingen till att blimer hållbar. Även ökade kostnaderna för energiförbrukning motiverar åtgärder förenergieffektivisering. EUs politiska mål är att minska energiförbrukningen i Europa med20 % till år 2020. I Sverige har man det nationella målet att minska med 50 % till 2050.En <strong>av</strong> åtgärderna för att nå målet har varit att införa nya byggregler. När det gällerombyggnad finns det i byggreglerna utrymme för alternativ som tar utgångspunkt i ochhänsyn till en byggnads kulturvärden.För att ge en bra grund till problematiken i frågorna om energiprestanda, inneklimat ochmiljöpåverkan fortsatte Tor med att ge en grundlektion i byggnadsfysikens lagar. Enkurva visar hur mättnadsånghalten ökar ju varmare det är. Det får konsekvensen att denrelativa fuktigheten minskar när temperaturen går upp och ökar när temperaturen gårned. En sorptionskurva visar sambandet mellan ett materials fuktinnehåll och denrelativa fuktigheten. Sorptionskurvorna för trä och kalkputs har helt olika skalor. Fukt iträ kan variera väldigt mycket beroende på den omgivande luften. Kalkputs är inte likahygroskopisk, d.v.s. tar inte lika lätt upp vattenånga från luften.En byggnad fungerar som en buffert för fukt och värme och ger ett stabiltinomhusklimat. Ett stenhus håller inomhus en jämn ångkvot och en jämn temperaturäven om utetemperaturen varierar stort. Temperaturen i ett timmerhus varierar i högregrad med utetemperaturen men stommen buffrar också fukt och värme.Förutsättningarna för att buffring <strong>av</strong> värme, eller värmelagring, ska fungera hänger ihopmed materialets inträngningsdjup. Trä har ett inträngningsdjup på 70 mm under ettdygn. En väggtjocklek på 140 mm tar upp dygnssvängningar både invändigt ochutvändigt. Om man isolerar på insidan tar man bort buffertförmågan på insidan ochbehåller den på utsidan, och tvärtom. Buffring <strong>av</strong> fukt påverkas <strong>av</strong> tätskikten såsompanel, färg, tapeter o.s.v.Värmeledning och värmelagring samverkar i en byggnad. Värmeledning (u-värde) berorpå temperaturskillnaden mellan ute och inne, materialets värmeledningsförmåga ochtjockleken på väggen. Värmelagringen i väggmaterialet gör att kortvariga köldknäpparjämnas ut över tid. Effektbehovet minskar därför i en tung byggnad. Det finnsundersökningar som visar en 5-15% lägre energiförbrukning i en tung byggnad men dessaundersökningar har varierande kvalitet. Tor <strong>av</strong>slutade med att konstatera att det behövsfortsatta undersökningar och mätningar <strong>av</strong> timmerbyggnadernas egenskaper och att mansamtidigt bör fundera mer över vilka beräkningsmetoder som ska användas.!
Energiprestanda,&inneklimat&och&miljöpåverkan.&Tor&Broström&Spara&och&bevara&&Energimyndighetens&forskningsprogram&för&energieffekEvisering&i&kulturhistoriskt&värdefulla&byggnader&
ER&poliEskt&perspekEv&….the&EU&Heads&of&State&and&Government&set&a&series&of&demanding&climate&and&energy&targets&to&be&met&by&2020.&These&are:&• A&reducEon&in&EU&greenhouse&gas&emissions&of&at&least&20%&below&1990&levels&&• 20%&of&EU&energy&consumpEon&to&come&from&renewable&resources&&• A&20%&reducEon&in&primary&energy&use&compared&with&projected&levels,&to&be&achieved&by&improving&energy&efficiency.&&ER&poliEskt&perspekEv&….the&EU&Heads&of&State&and&Government&set&a&series&of&demanding&climate&and&energy&targets&to&be&met&by&2020.&These&are:&• A&reducEon&in&EU&greenhouse&gas&emissions&of&at&least&20%&below&1990&levels&&&&&&&&&&NaEonella&mål&:&• 50%&Ell&år&2050&&• Nya&byggregler&&&&• 20%&of&EU&energy&consumpEon&to&come&from&renewable&resources&&• A&20%&reducEon&in&primary&energy&use&compared&with&projected&levels,&to&be&achieved&by&improving&energy&efficiency.&&&&&
Boverkets&byggregler&&&&&&&&&Vid större ombyggnadgäller samma kr<strong>av</strong> påenergieffektivitet somför nya byggnader&&&&ER&gräsrotsperspekEv&• Ökande&energikostnader&• EnergieffekEvisering&är&förutsäRning&för&eR&långsikEgt&brukande&och&bevarande&<strong>av</strong>&våra&kulturbyggnader&&
Den&grundläggande&frågan&• Hur&hanterar&vi&<strong>av</strong>vägningen&mellan&aR&spara&och&aR&bevara?&&
För&lite&värme?&För&mycket&värme?&
Too&liRle,&too&late?&Spara&och&bevara&• Etapp&1&:2007&&&t&o&m&2010&• Etapp&2:&2011&&t&o&m&2014&• Budget&&40&+40&&Mkr&• Medfinansiering&från&Svenska&kyrkan&och&RiksanEkvarieämbetet&&&
ER& tvärvetenskapligt,& Ellämpat& forsknings$& och&utvecklingsprogram& som& syear& Ell& aR& utveckla& och&förmedla& kunskap& och& tekniklösningar& som& bidrar& Ell&energieffekEvisering& i& kulturhistoriskt& värdefull&bebyggelse&utan&aR&byggnader!och&inventarier&förstörs&eller&förvanskas.&Projekt&i&den&första&etappen&• Kyrkvärme&baserat&på&flytande&biobränsle &&• Kontroll&och&styrning&<strong>av</strong>&inomhusklimat&i&kulturhistoriskt&värdefulla&byggnader&med&hjälp&<strong>av</strong>&trådlösa&system &&• EnergieffekEvisering&i&kulturhistoriska&miljöer&i&Luleå&sEe. &&• EnergieffekEvisering&och&förebyggande&konservering&genom&klimatstyrning &&&• Varsam&energihushållning&i&kyrkor:&VenElaEons$,&klimatstyrnings$,&&och&försmutsningaspekter&• InformaEons$&och&kunskapsdatabas&för&FoU$programmet&"Spara&och&bevara” &&• EnergieffekEvisering&för&bevarande&<strong>av</strong>&modernismens&byggnader&i&stadsmiljö&• Energisystemanalys&<strong>av</strong>&kulturhistoriskt&värdefulla&byggnader &&• Centrum&för&energieffekEvisering&i&kulturhistoriskt&värdefulla&byggnader&• Hållbar&och&varsam&renovering&och&energieffekEvisering&<strong>av</strong>&kulturhistoriskt&värdefulla&byggnader&–&en&förstudie& &&• Mögelangrepp&i&kyrkobyggnader&–&en&förstudie &&• EnergieffekEvisering&och&bevarande&i&vårt&kulturarv&• Mätning&<strong>av</strong>&luetätheten&i&stora&självdragsvenElerade&byggnader&
Projekt&i&etapp&II&• EnergieffekEvisering&och&förebyggande&konservering&genom&klimatstyrning&&Högskolan&på&Gotland,&Göteborgs&Universitet&och&KTH&• Centrum&för&energieffekEvisering&i&kulturhistoriskt&värdefulla&byggnader&&Högskolan&på&Gotland&• PotenEal&och&policies&för&energieffekEvisering&i&svenska&byggnader&byggda&före&1945&Högskolan&på&Gotland,&Linköpings&Universitet&och&SP&Sveriges&Tekniska&ForskningsinsEtut&• ER&historiskt&perspekEv&på&energieffekEvisering&i&byggnader&Högskolan&på&Gotland&• Energibesparing&i&kyrkor:&Lueläckage$,&nedsmutsnings$&och&klimatmätningar.&&Högskolan&i&Gävle&• EnergieffekEvisering&och&bevarande&i&vårt&kulturarv,&Chalmers&• Metoder,för,riskbedömning,<strong>av</strong>,åtgärder,i,historiska,byggnader,,Lunds,tekniska,Högskola,• EnergieffekEva&åtgärder&mot&mögelproblem&i&kyrkor&och&andra&kulturhistoriskt&värdefulla&byggnader,&Göteborgs&Universitet.&&• (Energismartare&kulturhistoriska&byggnader&i&kallt&klimat,&Luleå&Tekniska&Högskola)&Ansökan&inlämnad&InformaEons$&och&kunskapsdatabas&för&FoU$programmet&"Spara&och&bevara”&&&www.sparaochbevara.se!
Energiprestanda,&inneklimat&och&miljöpåverkan.&• Byggnadsfysik,• Fukt,i,lu?,• Buffring,<strong>av</strong>,fukt,och,värme,• Inneklimat,• Energi,och,effekt,&Fukt&i&lue&
RelaEv&fukEghet&RF =ÅnghaltMättnadsånghaltRF =RelaEv&fukEghet&ÅnghaltMättnadsånghalt• RF&minskar&när&temperaturen&går&upp&• RF&ökar&när&temperaturen&går&ner&TempRF
35Fuktkvot (%)Sorptionskurva för trä3025201510500 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Relativ fuktighet (%)1,6 Fuktkvot (%) Sorptionskurva för kalkputs1,41,21,00,80,60,40,20,00 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Relativ fuktighet
Passiv&klimatstyrning&• Byggnaden&fungerar&som&en&buffert&för&fukt&och&värme&&Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedaninfoga den igen.o Väggar&o Golv&o Tak&o Inredning&&&16Ångkvot (g/kg)Stenhus&1412108642InomhusUtomhus0940703 940707 940711 940715 940719 940723 940727 940731Datumvas430:8
30Temperatur (°C)Stenhus&252015105InomhusUtomhus0940702 940703 940704 940705 940706 940707 940708Datumvas430/7Trähus&Ånghalt (g/m 3 )1816InomhusUtomhus141210864940701 940703 940705 940707Datumhed432
30Temperatur (°C)Trähus&2520151050InomhusUtomhus940701 940702 940703 940704 940705 940706 940707 940708Datumhed432/8Buffring&<strong>av</strong>&fukt&och&värme&• Ger&eR&mer&stabilt&inneklimat&och&därmed&&bäRre&komfort&och&bevarande&&• Vad&är&förutsäRningarna&för&aR&det&ska&fungera?&&
Buffring&<strong>av</strong>&värme&Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedaninfoga den igen.Inträngning&
Inträngning&En&tjocklek&på&140&mm&tar&upp&dygnssvängningar&&både&invändigt&och&utvändigt&Buffring&<strong>av</strong>&värme&Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedaninfoga den igen.Inne&Ute&Isolering&
Buffring&<strong>av</strong>&värme&Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedaninfoga den igen.Inne&Ute&Isolering&Buffring&<strong>av</strong>&fukt&Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedaninfoga den igen.
Buffring&<strong>av</strong>&fukt&Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedaninfoga den igen.Kan&vara:&Invändig&panel&Färg&Tapet&Ångspärr&KonvekEonsspärr&”Tätskikt”&Buffring&<strong>av</strong>&fukt&och&värme&FörutsäRer&• AR&massan&finns&på&insidan&• Tillräckligt&stor&massa&• Tillräckligt&stor&yta&• Öppna&(ej&täta)&ytor&
Värmeförluster&Värmeledning&Värmeledning&beror&på&• Temperaturskillnaden&• Materialets&värmeledningsförmåga&• Materialets&tjocklek&Hög&Temp&Låg&Temp&P=λA T iT ud( − )
Värmeledning&Vid&stabila&temperaturer&inne&och&ute&beror&värmeförlusterna&inte&på&byggnadens&värmelagringsförmåga&Hög&Temp&Låg&Temp&Värmeförluster&Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedaninfoga den igen.Isolering&
Utvändig&eller&invändig&isolering?&Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedaninfoga den igen.Inne&Ute&Effekt&och&energi&• Energi&(kWh)&&• Effekt&(kW)&En&mängd&ER&flöde&• Energi&=&Effekt&*&Ed&
Effektbehovet&minskar&i&en&tung&byggnad!&• Värmelagring&gör&aR&kortvariga&köldknäppar&jämnas&ut&över&Eden&• Beaktas&vid&dimensionering&<strong>av</strong>&värmesystem&Temperatur (°C)302520151050940701 940702 940703 940704 940705 940706 940707 940708DatumInomhusUtomhushed432/8Minskar&energibehovet&i&en&tung&byggnad?&• Tillfälliga&värme$överskoR,&både&invändigt&och&utvändigt,&kan&tas&Ellvara&genom&lagring.&• I&en&läRare&konstrukEon&skulle&man&vädra/kyla&bort&överskoRet&• Smarta&styrsystem&
Minskar&energibehovet&i&en&tung&byggnad?&• Olika&undersökningar&visar&på&5$15%&lägre&energiförbrukning&jämfört&med&läRa&konstrukEoner&• Undersökningarna&har&varierande&kvalitet&FortsaRa&undersökningar?&• Frågor&och&problem?&• Vad&har&Emmer$byggnader&för&egenskaper?&Mätning!&• Hur&kan&vi&förbäRra&dem?&• Har&vi&räR&beräkningsmetoder?&• &&……..&• &……..&&&
!Nestet – ett klimateffektivt massivhus i trä (Vistet 2.0)Bertil Harström, InredningsgruppenBertil Harström är byggnadsingenjör och inredningsarkitekt och startade 1987 den egn<strong>av</strong>erksamheten Inredningsgruppen AB i Sundsvall. I sitt arbete har Bertil intresserat sig för trä sombyggnadsmaterial, både för att bygga hus och för att göra inredningar. Han är kritisk till dekonsekvenser för byggandet som industrialiseringsprocessen har fört med sig i form <strong>av</strong>standardiserade beräkningsmodeller som utgår från konstruktioner <strong>av</strong> stål och betong. I olikaprojekt har Bertil använt trä som byggnadsmaterial och på olika sätt propagerat för dess fördelaroch kvaliteter. Nedan följer en artikel <strong>av</strong> Bertil som bygger på det föredrag han höll i Mariestad.MASSIVA TRÄHUS OCH KLIMATKRAVFöreläsning i Mariestad den 21 november 2012Vem fan skall man lita på?Född och uppväxt som ”brädgårdsindian” påAlnö där sågverken stod tätt som spön i backen.Nåja, en del sågverk var redan nedlagda när jagväxte upp på 50-talet, men hela samhället prägladesfortfarande <strong>av</strong> träexploateringen. Den givnaarbetsplasen för flera generationer, lekplatsenför barnen innan första jobbet som märk- ellerknubbpojke. Kring brädgårdarna utveckladesockså det sociala livet där flickorna klädde uppsig vid ankomsten <strong>av</strong> nya fartyg med exotiskasjömän som sökte lyckan i land. Farsans kioskpå Myrnäs var ett givet vattenhål där man somjunior kunde snappa upp ett och annat <strong>av</strong> livetsmysterier.Minnerna har för alltid satt sin prägel och närjag senare i livet återvänder till min hemstadSundsvall så kommer allt fram igen. Mest sompositiva minnen från en fattig men lycklig barndom.Men även i form <strong>av</strong> lite djupare funderingar.Vad har egentligen hänt under det senastehalvseklet? Om man begränsar perspektivet tillträråvarans utveckling kan konstateras att tidennästan stått stilla här hemma.Visst, samhället i stort har genomgått en otroligutveckling, men definitivt inte inom områdetträförädling. Vad som skett är en koncentration<strong>av</strong> produktionen till färre enheter med störreeffektivitet. Men det är i stort sett samma förädlingsgradsom förr på träsidan. Inom det kemiskaområdet däremot har skett stora framstegdär skogsbolagen idag har god lönsamhet kringolika pappersprodukter.Nu frågar sig vän <strong>av</strong> ordning. Vad tusan hardetta med våra timmerhus att göra?!
Förklaringen till det svenska träbyggandets förfall.Stadsbränderna i kombination med miljonprogrammet och skogsindustrins passivitet.Svaret är att det finns ett både klart och betydelsefulltsamband. Det gäller bristen på träförädling.Skogsindustrins passivitet och fokuseringpå råvaran är en <strong>av</strong> förklaringarna till varför visitter här idag.En annan orsak är vår historia. När Sundsvalloch Umeå brann samma sommardag 1888 vardet <strong>av</strong>görande händelser för vår relation till träbyggnader.En sträng lagstiftning har sedan dessreglerat träbyggandet under ett sekel och somexempel var det först i slutet <strong>av</strong> 1900-talet tillåtetatt uppföra större träbyggnader än 2 våningar.Den tredje och största största enskilda faktornsom påverkat träbyggandet är utan tvekan dethistoriska beslutet om, och genomförandet <strong>av</strong>”Miljonprogrammet” 1965-75. Ambitionen varatt bygga 100.000 lägenheter per år och för attmöjliggöra detta skapades det ”industriella byggandet”.Under denna period försvinner hantverkarnafrån våra byggen och ersätts med montörer.Nya byggmetoder utvecklas i snabb taktoch produktionens villkor blev styrande. Arkitektrollenmarginaliseras och den reella maktenflyttas till byggbolagen som också snabbt tarkontrollen över stora delar <strong>av</strong> byggmaterialindustrin.Häri ligger förklaringen till att svenskabyggbolag idag tillhör de största i världen.Trä får under denna period endast en begränsadanvändning som byggnadsmaterial. Träreglarnai våra väggar ersätts med stålreglar som ikombination med gipsskivor skapar en helt nystandard. Vi utbildar oss alla kring dessa villkoroch använder plötsligt materialindustrins handböckersom våra rättesnören. En mycket framgångsrikkollektiv hjärntvätt som gör oss totaltblinda för alternativen. Handböckernas innehållomvandlas till förordningar och lagar som måsteföljas. En utarmad arkitektkår styrd <strong>av</strong> totalentreprenadertörs knappt besöka byggarbetsplatsernaoch så snart ett bygglov har klubbats tarentreprenören över hela ansvaret. De som har ettegenintresse i träfrågan, skogsbolagen, fortsättersin passiva roll som råvaruhandlare, vilket betyderatt inget motstånd finns kring denna förSverige så viktiga fråga.
Harströmarna som nybyggare i Tunbyn 1987De lagar och förordningar som växer fram harofta sitt ursprung i praktiska mätningar. Manmäter till exempel ett betongbjälklag <strong>av</strong> en visstjocklek och finner att ljudreduktionen blir somexempel 48 decibel. Efter lite diskussioner ochfunderingar fastställer man ett bjälklags ljudkr<strong>av</strong>baserat på mätningen <strong>av</strong> betongbjälklaget.Samma sak sker i område efter område. Ombygger ett kontor och frågar efter ljudkr<strong>av</strong>et mellantvå kontorsrum, blir svaret typ dubbla gipsskivorpå varje sida om en 45 mm stålregel. Slåbara upp sidan 28 i Gyprochandboken. Innebördenär att man fastställer generella regler efterspecifika materials egenskaper.Om vi då tittar lite närmare på vårt trämaterialfinner vi att träbranchen kanske inte riktigt varpå banan den dag som regelverket formulerades.I frågan om trämaterialets klimategenskaper kanvi se att trä inte räcker så långt, och därmed ejbör användas som värmeisolerande material. Enanekdot från1995 belyser den frågan tydligt. Vihade i samarbete med Nationalmuseum byggt enrekonstruktion <strong>av</strong> 1700-talshuset Sörby och hadetvå experter på scenen vid ett seminarium kringtimmerhusbyggande. Den ene experten var ToreHansson civilingenjör från Träinformation, denandre Alvar Trogen timmerman från Gagnef.Frågan som ställdes var. Hur tjock behöver entimmervägg vara för att uppfylla dagens energikr<strong>av</strong>?Det första svaret lämnades <strong>av</strong> Tore Hanssonsom markerade ca 60 cm mellan sina händeroch samtidigt skakade på huvudet. TimmermannenAlvar Trogen gick då fram och justerade <strong>av</strong>ståndettill ungefär en tredjedel, ca 20cm, och saatt här nånstans ligger sanningen.Och detta är nog frågeställningen i ett nötskal.Den akademiska världens analys ställ motbondepraktikan. Den teoretiska beräkningenmot den praktiska erfarenheten.
Sörby från 1731Interiör från SörbyDet var vägskälet jag ställdes inför när min familjskulle sätta bo och valde att flytta ett timmerhus.Ett välbevarat hus modell korsplan från1861 som stått obebott under 40år och var heltoförstört. Det enda som hade hänt var att mandragit in kallvatten till köket omkring 1920. Närjag frågade kommunens rådgivare fick jag debesked som krävdes för att få statliga lån ochbygglov. När jag frågade gamla timmermän ochhantverkare om samma saker blev beskedet oftadet motsatta.Så vem fan skall man lita på?Jag valde att lita på bondepraktikan vilketkändes rätt, men också har inneburit att manrört sig i stark motvind under de senaste 20 åren.Det har funnits mängder <strong>av</strong> tillfällen att gå vilse,men övertygelsen har ändå räck till för att kämp<strong>av</strong>idare. Den arbetsmetod som jag valde för attjobba med denna fråga var ”gräv där du står”och resultaten har presenterats i en serie utställningar.SörbyRekonstruktionen <strong>av</strong> 1700-talshuset Sörbygjordes i samarbete med Lars Sjöberg och Nationalmuseum.Inredningsgruppen var Byggherre.Valet <strong>av</strong> ett 1700-talshus berodde på att man påden tiden hade full kunskap om träbyggandeoch väl utvecklade hantverksmetoder. Så enbartrationella syften låg bakom valet <strong>av</strong> Sörby.Genom att handplocka ett antal små tillverkarelyckades vi hitta en godkänd kvalitet på snickerierna.Möbleringen kom från Lars Sjöbergs samarbetemed IKEA och huset fylldes med riktigaträmöbler, delvis från en nystartad hantverksutbildningi Kramfors.De frågor som ställdes kring utställningenvarÄr det fortfarande möjligt att bygga riktigatimmerhus?Finns en marknad för timmerhus idag?Har vi förlorat viktiga kunskaper om trähusbyggande?Den vanligaste reaktionen från de som besökteutställningshuset var ett ”erkännande för ettäkta trähus” och en stark bekräftelse på att dettafortfarande borde vara en lika intressant somsjälvklar del <strong>av</strong> vår arkitektur även idag.Huset såldes på auktion och g<strong>av</strong> ekonomi föratt gå vidare med projektet.VISTETNästa steg var att översätta 1700-talshusettill ett modernt liggtimmerhus med samma egenskapersom Sörby. Resultatet blev VISTET ritat<strong>av</strong> arkitekterna Anders Landström och ThomasSandell i samarbete med Inredningsgruppenoch Forsén Timmerhus i Järpen. VISTET blev enutställning i Kalmar 1997 och i Stockholm kulturhuvudstadsåret1998 i samarbete med föreningenSvensk Form då VISTET även var en bostadsutställningmed ny design för en ekologiskhållbar framtid.
VISTET i Stockholm kulturhuvudstadsåret 1998Interiör från VISTETVISTET fritidInteriör från VISTET fritidUnder H99 i Helsingborg presenterades VISTETfritid som Europas första FSC-certifierade trähusi samarbete med (Världsnaturfonden) WWF.Utställningarna har arrangerats i samarbetemed trovärdiga partners som gett legitimitet tillprojektet. VISTET har också blivit den förebildsom vi hoppats på och ett känt varumärke bådei Sverige och utomlands. Kring varje utställninghar arrangerats debatter och seminarier med diskussionerom trähusbyggandet. Speciellt intressantatt notera är att många internationellla kommentarerfrån exempelvis Italien, bättre tycksförstå projektets ambition att föra den svenskaträbyggnadstarditionen framåt utan nostalgi.
NESTET Forskningsstation i SundsvallNESTET Stall i TunbynNESTETI <strong>av</strong>vaktan på det tredje steget som planeras tillsommaren i Berlin har ett litet forskningsprojektutförts i samarbete med SP i Skellefteå och Borås.Det gäller en mindre byggnad på ca 16kvm somuppförts som ett förslag till bebyggelse längsSelångerån i Sundsvall. När förslaget presenteradessom en ren massivträbyggnad protesteradekommunnens konsultgrupp med hänvisningtill kvalitetssäkringar och olagliga byggnader.På en fråga om konsultgruppen skulle godta enempirisk mätning <strong>av</strong> byggnaden i stället för denteoretiska beräkningsmetoden, blev svaret ja.Därför byggdes ett ”marknadshus” helt <strong>av</strong> massivträsom en forskningsstation.Projektet var ett samarbete mellan SundsvallsKommun, Länstyrelsen Västernorrland, SCA,Martinson Byggsiljum, Norrlandsfönster och Inredningsgruppen.SP anlitades för att installeramätutrustning och även svara för analysen. Efterett års mätningar i ett hus med helt kontrolleradeförutsättningar (ingen använde huset) komSP fram till följande resultat.”Under de förutsättningar som fanns vid mätningen,samt att byggnaden har mindre golvytaän 5o kvm klarar byggnaden BBRs kr<strong>av</strong> på energiförbrukningi lokaler. Ingen beräkning <strong>av</strong> U-värdet har gjorts men eftersom väggarna har ettU-värde på 0,68W/kvm finns en uppenbar riskatt BBRs kr<strong>av</strong> på under 0,7W/kvm ej uppnås”.Enkelt uttryckt. Byggnaden uppfyller kr<strong>av</strong>en ipraktiken, men inte i teorin.Vilket helt motsvarade våra förväntningar, ochsporrade oss att gå vidare. Äntligen en konkretvetenskaplig iakttagelse som stöder våra teser.Under den snart 20 år som projketet pågått harmängder <strong>av</strong> erfarenheter samlats. Samtidigt haren bild växt fram <strong>av</strong> en utveckling som varit vällovligmen ibland vilseledande. I visa fall beräknande(som i fallet totalentreprenaden) men oftaaningslös. Tekniken har alltid varit lösningeno<strong>av</strong>sett frågan.Visst har det funnits stunder <strong>av</strong> tvekan ochosäkerhet, när hela omvärlden tycks stå för enannan uppfattning, men dessa stunder har varitkorta, nästan bara som ögonblick. Däremot harinsikterna ökat vid varje empiriskt vittnesmåloch stabiliserat uppfattningen att vi under långtid har förlorat kontakten med vår främsta råvara.Därför behöver vi göra en omstart och på nyttlära oss att använda trä som byggnadsmaterial.Tiden är mogen för detta steg och sett mot perspektivethållbart byggande, är det också ettnödvändigt steg. För vilket byggnadsmaterialkan bättre svara mot de ekologiska kr<strong>av</strong> sommåste ställas för framtiden?
FISKARENS HUS det första massiva trähuset i serien NESTET från Arvesund.Databild Johan KauppiVisst finns det ett ”nationellt träbyggnadsprogram”men när man tittar på resultaten, så serman snart hur tokigt det kan bli. Om de högaträhusen i Sundsvalls hamn representerar framtidensträbyggande så är det bara en tydlig bekräftelsepå galenskapen. Hybridkonstruktionersom misshushållar byggmaterialens egenskaperleder enbart till onödigt dyra och sämre fungerandelösningar. En tydlig bekräftelse på att mantappat greppet om vad man sysslar med. Önskemåletom mera träbyggande måste gå hand ihand med ökad kunskap om materialets egenskaper.En rimlig utgångspunkt borde vara attalla material skall tävla på lika villkor och bedömasefter sina egenskaper. Så är fallet inte idag.Rekonstruktionen <strong>av</strong> Sörbyhuset var ettnövändigt steg tillbaka för att finna en utveckladträkunskap i kombination med en fungerandearkitektur. Med VISTET togs ett steg framåt därvi tillämpade samma kunskaper i ett moderntarkitektritat hantverkshus <strong>av</strong> liggtimmer.Projektets nästa steg är att visa upp ett industriellttillverkat massivträhus NESTET, medsamma egenskaper som liggtimmerhusen. Avpedagogiska skäl görs husen i samma storlek föratt underlätta jämförelser mellan husen. Liksomtimmerhusen Sörby och VISTET är byggsatserkommer även NESTET att vara en byggsats. Enviktig aspekt eftersom husen då är flyttbara.Ambitionen är att presentera NESTET kommandesommar i Berlin i samarbete med jämtlandsföretaget Arvesund. Skälet är att det iblandkan löna sig ”att gå över ån efter vatten”. Valet <strong>av</strong>Berlin som arena för NESTET beror på att Tysklandhar ett utvecklat träbyggande med strängamiljökr<strong>av</strong>. Om NESTET uppfyller tyskarnas kr<strong>av</strong>så finns goda förutsättningar att även presenterahuset i Sverige.VägskäletDet är för många fullt uppenbart att vi tappatorienteringen och gått vilse i vårt sätt att byggaträhus. Som första steg att komma på rätt spårigen är att förstå och acceptera att det finns fleraolika sätt att bygga hus på och att alla metoderhar sina för- och nackdelar.Lite förenklat kan man beskriva ambitionenmed dagens svenska bostadsbyggande är attskapa helt täta byggnader som andas med hjälp<strong>av</strong> ett mekaniskt ventilationssystem. Byggnadenaisoleras väl för att tillvarata den värme somtillförs byggnaden från insidan. Belysningen dimensionerasoberoende <strong>av</strong> dagsljuset. Med hjälp<strong>av</strong> sofistikerade tekniska lösningar har manskaffat total kontroll över våra bostäder i sin ambitionatt hitta del ultimata lösningen. Blev detså lyckat? Det kanske beror på hur man ställer
frågan. Visst byggdes en miljon bostäder underen 10-årsperiod. Visst höjdes bostadstandardenmed välplanerade lägenheter för alla. En enaståendebedrift. Om vi fokuserar på träbyggandetunder denna period är resultatet negativt. Detkanske hade varit annorlunda om byggbolagenäven hade haft ekonomiska intressen i skogen,men så var inte fallet, och eftersom skogsbolagenvar nöjda med råvaruhanteringen så fannssom tidigare påpekats inget motstånd.Om vi accepterar trätungt byggande som enbyggmetod så behöver regelverket också anpassasför att ge optimal nytta <strong>av</strong> metoden. Förstdärefter kan rättvisa jämförelser göras mellanolika byggmetoder.Trätungt byggande är förvånansvärt likt annattungt byggande. En stenvägg i Medelh<strong>av</strong>sområdetfungerar ungefär på samma sätt som en timmerväggi Sverige. Solenergin värmer väggenoch värmen transporteras med en tidsfördöjningin i huset. Vilket betyder att solvärmen hålls tillbakaunder den varma dagen medan den värmerhuset under den svalare natten. Förutomförmågan att ackumulera solenergi så ventilerarden massiva konstruktionen huset, vilket innerbäratt kr<strong>av</strong>et på mekanisk ventilation minskar.Dessutom absorberar trämaterialet fukt vilketytterligare minskar ventilationsbehovet.Dessa för träet unika egenskaper ger tillsammansmed nya hållbarhetskriterier ett mycketintressant utgångsläge för massiva träkonstruktionerjämfört med andra byggmetoder.SammanfattningSvenskt träbyggande har under lång tid förloratgrundläggande kunskaper om trämaterialetsegenskaper och användningsområden.Förklaringen finns i vår historia med stadsbrändernai slutet på 1800-talet i kombination medeffekterna <strong>av</strong> miljonprogrammets genomförande.En ensidig fokusering på råvaran är ytterligareett tungt vägande skäl.Sammantaget ett halvt sekel <strong>av</strong> medeltid inomträbyggandet innebär att vi idag trots råvarutillgångenoch stolta traditioner, ligger i bottenskiktet<strong>av</strong> europas träbyggnadsnationer.Det positiva med situationen är att från bottenleder alla vägar uppåt. Med goda exempel ochförebilder kan vi succéssivt flytta fram positionerna.Projekten Sörby, VISTET och NESTET harsom målsättning att föra diskussionen om träbyggandepå flera plan. En tusenårig tradition<strong>av</strong> träbyggnadskonst förtjänar att behandlasmed respekt. Vår uppgift är att föra traditionenvidare med anpassningar till dagens och morgondagensvillkor. Arkitekturen måste vara enspegling <strong>av</strong> sin egen tid och en byggnads hållbarhetskriterierkänns idag som den tyngst vägandefaktorn när vi bygger ett hus.Arkitekturen kan och bör uttryckas genom olikamaterial med varierande egenskaper utifrånbyggplatsens förutsättningar.Trä är det byggnadsmaterial som står närmastmänniskan och med vår närhet till den förnyelsebararåvaran finns goda förutsättningar för träsom byggnadsmaterial i framtiden.Projektet har medvetet haft en låg kommersiellprofil för att inte hamna i en snedvriden diskussionom ekonomiska egenintressen. Syftet är ochhar hela tiden varit att visa upp tydliga exempeloch förebilder på god arkitektur.De ekonomiska aspekterna på projektet ärändå <strong>av</strong>görande. Träförädlingsindustrin omsätteridag 70 miljarder kr var<strong>av</strong> 26 miljarder på export.Detta ger 40.000 människor jobb, många iglesbygden.Effekten <strong>av</strong> en dramatisk ökad träförädlingfrån sågade och hyvlade trävaror till färdiga husbyggsataserskapar många arbetstillfällen ochger Sverige goda möjligheter på exportmarknaden.
Bertil HarströmByggnadsingenjör, inredningsarkitekt ochDesigner.Verksam i det egna företagetINREDNINGSGRUPPEN AB sedan 1987Har under 20 år arbetat med en serie ”Gräv därdu står projekt” för att visa den potential somfinns runt omkring oss alla.Senast nu med Treehotel ett litet projekt somlyckats placera glesbygden Harads på världskartan.bertil@inredningsgruppen.se
!Energieffektivisering <strong>av</strong> timmerhus – erfarenhet från projektIngemar Nygren, Högskolan i DalarnaIngemar Nygren är civilingenjör och universitetsadjunkt i byggteknik på Högskolan i Dalarna. Isamverkan med Svenska timmerhusföreningen har han gjort flera undersökningar <strong>av</strong>energiförbrukningen i timmerhus. Resultatet finns bland annat redovisat i rapporten”Uppgradering <strong>av</strong> traditionellt byggsystem. Delprojekt 1” som finns tillgänglig på Spara ochbevaras hemsida. Nedan följer ett referat <strong>av</strong> hans föredrag i Mariestad och hans powerpoint.Ingemar berättade i sitt föredrag om de olika projekt om energiberäkningar i timmerhussom gjorts åt timmerhusföreningen. Förutom projekten har han även på uppdrag <strong>av</strong>olika timmerhusbyggare gjort energiberäkningar om hur de ska projektera och bygga föratt uppfylla de gällande byggnormerna.Först gjordes ett pilotprojekt där energiförbrukningen i två hus mättes samtidigt somdet beräknades vilken energi husen borde förbruka utifrån de fastställda normerna omu-värde, transmissionsförluster och ventilationsförluster. Man kom fram till att husengjorde <strong>av</strong> med lite mindre energi än vad beräkningen visade.Detta projekt ledde fram till ett större forskningsprojekt. Det gjordes undersökningar <strong>av</strong>energiförbrukningen i tolv hus på olika platser i Sverige under 2008-2009. De sombodde i husen fick mäta sin energianvändning under ett år och rapportera in. Husen varuppvärmda på olika sätt. I projektet gjordes sedan beräkningar i två vanligaenergiberäkningsprogram. I ett diagram visar Ingemar staplar över den uppmättaenergiförbrukningen, hur beräkningen såg ut och normen i BBR.En konklusion var att de hus som värmdes upp med värmepump visade sig göra <strong>av</strong> medmer energi än vad beräkningarna visade, medan hus med annan uppvärmning gjorde <strong>av</strong>med mindre energi. Troligen hade detta med husens ventilation att göra.Den uppmätta energianvändningen kan jämföras med kr<strong>av</strong>en i BBR 2008 och 2010vilket visar att de byggnader som 2008 klarade normkr<strong>av</strong>en hade svårt att klara kr<strong>av</strong>en2010. I BBR anges gränserna för högsta tillåtna energianvändning. Ytterligareförändringar har gjorts i BBR 2012. Landet har delats in i tre klimatzoner där olika kr<strong>av</strong>gäller. Det är olika kr<strong>av</strong> på byggnader som värms med elvärme och byggnader med annatuppvärmningssätt. En byggnad som värms med el har kr<strong>av</strong> på särskilt godaenergiegenskaper. Till elvärme räknas all elvärme, både värmepumpar, direktverkande el,vattenburen el m.m.I ytterligare ett diagram visas att fyra <strong>av</strong> husen skulle klara normerna i BBR2012 om demättes idag. Med specifik energianvändning menas den energimängd som byggnadenförbrukar under ett år dividerat med antalet kvadratmeter uppvärmd golvarea.Golvarean som ska räknas ut definieras A-temp. Specifik energianvändning omfattaruppvärmning, kyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi, men hushållsel ingår inte.Genom provtryckning undersöktes också luftläckaget i husen. I den nya normen ställsinga kr<strong>av</strong> på lufttäthet men det gamla riktvärdet var 0,8. I provtryckningen låg samtligahus över riktvärdet. Ingemar konstaterar att otäta hus har problem med värmeförlust,samtidigt som otäthet och drag också en del <strong>av</strong> byggnadens ventilation. För attupprätthålla värmebalansen inomhus måste värmetillskottet vara lika stort somvärmeförlusten. Ingemar <strong>av</strong>slutade med att visa olika exempel på beräkningar <strong>av</strong> tvåolika hus och hur de klarar sig mot normerna i BBR 2012.!
Timmerhus&och&energihushållning&
BBR&2012&
Värmebalans&För&a>&upprä>hålla&temperaturen&inomhus&måste&&värmeBllsko>et&vara&lika&stort&som&värmeförlusterna&&VärmeBllsko>:&• Solinstrålning&• Internvärme&(människor&och&apparater)&• Uppvärmningssystem&Värmeförluster:&• Transmission&• VenBlaBon&• Tappvarmva>en&täthet&
Timmerhus&på&1800$talet&Timmerhus&på&70$talet&
Vad&gör&vi&nu?&
!Exemplar från NorgeMarte Boro, RiksantikvarenMarte Boro arbetar som seniorrådgiver på Riksantikvaren i Norge. I flera studier somRiksantikvaren har gjort om energieffektiviseringar <strong>av</strong> äldre byggnader visas att det är möjligt attkombinera kulturminnesskydd och energibesparingar. Nedan följer en artikel <strong>av</strong> Marte Boro harsom behandlar de exempel hon tog upp under sitt föredrag.Tradisjonelle hus bra for klimaet!!"#$!%&'#()%)*#+,-.!/&,-"!%'/#,#0)%1'#Denne artikkel bygger på en artikkel som tidligere er publisert i bladet Fortidsvern.Alle rapportene og mer informasjon finner du ved å gå inn på Riksantikvarens nettside:http://www.riksantikvaren.no Tema - EnergisparingEksisterende bygningsmasse er en ressurs. Fornuftig bruk og oppgradering <strong>av</strong> eksisterendebygninger inkludert verneverdige bygninger, er én <strong>av</strong> tiltakene for å redusere klimaendringene.Det er i dag et sterkt og ensidig fokus på energibruken til oppvarming. Materialbruk er et viktigtema for å redusere klimabelastningene. Økt bruk <strong>av</strong> tre, slik som i tømmerhus, er et viktigklimatiltak. Det er og viktig å opprettholde kunnskapen om tømring for å kunne vedlikeholde ogreparere gamle tømmerhus. Riksantikvaren ser det som viktig å framskaffe konkret viten omegenskapene til tradisjonelle bygninger og bygningsdeler for å sikre at vi bruker de ressursenegamle hus representerer. I denne artikkelen gjennomgås en del ny viten på feltet.Er gamle eller nye hus mest miljøvennlige?Riksantikvaren har fått gjennomført en sammenligning <strong>av</strong> miljøbelastningen fra et gammeltlaftehus og et nytt l<strong>av</strong>energibygg. Rapport, «Klimagassberegninger for vernede boligbygg vs nyel<strong>av</strong>energiboliger» utarbeidet <strong>av</strong> konsulentfirmaet Civitas, viser at det gamle huset konkurrerersterkt med det nye. Vi har ønsket å få fram konkrete tall på hvor energieffektivt et gammelt huskan bli uten at verneverdiene blir redusert og hvor mye klimabelastningen fra byggingen <strong>av</strong> etnytt hus betyr i et slikt regnskap.De fleste gamle hus kan utbedres uten at de kulturhistoriske verdiene blir redusert. I beregningenehar vi forutsatt at det gamle huset er oppgradert med innvendig isolasjon og nye innervinduer.Det er også tenkt effektivisering <strong>av</strong> det el-spesifikke forbruk (moderne energieffektive apparatermed mer) slik at dette er tilnærmet likt for de to husene og omlegging til mer miljøvennligeenergikilder. Det nye huset er et l<strong>av</strong>energihus (nivå 2), bygget med standard materialer og medsamme form og størrelse som det gamle. Det gamle huset er allerede bygget, det nye huset måbygges. I sammenligningen har vi sett på klimagassutslippene både fra materialproduksjonen ogfra energibruken mens husene er i bruk 60 år fram i tid.Resultatet <strong>av</strong> undersøkelsen viser at det gamle huset kommer godt ut. Redusert utslipp frarehabilitering <strong>av</strong> det verneverdige bygget kompenserer delvis eller helt for høyere utslipp fraenergibruken i drift. Belastningen fra byggingen <strong>av</strong> det nye huset er så stort at det får mye å si forresultatene. Dette viser at fortsatt bruk <strong>av</strong> eldre bygg er bra for klima, fordi vi bruker de ressursenesom allerede er nedlagt i byggene. Det er mulig å oppnå vesentlig energisparing ved akseptabletiltak også for verneverdig bebyggelse. De kan, når de oppgraderes nennsomt, konkurrere meddagens energieffektive nybygg. Det undersøkelsen også viser, er at det er viktig å bygge nye husmed miljøvennlige materialer. Gjør man det reduseres miljøbelastningen vesentlig.!
Nedre Bakklandet 33 i Trondheim er et panelt tømmerhus oppført i 1812 og seinere tilbygget.Foto: Marte Boro © Riksantikvaren.Klimagassutslipp fordelt over 60 års levetid og m². Til venstre - utslipp fra laftet verneverdig boligbygg før tiltak. Imidten - utslipp fra det gamle huset etter oppgradering. Til høyre - utslipp fra det nye boligbygget l<strong>av</strong>energiklasse II.Rødt – utslipp fra energibruk i driftsfasen. Blått - utslipp fra materialproduksjon. Kilde: Civitas
Klimagassutslipp fra materialer, kg CO2-ekv/m² år. Fra venstre: laftehuset uten oppgradering, tre ulikeoppgraderingsalternativer og til høyre det nye huset. Kilde: CivitasDette var en undersøkelse som bare vurderte en bygningstype og sammenlignet en bygning meden annen. Dette er den blitt kritisert for. Men nylig ble det offentliggjort en tilsvarendeundersøkelse med helt andre dimensjoner i USA: «The greenest Building: Quantifying theEnvironmental Value og Building Reuse». Det ble gjort en sammenligning mellom nybygg ogeldre bygg for mange bygningstyper og i mange klimasoner. Resultatene viser samme trend:Gjenbruk <strong>av</strong> bygninger medfører nesten alltid mindre miljøbelastning enn nybygg når mansammenligninger bygninger med samme størrelse og funksjon.Energisparing eller bygningsvern? Ja takk, begge deler!Hvor mye energi kan vi spare ved å etterisolere gamle bygg? Hvor mye mindre sparer vi dersom vitar hensyn til de kulturhistoriske verdiene når vi etterisolerer? Norconsult i samarbeid medMiljøanalyse AS har sett nærmere på dette på oppdrag fra Miljøverndepartementet i Norge.Utgangspunktet for studien har vært mange typer boligbygg med verneverdier knyttet tileksteriøret.Studie viser at det er mulig å oppnå store energisparingseffekter på enkelthus selv om man tarhensyn til byggets verneverdi. Forskjellen i besparelse når man enten tar eller ikke tar hensyn tilde kulturhistoriske verdiene, er forholdsvis liten. Det framkommer også at å sette kr<strong>av</strong> til ateksisterende verneverdige bygninger skal bygges om til l<strong>av</strong>energibygg på bekostning <strong>av</strong>verneverdiene, har liten effekt når det gjelder energisparing i nasjonal sammenheng. Nettoenergibehov vil kunne reduseres med gjennomsnittlig om lag 70% ved oppgradering till<strong>av</strong>energistandard uten å ta hensyn til vernekr<strong>av</strong>. Legger vi vernehensyn til grunn, vil dengjennomsnittlige reduksjonen være om lag 58%. Norconsult konkluderer med at dette harrelativt liten betydning for energibesparelsen på nasjonalt nivå. Studien viser at gjennomføring <strong>av</strong>tiltak med vernehensyn gir bedre privatøkonomisk lønnsomhet enn tiltak uten slike hensyn.
Dette fordi tiltakene er mindre omfattende og derfor billigere, og fordi det er relativt litendifferanse i energibesparelse mellom de to nivåene.Spesifikt, netto energibehov (kWh/m²) før og etter tiltak. Forskjellen mellom energibehovet før (blå) og etter tiltak(rød og grønn) er stort. Forskjellen mellom tiltak som tar hensyn til de kulturhistoriske verdiene (grønn) og tiltaksom ikke tar slike hensyn (rød) er forholdsvis liten.Gamle vinduer kan bli like gode som nyeNår man skal ta vare på en bygnings kulturhistoriske verdier eller historiske særtrekk er det viktigå gjøre inngrepene så små som mulig. SINTEF har nylig gjennomført en undersøkelse på oppdragfra Enova og Riksantikvaren. Undersøkelsen viser at gamle oppgraderte vinduer, supplert medinnvendige varerammer, isolerer mer enn godt nok - langt under kr<strong>av</strong>ene i plan- ogbygningsloven (Norge) og på lik linje med nye vinduer. Mange <strong>av</strong> våre gamle hus fortjener bedreenn nye vinduer. De bør få beholde sine gamle vinduer, i en ny og bedre utg<strong>av</strong>e.
Målinger <strong>av</strong> u-verdien til et tradisjonelt vindu før og etter ulike oppgraderingstiltak. Fra venstre: et tradisjonelt enkeltvindu (se tegningene under diagrammet), det enkle vinduet supplert med et innervindu med energiglass dvs. et glassmed ett belegg vist med to ulike <strong>av</strong>stander mellom det originale yttervinduet og det nye innervinduet, til høyretilsvarende, men innervinduet er forsynt med et isolerglass dvs dobbelt glass med belegg og argon gass. Resultatetviser at vinduet med innervindu med energiglass har en U-verdi på under 1,6. Vinduet med innervindu medisolerglass har en U-verdi på under 1. Kilde SINTEF: Energieffektive bevaringsverdige vinduerU-verdi måles i W/m²K som angir den mengde varme som pr. tidsenhet passerer en kvadratmeter<strong>av</strong> en konstruksjon ved temperaturforskjell på en grad mellom konstruksjonens to sider.Råd om energisparingDet er ikke så lett å vite hvordan man skal gå fram når man skal energieffektivisere huset sitt.Hvilke tiltak monner mest, hvor slipper varmen ut og hvor mye kan man tette og isolere uten atdet oppstår fare for råteskader og dårlig inneklima?Noen <strong>av</strong> svarene ligger i rapport «Energieffektivisering i eksisterende bygninger» somSINTEF/NIKU (Norsk institutt for kulturminneforskning) har utarbeidet. Her vises både hvorvarmetapet i ulike typer boligbygg er og hva man kan spare på ulike tiltak.
Varmetapsfordelingen er ulik <strong>av</strong>hengig <strong>av</strong> bygningenes konstruksjon og tetthet. Denne illustrasjonen viser hvorvarmen forsvinner ut <strong>av</strong> en enebolig i tømmer med panel innvendig og utvendig og med kun enkle vinduer. Væroppmerksom på at omkring 55% <strong>av</strong> energiforbruket i en bolig går med til boligoppvarming. Kilde: Sintef/NikuEnergieffektivisering i eksisterende bygninger.Denne grafen gir en oversikt over hvor mye nettoenergibehovet reduseres ved ulike tiltak i et laftet hus. Sparingen seren ved å se hvor mye under 100 % søylen ender. Tiltakene fra 1 til 14 er ulike enkelttiltak: 1 – Temperaturstyring, 2– 3 Tetting <strong>av</strong> lekkasjer, 4 – 6 Etterisolering <strong>av</strong> vegger, 7 - 12 Etterisolering <strong>av</strong> bjelkelag, 13 -15 Utbedring <strong>av</strong>vinduene. 16 er en kombinasjon <strong>av</strong> tiltak hvor en har vektlagt å bevare verneverdiene. 17 er en kombinasjon <strong>av</strong> tiltakhvor det ikke er tatt slike hensyn. Her inngår bl.a. utvendig etterisolering <strong>av</strong> ytterveggene med 20 cm og installasjon<strong>av</strong> balansert ventilasjon. "16" kan være aktuell for en verneverdig bygning, mens tiltak "17" vil være helt uakseptabeltfor verneverdige bygg. Den røde streken er dagens kr<strong>av</strong> i plan- og bygningsloven i Norge.
!PaneldiskussionDagens föredragshållare samlades i en panel för att sammanfatta dagen och svara påfrågor från åhörarna under ledning <strong>av</strong> moderator Björn Ohlén.Alla var eniga om att temat för dagens konferens är en viktig fråga.Diskussionen och frågorna börjad med aspekter kring att en traditionell timmervägg i enstor del <strong>av</strong> landet är 6 tum, medan de tester och den forskning som presenterats gäller 8tums väggar.Ingemar Nygren framhåller att alla typer <strong>av</strong> produkter timmerhusprodukter bör finnasparallellt på marknaden. Allt från flyttade gamla timmerstommar, nya timmerhus medsynligt timmer till traditionella timmerhus med ytterpanel och lerklining. Idag är timretett ideal och då uppstår lösningar som timmerpanel med lösa knutar på marknaden.När det gäller klimatpåverkan hos timmerväggen så har mätningar <strong>av</strong> lambd<strong>av</strong>ärde gjortspå virke <strong>av</strong> olika kvalitet. Den isolerande förmågan varierar med ca 10% beroende påkvalitet. Det anses vara försumbart då hur de boende i huset beter sig kan ge envariation på upp emot 20%. (I Nygren)Dagens föredrag och frågestunden visar att det är många aspekter att ta hänsyn till närman utformar forskningsfrågor, utför tester och föreslår åtgärder i timmerhus.Peter Sjömar tryckte speciellt på behovet <strong>av</strong> att personer med olika kompetenserbehöver göra gemensamma insatser för att få fram resultat som knyter samman teori ochbeprövad erfarenhet. Det är ett arbete med hög komplexitet, men det är först då somman kanske kan förstå vad det är frågan om.Inom trähusbyggandet så har flerfamiljshusbyggandet tagit fart de senaste 15 åren. Menhur ser det ut inom småhusproduktionen?Bernt Berglund från Svenska timmerhusföreningen berättar om att många <strong>av</strong> de mindretimmerhustillverkarna har fått problem sedan de nya energiberäkningarna har börjatefterfrågas <strong>av</strong> kommunerna vid bygglovgivningen. De hus som de alltid tillverkat går intelängre att räkna hem. De kunder som köper timmerhus vill inte klä in dem med isoleringså att timret inte syns. Föreningen tycker inte att Boverket ser det här problemet ochatt problemet antagligen kommer att bli än större efter år 2020 då det införs ett 0 kr<strong>av</strong>vad gäller energiåtgång i husen. Föreningen är inne på att begära dispens från Boverketskr<strong>av</strong>.Tor Broström lyfter fram att timmerhustillverkarna bör peka på vilka bra egenskaperdessa hus har och inte vilka de önskar att de hade.Hur ser köparen <strong>av</strong> ett timmerhus ut idag?Det här är en viktigt aspekt att utgå ifrån o<strong>av</strong>sett om vi som jobbar med timmer hus villbevara hantverket, positionera träet som material eller sälja nytillverkade timmerhus.Timmerhustillverkare bland åhörarna berättade att de upplever att många kunder harett brinnande intresse och är väldigt kunniga. De informerade och kan argumentera förtimmerhusen. Ofta handlar det om att de vill ha diffusionsöppna och naturliga materialetc.!
!Ett problem idag för timmerhusfabrikanterna är att andra småhusleverantörer kallar sinahus för trähus, fast det inte är det. Deras hus kan tillexempel innehålla 27% trä. De göratt förtroende för begreppet trähus urholkas. Vilket kan bli ett problem som slårtillbaka på andra trähustillverkare.Bertil Harström anser även att en sådan glidning <strong>av</strong> vad trähusbyggande är också innebärett kompetenstapp inom byggsektorn när det gäller trähusbyggande.Redan idag är kompetens tappet kring det massiva träet som byggmaterial är ett stortproblem.Gunnar Almevik anser att man genom fullskalexempel kan lyfta fram positivaegenskaper hos trähusen och ge kunder både kunskap och argrument för att välja braträhus. Det är nog viktigt att privat personer som ska göra sitt livsinvestering känner sigtrygga när de väljer. Där igenom skulle man kunna skapa sin egen arena för att skapa enny marknad.Han fortsätter kring frågan att han här på <strong>seminariet</strong> upplever att det finns tvåbehjärtansvärda frågor som skulle kunna lyfta varandra. Även två länder: Norge ochSverige som med gemensamma resurser skulle kunna göra ett projekt tillsammans i form<strong>av</strong> ett experimentbygge. Ett fullskaleexempel som skulle kunna generera bra konsumentinformation. Boverket kan medge dispens från gällande regler för experiment hus.Hantverkarens kunskaper idag behöver lyftas. Det saknas idag yrkesstolthet inomsnickarkåren. Genom att stärka deras position genom att uppmärksamma behövdakunskaper skulle vi nog även kunna öka viljan att fortbilda sig.Peter Sjömar sammanfattar dagen genom att peka på att vi fått ett antal bra förslag attgå vidare med. Men det behövs en strategi som går på flera ben. Det behövs en akutinsats tillsammans med en mer långsiktig påverkan på normsystemet. Han saknarpolitikerna i det här sammanhanget. Ett tips är att använd dem när man vill förändra.Lyft fram aspekter som sysselsättning i glesbygd. Ta med politikerna till Boverket ochberätta om problemet och vad de innebär näringspolitiskt. Avslutningsvis pekar han påresursen att samverka med universitet och högskolor. Mät och utvärdera verkligheten.Genom naturvetenskapens metoder kan timmerhusbranschen nå resultat att användabåde i marknadsföring och normförändring.Uppföljning i Trondheim nästa år! Per Berntsen! Experimenthus - samverkan forskning, design, hantverk! Stärka varumärket timmerhus/yrkesstolthet/kunskap! Behålla och skapa sysselsättning i glesbygd!
!Inbjudan och program!
!Deltagarlista?!Almevik!!Gunnar!Svanå!bygg!<strong>Hantverkslaboratoriet</strong>!! !gunnar.almevik@conservation.gu.se!Anderson! Nils=Eric! Institutionen!för!kulturvård!!nils=eric.anderson@conservation.gu.se!Andersson! Stefan! Handkraft!Timmerhus!!info@handkraft=timmerhus.se!Andersson! Göran! Institutionen!för!kulturvård!!goran.andersson@conservation.gu.se!Appelros! Katinka! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!!Bagger! Håkan!!0582=91228!!h.bagger@telia.com!Bagger! Karl!!Bergholtz! Erik!! ! !erik.bergholtz@gmail.com!Bergholtz! Eva!! !Berglund! Bernt!!Sv!timmerhusföreningen!! !bbe@carlsborg.net!Bergström! Lars! Västarvet!!lars.bergstrom@vgregion.se!Bergström!! Lars! Institutionen!för!kulturvård!!lars.bergstrom@conservation.gu.se!Berntsen! Per! Högskolan!i!Sör=Tröndelag!!per.berntsen@hist.no!Berntsson! Björn! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!!Betz!Gebuhr! Andrej! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!! !Björk! Sara! Sjövik!folkhögskola!! !sarita_bjork@hotmail.com!Björnberg! sten! Björnbergs!trä!och!bygg!HB!!070=5889472! maria.wennborg@hjomail.se!Björnberg! Jörgen! Björnbergs!trä!och!bygg!HB!Blomberg! Anna! Arkitekt!AnnaBlomberg!AB!! !anna_blomberg@telia.com!Bork! Peter! Fägre!byggtjänst!AB!!070=7260331! Peter.Borck@hotmail.com!Boro! Marte! Riksantikvaren!marte.boro@ra.no!Bosson! Pierre! Sydsvensk!byggkultur!!Sydsvenskbyggkultur@telia.com!Broman! Axel!!axel.broman@hotmail.com!Broström! Tor!!Högskolan!på!Gotland!!tor.brostrom@hgo.se!Bruzelius! Rickard! Västarvet!!rikard.ks.bruzelius@vgregion.se!Bygdén! Bengt! Traditionsbärarna!!bengt.bygden@sodrarada.se!Byttner! Ebba!!Börjesson! Benjamin!! !0708=339690!!benjamin.borjeson@hotmail.com!Carlsén! John!!Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!Carlsson! Pontus! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!! !Pontus_carlsson@yahoo.com!Cramby!Bengt=Arne! Institutionen!för!kulturvård!!bengt=arne.cramby@conservation.gu.se!Daniels! Erik! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!!Ekdahl! Jonni! Existens!kem!AB!!070=4922990!!jonni@existenskem.com!Elvström! Johan! Björklunda!bygg! 070=733!22!21! bjorklundbygg@gmail!Enander! Jann! Sjöviks!folkhögskola!nasse@yahoo.com!Engel! Thomas! LST!Västra!götaland!!0701=805502! thomas.engel@lansstyrelsen.se!Ensjö!Einarsson! Petra! Eko!Byggnadsvård!info@byggnasvard.nu!Eriksen! Öyvind! Byggmästare!Eriksen!AB!!070=3220083! oyvind.eriksen@tht.se!Eriksson! Daniel! Bygg&hantverk!Karlskoga!info@lobergsfalla.se!Eriksson! Rikard! Energismartare!Hus!!info@energismartarehus.se!Fickler! Stephan! Svenska!byggnadsvårdsföreningen!!stephan.fickler@gmail.com!Frodin! Björn! Timmerbjörn!!0730=291826! timmerbjorn@hotmail.se!!
!Frondell! Jeanette! Skansen!jeanette.frondell@skansen.se!Frost! Björn! Sjöviks!folkhögskola!!070=635!30!74!Fäldt! Jonas! Handkraft!Timmerhus! 070=5251672!!info@handkraft=timmerhus.se!Gerholm! Lisa! Gamla!stan!kulturbygg! 073=9848721! lisagerholm@gmail.com!Gradin! Johan! Östanbäck!timmerhus! 070=3448867! johan.gradin@otabtimmerhus.se!Grandelius! Lennart!0381=12635! lennart@grandelius.se!Granstedt! Olof!!070=4355633! olof.gransted@swipnet.se!Granström! Jonas!!073=8340344! j.a.g@hotmail.com!Grönberg! Maria!!maria_gronberg@hotmail.com!Guhne! Sara!!Skansen!!sara.guhne@skansen.se!Gustafsson! Andreas! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!!Götzlinger! Anna! Eskilstuna!stadsmuseum/Eskilstuna!kommun!!016=7102700!!anna.gotzlinger@eskilstuna.se!Haby! Karin! Lindsgården! 076=8062783! INFO@LINDSGARDEN.SE!Haglind! Irene!0733=777729!Hallgren! Mattias!!Traditionsbärarna!!mattias@hallgrenhantverk.se!Hanneryd! Ola! LST!Jämtland!!ola.hanneryd@lansstyrelsen.se!Harström! Bertil! Inredningsgruppen!!bertil@inredningsgruppen.se!Holm! Ture! Sjöviks!folkhögskola!!Hugosson! Ola! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!III!! !Huisman! Wouter! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!! !Hultén! Gösta!! !Ingebrigtsen! Tomas!!IT!Byggtjänst!AB!!070=7412058!!tomas.ing@live.se!Ingebrigtsen! Oskar! IT!Byggtjänst!AB!Ingebrigtsen! Filip! IT!Byggtjänst!AB!! !Jakobsson! Emanuel! Historiskt!trähantverk!!0708=774749!!emanuelhth@live.se!Jansson! Lars! Kinnekulle!konsult!!Jarbring! Peter! Byggnadsvård!Göteborg!!070=3628620!!kontakt@byggnadsvardgoteborg.se!Johansson! Anna! AJ!Bygghantverk!ajbygghantverk@gmail.com!Johansson! Göran!!070=2855622! segeron1@hotmail.com!Johansson! Edvard!!Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!Karlsson! Karin! Zikon!linprodukter!AB!!0722=411080!!info@lindrev.com!Kihlgren! Johan! Sjöviks!folkhögskola!Kristensen! Hans! Core!Source!! !Larsson! Henrik! <strong>Hantverkslaboratoriet</strong>!! !henrik.larsson@conservation.gu.se!Lindblad! Linda! <strong>Hantverkslaboratoriet</strong>!!0766=22!93!00! linda.lindblad@conservation.gu.se!Lindholm!Tengqvist! Carina!gnurglan1@hotmail.com!Ljung! Bengt!!LST!Jönköping!!bengt.ljung@lansstyrelsen.se!Lokrantz! Anna! Ateljé!Arkitekten!!0511=10828! anna@ateljearkitekten.se!Lorentzon! Sofia! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!Lundqvist! Tord!!070=3207990!!igloobyggare@msn.se!Lövgren! Mikael!!Sjöviks!folkhögskola!asphyttan@hotmail.com!Marner! Olle!!070=3648207! olle.marner@telia.com!Marner! Per!!per.marner@telia.com!Martelius! Jens!!Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!!Melander! Sven!!0736=705508!!Melander.snickeri@gmail.com!Mossvall! Börje!!!070=5310122! b.mossvall@telia.com!!
!!Nilsson! Arne!arne@nilssondesign.se!Nilsson! Joar!! !joarnilsson@gmail.com!Nilsson! Sten!! !Nilsson! Joakim!!Bygg!och!hantverk!Karlskoga!! !Nilsson_Jocke@hotmail.se!Nilsson! Samuel! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!III!!Nilsson! Erik! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!! !Nordbladh! Fredrik! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!! !fredrik.nordbladh@hotmail.comNordström!Järpedal! Cristina!!0730=930191! cristina.jarpedal@telia.com!Nygren! Ingemar!!Högskolan!i!Dalarna!Ohlén! Björn! Sv!byggnadsvårdsföreningen!! !Olofsson! Nils=Erik! Bone!byggkonsult!!070=7810260!!nilserik@bonebygg.se!Olsson! Johan!073=3804636! wallsson@telia.com!Palm! Mia!!MijaMariaMålare! 0739=931703! mijamariamalare@hotmail.se!Palmgren! Lars=Allan!070=7594058! adobe33@glocalnet.net!Persson! Anders!!Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!Persson! Christina! <strong>Hantverkslaboratoriet</strong>!!0766=22!93!04!!christina.persson@conservation.gu.se!Roselli! Minna!076=7636612! minnaroselli@hotmail.com!Ryberg! Anders!!LST!Västra!götaland!anders.ryberg@lansstyrelsen.se!Rånge! Jörgen!!070=3625223! karolina.range@telia.com!Sandberg! Marie!!Ateljé!Arkitekten!Schill! Alexander! student!landskapsvård!! !gusschial@student.gu.se!Sewén!! Frida! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!III!!frida_sewen@yahoo.se!Sjögren! Bengt!!0525=10474! bengt.sjogren@alumni.chalmers.se!Sjölund! Lennart!!Östanbäck!timmerhus!Sjömar! Peter! Institutionen!för!kulturvård!! !peter.sjomar@conservation.gu.se!sköld! Simon! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!!Sonne! Lena!!070=2542064!!lenasonne35@hotmail.com!Stangenberg! Niklas!!nstangenberg@gmail.com!Stenung! D<strong>av</strong>id!! !hhj@g.se!Strandin! Marianne!!Skansen!!marianne.strandin@skansen.se!Ström! Peter!!Svenson! Linda!! ! !linda.svenson@spray.se!Svensson! Albert!! !073=4297771!Svensson! Gudrun!!070=2928387!!gudrunulrika@yahoo.se!Svensson! Peter!!070=3927827! malungstimmerprodukter@hotmai.com!Söderman! Ragnar!!Eko!Byggnadsvård!info@byggnasvard.nu!Tjernström! Roger! Skansen!!roger.tjernstrom@skansen.se!Törner! Anders!!018=6113365! anders.torner@privat.utfors.se!von!Platen! Gunilla!!Gård&Torp! 08=7365656! gunilla.vonplaten@gårdochtorp.se!Wallin=Brandt! Mattias!070=8145341! wallinbrandt@yahoo.com!Wallinder! Tony!!Rudshult!Byggnadsvård! 073=1805458! wallinder954@hotmail.com!Wiman! John!wimanjohn@hotmail.com!Wolke! Emlan!!Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!!emlan.wolke@hotmail.com!Zackrisson! Per! Svensk!Byggtradition!!070=5721100! perz@byggtradition.se!Zsaludek! Paul! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!III!Åhnberg! Fredrik! Svanå!bygg!!! !!fredrik@svanabygg.se!
!Åkesson! Ludvig! Traditionellt!bygghantverk!årskurs!III!ludvigakesson@hotmail.com!Vindelns!folkhögskola,!kursföreståndare! !Åsberg! Jörgen! byggnadsvård!jorgen.asberg@vindelnsfolkhogskola.se!Ödin! Niklas! Polygon!group!!010=415419! niklas.odin@polygongroup.com!!
Change language