Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Perspektiv på lärarlöner, del 7<br />
Lärarlönerna igår,<br />
idag och imorgon
Efterlysning: Högre lärarlöner<br />
Lärarlönerna har fått stå tillbaka i ett historiskt perspektiv. Det är en utveckling<br />
som har blivit allt tydligare de senaste decennierna. Lärares löneutveckling<br />
har varit klart sämre än den för andra lika välutbildade akademiker.<br />
Missnöjet bland lärarna är stort, större än på länge. Under senvåren 2011 har<br />
lärare demonstrerat i Västerås, Uppsala, Huddinge och på Gotland, för att<br />
nämna några platser. Stödet för vår kampanj ”Efterlysning: Högre lärarlöner”<br />
är stort.<br />
Det är inte konstigt. Kommunsektorn visar återigen stora överskott. Samma<br />
sak gäller skolkoncernerna. Trots det är ”Det finns inga pengar” svaret som<br />
lärarna ofta får. Jag vill hävda att det finns pengar hos de allra flesta skolhuvudmän.<br />
Det är bara så mycket enklare att öppna plånboken när det kommer<br />
till arenabyggen och rondeller…<br />
Vi vill inte uppleva ännu en högkonjunktur utan att det märks på lärarnas<br />
lönebesked. Lärare bidrar i hög grad till landets långsiktiga tillväxt och ska<br />
också ha del av tillväxten idag.<br />
Det handlar om 10 000 kronor mer varje månad. Det är vad en lärare förlorar<br />
på att utbilda sig till just lärare istället för att utbilda sig till exempelvis civilingenjör<br />
eller systemvetare.<br />
Kanske är det något på gång. Problemet uppmärksammas i alltfler medier.<br />
Aftonbladets lönegranskning är ett exempel. Fler och fler politiker talar om<br />
högre lärarlöner. Det finns till och med några kommuner som går före och satsar<br />
så att det gör skillnad på lönebeskedet i år.<br />
2 Rapport från Lärarförbundet
Finansminister Anders Borg var väldigt tydlig på Moderaternas Sverigemöte i<br />
början av maj:<br />
”Lärarna har en av de absolut viktigaste rollerna i ett samhälle. De måste<br />
sporra eleverna men de måste i sin tur känna sig uppskattade. Vi har sagt att<br />
vi ska belöna duktiga lärare och det är en viktig prioritering.”<br />
Nu väntar vi på besked i höstbudgeten.<br />
Att staten är beredd att ta ett större ansvar betyder däremot inte att kommunerna<br />
kan luta sig tillbaka. Kommunerna måste själva sätta igång och rätta till<br />
de misstag som både stat och kommuner har medverkat till under lång tid.<br />
Lärarförbundet efterlyser en annan prioritering. En annan ordning. Vi efterlyser<br />
högre lärarlöner och modiga politiker som tar ansvar och går från löfte till<br />
verklighet. Än så länge är de alldeles för få.<br />
Stockholm, juni 2011<br />
Eva-Lis Sirén<br />
Förbundsordförande Lärarförbundet<br />
Rapport från Lärarförbundet<br />
3
Lärarlönerna i backspegeln<br />
1970- och 1980-talen innebar urholkad köpkraft för Sveriges<br />
lärare. Under de senaste 15 åren har lärarnas reallöner åter börjat<br />
öka, men inte i samma takt som för andra grupper. Oavsett<br />
konjunktur tycks ett vara konstant: lärarlönerna halkar efter.<br />
Lärarlönerna åkte rutschkana<br />
Vid 1970-talets början var medellönen för en adjunkt i gymnasieskolan nästan<br />
24 000 kronor i månaden, om vi räknar om lönen till dagens penningvärde.<br />
1990, 20 år senare, hade medellönen per månad sjunkit till ungefär 21 000<br />
kronor.<br />
Först mot slutet av 1990-talet hade Sveriges gymnasielärare samma genomsnittliga<br />
lön som de hade runt 1970. Det rör sig om 30 års förlorad reallöneutveckling.<br />
I princip kan alltså en gymnasielärare ha upplevt nästan ett helt<br />
yrkesliv av sjunkande eller oförändrad reallön.<br />
Mönstret är tydligast för gymnasielärarna, men även för andra lärargrupper<br />
där det finns sammanhängande lönestatistik är mönstret likartat. Under<br />
yuppieerans 1980-tal fick lärarna uppleva hur deras reallöner åkte rutschkana.<br />
26 000<br />
24 000<br />
22 000<br />
20 000<br />
18 000<br />
16 000<br />
Reallöneutveckling, lärare 1979–1988<br />
1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988<br />
Källa: Löneplaner och Lärarförbundets lönestatistik, dagens penningvärde<br />
Lågstadielärare<br />
Mellanstadielärare<br />
Adjunkter<br />
4 Rapport från Lärarförbundet
Det inte är svårt att förstå varför söktrycket till landets lärarutbildningar har<br />
rasat sedan mitten på 1980-talet till dagens oroväckande låga nivå. Idag är det<br />
nätt och jämnt en sökande per utbildningsplats på lärarutbildningen. Lönen är<br />
det som unga tycker är minst lockande med läraryrket. 1<br />
Lärarna fortsätter halka efter<br />
Någonstans runt 1990 upphör det fria fallet för lärarnas reallöner, och utvecklingen<br />
vänder uppåt igen. På grund av ändringar i lönestatistiken är det svårt<br />
att peka ut exakt när det hände, men de senaste 15 åren har reallönefallet stabiliserats<br />
och vänts till en reallönetillväxt.<br />
Reallöneutveckling, lärare och industritjänstemän 1977–2009<br />
45 000<br />
40 000<br />
35 000<br />
30 000<br />
25 000<br />
20 000<br />
15 000<br />
1968 1973 1978 1983 1983 1993 1998 2003 2008<br />
Källa: Löneplaner och Lärarförbundets lönestatistik samt SCB:s lönestatistik. Glidande medelvärde.<br />
Att reallönerna har ökat de senaste 15 åren är dock ingenting som är unikt för<br />
lärarna. Det gäller för i princip alla andra grupper i samhället.<br />
I diagrammet ovan har vi även redovisat löneutvecklingen för kvalificerade<br />
tjänstemän inom tillverkningsindustrin, exempelvis ingenjörer och ekonomer.<br />
Trots att det också för denna grupp finns ändringar i lönestatistiken under<br />
1990-talet, är tendensen tydlig: Lärarna fortsätter att halka efter.<br />
1. Perspektiv på lärarlöner, del 4 ”Lärare – drömyrke eller andrasortering?”<br />
Rapport från Lärarförbundet<br />
Industritjänstemän med högre utbildning<br />
Industritjänstemän med kvalificerat arbete<br />
Adjunkter/gymnasielärare i allmänna ämnen<br />
Mellanstadielärare/lärare 4–9<br />
Lågstadielärare/lärare 1–7<br />
5
Lärares löner i jämförelse med andras<br />
Reallönetillväxt i all ära – den som idag funderar på att bli lärare, jämför ändå<br />
med vad andra grupper tjänar idag. Och då är det tydligt att gapet ökar till<br />
andra yrken. Så här ser löneskillnaden ut de senaste 15 åren för lärare i grundskolans<br />
tidigare år jämfört med manliga industritjänstemän:<br />
16 000<br />
14 000<br />
12 000<br />
10 000<br />
Löneskillnad, industritjänstemän och lärare 1–7<br />
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009<br />
Källa: Lärarförbundets lönestatistik samt SCB<br />
Gapet fortsätter att öka. På de knappa 15 år som visas i diagrammet, läggs<br />
tusenlapp till tusenlapp i löneskillnad. Det gäller oavsett vilken lärargrupp vi<br />
jämför. Tendensen förblir densamma, även om det kan skilja någon tusenlapp<br />
i början och i slutet av kurvan.<br />
Det finns även yrken som endast kräver gymnasieutbildning där medellönen<br />
är bättre eller lika bra som lärares.<br />
6 Rapport från Lärarförbundet
Yrke Lön 2009*<br />
Civilekonom 38 600<br />
Systemvetare 38 400<br />
Civilingenjör 38 000<br />
Lärare i gymnasieskolan 27 300<br />
Elmontör, tele- och elektronikreparatör 26 100<br />
Lärare i grundskolan 25 700<br />
Godshanterare och expressbud 24 900<br />
Maskinoperatör (metall) 24 600<br />
Lärare i förskola/ fritidshem 23 600<br />
Källa: SCB löner 2009<br />
Utbildningspremien för lärare är alldeles för låg. Det har Lärarförbundet visat<br />
i flera rapporter 2 . Jämfört med exv. en lika välutbildad civilingenjör eller en<br />
systemvetare tjänar lärare mer än 10 000 kronor mindre varje månad. På ett<br />
helt yrkesliv handlar det om flera miljoner kronor, och då är inte pensionen<br />
medräknad.<br />
Andra kommer till samma slutsatser. SACO visade nyligen (juni 2011) i sin livslönerapport<br />
”Lönsamma studier?” att det är mer lönsamt att börja jobba direkt<br />
efter gymnasiet än att gå en lärarutbildning.<br />
Sydsvenska Handelskammaren gav förra året ut en rapport där de lanserar ett<br />
förslag om att lärarlönerna borde höjas kraftigt, med 10 000 kronor i månaden.<br />
I rapporten står det att ”det är den typ av chockstart som behövs för att<br />
starta en väg mot världens bästa skola. ”<br />
2. Bland annat i Perspektiv på lärarlöner, del 5 ”Är det lönt att bli lärare?”<br />
Rapport från Lärarförbundet<br />
7
Lärarlönerna 2011<br />
Hur ser löneåret 2011 ut att bli? Vilka kommuner har satsat<br />
mest i år, och vilka har inte satsat alls? Spelar det någon roll<br />
vem som styr? Det undersöker vi närmare här.<br />
Lönerna 2011 börjar bli klara. Landets största skolarbetsgivare Stockholm<br />
ger lärarna 1,7 procent i löneökning vilket i stort sett är på golvet i avtalet.<br />
Lotta Edholm, Stockholms skolborgarråd, motiverar löneutvecklingen med<br />
att huvudstaden bara följer avtalet. Hon har fel. Avtalet säger något annat:<br />
Lönerna ska öka med minst 3,5 procent under 2010 och 2011. Ökad måluppfyllelse<br />
ska leda till en bättre löneutveckling än så. Tillsammans med arbetsgivaren<br />
är vi dessutom överens i avtalstexterna om att lärares löner ska höjas för att<br />
öka yrkets attraktionskraft.<br />
2011 är ett viktigt löneår. Hur kommunerna lyckas leva upp till avtalet har stor<br />
betydelse för hur tonläget blir i avtalsrörelsen 2012.<br />
Lärarförbundet har samlat in uppgifter om överenskommet utfall 2011 för 121<br />
av Sveriges 290 kommuner. Två tredjedelar av kommunerna återstår, men vi<br />
kan ändå se vissa trender. I snitt är löneökningarna på 2,0 procent. Det ska<br />
ställas mot golvet i det centrala avtalet som är 1,5 procent för 2011.<br />
2010 blev snittet 2,2 procent, och då var golvet 2,0 procent. Det har alltså skett<br />
en viss förbättring, men fortfarande är löneökningarna alldeles för låga.<br />
De som satsar mest 2011<br />
20 kommuner av de 121 som hittills har rapporterat att de är klara med löneöversynerna<br />
har lagt sig en procentenhet eller mer över avtalets golv på 1,5 procent.<br />
När vi granskade 238 kommuner för utfallet 2010 3 hade 3,8 procent av kommunerna<br />
satsat en procentenhet över golvet. Nu är det 16,5 procent. Långt ifrån<br />
alla är som sagt klara med lärarlönerna 2011. Vi vet inte heller än hur det ser ut<br />
med löneökningarna för andra yrkesgrupper.<br />
3. ”Dags att prioritera lärarlönerna”, mars 2011<br />
8 Rapport från Lärarförbundet
Några fler kommuner har alltså lyckats öka avståndet till avtalets golv, vilket<br />
kan bero på att golvet är lägre 2011 än vad det var 2010. Men de kommuner vi<br />
lyfter fram här ska ändå ha uppskattning för att de inte gör som många andra<br />
och följer med ner till den lägsta möjliga nivån.<br />
I några av dessa kommuner har det skett en utveckling från inga satsningar alls<br />
utöver minsta möjliga till att det faktiskt händer något 2011. Det handlar om Kalmar,<br />
Hallsberg, Knivsta, Södertälje, Oxelösund, Eskilstuna, Lidingö och Älvsbyn.<br />
Kommun 2011 års löneöversyn Politisk majoritet<br />
Kalmar 3,5 Vänster<br />
Arvika 3,3 Vänster<br />
Hallsberg 3,0 Vänster<br />
Kiruna 3,0 Vänster<br />
Svedala 3,0 Allians<br />
Lidingö 2,9 Allians<br />
Köping 2,8 Vänster<br />
Halmstad 2,8 Allians<br />
Mora 2,7 Blocköverskridande<br />
Karlstad 2,7 Allians<br />
Knivsta 2,7 Allians<br />
Uppsala 2,7 Allians<br />
Falkenberg 2,6 Allians<br />
Södertälje 2,6 Vänster<br />
Oxelösund 2,6 Vänster<br />
Sölvesborg 2,6 Vänster<br />
Eskilstuna 2,5 Vänster<br />
Älvsbyn 2,5 Vänster<br />
Gällivare 2,5 Vänster<br />
Älvdalen 2,5 Allians<br />
Kommuner som ger 1,0 procentenhet eller mer i löneökningar utöver golvet i avtalet 2011. Lärarförbundets<br />
statistik över överenskommet utfall, juni 2011.<br />
Rapport från Lärarförbundet<br />
9
Det är elva kommuner med vänsterstyre bland de kommuner som satsat på<br />
lärarna i år. Åtta kommuner är alliansstyrda och en har blocköverskridande<br />
majoritet.<br />
Vilket parti innehar ordförandeposten i kommunstyrelsen i de kommuner<br />
som satsar på lärarna 2011?<br />
Kommunstyrelseordförande som ger 2,5 procent eller mer 2011<br />
Parti Andel<br />
Socialdemokraterna 60 procent<br />
Moderaterna 30 procent<br />
Centerpartiet 10 procent<br />
Bland de 20 kommuner som ger 2,5 procent eller mer 2011 är alltså socialdemokratiskt<br />
styrda kommuner överrepresenterade.<br />
Vi har tidigare visat 4 att Moderaterna är det parti som har satsat mest på<br />
lärarna sedan 2007. I granskningen av utfallet 2010 kunde vi se att Socialdemokraterna<br />
var överrepresenterat som kommunstyrande parti i toppen av<br />
lärarlöne-listan. Det är samma utveckling 2011.<br />
4 ”Dags att prioritera lärarlönerna”, mars 2011<br />
10 Rapport från Lärarförbundet
De som inte satsar alls 2011<br />
Kommun 2011 års löneöversyn Politisk majoritet<br />
Bromölla 1,5 Vänster<br />
Gotland 1,5 Vänster<br />
Hagfors 1,5 Vänster<br />
Heby 1,5 Allians<br />
Munkedal 1,5 Blocköverskridande<br />
Perstorp 1,5 Allians<br />
Solna 1,5 Allians<br />
Strömsund 1,5 Vänster<br />
Tomelilla 1,5 Blocköverskridande<br />
Upplands Väsby 1,5 Allians<br />
Uppvidinge 1,5 Allians<br />
Österåker 1,5 Allians<br />
Dals-Ed 1,5 Allians<br />
Haparanda 1,5 Vänster<br />
Hällefors 1,5 Blocköverskridande<br />
Kalix 1,5 Vänster<br />
Laholm 1,5 Allians<br />
Vimmerby 1,5 Allians<br />
Enköping 1,5 Allians<br />
Salem 1,5 Allians<br />
Kommuner som lägger sig på golvet i avtalet 2011. Lärarförbundets statistik över överenskommet utfall, juni 2011.<br />
Rapport från Lärarförbundet<br />
11
20 kommuner lägger sig på 1,5 procent 2011, det vill säga på minsta möjliga nivå.<br />
Av dessa har elva alliansstyre, sex vänsterstyre och tre blocköverskridande majoritet.<br />
De flesta av dessa kommuner satsade inte heller på lärarna 2010.<br />
Vilket parti innehar ordförandeposten i kommunstyrelsen i de kommuner som<br />
inte satsar på lärarna 2011?<br />
Kommunstyrelseordförande som ger 1,5 procent 2011<br />
Parti Andel<br />
Socialdemokraterna 40 procent<br />
Moderaterna 35 procent<br />
Centerpartiet 20 procent<br />
En kommun, Tomelilla, styrs av både S och M och är inte med ovan.<br />
Centerpartiet är överrepresenterat bland kommunerna i botten.<br />
En tredjedel av de 121 kommuner som Lärarförbundet hittills samlat in utfallet<br />
för återfinns bland de kommuner som ger 1,7 procent eller sämre. Bland dessa<br />
finns till exempel Stockholm, Österåker och Helsingborg.<br />
12 Rapport från Lärarförbundet
Sammanfattning utfallet 2011<br />
16,5 procent av kommunerna ger 1 procent över avtalets golv<br />
på 1,5 procent, vilket är fler än under 2010<br />
Det är fortfarande alldeles för få kommuner som satsar på<br />
lärarnas löner<br />
En tredjedel av kommunerna ger 1,7 procent eller sämre,<br />
vilket i stort sett är på minsta möjliga nivå<br />
Socialdemokraterna är överrepresenterade bland de<br />
kommuner som ger mer till lärarlöner i år<br />
Centerpartiet är överrepresenterat bland de som ger minst.<br />
Två kommuner som satsar 2011: Kalmar och Kiruna<br />
Det finns som sagt ljusglimtar. Vi har tidigare berättat om bland andra Landskrona<br />
och Sölvesborg och hur man har jobbat där för att höja lärarlönerna. Här<br />
tittar vi närmare på Kiruna och Kalmar som också har satsat på lärarlönerna<br />
2011.<br />
Förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse ska leda till ett högre löneutfall<br />
enligt det kommunala löneavtalet för lärare. Så sker i dessa båda kommuner<br />
2011.<br />
Rapport från Lärarförbundet<br />
13
Hallå där<br />
Jeanette Kennerfalk,<br />
Förskollärare och ordförande för Lärarförbundet<br />
i Kalmar där lärarna får 3,5<br />
procent i löneökningar i år.<br />
Golvet i avtalet 2011 är 1,5 procent.<br />
Ert avtal ger mer än dubbelt så<br />
mycket. Hur har ni lyckats med det<br />
här?<br />
– Vi har påverkat på många olika sätt.<br />
Inför valet fick vi bland annat Socialdemokraterna,<br />
som också vann valet, att<br />
lova höja lärarlönerna. Trots det hände<br />
inget i höstas, så nu var det dags att<br />
börja leva upp till det löftet.<br />
Enligt Lärarförbundets rankning<br />
Bästa skolkommun finns Kalmar alltid<br />
bland de 50 bästa kommunerna i<br />
landet. Är det en bra skolkommun?<br />
– Ja, vi lärare presterar fina resultat<br />
men det lönar sig dåligt. I rankningen<br />
ligger kommunen jättelågt vad gäller<br />
lärarlönerna och det har vi också<br />
använt oss av i samtal med politiker,<br />
tjänstemän och i medierna.<br />
Blev det tuffa förhandlingar?<br />
– Vi drev MBL-förhandlingen om budget<br />
till central förhandling då vi tyckte<br />
att vi inte kunde se i budgeten att<br />
Kalmar tänkte satsa på lärarnas löner.<br />
Är ni nöjda nu?<br />
– Självklart inte. Lönerna i Kalmar<br />
ligger fortfarande väldigt lågt i riket.<br />
Lärare som grupp tjänar alldeles för<br />
dåligt, jämfört med andra yrken med<br />
högskoleutbildning och i förhållande<br />
till det ansvar och den betydelse vi<br />
har. Jag ser det här som ett första steg<br />
i rätt riktning. Där får vi medhåll från<br />
politikerna. Det ska vi påminna om!<br />
14 Rapport från Lärarförbundet
Rapport från Lärarförbundet<br />
Golvet inget tak<br />
i Kiruna – Vi har haft många samtal med både<br />
I Kiruna satsar kommunen för andra<br />
året i rad på lärarna. Årets löneökningar<br />
blev tre procent. Det är dubbelt<br />
upp från de 1,5 procent som var<br />
golvet i det centrala avtalet.<br />
– Jag tycker att det finns en stark vilja<br />
att satsa på en bra skola. Politikerna<br />
förstår att det är nödvändigt för att<br />
vara en attraktiv kommun, säger Katarina<br />
Wedegren, gymnasielärare och<br />
ordförande för Lärarförbundet i Kiruna.<br />
Det senaste året har resultaten i skolan<br />
förbättrats. Kommunen tog klivet från<br />
62:a till 29:e plats av landets kommuner<br />
i undersökningen Bästa skolkommun.<br />
Det kanske också är det som har<br />
gjort att det lossnat från politiskt håll i<br />
lönefrågan.<br />
politiker och förvaltning om skolutveckling,<br />
måluppfyllelse och att bra<br />
lärare ska ha bra betalt, berättar Katarina<br />
Wedegren.<br />
Eftersom Kiruna satsade mer än snittet<br />
i riket även 2010 hamnar kommunen<br />
på löneökningar på 5,8 procent för<br />
hela avtalsperioden. Det betyder att<br />
kommunen troligen är en av dem som<br />
satsat mest på lärarna.<br />
– Det lönar sig fortfarande dåligt att<br />
jobba som lärare i Kiruna, men det<br />
här är steg åt rätt håll. Nu är det viktigt<br />
att politikerna håller i utvecklingen<br />
och fortsätter satsa på lärarna, säger<br />
Katarina Wedegren.<br />
15
För dig som vill fördjupa dig<br />
om lärarlöner<br />
Det här är Lärarförbundets sjunde rapport om lärarlöner. Du kan läsa hela<br />
rapportserien ”Perspektiv på lärarlöner” på lararforbundet.se/lararloner.<br />
I tidigare rapporter har vi bland annat konstaterat:<br />
Jämfört med en lika välutbildad civilingenjör får en grundskollärare<br />
mer än 10 000 kronor mindre i plånboken varje månad. Det betyder flera<br />
miljoner under ett yrkesliv. Dessutom försämras pensionen. (Perspektiv på<br />
lärarlöner, del 6, ”Ge bra lärare högre lön”)<br />
Efter 15 år i yrket tjänar en svensk grundskollärare sämre än kollegor i<br />
många andra länder. När OECD rankar 32 länder hamnar svenska lärarlöner<br />
på en föga smickrande 23:e plats. (Perspektiv på lärarlöner, del 1)<br />
I takt med att kvinnorna har blivit fler i läraryrket har också lönerna blivit<br />
lägre jämfört med andra grupper. (Perspektiv på lärarlöner, del 2, ”Om hur<br />
lön och kön hänger ihop”)<br />
80 000 lärare, fyra av tio, överväger att lämna yrket och huvudskälet är<br />
lönen. (Perspektiv på lärarlöner, del 6, ”Ge bra lärare högre lön”)<br />
Om de senaste 25 årens minskning i söktryck till lärarutbildningarna fortsätter,<br />
kommer den sista behöriga förstahandssökanden att antas till lärarutbildningen<br />
2028. Den främsta orsaken till att unga väljer bort läraryrket<br />
är lönen. (Perspektiv på lärarlöner, del 4, ”Lärare – drömyrke eller andrasortering”)<br />
16 Rapport från Lärarförbundet
Fakta om lönestatistiken<br />
Reallöneutveckling är den förändring av lönen som återstår<br />
efter att man dragit bort inflationen. Enkelt uttryckt kan man<br />
säga att reallöneutvecklingen visar hur köpkraften förändras<br />
från år till år.<br />
Alla lönesiffror är omräknade till 2011 års siffror. På så sätt kan<br />
vi jämföra varje års medellön med dagens löner.<br />
De medelvärden vi har använt är ovägda medelvärden fram<br />
till och med 1991. Från och med 1992 använder vi istället Lärarförbundets<br />
lönestatistik för kommunal sektor. För de långa<br />
serierna över flera decennier har vi använt oss av glidande<br />
medelvärde, för att utjämna enskilda års toppar och dalar. Uppgifterna<br />
om privatanställda tjänstemän är från SCB.<br />
Rapport från Lärarförbundet<br />
17
lararforbundet.se/efterlysning<br />
18 Rapport från Lärarförbundet
Lärarlönerna igår, idag och imorgon<br />
Lärare har haft en sämre löneutveckling än andra jämförbara grupper<br />
i flera decennier. Det visar Lärarförbundet i den här rapporten.<br />
Nu börjar lönerna för 2011 att bli klara. Helt klart är att de kommuner<br />
som satsar på lärarna fortfarande är alldeles för få.<br />
Det ska löna sig att investera i en lärarutbildning. Först då kan läraryrket<br />
attrahera unga. Först då kan vi kalla Sverige en kunskapsnation.<br />
Lärarförbundet går ut med en efterlysning:<br />
Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation med 230 000 medlemmar.<br />
Alla lärarkategorier är medlemmar – från förskolan till högskolan.<br />
lararforbundet.se<br />
Lönerna måste höjas med minst 10 000 kronor per månad.<br />
Det ska vara möjligt för en lärare att tjäna 50 000 kr eller mer.<br />
Det måste finnas reella karriärmöjligheter för lärare.<br />
Form: 13106 FWD Reklambyrå Tryck: Modintryckoffset 2 000 ex Juni 2011
Change language