Mora Aronsson - Botaniska sällskapet i Stockholm

66 Daphne 1996Thedenius Botaniska exkursioner iStockholmstrakten VIIBEARBETAD AV MORA ARONSSONDen sjunde av Thedenius exkursioner går över Södermalm till Brännkyrka ochHuddinge, vidare över Botkyrka och Salem till Södertälje kanal (Thedenius, 1859). Förbakgrunden till denna historiska exkursionsguide hänvisar jag till Daphne nr 1 1993.Vid Heleneborg växer nysört Achillea ptarmica,vattenfräne Rorippa amphibium, bergkårel Erysitnutnhieraciifolium och Potamogeton gramineus xperfoliatus; på Långholmen: palsternacka Pastinacasativa, pepparrot Armoracia rusticana, oxbär Cotoneasterscandinavicus och vanlig pilört Persicaria lapathifoliumssp pallida; vid Bergsund: Klippfibba Hieraciumgrupp Oraedea, småsporre Chaenorrhinumminus, palsternacka Pastinaca sativa, äppelros Rosarubiginosa och strandskräppa Rumex maritimus; påReimersholme: Nysört Achillea ptarmica, nässelklockaCampanula trachelium, sloknunneört Corydalis pumila,kornvallmo Papaver rhoeas, tandrot Dentaria bulbifera,lunddraba Draba muralis, rosettjungfrulin Polygalaamarella, rödblära Silene dioica, parksmutron Pragariamoscbata och vårvicker Vicia latbyroides; påLövholmen: Åkervinda Convolvulus arvensis ochblåhallon Rubus caesius; omkring och uti Trekanten:Olvon Viburnum opulus, notblomster Lobeliadortmanna, vattenmynta Mentha aquatica, hjulmöjaRanunculus circinatus, kungsängslilja Fritillariameleagris, långnate Potamogeton praelongus, P. lucensx perfoliatus, P. gramineus x perfoliatus och krusnate P.crispus, bunkestarr Carex elata, kärrbräken Thelypterispalustris, plyschgrusmossa Ditrichum flexicaule medkapslar och norrlandslav Nephroma arcticum; vidGröndal: Vallfibbla Crepis nicaeensis, mjukdånGaleopsis ladanum, åkerrättika Raphanus raphanistrum,getväppling Anthyllis vulneraria, spindelblomsterListera cordata, Potamogeton gramineus x perfoliatus,Carex acuta x elata, raklosta Bromus erectus, gullhavreTrisetum fla-vescens och hässlebrodd Milium effusum;vid Charlottendal: Underviol Viola mirabilis; vidFågelsången: Fläder Sambucus nigra, lungörtPulmonaria obscura, blåeld Echium vulgare, sårläkaSanicula euro-paea, rosettjungfrulin Polygala amarella,vitblära Silene latifolia, oxbär Cotoneasterscandinavicus, norsk fingerört Potentilla norvegica,gullklöver Trifolium aureum och jordklöver T.campestre, grönpyrola Pyrola chlorantha ochklockpyrola P. media, Adam och Eva Dactylorhizalatifolia, skogsknipprot Epipactis helleborine ochlåsbräken Botrychium lunaria, samt efter gamlaanteckningar: Kalvnos Misopatesorontium och mållamarant Amaranthus lividus; vidBlommensberg: Lungört Pulmonaria obscura, vätterosLathraea squamaria, fältgentiana Gentianellacampestris, säfferot Seseli libanotis, riddarsporreConsolida regalis, åkerrättika Raphanus raphanistrum,skuggnäva Geranium pyrenaicum och duvnäva G.columbinum, gullpudra Chrysosplenium alternifolium,vippärt Lathyrus niger, ögonpyrola Moneses uniflora,ängsnycklar Dactylorhiza incarnata, skogsknipprotEpipactis helleborine, korallrot Corallorhiza trifida,kärrull Eriophorum gracile, loppstarr Carex pulicaris,luddtåtel Holcus lanatus, granbräken Dryopteriscristata, jordskruvmossa Tortula subulata,klogrusmossa Ditrichum heteromallum, skrovellavLobaria scrobiculata, letlav Parmelia omphalodes ochkvartslav Lecanora muralis; uti och omkring Långsjön:Dvärgbläddra Utricularia minor, lundtrav Arabishirsuta, storsileshår Drosera anglica och småsileshår D.intermedia, kransslinga Myriophyllum verticillatum,borststräfse Chara aspera, myggblomster Hammarbyapaludosa, kungsängslilja Fritillaria meleagris, tagelsävEleocharis quinqueflora och strängstarr Carexchordorrhiza; omkring Ormsjön: Dybläddra Utriculariaintermedia, tätört Pinguicula vulgaris, grendunörtEpilobium roseum och kantdunört E. tetragonum,myggblomster Hammarbya paludosa, korallrotCorallorhiza trifida, tagelsäv Eleocharis quinqueflora,loppstarr Carex pulicaris, trindstarr C. diandra var.major och C. acuta x elata, luddtåtel Holcus lanatusoch kärrbräken Thelypteris palustris.Vid Ekensberg förekommer gullkrage Chrysanthemumsegetum, krussilja Selinum carvifolia, rödlånkePeplis portula, slamkrypa Elatine hydropiper, rävtörelEuphorbia peplus och gytterlav Pannaria pezizoides.Där har även växt libbsticka Levisticum officinale. PåWasaholmen påträffas toppfrossört Scutellariahastiflora och korskovall Melampyrum cristatum; vidMörtviken: Vattenstäkra Oenanthe aquatica, backrutaThalictrum simplex, vattenfräne Rorippa amphibium,päron Pyrus communis, spirbjörnbär Rubus grabowskii,gräsnate Potamogeton gramineus och låsbräkenBotrychium lunaria; på Mörtviksängen: Tidigängsgentiana Gentianella amarella var.

7(2) Daphne 67lingulata, spenört Laserpitium latifolium och sårläkaSanicula europaea; vid Vinterviken: GullkrageChrysanthemum segetum, ängsklocka Campanulapatula, notblomster Lobelia dortmanna, toppfrossörtScutellaria hastiflora, ljungögontröst Euphrasiamicrantha, vätteros Lathraea squamaria, ävjebroddLimosella aquatica, strandpryl Littorella uniflora,bergbräsma Cardamine hirsuta, lundtrav Arabis hirsuta,sylört Subularia aquatica, lunddraba Drabamuralis, rosettjungfrulin Polygala amarella, svedjenävaGeranium bohemicum, luktviol Viola odorata, nattglimSilene noctiflora, sprödarv Myosoton aquaticum,hårslinga Myriophyllum alterniflorum, kanelros Rosamajalis, grönpyrola Pyrola chlorantha och klockpyrolaP. media, ögonpyrola Moneses uniflora, ryl Chimaphilaumbellata, tallört Monotropa hypopitys var. hypopitys,brudsporre Gymnadenia conopsea, grönvit nattviolPlatanthera chlorantha, tvåblad Listera ovata,kungsängslilja Fritillaria meleagris, pärlhyacintMuscari botryoides, Asplenium septentrionale xtrichomanes, styvt braxengräs Isoétes lacustris,slidjordmossa Dicranella schreberana, brun frostmossaGymnomitrium concinnatum, sköldfiltlav Peltigerahorizontalis, rostlav Caloplaca ferruginea och stentagelPseudephebe pubescens; vid Örnsberg: Stånds Seneciojacobaea och duvnäva Geranium columbinum; vidHägersten: Toppjungfrulin Polygala comosa, svedjenävaGeranium bobemicum, strandviol Viola persicifolia ochhasselbladsbjörnbär Rubus wahlbergii; vid Klubben:Svedjenäva Geranium bobemicum.Omkring Brännkyrka-Sätra är funna sårläkaSanicula europaea, gulsippa Anemone ranunculoides,bergbräsma Cardamine hirsuta, lunddraba Drabamuralis, springkorn Impatiens noli-tangere, underviolViola mirabilis, vippärt Lathyrus niger, klockpyrolaPyrola media, grönpyrola P. chlorantha, tibast Daphnemezereum, repestarr Carex loliacea, långsvingel Festucagigantea, skuggtujamossa Thuidium delicatulum medkapslar, pilmossa Leskea polycarpa, liten baronmossaAnomodon longifolius och halsbryum Bryumturbinatum; vid Rostock: Grusslok Melica ciliata; påKungshatt: Klibbkorsört Senecio viscosus, glansnävaGeranium lucidum, skogsstjärnblomma Stellarialongifolia, nästrot Neottia nidus-avis, lundskaftingBrachypodium sylvaticum och grusslok Melica ciliata;vid Skärholmen: Glansnäva Geranium lucidum,sprödarv Myosoton aquaticum, källarv Stellaria alsineoch kungsängslilja Fritillaria meleagris.Vid Vårby förekommer pestskråp Petasites hybridus,bäckbräsma Cardamine amara, skogsstjärnblommaStellaria longifolia, dvärghäxört Circaea alpina, humleHumulus lupulus, repestarr Carex loliacea, taggstarr C.pauciflora och loppstarr C. pulicaris, strutbräkenMatteuccia struthiopteris och liten knottmossaRhabdoweissia fugax; vid Vårby såg:Päron Pyrus communis; vid Vårby källa: BäcknäbbmossaRhynchostegium riparioides, skogsspärrmossaCampylium sommerfeltii samt lerbålmossa Blasia pusillamed kapslar; vid Snickarkrogen: Bäckbräsma Cardamineamara, skogsstjärnblomma Stellaria longifolia ochkorallrot Corallorhiza trifida; vid Haga: SkavfräkenEquisetum hyemale; vid Alby: Bäckbräsma Cardamineamara, lunddraba Draba muralis, duvnäva Geraniumcolumbinum, underviol Viola mirabilis, bergglim Silenerupestris, luddunört Epilobium parviflorum, spirbjörnbärRubus grabowskii, backvial Lathyrus sylvestris,klockpyrola Pyrola media, brudsporre Gymnadeniaconopsea, skogsknipprot Epipactis helleborine, knärotGoodyera repens, gräsull Eriophorum latifolium,slidstarr Carex vaginata och C. canescens x dioica samtgrusslok Melica ciliata; vid Albysjön, näraFiskarebostället: Toppfrossört Scutellaria hastiflora ochstrutbräken Matteuccia struthiopteris; vid kanalenmellan Albysjön och Tullingesjön: Sandtrav Arabisarenosa; vid Kumla: Trubbhagtorn Crataegusmonogyna; vid Botkyrka: Kamomillkulla Anthemiscotula, stånds Senecio jacobaea, piggfrö Lappulasquarrosa, bergbräsma Cardamine hirsuta och humleHumulus lupulus; vid Näsby: Stånds Senecio jacobaeaoch kamäxing Cynosurus cristatus; vid Näsby holme:Duvnäva Geranium columbinum; vid Lindhov:Åkerrödtop-pa/rödtoppa Odontites verna/vulgaris,vildmorot Daucus carota, akleja Aquilegia vulgaris,rågvallmo Papaver dubium, häckspirea Spiraeasalicifolia, grönpyrola Pyrola chlorantha ochklockpyrola P. media, Adam och Eva Dactylorhizalatifolia, ängsstarr Carex hostiana, grön kavelhirsSetaria viridis och älväxing Sesleria caerulea; vidFågelsta i Salem: Penningblad Lysimachia nummularia;vid Skårby: Pukvete Melampyrum arvense; påÖstanberget nära Bergholm: Klängmossa Homomalliumincurvatum, blekbryum Bryum pallescens, skruvgrimmiaGrimmia funalis, sipperraggmossa Racomitriumaquaticum, lapptrattmossa Amphidium lapponicum,kornblekmossa Lophocolea minor, klipprostmossaMarsupella emarginata; vid Bergholm: BergkorsörtSenecio sylvaticus, krussilja Selinum carvifolia,smörbollar Trollius europaeus, lindådra Camelinaalyssum och humle Humulus lupulus; på Hamnberget:Styvfibbla Hieracium grupp Tridentata, grovbaronmossa Anomodon viticulosus, stor klockmossaEncalypta streptocarpa och mjuk planmossa Distichiumcapillaceum; vid Hallinge: Plattlummer Diphasiastrumcomplanatum. Över Bornsjön kan nu vägen tagas tillnorra delen av Botkyrka, som icke ännu på dennaexkursion blivit besökt. Vid Kersby på träffas dåsmörbollar Trollius europaeus; vid Norsborg: PestskråpPetasites hybridus, hässleklocka Campanula latifolia,duvnäva Geranium columbinum, backvial Lathyrus sylvestris,stallört Ononis arvensis och grusslok Melica

68 Daphne 1996Granbräken (Dryopteris cristata) hittad vid Blommensberg.ciliata; vid Sturehov: Gulsippa Anemone ranunculoi-desoch päron Pyrus communis; vid Vällinge: ToppfrossörtScutellaria hastiflora, gulsippa Anemone ranunculoides,backruta Thalictrum simplex och päronPyrus communis; vid Bockholms-Sättra: SvedjenävaGeranium bohemicum, repestarr Carex loliacea ochskogstimmia Timmia austriaca; vid Högtorp: UlltistelOnopordum acantbium, snårvinda Calystegia sepium,murgröna Hedera helix, glansnäva Geranium lucidum,storrams Polygonatum multiflorum, strutbräkenMatteuccia struthiopteris, rörsvepemossa Jungermannialeiantha och terpentinmossa Geocalyx graveolens; vidoch på Korpberget: Fältmalört Artemisia campestris,myska Galium odoratum, färgmåra Asperula tinctoria,murgröna Hedera helix, lunddraba Draba muralis,backvial Lathyrus sylvestris, spindelblomster Listeracordata, lundslok Melica uniflora och Aspleniumseptentrionale x trichomanes; vid Viksberg: MyskaGalium odoratum, hässleklocka Campanula latifolia,korskovall Melampyrum cristatum, vätteros Lathraeasquamaria, gulsippa Anemone ranunculoides, tandrotDentaria bulbifera, underviol Viola mirabilis, lundarvStellaria nemorum, vippärt Lathyrus niger, tibastDaphne mezereum, skogsbingel Mercurialis perennis,honungsblomster Herminium monorchis, långsvingelFestuca gigantea, strävlosta Bromus benekenii,strutbräken Matteuccia struthiopteris ochpiskbaronmossa Anomodon attenuatus; vid Ormsäter:Stånds Senecio jacobaea; vid Käggelboda:Hässleklocka Campanula latifolia, underviol Violamirabilis och tandrot Dentaria bulbifera; på Käggebodaholme: Backvial Lathyrus sylvestris och skogsbingelMercurialis perennis.Som Södertälje kanal utgör en del av floraområdetsgräns mot väster, är endast de uti eller väster omkanalen förekommande växterna, som hör till oss. Inärheten av kanalen växer linnea Linnaea borealis,snårvinda Calystegia sepium, blåeld Echium vulgare,hjärtstilla Leonurus cardiaca, strandtrift Armeriamaritima, backsippa Pulsatilla vulgaris, nattglim Silenenoctiflora, oxel Sorbus intermedia, blåhallon Rubuscaesius och norsk fingerört Potentilla norvegica. Isjälva kanalen och i utvidgningarna av densamma söderom staden finns vitstjälksmöja Ranunculus baudotii,rödsträfse Chara tomentosa och havsnajas Najasmarina.Vid Glasberga i Östertälje växer nysört Achilleaptarmica, färgkulla Anthemis tinctoria, knölklockaCampanula rapunculoides, hässleklocka C. latifolia ochtoppklocka C. glomerata, blåeld Echium vulgare,fodervallört Symphytum asperum, körvel Myrrhisodorata, stallört Ononis arvensis, vitpil Salix alba ochjättegröe Glyceria maxima; vid Hall: ÄngsskäraSerratula tinctoria, svinrot Scorzonera humilis, ängsnycklarDactylorhiza incarnata och brudsporre Gymnadeniaconopsea; vid Skärvsta: Kalmus Acorus calamus;vid Gertuna: Rosettjungfrulin Polygala amarella,Adam och Eva Dactylorhiza latifolia och hässlebroddMilium effusum; vid Uttringe: Gulsippa Anemoneranuculoides och tallört Monotropa hypopitys var.hypopitys.

7(2) Daphne 69Nära Skälby i Grödinge förekommer kransborreMarrubium vulgare och stallört Ononis arvensis; vidEnsta: Åkerrättika Raphanus raphanistrum; på Husbyhammarenunder Marieberg: källpraktmossa Pseudobryumcinclidioides, liten räffelmossa Aulacomni-umandrogynum, gul grusmossa Ditrichum cylindricum,stubbkvastmossa Dicranum montanum med kapslar ochdunmossa Trichocolea tomentella; i Mariebergs oxhage:Rutlåsbräken Botrychium matricariifolium; på Björkstaäng: Hinnkrusmossa Weissia brachycarpa; iSjöbergsskog vid Snäckviken: Ryl Chimaphilaumbellata; i Snäckviken: Hårnating Ruppia maritima,skaftsärv Zannichellia palustris ssp pedicellata,havsnajas Najas marina och havsslinke Tolypellanidifica; på naturliga ängar i närheten av Snäckviken:Svinrot Scorzonera humilis, brudsporre Gymnadeniaconopsea och ängsnycklar Dactylorhiza incarnata; iSkäcklinge ohage (i Botkyrka): Röd parasollmossaSplachnum rubrum och lämmelmossa Tetraplodonmnioides samt grön sköldmossa Buxbaumia viridis.Omkring Tumba växer kamomillkulla Anthemiscotula, krissla Inula salicina, fläder Sambucus nigra,kattmynta Nepeta cataria, vätteros Lathraea squamaria,ryssgubbe Bunias orientalis, backvial Lathyrussylvestris, källört Montia fontana och tvåblad Listeraovata; vid Hagelby, nära ån: Ålandsrot Inula helenium;nära Aspen: Kransborre Marrubium vulgare; på bergetmitt emot sjön: Bergglim Silene rupestris; vid Hamra:Svinrot Scorzonera humilis, springkorn Impatiens nolitangere,duvnäva Geranium columbinum, knipparvCerastium glomeratum, norsk fingerört Potentillanorvegica, tibast Daphne mezereum, brudsporreGymnadenia conopsea, korallrot Corallorhiza trifida,linrepe Lolium remotum och hässlebrodd Miliumeffusum; vid Tullinge: Springkorn Impatiens nolitangere,bäckbräsma Cardamine amara, hässlebroddMilium effusum och strutbräken Matteucciastruthiopteris; vid Elvsta: Skogsknipprot Epipactishelleborine och grön kavelhirs Setaria viridis; vidFlottsbro: Slidstarr Carex vaginata; vid Häggsta:Grönyxne Coeloglossum viride; rödsysslaCephalanthera rubra, slidstarr Carex vaginata, repestarrC. loliacea och skärmstarr C. remota samt grusslokMelica ciliata; vid Masmo under Glömsta: BäckbräsmaCardamine amara; vid Björkhagen: Klasefibbla Crepispraemorsa, strandtrift Armeria maritima, oxbärCotoneaster scandinavicus och gräsull Eriophorumlatifolium; vid Loviseberg: Bergkorsört Seneciosylvaticus; vid Viggestaberg: Klippfibbla Hieraciumgrupp Oraedea, korskovall Melampyrum cristatum ochstallört Ononis arvensis; vid Fullersta kvarn: KlasefibblaCrepis praemorsa, lungört Pulmonaria obscura,bäckbräsma Cardamine amara, skärmstarr Carexremota och repestarr C. loliacea, grov fjädermossaNeckera crispa och skuggstjärnmossa Mniumhornum; vid Juringe: Smörbollar Trollius europaeus,svedjenäva Geranium bohemicum, kantdunört Epilobiumtetragonum, backvial Lathyrus sylvestris, stallörtOnonis arvensis och grönyxne Coeloglossum viride; vidKronan: Svinrot Scorzonera humilis och grönyxneCoeloglossum viride; vid Långpannan i Brännkyrka:Pärlhyacint Muscari botryoides; vid Långbro:Kungsängslilja Fritillaria meleagris och pärlhyacintMuscari botryoides; vid Christineberg: VårflenörtScrophularis vernalis; på ängen öster om Christineberg:Brunklöver Trifolium spadiceum, ymnigt; vidAspudden: Bäckbräsma Cardamine amara, tallörtMonotropa hypopitys var. hypopitys och plattlummerDiphasiastrum complanatum; vid Nyborg:Kalkpraktmossa Plagiomnium rostratum; vid StoraNybohov: Bäckbräsma Cardamine amara och äppelrosRosa rubiginosa; vid Lilla Nybohov: KorskovallMelampyrum cristatum; i Nyboda backe: Kanelros Rosamajalis; vid Grönbrink: Backvial Lathyrus sylvestris; påLiljeholmen: Strätta Angelica sylvestris, berberisBerberis vulgaris, sloknunneört Corydalis pumila,lunddraba Draba muralis, duvnäva Geraniumcolumbinum, smultronklöver Trifolium fragiferum,getväppling Anthyllis vulneraria, vattenpilört Persicariaamphibia, Asplenium septentrionale x trichomanes ochsilverlav Parmelina tiliacea; vid Hornstull: Vitpil Salixalba och hårhättemossa Orthotrichum diaphanum; vidZinkensdamm: Grendunört Epilobium roseum ochkrollilja Lilium martagon; vid Tanto: PestskråpPetasites hybridus, vit kattost Malva pusilla, sötkörsbärPrunus avium, mållama-rant Amaranthus lividus,vargtörel Euphorbia esula, trädgårdsmålla Atriplexhortensis samt Asplenium septentrionale x trichomanesoch murruta A. rutamuraria.Uti Årstaviken, företrädesvis mot norra stranden,finns trubbnate Potamogeton obtusifolius, bandnate P.compressus, grovnate P. lucens, långnate P. praelongusoch krusnate P. crispus.Litteratur:Thedenius, K. F., 1859: Botaniska exkursioner iStockholmstrakten. Stockholm.

70 Daphne 1996Inventeringslägret i västra Uppland 1996CLAES HAMMARSJÖOm man räknar med fjolårets avsticka-retill Kungsör, så hölls i år det traditionellaHeby-lägret för femte gången De treinventeringsdagarna 9-11 augusti samlade 11deltagare. Arrangör var som vanligt distriktsledarenLennart Karlén med biträde avClaes Hammarsjö. Logi med tillgång till kökoch arbetsutrymmen hade vi på vandrarhemmeti Sala.De ekonomiska kartblad, som vi ägnadevårt intresse, ligger i huvudsak inom socknarnaVästerlövsta (ungefär 2 hela rutor),Enåker, Norrby och Huddunge. Inga störretätorter finns i området. Trakten ligger i stortsett 55-90 m ö h och är föga kuperad. Hebyåsenär det mest framträdande terrängpartiet.Områdets lägre delar utgörs huvudsakligenav leråkrar och torvtäkter, desshögre av skogsmark och sandtag på sand ochmorän. Moränen är delvis oerhört storblockigoch svårframkomlig.Antalet arter per kartblad/ruta är i västraUppland klart lägre än i resten av landskapet.Det gör, att det går att göra en acceptabelinventering av en kvadrant på en dag,eftersom antalet arter att hålla reda på inte ärså stort. I grupper om 2-3 personer kunde vidärför under trivsamma former klara av 14kvadranter på tre dagar. Två kvadranter togsföljande veckoslut av arrangörernatillsammans med Ola Bäckström. Därmedblev fyra hela rutor hyggligt genomgångna.Vi noterade 410-430 arter per ruta, alltså enmycket jämn fördelning. På kva-drantnivå ärvariationen större, vilket bland annat berorpå den varierande inventeringsvanan hosdeltagarna. 200-340 arter blev resultatet förde kvadranter där respektive inventeringsgruppgjorde en heldag.Några arter som särskilt utmärker Hebytraktenjämfört med övriga Uppland ärängsklocka, slidstarr, lundstarr och nordbrä-ken (Campanula patula, Carex vaginata, C.tnontana, Dryopteris expansa), under inventeringenfunna i 16, 14, 8 och 8 kvadranter.På sitt sätt lika anmärkningsvärt är att ek ochhassel är ovanliga. De hittades bara i 5 kvadrantervar, genomgående med individfattigabestånd.Kalkområdet vid Sala berör området, menpåverkar inte floran särskilt mycket.Blåsippan (Hepatica nobilis) är sålunda ganskaovanlig och som regel begränsad till småytor på varje lokal. Inte långt från Lövåsen iHuddunge socken såg vi dock ett par kalkgynnadeorkidéer, grönyxne och skogsknipprot(Coeloglossum viride, Epipactis helleborine)i närheten av inventeringsrutornasenda, nu övergivna, kalkbrott. En bit nordvästdärom finns backskafting och hårstarr(Brachypodium pinnatum, Carex capillaris)ovanför kanten av det stora sandtaget vidHedåker. Där grundvattnet når upp tillmarkytan i sandtagets botten, växer rikligtmed strandlummer (Lycopodiella inundata)och i torrare lägen också nickstarr (Carexbrunnescens).Det nordliga inslaget i floran är påtagligt,särskilt bland starrarterna. Nickstarren ochslidstarren är redan nämnda. Av spädstarr,klotstarr och repestarr (Carex disperma, C.globularis, C. loliacea) fann vi några få tuvori sumpskogsterräng, vardera arten på enlokal. Madrör (Calamagrostis stricta) hittadespå en enda blötmyr och i kanten av dennasåg vi också ögonpyrola och mossviol(Moneses uniflora, Viola epipsila). Svartfryle,lappvide, gyttrad igelknopp och brunklövernoterades i 3 och 4 kvadranter var (Luzulasudetica, Salix lapponum, Sparganiumglomeratum, Trifolium spadiceum). Antaletoch frekvensen av nordliga arter är emellertidklart lägre än bara några mil norröver.

7(2) Daphne 71Ögonpyrola (Moneses uniflora) hittades i kanten av enblötmyr. Ur Lindman, C. A. M. 1922: Bilder urNordens Flora. Stockholm.Många myr- och fuktmarksväxter är förvånansvärtovanliga i Hebytrakten. Strandgyllen,strandklo och kärrspira (Barbaraeastricta, Lycopus europaeus, Pedicularis palustris)sågs sålunda inte alls; sådana artersom taggstarr, storsileshår och rundsileshår(Carex pauciflora, Drosera anglica, D. rotundifolia)bara på några få lokaler var. Avmera krävande arter visade sig nickskära,slokstarr, granbräken och rosenpilört (Bidenscernua, Carex pseudocyperus, Dryopteriscristata, Polygonum minus) i diken intillden ett par kvadratkilometer stora torv-täktsöken, som en gång var Sävnemossen iVästerlövsta socken.Vid Sävnemossen bjöds vi (= arrangörerna)för övrigt på en oväntad ornitologisk ochlukullisk upplevelse. När vi kom ut ur skogenvid Klockarbo gård, mötte oss en storflock fåglar (Struthio camelus), denna dag isitt rätta heta klimat. En stor vacker haneutförde just en graciös dans inför några honoroch visade viss irritation inför vår närvaro.Vi drog oss diskret undan och ägnadeoss i stället åt gårdsfloran och det lukulliska.Menyn omfattade dock vare sig omeletteller kyckling, utan glass, som den serviceinriktadestrutsfarmaren hade till salu i ladugårdenbland plymer och urblåsta äggskal.Endast en sjö, Kärrbäcksjön, fanns i vårarutor. Visserligen såg vi dyblad (Hydrocbarismorsus-ranae), men annars var floranpåfallande fattig. Inte ens näckrosor noteradesi den lilla skogssjön. Sådana fanns däremoti den korta bit av Örsundaån, som tangeradeen av rutorna. I den meandrande, drygtmeterbreda ån växte rikligt med kalmus,blomvass, vattenpest, jättegröe, gul näckros,stor andmat och pilblad (Acorus calamus,Butomus umbellatus, Elodea canadensis,Glyceria maxima, Nuphar lutea, Spirodelapolyrrhiza, Sagittaria sagittifolia).Det är ont om kalt berg i Hebytrakten.Bristen kan illustreras med att vi av småormbunkarnaregistrerade gaffelbräken (Aspleniumseptentrionale) på bara en lokal, svartbräkenoch hällebräken (Asplenium trichomanes,Woodsia ilvensis) inte alls.Trots rikedomen på sandmarker är mångaängs- och torrmarksarter, som är vanligalängre österut, rariteter här borta i väst.Grusstarr, solvända, äkta johannesört,slåtterfibbla, ängssilja och gullklöver (Carexhirta, Helianthemum nummularium, Hypericumperforatum, Hypochoeris maculata,Selinum carvifolia, Trifolium aureum) fannvi bara på en lokal vardera. Och exempelvisföljande arter, som i och för sig lär ska finnasi trakten, såg vi inte alls: småborre, backlök,sparvnäva, korskovall, flentimotej,

72 Daphne 1996svartkämpar, getrams, jungfrulin, knölsmörblomma,backsmörblomma, ängsskära(Agrimonia eupatoria, Allium oleraceum,Geranium pusillum, Melampyrum cristatum,Phleum phleoides, Plantago lanceolata,Polygala vulgaris, Polygonatum odoratum,Ranumculus bulbosus, R. polyanthemos,Serratula tinctoria). Däremot visade sigklasefibblan (Crepis praemorsa) finnas på enhel del ställen. Vildtimotejen (Phleum pratensessp bertoloni) på en betad torrbacke vidÖversävne i Västerlövsta socken kan ocksåvara värd att nämnas, liksom mosippan (Pulsatillavernalis) på några ställen på Hebyåsen.Dessutom iakttogs sannolikt åsstarr{Carex pollens) vid åsen i ett torrängsfragmentnära Aspnäs 7 km N om Heby.Hebybon och lägerdeltagaren Ola Bäckströmtipsade oss om Temyrbäckens ravin.För att ligga i Heby kommun, är den ur botanisksynpunkt ett verkligt smultronställe.Ravinen tillhör Västerlövsta och ligger någrakm söder om Heby samhälle. Den är djuptnedskuren i sluttningen mot Örsundaån ochsom mest 10-15 m djup. Ravinslänterna bestårav finjord med några mindre sidoravinersamt en del källor. Botten är delvis storblockigoch på några punkter har bäcken,som fortfarande förde vatten trots sommartorkan,nått ned till berggrunden. Ravinensvegetation präglas av de vanliga lövträdsarternaoch gran. Nära själva bäckfåran växerdessutom påfallande mycket hägg. Ravinslänternaär i övrigt klädda med de i Hebytraktenovanliga buskarna hassel, tibastoch skogstry samt av viden och olvon (Corylusavellana, Daphne mezereum, Loniceraxylosteum, Salix spp., Viburnum opulus).Örtfloran i ravinen innehåller de vanligalundväxterna, men dessutom finns där sådanaarter som trolldruva, desmeknopp, bäckbräsma,gullpudra, kärrfibbla, lundelm,springkorn, strutbräken, hästhov (en troligenvild och ursprunglig form i ett källdrag, medblad påminnande om fjällskråp) ochunderviol (Actaea spicata, Adoxa moschatellina,Cardamine amara, Chrysospleniumalternifolium, Crepis paludosa, Elymus caninus,Impatiens noli-tangere, Matteucciastruthiopteris, Tussilago farfara, Viola tnirabilis).Dessa arter såg vi under inventeringenbara här eller på någon enda lokal till.En kontroll i "Upplands vegetation ochflora" vid hemkomsten visade att Erik Almqvist,jag höll på att säga som vanligt, varitföre oss i ravinen och hittat alla "våra"arter,dessutom pinsamt nog en del till. Men det ärju möjligt, att floran har blivit fattigare underde gångna sjuttio åren. Bland hans arteråterfann vi naturligt nog inte vätteros(Lathraea squamaria) eftersom det var sentpå sommaren och ett dåligt år för arten. Meninte heller sådana notabla arter som källdaggkåpa,dvärghäxört, grönyxne, vårärt,storgröe och lind (Alchemilla glomerulans,Circaea alpina, Coeloglossum viride, Lathyrusvernus, Poa remota, Tilia cordata) fickvi ögonen på.Vägkanter, sandtag och ruderatmarker ärvärda ett särskilt omnämnande i dessa magratrakter. Flera ruderatväxter verkar trivasovanligt väl i glesbygden här i väster. Småsporrehittades sålunda i 8 kvadranter, ullört i3, taggsallat i 6, strimsporre i 5 och desshybrid med gulsporre i 3 samt rödnarv i 6(Chaenorrhinum minus, Filago arvensis,Lactuca serriola, Linaria repens, L. repens xvulgaris, Spergularia rubra). Av de saltgynnadevägkantsväxterna fann vi bara gråttsaltgräs (Puccinellia distans), dock i hela 6kvadranter. Vresrosen (Rosa rugosa) harbörjat sprida sig efter vägarna även i dennatrakt (3 lokaler). Ryssgubbe och blåeld (Buniasorientalis, Ecbium vulgare) med en lokalvardera, verkar däremot inte ha blivitvanligare sedan början av seklet. Sommargyllen(Barbaraea vulgaris ssp arcuata) blevfunnen i endast 2 kvadranter. Jätteflokan(Heracleum mantegazzianum) är fortfarandeovanlig och sågs bara i ett begränsat antalexemplar vid en nedlagd soptipp.En del ovanligare kulturrymlingar verkarvara fast etablerade i området. Märkligast är

7(2) Daphne 73väl honungsfacelian (Phacelia tanacetifolia), somväxte rikligt tillsammans med sibirisk vallmo(Papaver nudicaule) i ett gammalt, nu igenvuxetsandtag vid Aspnäs. Troligen har de båda arternaspritt sig under tallarna från den något originellarabatt i samma sandtag, som nu innehöll heltandra prydnadsväxter. Vid landsvägen intill växerrosentry, ungersk syren och luktolvon, (Loniceratatarica, Syringa josikaea, Viburnum lantana),antagligen utplanterade eller också spridda medträdgårdsutkast. Blåtryet (Lonicera caerulea) i ettvidesnår en halv km NV om Enåkers kyrka ärdäremot helt naturaliserat.Årets fynd? Ja, det blev väl två och ett halvt.Det första gjordes redan på väg tilllägret då Egil Wahlström, som infann sig percykel, upptäckte knölvialen (Lathyrus tuberosus)i ett antal exemplar på en "transportsträcka" vidett landsvägdike nära Boda i Norrby sn. Utanhans cykel hade vi säkerligen missat denna art.Sedan fann Lennart Karlén med följeslagare enrik förekomst av färgmåra (Galium triandrum) ianslutning till den ovannämnda lokalen för backskaftingoch hårstarr. Ny svensk nordgräns!Närmaste växtplatser ligger 4 mil avlägset, iUppsalas resp. Enköpings omgivningar. Det"halva fyndet" slutligen, avser lundkovallen(Melampyrum nemorosum), hittad näraStingtorpet i Västerlövsta sn, en halvmil västerom tidigare kända lokaler.Botaniska sektionens exkursion till detblivande skogsreservatet i Sätra, 5 maj 1996URBAN GUNNARSSON OCH HENRIK WEIBULLUnder de ruskiga väderleksförhållandena sområdde tidigt på morgonen var detimponerande att se en så stor skara exkursionsdeltagare.Väl framme vid det blivandereservatet var 12 personer samlade. Områdetligger strax öster om Sätra by i Västlands socken,Tierp. Under ledning av Stefan Wendin,skogsvårdskonsulent och nyckelbiotopsinventerarei Tierp, gick färden in i skogsområdet.Det intressanta skogsområdet upptäcktes underdramatiska förhållanden. Skogsmaskinerna haderedan börjat avverka i områdets yttre delar dåStefan och en kollega från skogsvårdsstyrelsenkom dit. De hade sedan tidigare misstänkt att detskulle kunna finnas fina naturskogar i trakten ochmycket riktigt, de såg direkt att området var någotspeciellt och skogsmaskinerna kunde stoppas.Trädskiktet domineras av gran och flera riktigtstora aspar finns i området. Skogen har ovanligtmycket död ved, terrängen är småbruten medglupar, små höjder och ett outdikat bäckdråg somslingrar sig genom ett av sumpskogpartierna. Dödved i olika för-multningsstadier och de mångameterhöga myrstackarna som finns utspridda iområdet är bra indikationer på höga naturvärden isig. Man kan således förvänta sig att hitta lite merexklusiva arter i denna miljö och det

74 Daphne 1996Kattfotslav (Arthonia leucopellaea) vilken fanns rikligt ihela området.var därför vi var här, dvs för att titta på signalarter,indikatorarter och hotade arter. Vihann knappt vandra in i området förrän aspfjädermossa(Neckera pennata, hotkategoriSårbar) förevisades, vi kom senare att sedenna art på flera stora aspstammar i området,samt på ett block. Vi hittade ytterligaretvå arter i samma släkte; platt fjädermossa(N. complanata) och grov fjädermossa (N.crispa), varav den senare är mycket ovanligså här långt norrut i landet, den senare växtepå ett block i sumpskogen. Signalarternakorallblylav (Parmeliella triptophylla),skinnlav (Leptogium saturninum), gammelgranlav(Lecanactis abietina) och kattfotslav(Arthonia leucopellaea) fanns rikligt i helaområdet. Alla arterna växte påbark, de två första arterna på asp, medan detvå senare växte på granbaser. Vi hittadevedtrappmossa (Anastrophyllum hellerianum,hotkategori Hänsynskrävande), kornknutsmossa(Odontoshisma denudatum),liten hornfliksmossa (Lophozia ascendens,hotkategori Hänsynskrävande), hornflikmossa(L. longidens) och purpurmylia (Myliataylorii), på relativt väl nedbrutna granlågorsom är mjuka de yttersta centimetrarna.Purpurmylian är västlig i sin utbredning ochär ytterligare en art som är mycket ovanlig idenna del av landet. Till de flestas besvikelseoch det svenska namnet till trots var den heltgrön vilket den ofta är när den växerskuggigt. På ännu mer förmultnade lågorhittades grön sköldmossa {Buxbaumia viridis,hotkategori Hänsynskrävande) samt vitmosslav(Icmadophila ericetorum). Ringlav(Evernia divaricata) förevisades växande påmer eller mindre döda enar, detta är en av deganska få lokalerna i Uppland. I sumpskogspartiernahittades lunglav (Lobariapulmonaria), på marken hittade vi tursamtden rödlistade dunmossan (Trichocoleatomentella, hotkategori Hänsynskrävande) påen av dess nordligaste upplandslokaler(Lönneli 1995). När vi började leta mer intensivtbland stenar och alsocklar i sumpskogendök några intressanta arter upp däriblandden starkt luktande terpentinmossan(Geocalyx graveolens), rörsvepemossa(Jungermannia leiantha), blåsfliksmossa (Lejeuneacavifolia), krusflikmossa (Lophoziaincisa), sumpspärrmossa (Campylium protensum)och den i Uppland troligen ganskaovanliga källflikmossan (Lophozia bantriensis).Blommande tibast lyste upp tillvaron iden för dagen mörka skogen. Bland kärlväxternakan även granbräken, guckusko ochkärrknipprot nämnas som trevliga inslag iden annars kryptogamdominerade sumpskogen.Huggning har ej förekommit i någon störreutsträckning under 1900-talet, dettamycket tack vare att den förre ägaren ej hadenågot intresse av att bedriva skogsbruk. Hon

7(2) Daphne 75blev 103 år och avverkningstankarna aktualiseradesförst efter hennes död. Även skogensläge, relativt långt från de forna järnframställningscentra(de två närmaste ärTolfta och Österlövsta), vilka helst tog bränslefrån närbelägna skogar, kan ha medfört attskogen ej brukats fullt ut under denna epok.Spår efter gamla kolbottnar skvallrar dockom att skogen tidigare brukats i någon form.Även den rika förekomsten av stora aspartyder på att någon form av störning tidigareförekommit i området. Dessa stora asparkommer dock relativt snart att försvinna urskogsbilden om området bevaras, detta p g aatt aspen har svårt att föryngra sig i relativtslutna bestånd som detta. Själva kärnområdetär ca 25 ha och det tilltänkta reservatetkommer att bli ca 35 ha stort när intilliggandebuffertzoner inräknas.Väl tillbaka vid bilarna hade typiskt nogmolntäcket börjat spricka upp och regnetupphört. Trots det eländiga vädret blev exkursionenmycket lyckad.LitteraturLönneli, N. Stockholmstraktens lever- och vitmossor:En bryologisk nytändning i Stockholm? Daphne6(2):63-64.Adventivexkursionen 1996LENNART KARLENSällskapets traditionella adventivexkur-siongenomfördes den 15 september i ett finthöstväder med övervägande solsken ochmåttlig vind. Botaniskt innehöll den mångagodbitar och för en ofrivillig 08 som vanligtmånga prövningar i trafiken. Med hjälp av eninfödd (?) vägvisare kom jag emellertid på ettfullt lagligt sätt över den sista parkeringsplatsenvid samlingspunkten på Gullmarsplani hård konkurrens med ett ungdomligtdamlag i innebandy. Att trafikreglerna baraär en rekommendation i Stockholm bevisadeflera av de 18 deltagarna redan här.Vår ledare för dagen, Janne Edelsjö, fördeoss först till Årstafältet och golfklubbensparkeringsplats. Här samlades vi först kringen blomkruka med några små exemplar avbymålla (Chenopodium urbicum), som en avdeltagarna hade med sig. Skillnaden mellanbymållan och den mycket variabla svinmållan(C. album) var inte helt uppenbar.Årstafältet domineras idag av gräs ochrenfana, men utmed Huddingevägen finns endel jordhögar som kan vara värda att granska.Vi tittade först på stäppsenapen (Rapistrumrugosum) men vågade inte bestämmade dåligt utvecklade exemplaren till underart.Därefter gick vi över till rosorna. Japanskklätterros (Rosa multiflora) med sinaminiatyrnypon, vresros (R. rugosa), äppelros(R. rubiginosa) samt daggros (R. glauca)hade vi inga problem med. Värre var detmed flera olika former i sektionen Carolinaemed bl a glansros (R. virginiana). Tre andrakulturspridda arter var spärrgrenigt oxbär,rynkoxbär samt häckhagtorn (Cotoneasterdivaricatus, C. bullatus, Crataegus grayana).Stortimjan, finsk fingerört och ekorrkorn(Thymus pulegioides, Potentilla intermedia,Hordelymus jubatum) noterades i förbifarten.Nu drog bilkaravanen till Gubbängens IP.På norra sidan av Majrovägen finns ett störreupplag för hantering av jord och trädgårdsavfall,en plats som kan innehålla spännandeväxter. Vi tittade noga på de många resli-

76 Daphne 1996Bymålla (Chenopodium urbicum), mycket lik denvanliga svinmållan {Chenopodium album).ga exemplaren av lönnmålla (Chenopodiumhybridum) med hopp om att äntligen hittaden första platanmållan (C. gigantospermum)men vi hade ingen tur den här gången.Ett litet bestånd av en murreva såg ut att haalldeles för stora blommor och visade sigäven ha underjordiska utlöpare. Stace (1991)tar upp Cymbalaria pallida och C. hepaticifolia,vilka båda har de nämnda egenskaperna,men arten blev aldrig säkert fastställd.Även ett exemplar av en salvia (Salvia sp.)förblev obestämt. En ståtlig blomstertobak(Nicotiana alata) tronade högst upp på enjordhög med bl a grönmynta, skär kattost,nattskatta och hårgängel (Mentha spicata,Malva neglecta, Galinsoga ciliata).En kort förflyttning tog oss till en vägsläntvid infarten till Högdalstoppen på Kvicksundsvägen,där vi tittade på bergros medsina typiska avlånga och smala nypon samtrosenvial (Rosa pendulina, Lathyrus latifolius).På andra sidan Högdalstoppen, vid infartentill vattentornet från Fagersjövägen, börjadevi med en kafferast. Den äldre delen avtippen börjar nu växa igen och dominerades iår av svinmålla, här och där med inslag avfikonmålla (Chenopodium album, C. ficifolium),men i de nyare delarna finns storaoch bara jordytor med adventivväxter. Fotografernaflockades först kring några mycketdekorativa plantor av hirs och grå kavelhirs(Panicum miliaceum, Setaria pumila). Inärheten fanns också fänkål, kanariegräs,skär och vit kattost samt svedjenäva (Foeniculumvulgare, f halaris canariensis, Malvaneglecta, M. pusilla, Geranium bohemicum).Längre bort samlades vi kring en ståtlig ulltistel(Onopordum acanthium), en art somtillsammans med en av deltagarna hade figurerati Naturmorgon på radio dagen innan.Nu började vi undra var den utlovade ryskasötväpplingen (Melilotus wolgicus) fanns.Och se, exkursionsledaren hade på ettmycket pedagogiskt sätt lett oss alla alldelesförbi ett stort och buskigt midjehögt exemplarutan att någon reagerat! Den var emellertidinte svårbestämd, utan avvek tydligtfrån vit sötväppling. Bland det övriga 50-taladventivarter som jag antecknade kan nämnasluktaster (Aster novae-angliae).Nu följde en rad korta stopp där obestämdaeller ovanliga arter hade setts. Det förstavar i ett industriområde på Flatenvägen näraStora Sköndals väg. På ett par små sandhögar,troligen efter gatsopning, fanns två ejblommande växter, ingen kunde sätta namnpå dem.Det andra stoppet blev vid Skarpnäcksgård, där ett par exemplar av grenigt kungsljus(Verbascum lychnitis) studerades. Alldelesintill fanns en kompost med trädgårdsavfalloch en svårbestämd potatisväxt. Möjligenvar det bägarnattskatta (Solanum physalifolium).

7(2) Daphne 77Hammarbyhamnen vid Korphoppsgrändvar platsen för det tredje stoppet och anledningenvar kålsenapen som fanns på en industritomttillsammans med hamnsenap,cikoria, sandvita, småsporre, strimsporre ochkanadabinka (Erucastrum gallicum, Sisymbriumaltissimum, Cichorium intybus,Berteroa incana, Chaenorrbinum minus,Linaria repens, Conyza canadensis).Adventivexkursionen har alltid plats förimprovisationer och ett tips om en konstiggulblommig och strävbladig växt förde osstill Rosenlundsparken. Utmed en husvägg,bland kaplobelia och petunia (Lobelia erinus,Petunia x hybrida), fann vi diverse artersom sannolikt har kommit dit med fågelfröfrån balkongerna ovanför. Bland nattskatta,svinamarant och malörtsambrosia stod såden gulblommiga, som visade sig vara enoxtungsfibbla (Solanum nigrum, Amaranthusretroflexus, Ambrosia artemisiifolia,Picris echioides).Nu var det dags för resans svåraste förflyttning,från Rosenlundsparken till Frihamnen.Som tur var kom jag iväg som första bilefter färdledaren, för redan efter det förstatrafikljuset var resten av karavanen hopplöstefter. Färden genom Södermalm, förbi slussenoch runt Gamla stan gick bra och min infödde (?) vägvisare hade visst beröm över förledarens vägval. Men när vi nedanför slottetinte svängde av in på Norrbro tog hantillbaka allt. En u-sväng nedanför Logårdenbesparade oss ytterligare minst ett varv runtGamla stan, men istället fick vi se våra efterblivnakamrater försvinna framför ossöver Strömbron. När vi kom fram till Frihamnenlåg redan alla våra vänner på knäunder en lastbrygga, ivrigt fingrande på enhalvt vissen målla. Den var tidigare på sommarenbestämd till gatmålla (Chenopodiummurale) men i nuvarande skick hade den nogavfärdats som en svinmålla av mer än enerkänd botanist och inte undersökts närmare.Sandkämpar (Plantago arenaria) var sedanmånga år kända i närheten.De flesta drog nu vidare till dagens sistamål, Bergianska trädgården, medan jag togden enklaste vägen tillbaka till Essingeledenoch tryggheten. Fint väder, många deltagareoch flera nya artkryss borgar för att det härinte var Sällskapet sista adventivexkursion.Vi ses nästa år.Litteratur:Stace, C. 1991: New Flora of the British Isles. CambridgeUniversity Press.Rysk sötväppling (Melilotus wolgicus). A: Habitus. B:Balja.

78 Daphne 1996Upplands floristiska historiaVårens sista möte den 25 april 1996 bjödpå en verkligt fin redogörelse om Upplandsfloristiska historia av Gunnar Eriksson,Uppsala. Det blev en hel del såväl botaniksom historia. Titeln på föredraget var "FrånCelsius till Almquist", men föredragshållarenbörjade redan 100 år tidigare och berättadeom Johannes Rudbeckius (1581-1646). Hanordnade, under sin tid som professor iUppsala, exkursioner på lördagarna efteraftonsången.Delvis samtida var Ericus Schroderus,som 1633 gav ut "Encomion Uplandiae".Han är den förste författare som räknar uppväxterna med släktnamn, namn som dockofta är äldre. Många av de uppräknade växternakan därför vara svåridentifierade. Enannan 1600-talsbotanist hette JohannesFranckenius, som 1659 gav ut den andraupplagan av "Speculum Botanicum", där hanangav svenska namn på växterna. OlovRudbeck d ä (1630-1702), son till J. Rudbeckius,hade en önskan att avbilda alla världensväxter. Han hade flera tusen träsnittsstockarfärdiga då den stora branden i Uppsalabröt ut 1702. De flesta stockarna blevtyvärr lågornas rov, men två band med bilderlyckades Rudbeck ge ut av de stockar sominte brann upp.Sonen Olof Rudbeck d y (1660-1740)blev även han professor i Uppsala. Han gavut en doktorsavhandling om Hedera år 1707.Sedan Linné (1707-1778) kommit tillUppsala, samarbetade Rudbeck med honom.Även Olof Celsius d ä (1670-1756) samarbetademed Linné, bl a i inventeringen för"Catalogus Plantarum Upsaliae" år 1732.Celsius var även intresserad av mossor. Hanrapporterade 470 växter från Uppland. Ävendetta fick Linné hjälpa till med. Linné upptäcktebl a alsikeklöver från Alsike i Uppland.Göran Wahlenberg, en stor beundrare avLinné, gav 1820 ut "Flora Upsaliensis", denförsta egentliga floran över Uppsala medbeskrivningar av varje art. Carl Johan Hartmangav 1820 ut "Handbok i Skandinaviensflora", som sedermera kom ut i flera upplagor,Johan Wikström var intresserad avStockholmsfloran och gav 1839 ut "Stockholmsflora", som beskriver växterna på ettnytt sätt med deras biologi och med estetiskasynpunkter. Han ordnade också herbariet tilldet som skulle bli Naturhistoriska Riksmuseet.Olov Rudbeck d ä (1630-1702). Rudbeck hade enönskan om att avbilda alla världens växter. Hanhade flera tusen träsnittstockar färdiga då den storabranden i Uppsala bröt ut 1702 och förstörde deflesta av stockarna.

7(2) Daphne 79Knut Thedenius (1814-1904) ledde underflera år exkursioner i Stockholmstrakten ochpublicerade dem som en exkursionsguide.Han uppmärksammade också Runmarö meddess rika flora. Den ön ligger ju i Upplandoch har en kalkhaltig berggrund. År 1871gav Thedenius ut den berömda "Upplandsoch Södermanlands flora", en typ avskolflora.Elias Fries (1794-1878), liksom Linnéfödd i Småland och professor i Uppsala,kallades för "mykologins fader" för sitt intresseför svampar. Han hade flera söner somalla blev botanister. Rutger Sernander (1866-1944) och Robert Tolf utförde undersökningarav mossor i Uppland. J. A. Schagerströmgav i mitten av 1800-talet ut den förstaheltäckande floran över Uppland. Haninförde också begreppet vegetation.Då läroverken blev vanliga började detockså dyka upp flera provinsfloror. Alla eleverskulle då samla växter i herbarier. Dettamedförde att de botaniska kunskaperna spredsig över landet. Erik Almquist ansåg att detvar dåligt med floror under senare delen av1800-talet. Han kom i kontakt medSernander, som 1914 ville ha en ny flora ochdet blev Almquist som skulle göra den. Hanläste därför igenom allt som skrivits och gickigenom Riksmuseets och Uppsalas herbarier.Dessutom hade han 133 informatörer runtom i Uppland. Resultatet blev en doktorsavhandlingom "Uppsalas vegetation och flora".År 1937 publicerade han också en nyupplaga av "Stockholmstraktens växter".Bengt NicolsonExotisk utflyktUlf Swenson från Uppsala tog oss den 10oktober 1996 med på en exotisk utflykttill ögruppen Juan Fernandez utanför Chileskust. Tre öar ingår i gruppen, Masafuera(spanska för ön längst bort), Masatierra (önnärmast land) och den lilla Santa Clara.Öarna upptäcktes år 1574 av den spanskesjömannen Juan Fernandez. År 1591 varSebastian Garcia Carreto den första personsom steg iland på ögruppen och försökteetablera en koloni. Detta misslyckades menhan hade bl a med sig getter som numerabildar en ganska stor förvildad stam. Denförsta floran för öarna publicerades 1896 avJohow, men innan dess hade den första botanisten,Mary Graham, varit där redan 1823.Carl och Inga Skottsberg gjorde 1916-1917 omfattande fältarbeten, sedermerapublicerade i tre band. Titeln på en annanbok av Skottsberg skriven 1918 är "Till Robinsonönoch världens ände" och syftar påden skotske sjömannen Alexander Selkirksom kom i gräl med sin kapten och krävdeatt bli landsatt på närmaste land, vilket råkadevara just Masatierra. Där levde hanensam åren 1704-1709 och blev förebild förDaniel Defoes berömda roman om RobinsonCrusoe. Öarna blev 1935 naturreservatoch år 1977 biosfärreservat.Klimatet är milt med måttliga regnmängder.Det regnar mest under vinterhalvåretoch under den tiden är det svårt att landa påögruppens lilla, annars dammiga flygfält.Öarna är oceaniska med vulkaniskt ursprungoch mindre än 4 miljoner år gamla. Denhögsta punkten på Masatierra höjer sig 915meter över havet och heter El Yunque. På önfinns också den enda hamnen i Cum-

80 Dapbne 1996Blomma av Lactoris fernandeziana från Masatierra,Juan Fernandez. Släktet har mycket små blommorvilka är tretaliga likt blommorna hos monokotyledoner.Ur Skottsberg, C (red.) 1955: Växternas Liv.2:a uppl. band 10. Malmö.berlandviken och den enda byn som heterSan Juan Bautista (Johannes döparens by).Man lever på fiske, bl a den endemiska langustinen(Jasus lalandei) och på turism. Flygplatsenligger på andra sidan av ön, manmåste åka båt i ett par timmar innan man nårCumberlandviken. Masafuera och SantaClara är obebodda, högsta punkten på denförstnämnda är knappt 1400 meter.Floran på de dramatiskt branta öarna ärrelativt fattig och innehåller 158 fanerogameroch 51 kärlkryptogamer, och hela 60procent av dem är endemiska. Det finns ytterligare227 arter, men de är introduceradeav människan och numera naturaliserade.Dessa växter utgör det största hotet mot denmycket säregna, endemiska floran.Bilderna från expeditionen där deltagarnasegade sig fram på vassa bergryggar medlodräta stup på flera hundra meter på bådasidor fick oss betraktare att hisna och upplevakittlingar i magen. Ulf visade en lång radav för oss okända växter och ormbunkar, deflesta endemiska. Där förekom flera arter avDendroseris, trädormbunken Blechnum cycadifolium,en vedartad Erigeron, en busklikRobinsonia gracilis och den rödblommi-gaEscallonia callcottiae.Vi fick se genetiskt enhetliga Rapbtitbamnusoch Dysopsis samt ormbunken Hymenophyllumfuciformae och den epifytiskaBlechnum scbottii ej att förglömma. En enstakapalm (Juania australis) visades liksomhybridsvärmar mellan Gunnera peltata ochG. bracteata. Den egendomliga och endemiskaPlantago fernandezia syntes på en bildoch på en annan beundrades en vackerklocka av släktet Wablenbergia. Sandelträdet(Santalum fernandezianum), talade Ulfom, är en numera utrotad art. Carl Skottsbergvar den siste vetenskapsmannen somsåg denna art i livet, året var 1908. Någrainförda arter har blivit besvärliga ogräs, exempelvisopiumvallmo och odört.Jakten på den endemiska och ytterligtsällsynta Lactoris fernandeziana, en mycketskör växt som står pepparväxterna nära, vardramatisk och expeditionens höjdpunkt.Denna buske med små tretaliga blommor,byggda precis som hos en monokotyledon,är av stort botaniskt intresse. Pollen frånarten har nämligen hittats i sediment påhavsbotten utanför västra Afrika, 70 miljonerår gamla. Uppskattningsvis finns detmellan 1200 och 1500 individ kvar av arten.Summa summarum, den naturliga vegetationenhar lidit hårt av människans intrångtrots att hon kom dit så sent som i slutet av1600-talet. Många exotiska växter dominerarnu stora områden, inte minst i Cumberlandviken,och den säregna inhemska floranär allt mer hotad till sin existens. Bland annatkan nämnas att inte mindre än 20 endemiskaarter har en totalpopulation av mindreän 25 individer.Raoul Iseborg